{"id":4595,"date":"2025-10-30T11:34:29","date_gmt":"2025-10-30T10:34:29","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4595"},"modified":"2025-10-30T11:34:31","modified_gmt":"2025-10-30T10:34:31","slug":"vem-har-makten-over-karleken","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/10\/30\/vem-har-makten-over-karleken\/","title":{"rendered":"Vem har makten \u00f6ver k\u00e4rleken?"},"content":{"rendered":"\n

I jakten p\u00e5 k\u00e4rlek har allt fler m\u00e4nniskor v\u00e4nt sig till dejtingappar \u2013 men bakom l\u00f6ftet om n\u00e4rhet d\u00f6ljer sig en marknad styrd av kapitalets logik. Ist\u00e4llet f\u00f6r att sammanf\u00f6ra m\u00e4nniskor mot ett gemensamt m\u00e5l, tycks apparna profitera p\u00e5 v\u00e5ra dr\u00f6mmar, v\u00e5r ensamhet och v\u00e5ra misslyckanden. Den h\u00e4r texten unders\u00f6ker hur k\u00e4rlekens digitala landskap alltmer formas av kapitalismens behov, d\u00e4r v\u00e5ra mest intima beg\u00e4r f\u00f6rvandlas till r\u00e5vara i ett system som b\u00e5de exploaterar och f\u00f6rst\u00e4rker k\u00f6nade konflikter.<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Idag m\u00f6ter en allt st\u00f6rre andel m\u00e4nniskor sina sexuella och\/eller k\u00e4rlekspartners genom dejtingappar. Tittar vi p\u00e5 ett svenskt sammanhang talar siffrorna sitt tydliga spr\u00e5k: i \u00e5ldersgruppen 15\u201334 dejtar en tredjedel genom appar, och n\u00e4stan h\u00e4lften s\u00e4ger att de har anv\u00e4nt internet i sin jakt p\u00e5 en partner. Faktum \u00e4r att var femte person i en relation idag har tr\u00e4ffat sin partner genom en dejtingapp. Den typen av m\u00f6ten som en g\u00e5ng kr\u00e4vde fysiska kontaktytor p\u00e5 arbetsplatser, i v\u00e4nskapskretsar, p\u00e5 den lokala baren eller genom slumpm\u00e4ssiga m\u00f6ten, har idag i h\u00f6g grad f\u00f6rskjutits till en digital arena d\u00e4r intimitet och algoritmer m\u00f6ts. Samtidigt som detta skulle kunna f\u00f6rst\u00e5s som ett breddande av dejtandets \u201djaktmarker\u201d, vilket borde f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r parbildning, ser vi i m\u00e5nga l\u00e4nder v\u00e4rlden \u00f6ver en \u00f6kning av antalet singlar, b\u00e5de i absoluta tal och som andel av befolkningen. Sociala, ekonomiska och kulturella omvandlingar har gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r allt fler att leva som singlar, och m\u00e5nga v\u00e4ljer, och\/eller framh\u00e5ller positiva aspekter, av att leva utan en partner.<\/p>\n\n\n\n

Det finns dock \u00e4ven m\u00e5nga som faktiskt vill hitta en romantisk partner men som har sv\u00e5rt att lyckas. S\u00e5dana misslyckanden har kommit att ta sig politiska uttryck d\u00e4r inst\u00e4llningen till dejtingmarknaden ofta pr\u00e4glas av en polarisering mellan k\u00f6nen. I ena \u00e4nden av denna polarisering finner vi s\u00e5 kallade incels, m\u00e4n som beskriver sig sj\u00e4lva som ofrivilligt celibat\u00e4ra och som upplever sig vara f\u00f6rlorare p\u00e5 en k\u00e4rleks- och sexmarknad d\u00e4r de menar att kvinnor har makten. Incels utg\u00f6r en del av den s\u00e5 kallade \u201cmanosf\u00e4ren\u201d. Detta st\u00f6rre \u201dtoxisk-maskulina\u201d sammanhang pr\u00e4glas de av en antifeministisk och ofta misogyn v\u00e4rldsbild, som r\u00f6nt uppm\u00e4rksamhet inte minst d\u00e5 den ibland tagit sig uttryck i d\u00f6dligt v\u00e5ld. I den andra \u00e4nden av den polariserade diskussionen om heterosexuell k\u00e4rlek och dejting finner vi kvinnor som helt tappat tron p\u00e5 dejting och relationer med m\u00e4n och som i radikalfeministisk anda ser relationen mellan k\u00f6nen som ofr\u00e5nkomligt pr\u00e4glad av makt och objektifiering. I en v\u00e4lspridd ess\u00e4 fr\u00e5n 2019 kallade Asa Seresin detta \u00f6kade ifr\u00e5gas\u00e4ttande av heterosexuella relationer som en m\u00f6jlig plats f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4llda och sunda relationer f\u00f6r en form av \u201cheteropessimism\u201d, ett begrepp som sedan dess har dykt upp i allt fr\u00e5n akademiska bloggar till livsstilsmagasin som Cosmopolitan<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5da dessa extrempositioner representerar minoriteter, men de k\u00e4nslor och erfarenheter som de uttrycker \u00e4r mer utbredda och s\u00e4ger n\u00e5got viktigt om v\u00e5r samtid. De pekar p\u00e5 den explosiva politiska kraft som ligger i frustrerade behov av sex och n\u00e4rhet, och p\u00e5 de konfliktlinjer mellan k\u00f6nen som s\u00e5dan frustration l\u00e4tt tar sig uttryck i. H\u00e4r blir singelskap inte bara en individuell erfarenhet, utan speglar djupare sociala sp\u00e4nningar som formar v\u00e5r tid. Men varf\u00f6r tar konflikten kring n\u00e4rhet och sex sig form som en k\u00f6nskonflikt? Finns det andra konflikter som skulle kunna f\u00e5 mer utrymme, som m\u00f6jligtvis till och med b\u00e4r p\u00e5 en progressiv kraft?<\/p>\n\n\n\n

Feministiska marxister har l\u00e4nge p\u00e5pekat att kapitalismen p\u00e5verkar v\u00e5ra k\u00e4rleksrelationer och intima liv. K\u00e4rlekens former, dess villkor och de f\u00f6rv\u00e4ntningar vi knyter till den kan inte f\u00f6rst\u00e5s isolerat fr\u00e5n kapitalismens utveckling. S\u00e4rskilt den sociala reproduktionsteorin har argumenterat f\u00f6r hur v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av k\u00e4rlek \u2013 villkorsl\u00f6s, autentisk, livsl\u00e5ng \u2013 sammanfaller med kapitalismens behov av att d\u00f6lja det omsorgsarbete som utf\u00f6rs \u2013 fr\u00e4mst av kvinnor \u2013 i hemmet. N\u00e4r detta arbete framst\u00e4lls som ett rent uttryck f\u00f6r k\u00e4nslor och inte \u00e4ven erk\u00e4nns som en grundl\u00e4ggande funktion i samh\u00e4llsekonomin, f\u00f6rvandlas det fr\u00e5n en potentiellt politisk konfliktyta till en intim och privat angel\u00e4genhet.<\/p>\n\n\n\n

Men det \u00e4r inte bara sj\u00e4lva f\u00f6rst\u00e5elsen av k\u00e4rleken och dynamiker inom ramen f\u00f6r k\u00e4rleksrelationer som p\u00e5verkas, utan ocks\u00e5 v\u00e5r jakt p\u00e5 den. Att det idag kan k\u00e4nnas sv\u00e5rare att tr\u00e4ffa en partner \u00e4n tidigare \u00e4r i sig n\u00e5got som g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 utifr\u00e5n kapitalismens expansion och dess s\u00e4tt att tr\u00e4nga sig in i allt fler delar av livet. I sin introduktion till den italienska t\u00e4nkaren och aktivisten Sandro Mezzadra och hans australienska kollega Brett Neilson i den nyutkomna antologin Samtida marxistisk teori<\/em> (2025), beskriver Viktor Mauritz hur kapitalismen \u201di allt h\u00f6gre grad riktar in sig p\u00e5 extraktionen av v\u00e4rde ur sociala allm\u00e4nningar och gemenskaper\u201d och att Mezzadro och Neilson h\u00e4r s\u00e4rskilt framh\u00e4ver \u201dden digitala kapitalismens extraktion av v\u00e4rde ur v\u00e5ra sociala interaktioner p\u00e5 digitala plattformar\u201d. Det handlar om en form av digital kapitalism som bland annat tj\u00e4nar pengar p\u00e5 v\u00e5ra interaktioner online \u2013 som likes, kommentarer och delningar \u2013 genom att omvandla dem till data som s\u00e4ljs vidare eller genom reklamint\u00e4kter.<\/p>\n\n\n\n

I fallet med dejtingappar skapar detta en s\u00e4rskild sp\u00e4nning. M\u00e4nniskor s\u00f6ker sig dit med en dr\u00f6m: att finna k\u00e4rlek, ofta f\u00f6rst\u00e5dd som en l\u00e5ngvarig och monogam relation. Appar som Tinder och Hinge s\u00e4ljer p\u00e5 sitt s\u00e4tt just denna dr\u00f6m, men deras aff\u00e4rsmodell bygger p\u00e5 att dr\u00f6mmen aldrig helt uppfylls f\u00f6r den stora majoriteten av k\u00e4rlekst\u00f6rstande singlar. Dejtingappar kan f\u00f6rsv\u00e5ra m\u00f6ten och skapa beroende genom att designas f\u00f6r att maximera engagemang snarare \u00e4n lyckade relationer. Forskning visar att plattformar kan tj\u00e4na p\u00e5 att f\u00f6rl\u00e4nga anv\u00e4ndarnas s\u00f6kprocess genom att s\u00e4nka matchkvaliteten, och algoritmer tenderar att gynna popul\u00e4ra anv\u00e4ndare \u2013 vilket kan snedvrida konkurrensen f\u00f6r andra. Dessutom har appar kritiserats f\u00f6r beroendeframkallande funktioner som swipe-loopar och betalv\u00e4ggar, vilket f\u00f6rst\u00e4rker ett bel\u00f6ningss\u00f6kande beteende snarare \u00e4n meningsfulla kontakter. F\u00f6retagens vinst bygger kort och gott p\u00e5 att de h\u00e5ller m\u00e4nniskor kvar i s\u00f6kandet, i det o\u00e4ndliga swipandet mellan profiler, i den st\u00e4ndiga k\u00e4nslan av att kanske \u00e4r n\u00e4sta matchning den r\u00e4tta. Skulle appen verkligen leverera det den lovar \u2013 en trygg, stabil och livsl\u00e5ng relation \u2013 skulle det inneb\u00e4ra att en anv\u00e4ndare vars digitala aktivitet kan profiteras p\u00e5 f\u00f6rloras. M\u00e5let f\u00f6r \u00e4garen till dejtingappen \u00e4r allts\u00e5 att en majoritet av anv\u00e4ndarna aldrig helt finner vad de s\u00f6ker, utan ist\u00e4llet forts\u00e4tter cirkulera i ett digitalt rum d\u00e4r varje ny matchning b\u00e5de kan k\u00e4nnas som en chans och som en p\u00e5minnelse om tomheten i den f\u00f6reg\u00e5ende. Samtidigt m\u00e5ste det finnas en reell framg\u00e5ng f\u00f6r vissa och\/eller en inbillad potential till framg\u00e5ng, annars hade anv\u00e4ndarna trots allt l\u00e4mnat apparna. P\u00e5 s\u00e5 vis blir k\u00e4rleken, kanske m\u00e4nsklighetens mest intima och s\u00e5rbara str\u00e4van, ett f\u00e4lt f\u00f6r kapitalistisk extraktion \u2013 en vara som aldrig fullt ut kan levereras, men som alltid kan marknadsf\u00f6ras p\u00e5 nytt.<\/p>\n\n\n\n

Man skulle kunna tycka att insikten om att apparna i sig tenderar att f\u00f6rsv\u00e5ra snarare \u00e4n m\u00f6jligg\u00f6ra k\u00e4rlek borde leda till en v\u00e4gran att l\u00e5ta kapitalet kapitalisera p\u00e5 v\u00e5ra mest intima beg\u00e4r. Den uppenbara mots\u00e4ttningen mellan vad m\u00e4nniskor s\u00f6ker \u2013 k\u00e4rlek, intimitet, varaktighet \u2013 och vad apparna faktiskt erbjuder \u2013 o\u00e4ndliga val, omedelbara bel\u00f6ningar och st\u00e4ndiga avbrott \u2013 skulle kunna vara en spr\u00e5ngbr\u00e4da f\u00f6r kapitalkritik. V\u00e5r jakt p\u00e5 k\u00e4rlek, som i sig avsl\u00f6jar kapitalismens f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00f6ra \u00e4ven den mest existentiella l\u00e4ngtan till en marknad, skulle h\u00e4r kunna fungera som en utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r en bredare politisering. Man hade kunnat f\u00f6rest\u00e4lla sig att k\u00e4rlekens f\u00f6rtingligande och exploatering av v\u00e5ra mest privata k\u00e4nslor och s\u00e5rbarhet skulle v\u00e4cka en kollektiv insikt om systemets cynism.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om det finns en utbredd kritik mot dejtingapparnas kommersialisering av k\u00e4rleken, tycks det inte vara mots\u00e4ttningen mellan kapital och k\u00e4rlek som har blivit politiskt och ideologiskt central \u2013 utan snarare mots\u00e4ttningen mellan kvinnor och m\u00e4n. I v\u00e5r forskning inom ramen f\u00f6r projektet Ofrivilligt celibat och singelskap \u2013 genus och s\u00e5rbarhet i den prek\u00e4ra k\u00e4rlekens tid<\/em> visar vi p\u00e5 hur dejtingplattformarna fungerar som en scen d\u00e4r gamla genuskonflikter spelas upp p\u00e5 nytt, men med annan rekvisita och delvis andra repliker. M\u00e4n lyfter ofta upp sina sv\u00e5righeter p\u00e5 dejtingapparna som ett uttryck f\u00f6r feminismens hyckleri, och menar att ber\u00e4ttelsen om m\u00e4ns makt och kvinnors maktl\u00f6shet inte l\u00e4ngre st\u00e4mmer. Detta narrativ \u2013 att m\u00e4n marginaliseras i k\u00e4rlekens digitala tidevarv \u2013 \u00e5terkommer allts\u00e5 inte bara i de mest extrema h\u00f6rnen av n\u00e4tet, utan ocks\u00e5 i bredare lager av den manliga befolkningen. I v\u00e5ra intervjuer med l\u00e5ngvarigt ofrivilliga singelm\u00e4n beskriver m\u00e5nga av m\u00e4nnen sig som maktl\u00f6sa, och kvinnorna som de som i sj\u00e4lva verket h\u00e5ller i taktpinnen. Ocks\u00e5 i v\u00e5r enk\u00e4tstudie bland den bredare svenska befolkningen uttrycker en del av m\u00e4nnen \u2013 i olika \u00e5ldersgrupper och b\u00e5de singlar och de som \u00e4r i en relation \u2013 att m\u00e4n \u00e4r f\u00f6rlorare i det samtida samh\u00e4llet, bland annat i relation till k\u00e4rlek och sex.<\/p>\n\n\n\n

St\u00e4mmer detta? B\u00e5de ja och nej. Det \u00e4r ett v\u00e4lk\u00e4nt faktum att m\u00e4n i onlinedejting generellt riktar mycket mer uppm\u00e4rksamhet mot kvinnor \u00e4n tv\u00e4rtom. Delvis beror det p\u00e5 att det finns n\u00e5got fler m\u00e4n p\u00e5 apparna, men fr\u00e4mst \u00e4r det ett uttryck f\u00f6r traditionella heterosexuella uppvaktningsm\u00f6nster, som i och med apparnas teknologiska mekanismer tenderar att f\u00f6rst\u00e4rkas s\u00e5 att m\u00e4n gillar kvinnors profiler mer urskillningsl\u00f6st, medan kvinnor \u00e4r selektiva och ofta f\u00e5r rollen som grindvakter. I bem\u00e4rkelsen att m\u00e4n generellt riktar mer intresse mot kvinnor \u00e4n omv\u00e4nt kan kvinnor ses som onlinedejtingens vinnare, d\u00e5 de har fler m\u00f6jligheter att v\u00e4lja bland potentiella partners. I v\u00e5ra intervjuer med ofrivilliga heterosexuella singlar framtr\u00e4der att erfarenheten av onlinedejting som en oavbruten str\u00f6m av avvisanden eller \u2013 \u00e4nnu oftare \u2013 fr\u00e5nvaro av respons \u00e4r vanligare bland m\u00e4n \u00e4n kvinnor. S\u00e5dana erfarenheter urholkar en sj\u00e4lvk\u00e4nsla som ofta redan \u00e4r p\u00e5 botten efter \u00e5r av ensamhet. Ibland leder erfarenheten till ett sj\u00e4lvf\u00f6rakt, men m\u00e5nga g\u00e5nger ocks\u00e5 till ett f\u00f6rakt mot de som avvisar: kvinnorna.<\/p>\n\n\n\n

I ljuset av detta \u00e4r det viktigt att st\u00e4lla fr\u00e5gan om den uppm\u00e4rksamhet som kvinnor f\u00e5r mer av \u00e4n m\u00e4n alltid \u00e4r av godo. Och om kvinnor verkligen kan ses som \u201dvinnare\u201d. I v\u00e5ra intervjuer ifr\u00e5gas\u00e4tter kvinnorna sj\u00e4lva denna bild genom att peka p\u00e5 de b\u00f6rdor och risker som f\u00f6ljer med att vara mottagare av m\u00e4ns kontaktf\u00f6rs\u00f6k i massiv skala. F\u00f6r m\u00e5nga kvinnor \u00e4r det n\u00e4stan praktiskt og\u00f6rbart att g\u00e5 igenom alla profiler som s\u00f6ker kontakt och n\u00e5gra av de kvinnliga ofrivilliga singlar vi intervjuade uppgav att de blivit snudd p\u00e5 utbr\u00e4nda av att internetdejta. M\u00f6nstret att m\u00e4n i genomsnitt s\u00e4ger ja till n\u00e4stan h\u00e4lften av de kvinnor de ser p\u00e5 dejtingappar uppfattas av m\u00e5nga m\u00e4n som ett otvetydigt kvinnligt privilegium, men det kan lika g\u00e4rna ses som att m\u00e4nnen l\u00e4mpar \u00f6ver s\u00e5llningsarbetet p\u00e5 kvinnorna \u2013 det \u00e4r kvinnorna som f\u00e5r ta ansvar f\u00f6r att mer noggrant utr\u00f6na vilka matchningar som faktiskt har potential.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4n viktigare; det m\u00e4nnen gl\u00f6mmer n\u00e4r de ser uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n det andra k\u00f6net som n\u00e5got otvetydigt gott \u00e4r ocks\u00e5 att m\u00e4ns sexuella och romantiska uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r kvinnor har en helt annan dubbelhet \u00e4n kvinnors intresseyttringar gentemot m\u00e4n i ett vidare patriarkalt sammanhang d\u00e4r m\u00e4n ofta utg\u00f6r ett hot mot kvinnor. V\u00e5r egen liksom andras forskning visar att kvinnor som onlinedejtar l\u00e4gger ner mycket energi p\u00e5 att navigera risken f\u00f6r (och hotet om) v\u00e5ld. Ett nej leder till exempel inte s\u00e4llan till aggressiva meddelanden och hot. Den patriarkala f\u00f6rest\u00e4llningen om m\u00e4ns r\u00e4tt till kvinnors kroppar \u00e4r lika n\u00e4rvarande p\u00e5 internet som p\u00e5 gatan eller i hemmet, och i m\u00f6tet med apparnas relativa anonymitet samt deras tendens att underminera m\u00e5nga m\u00e4ns kontakts\u00f6kande f\u00e5r den kanske \u00e4n mer kraft.<\/p>\n\n\n\n

Det faktum att dejtingapparna bygger p\u00e5 ett l\u00f6fte om n\u00e4rhet samtidigt som de har ett ekonomiskt intresse av att inte helt och h\u00e5llet infria det tycks b\u00e5de f\u00f6rst\u00e4rka k\u00f6nskonflikten och samtidigt g\u00f6da kapitalackumulation. B\u00e5de m\u00e4n och kvinnor s\u00f6ker sig till apparna f\u00f6r att m\u00f6tas, men i m\u00e5nga fall skapas det ist\u00e4llet en starkare distans och misstro, d\u00e4r m\u00e4n uppfattar sig som underl\u00e4gsna samtidigt som kvinnor beskriver sig som de som f\u00e5r g\u00f6ra det emotionella arbetet, och samtidigt blir f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r manlig aggressivitet. Det tycks inte b\u00e4ttre \u00e4n att \u201dden digitala kapitalismens extraktion av v\u00e4rde ur v\u00e5ra sociala interaktioner p\u00e5 digitala plattformar\u201d g\u00f6r oss s\u00e4mre p\u00e5 att faktiskt \u00e4lska varandra. <<<\/p>\n\n\n\n

En artikel av Evelina Johansson Wil\u00e9n, Lena Gunnarsson & Maria Wemrell<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Evelina Johansson<\/strong> \u00e4r docent och bitr\u00e4dandelektor i genusvetenskap vid \u00d6rebro universitet. Hon ing\u00e5r i redaktionen f\u00f6r R\u00f6da rummet.<\/p>\n\n\n\n

Lena Gunnarsson<\/strong> \u00e4r docent och lektor igenusvetenskap vid \u00d6rebro universitet, och forskar om k\u00e4rlek, intimitet och makt.<\/p>\n\n\n\n

Maria Wemrell<\/strong> \u00e4r docent i folkh\u00e4lsovetenskapoch lektor vid institutionen f\u00f6r socialt arbete vid Linn\u00e9universitetet. Hennes forskning r\u00f6r sig l\u00e4ngs kontaktytor mellan folkh\u00e4lsovetenskapliga eller medicinska och sociala fr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I jakten p\u00e5 k\u00e4rlek har allt fler m\u00e4nniskor v\u00e4nt sig till dejtingappar \u2013 men bakom l\u00f6ftet om n\u00e4rhet d\u00f6ljer sig en marknad styrd av kapitalets logik. Ist\u00e4llet f\u00f6r att sammanf\u00f6ra m\u00e4nniskor mot ett gemensamt m\u00e5l, tycks apparna profitera p\u00e5 v\u00e5ra … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4595","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1c7","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4595","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4595"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4595\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4624,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4595\/revisions\/4624"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4595"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4595"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4595"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}