{"id":4495,"date":"2025-06-30T21:49:34","date_gmt":"2025-06-30T20:49:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4495"},"modified":"2025-09-05T22:38:36","modified_gmt":"2025-09-05T21:38:36","slug":"halan-thorn-vastmakterna-drivande-i-hundraarskriget-mot-palestina","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/06\/30\/halan-thorn-vastmakterna-drivande-i-hundraarskriget-mot-palestina\/","title":{"rendered":"H\u00e5kan Th\u00f6rn: V\u00e4stmakterna drivande i hundra\u00e5rskriget mot Palestina"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I vad som framst\u00e5r som ett redaktionellt krav i mediernas rapportering om Israels folkmord i Gaza upprepas det fortfarande (efter 20 m\u00e5nader) pro\u00adgrammatiskt att kriget b\u00f6rjade med Hamas attack p\u00e5 Israel den 7:e oktober 2023. Informationen har varit obligatorisk till och med i de allt mindre notiser som v\u00e5ren 2025 rapporterat om \u00e4nnu en d\u00f6dlig bombattack som drabbat civila i palestinska flyktingl\u00e4ger. Det som st\u00e5r p\u00e5 spel \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s (de absurda f\u00f6rs\u00f6ken att h\u00e4vda) legitimiteten i Israels krig; argumentet att Israel \u00e4gnar sig \u00e5t sj\u00e4lv\u00adf\u00f6rsvar f\u00f6ruts\u00e4tter att Hamas attack marke\u00adrar krigets b\u00f6rjan. I den svenska debatten har kritikerna av denna inramning av konflikten ofta h\u00e4vdat att dess ursprung i sj\u00e4lva verket \u00e4r den f\u00f6rdrivning av 700 000 palestinier (Nakba – katastrofen) som \u00e4gde rum i anslut\u00adning till grundandet av staten Israel 1948.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I boken Hundra\u00e5rskriget mot Palestina<\/a> <\/em>men\u00adar Rashid Khalidi att det \u00e4r mer rimligt att f\u00f6rl\u00e4gga konfliktens ursprung till 1917, d\u00e5 den brittiska kolonialmakten presenterade den s\u00e5 kallade Balfourdeklarationen. Dekla\u00adrationen, som utf\u00e4rdades av Storbritanniens utrikesminister Arthur Balfour (tidigare minis\u00adter f\u00f6r Irland, d\u00e4r han fick \u00f6knamnet \u201dBlodige Balfour\u201d) f\u00f6respr\u00e5kade att Palestina skulle rymma en \u201den nationell hemvist f\u00f6r det judiska folket\u201d, vilket m\u00e5ste ses mot bakgrund av den sionistiska r\u00f6relsens framg\u00e5ngsrika interna\u00adtionella mobilisering och n\u00e4rvaro i Palestina under 1900-talets f\u00f6rsta decennier. Samtidigt fastslog deklarationen att detta inte fick \u201dinver\u00adka menligt p\u00e5 de medborgerliga eller religi\u00f6sa r\u00e4ttigheterna hos befintliga icke-judiska sam\u00adh\u00e4llen i Palestina\u201d (det vill s\u00e4ga den arabiska be\u00adfolkning som utgjorde 94 procent av inv\u00e5narna i regionen). Detta lugnade dock inte den grupp av exilpalestinier som inf\u00f6r fredskonferensen i Versailles skrev ett brev till det brittiska ut\u00adrikesministeriet med krav p\u00e5 att konferensen skulle ta h\u00e4nsyn till palestiniernas nationella intressen. Samtidigt bildades vid denna tid\u00adpunkt ett flertal palestinska organisationer i syfte att ta s\u00e5dana intressen till vara. D\u00e4rmed hade den f\u00f6rsta fasen i striden om Palestina in\u00adletts. Khalidi betonar dock, i opposition mot en etablerad historieskrivning, att sionismen en\u00addast var en av flera faktorer (till de andra h\u00f6rde till exempel det ottomanska rikets s\u00f6nderfall) som bidrog till framv\u00e4xten av ett palestinskt nationellt projekt i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/p>\n\n\n\n

Rashid Khalidi f\u00f6ddes i USA 1948 efter att hans familj tvingats att l\u00e4mna sitt hem i Tel Aviv i samband med staten Israels grundande. Han \u00e4r historiker med inriktning p\u00e5 Mellan\u00f6stern och innehar Edward Said-professuren vid Columbia University och har \u00e4ven analyserat konflikten i publikationer som New York Times <\/em>och New York Review of Books<\/em>. Han har djupa r\u00f6tter i den palestinska politiska eliten; hans farbror Husayn Fakhri al-Khalidi var borgm\u00e4stare i Je\u00adrusalem 1935-37 och blev arresterad och skick\u00adad till Seychellerna under det arabiska upproret 1936-39 (han blev 1957 Jordaniens premi\u00e4rmi\u00adnister). Rashid Khalidi deltog sj\u00e4lv som r\u00e5dgiva\u00adre till PLO i den f\u00f6rhandlingsprocess som ledde fram till Osloavtalet 1993. I Hundra\u00e5rskriget mot Palestina v\u00e4ver han ocks\u00e5 in sin egen och sl\u00e4ktens anknytning till konflikten.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Boken beskriver sex perioder i kampen om Pa\u00adlestina, som alla inleds med en krigsf\u00f6rklaring mot palestinierna. Balfourdeklarationen var den f\u00f6rsta krigsf\u00f6rklaringen, som 1922 fick st\u00f6d n\u00e4r Nationernas F\u00f6rbund genom det s\u00e5 kallade Palestinamandatet som formaliserade det brit\u00adtiska styret. NF inte bara upprepade Balfourde\u00adklarationens formuleringar utan tillade ocks\u00e5 att det finns en internationell skyldighet att f\u00f6rverkliga dess intentioner. Konfliktens f\u00f6rsta period varade 1917-1939 och Khalidi lyfter inte bara fram det v\u00e4lk\u00e4nda arabiska upproret mot britterna i slutet av 1930-talet, som inleddes med en av kolonialhistoriens l\u00e4ngsta general\u00adstrejker och mynnade ut i en v\u00e4pnad revolt, utan betonar ocks\u00e5 hur demonstrationer, strejker och kravaller br\u00f6t ut med viss regelbunden\u00adhet under perioden. Andra krigsf\u00f6rklaringen inleddes 1947, d\u00e5 FN:s generalf\u00f6rsamling st\u00e4llde sig bakom en delning av Palestina, och fullf\u00f6ljdes \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 med staten Israels grun\u00addande, f\u00f6ljt av Nakba, som skapade ett trauma vilket skulle pr\u00e4gla generationer av palestinier. Khalidi understryker hur bildandet av Israel inte minst m\u00f6jliggjordes av kalla krigets b\u00e5da supermakter. Stalin hoppades p\u00e5 att den nya nationen skulle bli en av Sovjets socialistiska skyddslingar, men fick ist\u00e4llet se hur Israel snabbt n\u00e4rmade sig USA. Samtidigt koncen\u00adtrerades det palestinska motst\u00e5ndet till Gaza, d\u00e4r det ocks\u00e5 gjordes ett f\u00f6rs\u00f6k att uppr\u00e4tta ett palestinskt styre, lett av bland andra Khalidis farbror. Det misslyckades emellertid d\u00e5 st\u00f6d fr\u00e5n de omgivande arabstaterna uteblev. Ist\u00e4l\u00adlet inledde Israel en serie av attacker p\u00e5 Gaza.<\/p>\n\n\n\n

Den tredje krigsf\u00f6rklaringen kom enligt Khalidi i efterdyningarna av Sexdagarskriget, d\u00e5 FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d antog resolution 242, utformad av USA, vilken utesl\u00f6t palestinierna fr\u00e5n alla f\u00f6r\u00adhandlingar. Enligt Khalidi gav resolutionen un\u00adderst\u00f6d till ett grundelement i Israels koloniala narrativ: eftersom det inte finns n\u00e5gra palestini\u00ader \u00e4r konfliktens centrala problem arabstaternas ovilja att erk\u00e4nna Israel. Detta f\u00f6rnekande av den palestinska identiteten ledde emellertid till att den st\u00e4rktes, och manifesterades i en \u00e5terkomst f\u00f6r det palestinska motst\u00e5ndet, nu lett av PLO, som bildats 1964. H\u00e4r lyfter Kha\u00adlidi fram hur PLO, p\u00e5 tv\u00e4rs b\u00e5de mot sin egen sj\u00e4lvbild som en v\u00e4pnad motst\u00e5ndsr\u00f6relse och mot Israels terroristst\u00e4mpling, fick sina st\u00f6rsta framg\u00e5ngar p\u00e5 diplomatins omr\u00e5de. Det g\u00e4ller till exempel st\u00f6det fr\u00e5n Arabf\u00f6rbundet och fr\u00e5n FN:s generalf\u00f6rsamling, som erk\u00e4nde den pales\u00adtinska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsf\u00f6rklaring som PLO ut\u00adropade 1988. \u00c4nd\u00e5 h\u00e4vdar Khalidi att PLO aldrig lyckades med att f\u00e5 ett betydande st\u00f6d hos den v\u00e4sterl\u00e4ndska opinionen, vilket han ser som ett \u00f6desdigert misslyckande.<\/p>\n\n\n\n

Den fj\u00e4rde krigsf\u00f6rklaringen inleddes 1982, d\u00e5 Reagans utrikesminister Alexander Haig enligt Khalidi godk\u00e4nde den israeliska premi\u00e4rminis\u00adtern Ariel Sharons planer att krossa PLO och den palestinska nationalismen en g\u00e5ng f\u00f6r alla. Denna plan verkst\u00e4lldes med invasionen av Li\u00adbanon, som dels ledde till massakrerna i Sabra och Shatila och dels till att PLO tvingades ut ur Beirut till en existens i exil i Tunisien. Paradoxalt nog innebar detta enligt Khalidi att den pales\u00adtinska befrielsekampens centrum, som sedan PLO:s grundande befunnit sig i de angr\u00e4nsande arabl\u00e4nderna, flyttades tillbaka till Palestina. Detta blev tydligt i samband med den f\u00f6rsta in\u00adtifadan 1987, som startades utan PLO:s medver\u00adkan och ledde till bildandet av Hamas. <\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Den femte krigsf\u00f6rklaringen var enligt Khalidi Osloavtalet. H\u00e4r f\u00e5r Khalidis egen medverkan i det historiska skeendet en relativt framskjuten plats i fram\u00adst\u00e4llningen; hans analys g\u00f6rs delvis med utg\u00e5ngs\u00adpunkt i ett inifr\u00e5nperspektiv p\u00e5 f\u00f6rhandlingarna. Han riktar skarp kritik mot PLO, som enkelt l\u00e4t sig f\u00f6ras bakom ljuset av USA: \u201ddj\u00e4vulen sitter i detaljerna, och de delegater PLO skickade till Oslo var inte s\u00e4rskilt noga med detaljerna\u201d. Resultatet blev ett betydligt mer begr\u00e4nsat sj\u00e4lv\u00adstyre \u00e4n vad som f\u00f6respeglats PLO, och vad v\u00e4rre var, att PLO fick rollen som \u201dunderentrepren\u00f6r till ockupationsmakten\u201d i och med ansvaret att assistera Israel i att \u00f6vervaka den palestinska befolkningen. Han understryker ocks\u00e5 att det \u00f6msesidiga erk\u00e4nnande mellan parterna, som ofta framh\u00e5lls som en framg\u00e5ng, innebar att PLO erk\u00e4nde Israel medan Israel erk\u00e4nde PLO som det palestinska folkets representanter – men inte deras r\u00e4tt till en stat. Den sj\u00e4tte krigsf\u00f6rklaring\u00aden, slutligen, b\u00f6rjar med Israels anfall mot Gaza 2008, f\u00f6ljt av markoffensiver och bombningar, 2012 och 2014.<\/p>\n\n\n\n

Den p\u00e5g\u00e5ende fasen av kriget mot Gaza b\u00f6r ocks\u00e5 r\u00e4knas hit \u00e4ven om den inte hade inletts n\u00e4r bok\u00aden f\u00f6rst kom ut utan behandlas i ett efterord skri\u00advet v\u00e5ren 2024, d\u00e4r Khalidi konstaterar att det nu har blivit tydligare \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare \u201datt v\u00e4sterl\u00e4ndska eliter v\u00e4rdes\u00e4tter vita, israeliska liv mer \u00e4n bruna, arabiska liv\u201d. Den sj\u00e4tte krigs\u00adf\u00f6rklaringen pr\u00e4glas av den israeliska milit\u00e4rens till\u00e4mpning av den s\u00e5 kallade Dahiyadoktrinen, utvecklad i dialog med Institute for National Security Studies vid universitetet i Tel Aviv. Som vi har sett m\u00e5nga prov p\u00e5 under de senaste 20 m\u00e5naderna f\u00f6rordar den en metod f\u00f6r kollektiv bestraffning genom attacker p\u00e5 civila och civil infrastruktur med \u201doproportionerlig kraft\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Boken, som \u00e4r v\u00e4lskriven och fint \u00f6versatt av Ulrika Junker Miranda, har ett driv som g\u00f6r det sv\u00e5rt att l\u00e4gga ifr\u00e5n sig den. Den personliga infallsvinkeln ger konkretion \u00e5t historiska ske\u00adenden men tar aldrig \u00f6verhanden; boken b\u00e4r framf\u00f6r allt pr\u00e4geln av en historikers gedigna hantverk. Bokens styrka \u00e4r analysen av samspelet mellan krigsf\u00f6rklaringarna och det palestinska motst\u00e5ndets uppkomst och f\u00f6r\u00e4ndringar. Sam\u00adtidigt \u00e4r Khalidis kanske viktigaste analytiska po\u00e4ng, baserad p\u00e5 detaljrika empiriska bel\u00e4gg, att det \u00e4r det internationella samfundet, p\u00e5drivet av de imperialistiska stormakterna, som aktivt m\u00f6jliggjort de sex krigsf\u00f6rklaringarna mot Pales\u00adtina. Att Khalidi v\u00e4ljer att inte g\u00f6ra en detaljerad analys av den roll sionismen spelat i hundra\u00e5rs\u00adkriget mot Palestina har s\u00e4kerligen att g\u00f6ra med avgr\u00e4nsningssk\u00e4l. D\u00e4rf\u00f6r kan boken kan med f\u00f6rdel l\u00e4sas parallellt med den nya och uppdate\u00adrade utg\u00e5van av G\u00f6ran Rosenbergs Det f\u00f6rlorade landet<\/em><\/a> <\/em>(2024), ocks\u00e5 personligt f\u00e4rgad, som f\u00f6rdjupar sig i en historisk och kritisk analys av sionismen som en ideologisk och organisatorisk drivkraft i den israeliska statsbildningen och dess med \u00e5ren alltmer aggressiva och expansiva bo\u00ads\u00e4ttarkolonialism. Tillsammans ger dessa b\u00f6cker s\u00e5ledes kompletterande historiska perspektiv p\u00e5 konflikten om Palestina som punkterar alla f\u00f6r\u00ads\u00f6k att legitimera det p\u00e5g\u00e5ende folkmordet i Gaza i termer av Israels r\u00e4tt till sj\u00e4lvf\u00f6rsvar.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e5kan Th\u00f6rn<\/strong> \u00e4r professor i sociologi vid G\u00f6teborgs universitet. Hans senaste bok \u00e4r I apokalypsens skugga: milj\u00f6r\u00f6relser och industrikapitalism 1870-2020<\/a> <\/em>(skriven tillsammans med Carl Casseg\u00e5rd). Medlem i R\u00f6da Rummets redaktion.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I vad som framst\u00e5r som ett redaktionellt krav i mediernas rapportering om Israels folkmord i Gaza upprepas det fortfarande (efter 20 m\u00e5nader) pro\u00adgrammatiskt att kriget b\u00f6rjade med Hamas attack p\u00e5 Israel den 7:e oktober 2023. Informationen har varit obligatorisk till … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[708],"class_list":["post-4495","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-hakan-thorn"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1av","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4495","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4495"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4495\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4551,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4495\/revisions\/4551"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4495"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4495"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4495"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}