{"id":4497,"date":"2025-09-13T10:30:27","date_gmt":"2025-09-13T09:30:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4497"},"modified":"2025-09-13T10:30:29","modified_gmt":"2025-09-13T09:30:29","slug":"landsbygden-rattvisan-och-klimatomstallningen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/09\/13\/landsbygden-rattvisan-och-klimatomstallningen\/","title":{"rendered":"Landsbygden, r\u00e4ttvisan och klimatomst\u00e4llningen"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I Italo Calvinos roman Kl\u00e4tterbaronen <\/a><\/em>ber\u00e4ttas det om baronen Cosimo d\u00ed Ron\u00addo, som lever i tr\u00e4den i den liguriska byn Ombrosa. Inspirerad av franska revolu\u00adtionens id\u00e9er samlar han byborna kring ett tr\u00e4d p\u00e5 torget, och tillsammans skapar de en \u201dKlago- och \u00f6nskebok\u201d d\u00e4r de nedtecknar vad de \u00e4r missn\u00f6jda med och l\u00e4ngtar efter. Boken h\u00e4ngs upp i tr\u00e4det s\u00e5 att alla kan bidra till och ta del av den, men n\u00e4r den \u00e4r klar finns det \u201dingen f\u00f6rsamling att skicka den till.\u201d D\u00e4r\u00adf\u00f6r l\u00e4mnas den h\u00e4ngande och f\u00f6rst\u00f6rs sakte\u00adligen av v\u00e4der och vind. \u201dOmbrosaborna blev djupt bedr\u00f6vade vid denna syn; de t\u00e4nkte p\u00e5 sitt nuvarande el\u00e4nde och fylldes av revoltlus\u00adta.\u201d<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Marika Palm\u00e9r Rivera och Lisa Pelling
Livet som p\u00e5g\u00e5r h\u00e4r: Samtal om klimatet och
omst\u00e4llningen<\/em>
Atlas 2024<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Eftersom revolutionens vindar bl\u00e5ser blir dessa k\u00e4nslor s\u00e5 sm\u00e5ningom br\u00e4nsle i en revolt mot \u00f6verheten. Livet som p\u00e5g\u00e5r h\u00e4r: Samtal om klimatet och omst\u00e4llningen <\/a><\/em>av Marika Palm\u00e9r Rivera och Lisa Pelling kan kanske l\u00e4sas som en variant av Ombrosabornas \u201dKlago- och \u00f6nskebok.\u201d Studien bygger p\u00e5 drygt 200 intervjuer med in\u00adv\u00e5nare i fyra socioekonomiskt eftersatta svens\u00adka landsbygdskommuner, som alla genomg\u00e5tt stora omvandlingar under senare decennier i takt med att de huvudsakliga arbetsgivarna p\u00e5 orterna f\u00f6rsvunnit, v\u00e4lf\u00e4rden rullats tillbaka och befolkningen minskat. Nu ska de d\u00e4rtill genomg\u00e5 en oundviklig klimatomst\u00e4llning. inv\u00e5narna beh\u00f6ver st\u00e4lla bensinbilen och \u00e4ndra sina konsumtionsvanor; kommunerna beh\u00f6ver investera i fossilfri energi, cykelbanor, naturrestaurering, med mera. Studien \u00e4mnar belysa vad denna kl\u00e4mda situation betyder f\u00f6r m\u00e4nniskorna som bor i kommunerna och hur deras erfarenheter kan tillvaratas i en r\u00e4ttvis klimatomst\u00e4llning.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Mycket kretsar kring upplevd och f\u00f6rv\u00e4ntad f\u00f6rlust. En 72-\u00e5rig man i Fagersta, som var ung under bruksortens blomstrande 1960-tal men som ocks\u00e5 genomlevt bruksd\u00f6d, befolknings\u00adavtappning och v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6rs\u00e4mring, uttrycker det tydligast: \u201dFagersta kommer vara d\u00f6d 2050, kommer st\u00e5 en skylt d\u00e5 bara: \u2019H\u00e4r fanns Fager\u00adsta.\u2019\u201d Prognoser som denna bottnar i minnen av ett v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle som numera mest g\u00f6r sig p\u00e5mint som \u201dfantomsm\u00e4rtor\u201d: f\u00f6rv\u00e4ntning\u00adar som inte l\u00e4ngre kan infrias men som finns kvar som k\u00e4llor till besvikelse och oro.<\/p>\n\n\n\n

Dessa erfarenheter sammanh\u00e4nger med en djupt k\u00e4nd or\u00e4ttvisa betr\u00e4ffande de alltmer pressade villkoren inom v\u00e4lf\u00e4rden. Senare decenniers nyliberala \u00e5tstramningar har f\u00f6rst\u00e4rkt oj\u00e4mlikheten mellan storst\u00e4der och landsbygdskommuner: en krympande skat\u00adtekvot f\u00f6rs\u00e4mrar statens service och f\u00f6rm\u00e5ga att kompensera f\u00f6r inflation, krav p\u00e5 budget i balans begr\u00e4nsar kommuners och regioners m\u00f6jligheter att finansiera v\u00e5rd, skola och om\u00adsorg, marknadiseringen koncentrerar servicen till v\u00e4lm\u00e5ende lands\u00e4ndar och utarmar lokal\u00adsamh\u00e4llena. Or\u00e4ttvisan f\u00f6rst\u00e4rks ytterligare av transportfattigdom: styrningen av kollektiv\u00adtrafiken mot resen\u00e4rsintensiva pendlingsstr\u00e5k inneb\u00e4r att den glesas ut och f\u00f6rdyras p\u00e5 orter\u00adna, vilket bidrar till f\u00f6rs\u00e4mrad v\u00e4lf\u00e4rdstillg\u00e5ng. Bil blir en n\u00f6dv\u00e4ndighet, men f\u00f6r merparten av inv\u00e5narna \u00e4r elbil av ekonomiska sk\u00e4l inget alternativ. Samtidigt orsakas en betydande del av utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser av personbilar, och dessa utsl\u00e4pp \u00e4r st\u00f6rre p\u00e5 landsbygden \u00e4n i storst\u00e4derna. Klimatomst\u00e4llningen kr\u00e4ver allts\u00e5 en omfattande f\u00f6r\u00e4ndring av transport\u00adm\u00f6nstren p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att se att kombinationen av s\u00e5dana pressande klimatm\u00e5l och begr\u00e4nsade m\u00f6j\u00adligheter att realisera dem skapar k\u00e4nslor av f\u00f6rbittring, skuld, skam och maktl\u00f6shet hos befolkningen i landsbygdskommuner, s\u00e4rskilt som klimatomst\u00e4llningen genom nyliberala glas\u00f6gon l\u00e4tt framst\u00e5r som ett individuellt snarare \u00e4n politiskt ansvar. Dessa k\u00e4nslor kan f\u00f6rst\u00e5s utnyttjas av h\u00f6gerkrafter. Sverigede\u00admokraterna sk\u00f6rdade exempelvis framg\u00e5ngar p\u00e5 landsbygden i valet 2022 genom att st\u00e4lla missn\u00f6jet p\u00e5 landsbygden i motsats till klimat\u00adpolitiska \u00e5tg\u00e4rder. Partiets klimatskepticism \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd, men den ing\u00e5r liksom Tid\u00f6reger\u00adingens nedmontering av klimatpolitiken i ett st\u00f6rre klimatobstruktionssammanhang som verkar i fossilkapitalismens tj\u00e4nst. I kombina\u00adtion med sedvanligt utseende av syndabockar erbjuder den en bedr\u00e4glig tr\u00f6st n\u00e4r fossil\u00adsamh\u00e4llets dominerande identitetspositioner hotas av klimatkrisen.<\/p>\n\n\n\n

En alternativ ber\u00e4ttelse om klimatomst\u00e4ll\u00adningen beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r formuleras, som tar fasta p\u00e5 m\u00e4nniskors engagemang f\u00f6r och stolthet \u00f6ver sin lokala hembygd samtidigt som den fokuserar p\u00e5 politisk f\u00f6r\u00e4ndring av de oj\u00e4mlika strukturella f\u00f6rh\u00e5llanden som begr\u00e4nsar m\u00f6jligheterna f\u00f6r m\u00e4nniskor som lever i landsbygdskommuner att medverka i omst\u00e4llningen under r\u00e4ttvisa f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Studien kan tj\u00e4na som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r ett fortsatt samtal om en s\u00e5dan ber\u00e4ttelse, vilket ocks\u00e5 \u00e4r f\u00f6rfattarnas ambition. Samtidigt hade jag g\u00e4rna velat veta mer om var, n\u00e4r, hur och under vems ledning detta samtal ska f\u00f6ras. Ris\u00adken \u00e4r ju att Palm\u00e9r Rivera och Pellings studie likt Ombrosabornas \u201dKlago- och \u00f6nskebok\u201d l\u00e4mnas h\u00e4ngande i luften, och fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 vem som kommer att f\u00e5nga upp de k\u00e4nslor den ger r\u00f6st \u00e5t. Idag \u00e4r det ju inte revolutionens vindar som bl\u00e5ser starkast.<\/p>\n\n\n\n

K<\/strong>arl<\/strong> M<\/strong>almqvist<\/strong> \u00e4r lektor i sociologi vid G\u00f6teborgs Universitet. Hans forskning kretsar kring politiska emotioner, f\u00f6r n\u00e4rvarande fr\u00e4mst inom milj\u00f6r\u00f6relsen och i \u201dgr\u00f6n-gr\u00f6na\u201d konflikter p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Italo Calvinos roman Kl\u00e4tterbaronen ber\u00e4ttas det om baronen Cosimo d\u00ed Ron\u00addo, som lever i tr\u00e4den i den liguriska byn Ombrosa. Inspirerad av franska revolu\u00adtionens id\u00e9er samlar han byborna kring ett tr\u00e4d p\u00e5 torget, och tillsammans skapar de en \u201dKlago- … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4497","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1ax","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4497","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4497"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4497\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4505,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4497\/revisions\/4505"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4497"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4497"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4497"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}