{"id":459,"date":"2010-10-25T10:14:53","date_gmt":"2010-10-25T09:14:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=459"},"modified":"2010-11-14T12:43:14","modified_gmt":"2010-11-14T11:43:14","slug":"finns-folkrorelsernas-framtid","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2010\/10\/25\/finns-folkrorelsernas-framtid\/","title":{"rendered":"Finns folkr\u00f6relsernas framtid?"},"content":{"rendered":"

Hur skulle en gr\u00e4sr\u00f6tternas egen kriskommission utv\u00e4rdera valresultatet och dagens politiska situation? Den fr\u00e5gan st\u00e4ller sig Jens Ergon med utg\u00e5ngspunkt i Jan Wiklunds tegelsten om folkr\u00f6relsernas historia. En bok Ergon uppfattar som originell i b\u00e4sta bem\u00e4rkelse, bland annat eftersom den \u00e4r skriven \u201dinifr\u00e5n\u201d.<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Socialdemokraterna har tillsatt en kriskommission, v\u00e4nsterpartiet en framtidskommission. F\u00f6r de r\u00f6dgr\u00f6na partierna \u2013 i synnerhet de r\u00f6da \u2013 har valfiaskots efterdyningar bara inletts. Det \u00e4r ett pl\u00e5gsamt uppvaknande som in i det sista skjutits p\u00e5 framtiden. Nu \u00f6ppnar sig den avgrund som i praktiken vuxit i decennier.<\/p>\n

Men vad inneb\u00e4r valresultatet f\u00f6r den bredare och samtidigt mer sv\u00e5rdefinierade kategorin r\u00f6dgr\u00f6na folkr\u00f6relser? \u00c4r den grundl\u00e4ggande problematiken densamma? Fr\u00e5gan \u00e4r kanske inte helt korrekt st\u00e4lld, men n\u00e4r jag l\u00e4ser Jan Wiklunds sm\u00e5tt osannolika tegelsten Demokratins b\u00e4rare \u2013 det globala folkr\u00f6relsesystemet<\/em> grinar valresultatet, och en h\u00f6gst p\u00e5tr\u00e4ngande samtid, ob\u00f6nh\u00f6rligen fram mellan raderna. I ett land och en tid d\u00e4r folkr\u00f6relser, \u00e5tminstone i den bem\u00e4rkelse Wiklund definierar dem, s\u00e4llan f\u00f6rut varit s\u00e5 uppluckrade, tillbakapressade \u2013 f\u00f6r att inte s\u00e4ga obefintliga.<\/p>\n

Wiklund, grafiker och redigerare till vardags, har sj\u00e4lv m\u00e5ng\u00e5rig bakgrund som aktivist inom bland annat Alternativ Stad, Milj\u00f6f\u00f6rbundet Jordens V\u00e4nner och numera ocks\u00e5 N\u00e4tverket f\u00f6r Gemensam V\u00e4lf\u00e4rd. Passande nog \u00e4r boken i sig delvis ett resultat av klassiskt folkr\u00f6relsearbete \u2013 en studiegrupp. Den suger n\u00e4ring fr\u00e5n den folkr\u00f6relseinriktade tradition som Milj\u00f6f\u00f6rbundet representerar, med \u00e4rrade veteraner som Tord Bj\u00f6rk i spetsen.<\/p>\n

L\u00e5t mig s\u00e4ga det direkt; det \u00e4r en originell bok, i ordets b\u00e4sta bem\u00e4rkelse. Det finns f\u00f6rvisso \u00e5tskilliga historieskrivningar om v\u00e4stv\u00e4rldens arbetarr\u00f6relse, f\u00f6r att inte tala om akademisk forskning om v\u00e5r tids sociala r\u00f6relser. Den som varit aktiv i det senaste decenniets globala r\u00e4ttviser\u00f6relse kan intyga att antalet r\u00f6relseforskare p\u00e5 v\u00e5ra breddgrader ibland tycks \u00f6verstiga antalet aktivister. Men den h\u00e4r typen av sammanh\u00e5llna och \u00f6vergripande expos\u00e9er finns det sannerligen inte m\u00e5nga av.<\/p>\n

Jag har ingen m\u00f6jlighet att bed\u00f6ma den historiska riktigheten eller relevansen i Wiklunds genomg\u00e5ng av all v\u00e4rldens folkr\u00f6relser sen kapitalismens urtid, ja \u00e4nda tillbaks till de kristna r\u00f6relsernas framv\u00e4xt. Men det spelar mindre roll. Det h\u00e4r \u00e4r inget akademiskt verk f\u00f6rfattat snett ovanifr\u00e5n. Positionen \u00e4r inifr\u00e5n, ambitionen att strukturera och perspektivet systemkritiskt \u2013 med begrepp l\u00e5nade fr\u00e5n Fernand Braudels beskrivning av kapitalismens historia, Immanuel Wallersteins v\u00e4rldssystemanalys och Giovanni Arrighis l\u00e5nga 1900-tal.<\/p>\n

I det folkr\u00f6relsesystem Wiklund bygger finns tre huvudakt\u00f6rer: stater, kapital och folkr\u00f6relser. Folkr\u00f6relser blir enligt detta syns\u00e4tt de kollektiva krafter som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6ra fram eller f\u00f6rsvara civilsamh\u00e4llenas mellanm\u00e4nskliga sociala relationer, gentemot kapitalets f\u00f6rs\u00f6k att marknadisera och monopolisera alltmer av dessa relationer, liksom staters f\u00f6rs\u00f6k att h\u00e4vda sin makt och kontroll. Folkr\u00f6relserna \u00e4r med andra ord civilsamh\u00e4llets svar p\u00e5 hela v\u00e4rldsmarknadssystemets utveckling \u2013 och d\u00e4rmed ocks\u00e5 en av akt\u00f6rerna delaktig i dess utveckling.<\/p>\n

Jod\u00e5, det f\u00f6religger en p\u00e5taglig risk f\u00f6r b\u00e5de \u00f6verfl\u00f6d av folkr\u00f6relseromantik, indiska sm\u00e5b\u00f6nder och l\u00e5nga tirader om Kondratievcykler, systemperiferier och hegemonier \u2013 allt med en gr\u00e5mulen anstrykning av ABF-huset en gudsf\u00f6rg\u00e4ten tisdagkv\u00e4ll. Det finns ocks\u00e5 en risk att systemkritiken tippar \u00f6ver i en analys d\u00e4r det mesta som g\u00e5tt snett h\u00e4r i v\u00e4rlden sen b\u00f6rjan av 1900-talet skylls p\u00e5 reformistiska partiapparater, fackf\u00f6reningar och dess avl\u00f6nade kadrar av ombudsm\u00e4n och partifunktion\u00e4rer \u2013 de senaste decennierna i kombination med en om m\u00f6jligt \u00e4n mer f\u00f6rhatlig kader elitistiska medelklass-NGO:er.<\/p>\n

Risken finns \u2013 och den besannas fl\u00e4ckvis. Men inte heller detta k\u00e4nns s\u00e4rskilt st\u00f6rande, om man nu menar att det skulle kunna vara det. Det h\u00e4r \u00e4r en bok som tror p\u00e5 folkr\u00f6relsen som historiskt subjekt, och som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6ra samman akademisk litteratur och samlade erfarenheter kring just en s\u00e5dan id\u00e9m\u00e4ssig ram. Detta menar jag att f\u00f6rfattaren lyckas med.<\/p>\n

Ljuset i tunneln<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5getecknen hopar sig egentligen f\u00f6rst mot slutet \u2013 n\u00e4r boken i praktiken n\u00e5r fram till den bistra verklighet som nu \u00e5terspeglat sig i \u00e5rets svenska valresultat. Det kanske \u00e4r det ambiti\u00f6sa anslaget som g\u00f6r mig en smula snopen, som invaggar mig i en slags naiv f\u00f6rv\u00e4ntan \u00f6ver nya svar. Kanh\u00e4nda samma naiva v\u00e4ntan efter nya, f\u00f6rl\u00f6sande svar som tycks f\u00f6rlamat delar av v\u00e4stv\u00e4rldens v\u00e4nster i snart 30 \u00e5r. Men Wiklunds \u00e4rende \u00e4r nu inte att servera svar utan att servera en verktygsl\u00e5da f\u00f6r diskussion \u2013 en diskussion om utmaningar, strategier och m\u00f6jligheter f\u00f6r folkr\u00f6relser idag.<\/p>\n

Samtidigt finns det n\u00e5got skissartat \u00f6ver skildringen av folkr\u00f6relsers utseende, utmaningar och m\u00f6jligheter h\u00e4r och nu i Sverige, ett land som \u00e5terfinns n\u00e4ra v\u00e4rldssystemets centrum. Den \u00f6vergripande, globala samtidsskildring Wiklund serverar \u00e4r v\u00e4lbekant: Vi befinner oss i den f\u00f6retagsledda globaliseringens era, den ekonomiska h\u00f6stfas d\u00e4r den globala jakten efter nya marknader och vinster blivit alltmer spekulativ och f\u00f6rskjutit alltmer makt till finanskapital \u2013 och d\u00e4r USA:s hegemoni sedan 1900-talets glansdagar nu eroderar.<\/p>\n

Det nya \u00e4r att det kapitalistiska systemet h\u00e5ller p\u00e5 att sl\u00e5 i taket f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 500 \u00e5r \u2013 b\u00e5de ekologiskt och vad g\u00e4ller de marknader som \u00e5terst\u00e5r att exploatera. Sj\u00e4lva systemets f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u2013 scenen f\u00f6r stat, kapital och folkr\u00f6relser \u2013 h\u00e5ller med andra ord p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndras i grunden, till vilken grad och med vilka konsekvenser l\u00e5ter Wiklund vara osagt.<\/p>\n

Denna fas av marknadens utbredning har f\u00f6ljts av svar fr\u00e5n folkr\u00f6relser \u2013 framf\u00f6r allt i Syd. Dynamiken och motorn i de senaste decenniernas globala r\u00e4ttviser\u00f6relse st\u00e5r enligt Wiklund att finna i Syd, i landsbygdsr\u00f6relser som Via Campesina. Samtidigt som den traditionella arbetarr\u00f6relsen f\u00f6rsvagats i Nord har den p\u00e5nyttf\u00f6tts i Syd, i l\u00e4nder som Brasilien, Sydkorea och Sydafrika. N\u00e4r Kinas fackf\u00f6reningsr\u00f6relse till slut \u00f6vervinner diktaturens hinder, spekulerar Wiklund, kanske den globala maktbalansen p\u00e5 nytt b\u00f6rjar f\u00f6rskjutas fr\u00e5n kapital till arbete.<\/p>\n

I systemets centrum domineras bilden ist\u00e4llet av en f\u00f6rstelnad, traditionell arbetarr\u00f6relse \u2013 professionella massorganisationer som f\u00f6rlorat sin folkr\u00f6relsebas och inte f\u00f6rm\u00e5tt svara p\u00e5 de senaste decenniernas allt tuffare utveckling. Samtidigt har olika folkr\u00f6relser sprungna ur 1960- och 70-talen vuxit fram, som exempelvis milj\u00f6r\u00f6relsen. P\u00e5 senare \u00e5r alltmer i form av professionaliserade kampanjorganisationer och NGO:s \u2013 i allm\u00e4nhet organisationer med svag bas och klassidentitet, \u201dtunna\u201d folkr\u00f6relser. Det man lyckats \u00e5stadkomma \u00e4r ofta tillf\u00e4lliga och begr\u00e4nsade massmobiliseringar, som demonstrationerna mot
\nIrakkriget.<\/p>\n

Ljuset i tunneln \u00e4r enligt Wiklund den v\u00e4xande folkr\u00f6relseaktivitet som den globala r\u00e4ttviser\u00f6relsen trots allt st\u00e5tt f\u00f6r ocks\u00e5 i Nord, fr\u00e4mst genom solidaritetsr\u00f6relser, radikalare delar av milj\u00f6r\u00f6relsen och det han karakt\u00e4riserar som r\u00f6relser f\u00f6r att f\u00f6rsvara \u201dallm\u00e4nningar\u201d \u2013 eller med ett kanske mer v\u00e4lbekant ord: gemensam v\u00e4lf\u00e4rd.<\/p>\n

Strategidiskussioner<\/strong><\/p>\n

N\u00e5gonstans h\u00e4r slutar ber\u00e4ttelsen. Med en slags f\u00f6rhoppning till Syds mer dynamiska folkr\u00f6relser och en uppmaning till de nya folkr\u00f6relseembryon som finns p\u00e5 hemmaplan att fokusera, att tydligare artikulera sina intressen, att samarbeta b\u00e4ttre utifr\u00e5n medlemmarnas intressen \u2013 och grovt sett forts\u00e4tta gneta. Ta tillvara p\u00e5 det lilla. Ocks\u00e5 sm\u00e5 r\u00f6relsesegrar kan bli b\u00f6rjan till n\u00e5got stort, manar Wiklund.<\/p>\n

S\u00e5 \u00e4r det s\u00e4kert \u2013 och h\u00e4r \u00e4r det meningen att strategidiskussionerna skall ta sin b\u00f6rjan i folkr\u00f6relse-Sverige \u2013 i en gr\u00e4sr\u00f6tternas motsvarighet till socialdemokratins kriskommission. L\u00e5t oss som avslutning d\u00e4rf\u00f6r inleda det arbetet: Vilka samarbeten, mellan vilka r\u00f6relser, utifr\u00e5n vilka fokus och med vilka tydligare artikulerade intressen? Och f\u00f6r att agera dj\u00e4vulens advokat: Hur v\u00e4l fungerar Wiklunds beskrivning n\u00e4r den skall appliceras p\u00e5 eftervalsfiaskots Sverige? Vilka l\u00e4rdomar kan dras fr\u00e5n historiens folkr\u00f6relser, eller f\u00f6r den delen nutida folkr\u00f6relser i Syd, f\u00f6r att beskriva utmaningar och m\u00f6jligheter i Sverige 2010?<\/p>\n

L\u00e5t oss utg\u00e5 fr\u00e5n de tre r\u00f6relser Wiklund tar upp, d\u00e4r samarbeten redan delvis finns, som skulle kunna utvecklas: arbetarr\u00f6relse, milj\u00f6r\u00f6relse och r\u00f6relser till f\u00f6rsvar f\u00f6r gemensam v\u00e4lf\u00e4rd. N\u00e4r det g\u00e4ller arbetarr\u00f6relsen \u00e4r Wiklunds tes att dess tidigare framg\u00e5ngsrika, professionaliserade massorganisation, genom sin symbios med socialdemokratins partiapparat och fokus p\u00e5 regeringsmakt, ocks\u00e5 varit fr\u00f6et till dess f\u00f6rfall. V\u00e4lf\u00e4rdsstatens uppbyggnad och guld\u00e5lder var vad som kunde \u00e5stadkommas \u2013 sen dess har det g\u00e5tt utf\u00f6r.<\/p>\n

En folkr\u00f6relse som f\u00f6rlorat kraftigt i styrka och medlemsantal har uppenbarligen ocks\u00e5 f\u00f6rlorat sin f\u00f6rm\u00e5ga att tillvarata medlemmarnas intressen. Fr\u00e5gan \u00e4r vad det beror p\u00e5: att r\u00f6relsen f\u00f6rstelnat i en organisation som inte l\u00e4ngre representerar medlemmarnas intressen; att organisationen gjort strategiska missbed\u00f6mningar och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rlorat mark; att en f\u00f6r\u00e4ndrad verklighet hur som helst lett till att r\u00f6relsen pressats tillbaka, eller om det helt enkelt \u00e4r s\u00e5 att medlemmarnas intressen mer och mer avviker fr\u00e5n r\u00f6relsens ursprungliga?<\/p>\n

Den sistn\u00e4mnda f\u00f6rklaringen \u00e4r som bekant h\u00f6gerns favoritf\u00f6rklaring till arbetarr\u00f6relsens kr\u00e4ftg\u00e5ng; det finns inte l\u00e4ngre n\u00e5gon arbetarklass. Den \u00e4r ocks\u00e5 basen f\u00f6r New Labour-analysen; dagens arbetarklass \u00e4r mindre och otydligare. Fokus p\u00e5 arbetarklass m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r \u00f6verges till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en slags v\u00e4rdem\u00e4ssig grund, inriktad p\u00e5 en bredare, mer individualistisk medelklass \u2013 vilket i praktiken inneburit en f\u00f6rskjutning h\u00f6gerut mot en t\u00e4nkt politisk mitt, med mer av marknadsfilosofi och privatiseringar.<\/p>\n

De f\u00f6rstn\u00e4mnda f\u00f6rklaringarna, \u00e5 sin sida \u2013 r\u00f6relsernas f\u00f6rstelning \u2013 lyfts ofta upp i radikala analyser som Wiklunds bok. Men fr\u00e5gan \u00e4r om inte samtliga mekanismer \u00e4r delaktiga, vilket inte<\/em> inneb\u00e4r att h\u00f6gerns eller New Labours tolkningar st\u00e4mmer. Arbetarklassen finns naturligtvis kvar. Klassklyftorna har vuxit i accelererande takt sen 1980-talet. Men arbetarklassen ser annorlunda ut, med andra f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r facklig organisering och har precis som m\u00e5nga andra f\u00e4rgats av v\u00e5r tids samh\u00e4llsklimat. Slutsatsen b\u00f6r d\u00e4rmed bli att klassanalysen alltj\u00e4mt \u00e4r avg\u00f6rande \u2013 men att back-to-basic (i bem\u00e4rkelsen skruva klockan tillbaka) knappast heller fungerar.<\/p>\n

R\u00f6relserna och klasserna<\/strong><\/p>\n

Den rika v\u00e4rldens milj\u00f6r\u00f6relser och r\u00f6relser f\u00f6r gemensam v\u00e4lf\u00e4rd har aldrig haft arbetarklassen som egentlig bas, dess aktivister har ofta h\u00e4mtats ur medelklassen. Inom v\u00e4nstern har r\u00f6relsernas medelklassdominans och diffusa klassidentitet ofta m\u00f6tts med misst\u00e4nksamhet. Vilkas intressen \u00e4r det egentligen man tillvaratar? Och visst kan det inneb\u00e4ra problem \u2013 om medelklassens intresse per automatik verkligen \u00e4r liktydigt med kapitalets och maktelitens. Just detta \u00e4r ocks\u00e5 Reinfeldts och den valvinnande alliansens huvudsakliga projekt; att skapa en best\u00e4ndig gemenskap mellan medelklass och \u00f6verklass, och samtidigt vidga gapet mellan mer v\u00e4lbemedlad arbetarklass och en underklass av arbetsl\u00f6sa, sjuka och marginaliserade. Det \u00e4r ocks\u00e5 det sammanlagda resultatet av decennier av nyliberal tankedominans och eroderad gemensam v\u00e4lf\u00e4rd; en f\u00f6rskjutning av den politiska mitten \u2013 medelklassens egentliga preferens \u2013 \u00e5t h\u00f6ger.<\/p>\n

Att bryta den f\u00f6rskjutningen och det Reinfeldtska projektet tycks mig helt avg\u00f6rande. Men svaret \u00e4r \u2013 som socialdemokratin bittert f\u00e5tt erfara \u2013 inte anpassning eller att jaga en borgerligt definierad mitt allt l\u00e4ngre h\u00f6gerut. Svaret borde tv\u00e4rtom bli dess motsats; att systematiskt lyfta de konflikter och samh\u00e4llsproblem som medelklass, arbetarklass och v\u00e5r tids v\u00e4xande underklass har gemensamt, som f\u00f6rskjuter politikens mittpunkt v\u00e4nsterut.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r borde radikala r\u00f6relser som delvis utg\u00e5r fr\u00e5n \u2013 och d\u00e4rmed ocks\u00e5 p\u00e5verkar \u2013 medelklassen kunna spela en nyckelroll. Tv\u00e5 huvudkandidater \u00e4r milj\u00f6r\u00f6relsen och r\u00f6relser f\u00f6r gemensam v\u00e4lf\u00e4rd. H\u00e4r finns potential att lyfta de problem som den f\u00f6retagsledda globaliseringen f\u00f6r med sig och som hotar b\u00e5de medelklass, arbetarklass och marginaliserade skikt. Urholkad gemensam v\u00e4lf\u00e4rd och v\u00e4xande klyftor \u00f6kar pressen p\u00e5 b\u00e5de medelklass, arbetarklass och marginaliserade\u2009\u2009\u2013\u2009\u2009spekulationsekonomin driver p\u00e5 utvecklingen, marknadsfundamentalism och tillv\u00e4xthysteri l\u00e5ser b\u00e5de medelklass och arbetarklass i ekorrhjulets allt om\u00f6jligare livspussel med arbetsl\u00f6shet och minskat v\u00e4lbefinnande. Klimathotet har, korrekt formulerat, bara gemensamma l\u00f6sningar och peak oil samt jordens \u00f6vriga sinande naturresurser kommer slutligen, om man ska tro forskarna, ob\u00f6nh\u00f6rligen att skaka hela tillv\u00e4xtparadigmet inom fem till tio \u00e5r.<\/p>\n

N\u00e5gonstans h\u00e4r tror jag m\u00f6jligheterna finns: en arbetarr\u00f6relse som \u00f6verger 90-talets irrf\u00e4rder a l\u00e1 New Labour, som erk\u00e4nner b\u00e5de misstag och de knepiga scenf\u00f6r\u00e4ndringar som skett sen 70-talet och i st\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ker utg\u00e5 fr\u00e5n v\u00e5r tids f\u00f6r\u00e4ndrade arbetarklass. D\u00e4rtill en milj\u00f6r\u00f6relse och r\u00f6relse f\u00f6r gemensam v\u00e4lf\u00e4rd som snarast utg\u00e5r fr\u00e5n ett slags medborgarintresse och som f\u00f6rs\u00f6ker radikalisera en bredare medelklass och tar strid mot f\u00f6rskjutningen av den politiska mitten h\u00f6gerut. H\u00e4r kan b\u00e5de rollf\u00f6rdelning och intressegemenskap skapas f\u00f6r ett gemensamt projekt \u2013 med potential att vinna b\u00e5de arbetarklass, medelklass och en alltmer utsatt underklass. Det l\u00e4r kr\u00e4va \u00f6msesidig respekt och slaktande av flera heliga kor. Men en sak \u00e4r f\u00f6rhoppningsvis klar vid det h\u00e4r laget \u2013 marginalerna f\u00f6r att f\u00f6rlora krymper f\u00f6r varje dag.<\/p>\n

En artikel av Jens Ergon<\/span>
\nArtikelskribenten \u00e4r journalist och f\u00f6rfattare. Bland annat redakt\u00f6r till antologin R\u00f6relsernas tid <\/em>2003 och en av f\u00f6rfattarna till S\u00e4lj hela skiten!<\/em> 2009<\/p>\n

Boken:<\/span><\/em><\/p>\n

Demokratins b\u00e4rare <\/em><\/p>\n

\u2013 det globala folkr\u00f6relsesystemet. <\/em><\/p>\n

Jan Wiklund, Roh-nin f\u00f6rlag 2010<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur skulle en gr\u00e4sr\u00f6tternas egen kriskommission utv\u00e4rdera valresultatet och dagens politiska situation? Den fr\u00e5gan st\u00e4ller sig Jens Ergon med utg\u00e5ngspunkt i Jan Wiklunds tegelsten om folkr\u00f6relsernas historia. En bok Ergon uppfattar som originell i b\u00e4sta bem\u00e4rkelse, bland annat eftersom den … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[233,12,10,11],"tags":[263,262,131,260,261,265,264],"class_list":["post-459","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete-politik","category-fackligt","category-miljo","category-social-valfard","tag-civilsamhallet","tag-folkrorelser","tag-globalisering","tag-jan-wiklund","tag-jens-ergon","tag-klassanalys","tag-rattviserorelsen"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-7p","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/459","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=459"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/459\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":538,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/459\/revisions\/538"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=459"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=459"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=459"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}