{"id":463,"date":"2010-10-25T10:25:57","date_gmt":"2010-10-25T09:25:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=463"},"modified":"2010-11-14T12:45:42","modified_gmt":"2010-11-14T11:45:42","slug":"att-salja-sitt-jag","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2010\/10\/25\/att-salja-sitt-jag\/","title":{"rendered":"Att s\u00e4lja sitt jag"},"content":{"rendered":"

Allt oftare f\u00f6rekommer ordet sexarbetare i medierna. Vart \u00e4r debatten om prostitution p\u00e5 v\u00e4g? I sin redan omdiskuterade bok Varat och varan<\/span><\/em><\/strong> utmanar Kajsa Ekis Ekman det hon menar \u00e4r myter och blottl\u00e4gger bakomliggande intressen. Roya Hakimnia har l\u00e4st boken, resonerar om dess slutsatser och manar till strid<\/strong><\/p>\n

I debatten om prostitution f\u00e5r ber\u00e4ttelser om f\u00f6rtryck och utnyttjande inte l\u00e4ngre plats. Jag googlar och hittar en blogg skriven av en f\u00f6re detta prostituerad. Bloggaren ifr\u00e5ga beskriver hur hon f\u00f6rst i efterhand f\u00f6rst\u00e5tt att hon blivit utnyttjad. Hon v\u00e5gar till och med kr\u00e4va sexk\u00f6parna (m\u00e4nniskok\u00f6parna) p\u00e5 ansvar; hon funderar p\u00e5 att l\u00e4mna ut namnen p\u00e5 dessa framg\u00e5ngsrika och k\u00e4nda m\u00e4n som behandlat henne illa.<\/p>\n

P\u00e5 n\u00e4tforumet Flashback bespottas denna kvinna d\u00e5 aggressivt: vad trodde du, skyll dig sj\u00e4lv, s\u00e5dana som du \u00e4r sjuka i huvudet. Det \u00e4r ditt eget ansvar, skriver m\u00e4n dolda bakom pseudonym. En\u00a0 skriver: \u201dTotal karakt\u00e4rsl\u00f6shet. M\u00e5r man illa av sina egna livsval kanske man ska ha den goda smaken att inte inta offerrollen utan st\u00e5 f\u00f6r sina misstag i livet utan att l\u00e4gga skulden p\u00e5 n\u00e5gon annan. \u201d <\/span><\/strong><\/em><\/p>\n

Detta citat sammanfattar p\u00e5 ett bra s\u00e4tt den liberala och den postmoderna prostitutionsdebatten: den prostituerade \u00e4r inget offer och d\u00e4rmed finns det heller inga f\u00f6r\u00f6vare.<\/p>\n

Snacka om att Kajsa Ekis Ekmans bok Varat och varan \u2013 prostitution, surrogatm\u00f6draskap och den delade m\u00e4nniskan<\/em> beh\u00f6vs! En av hennes viktigaset st\u00e5ndpunkter \u00e4r just denna: att vi m\u00e5ste prata om offer, men d\u00e5 inte definierat som svag eller passiv. Motsatsen till offer \u00e4r f\u00f6r\u00f6vare och inte subjekt, att vara offer \u00e4r helt enkelt att ha varit utsatt f\u00f6r n\u00e5gonting av n\u00e5gon. Den prostituerade kvinnan blir definitivt utsatt f\u00f6r n\u00e5got; hon har 40 g\u00e5nger h\u00f6gre d\u00f6dlighet \u00e4n genomsnittet <\/em><\/strong><\/p>\n

Kajsa Ekis Ekman beskriver prostitutionsdebaten med feministen Carol Patemans tr\u00e4ffande iakttagelse:\u00a0 i debatten ska den egentliga prostitutionen\u00a0 underordnas en teoretisk prostitution d\u00e4r alla, m\u00e4n som kvinnor, \u00e4r v\u00e4lkomna.\u00a0 I debatt\u00f6rer som till exempel Petra \u00d6stergren och Susanne Dodillets v\u00e4rld, finns maktbalansen inte mellan hallick och prostituerad, eller torsk och prostituerad. Inte heller finns den mellan m\u00e4n och kvinnor. Nej, som Ekis Ekman p\u00e5visar i boken, uppfinner de en egen maktobalans som passar deras syften b\u00e4ttre: den g\u00e5r mellan feminist och prostituerad. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan de hoppa p\u00e5 de svenska feministerna<\/p>\n

<\/em><\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r ett utsuddat maktlandskap d\u00e4r alla argument blir lika mycket v\u00e4rda och lika logiska. Feminister lockas till exempel \u00f6ver p\u00e5 deras sida genom att prostitution g\u00f6rs till n\u00e5got frig\u00f6rande f\u00f6r kvinnors sexualitet (trots att prostituerade har 40 g\u00e5nger h\u00f6gre d\u00f6dlighet). Och v\u00e4nsterm\u00e4nniskor ska lockas \u00f6ver genom talet om fackf\u00f6reningar. Ekis Ekman visar dock tydligt i boken att n\u00e5gra s\u00e5dana inte existerar i verkligheten, ty de bedriver ingen facklig kamp, organisationerna drivs ibland av hallickar, och verkar snarare vara lobbyorganisationer f\u00f6r legalisering av prostitution.<\/p>\n

Prostitutionsf\u00f6respr\u00e5kare av olika slag brukar skilja p\u00e5 trafficking och prostitution. Men Ekis Ekman visar att uppdelningen \u00e4r en chim\u00e4r, i l\u00e4nder d\u00e4r legaliseringsid\u00e9n g\u00e5tt l\u00e4ngre \u00e4n i Sverige b\u00f6rjar dessa gr\u00e4nser \u201dnaggas i kanten\u201d. F\u00f6rfattaren lyfter in h\u00e4pnadsv\u00e4ckande citat f\u00f6r att illustrera detta. Exempelvis skriver Laura Agust\u00edn, sociolog och anst\u00e4lld av prostitutionslobbyn, att traffickingoffer \u00e4r \u201dmigrerande sexarbetare\u201d och menar att de egentligen har tur som f\u00e5r jobba p\u00e5 \u201dmultikulturella, flerspr\u00e5kiga klubbar, bordeller, barer och l\u00e4genheter\u201d. Socialantropologen Heather Montgomery g\u00e5r ett sn\u00e4pp l\u00e4ngre och menar att inte ens barn \u00e4r offer i trafficking. Man kan inte ha samma m\u00e5ttstock f\u00f6r thail\u00e4ndska barn som f\u00f6r v\u00e4sterl\u00e4ndska, l\u00e5ter hon oss veta. I en officiell <\/span>nationell rapport fr\u00e5n Australien, d\u00e4r prostitution \u00e4r lagligt, talar man om \u201dbarnsexarbetare\u201d och ser det positiva i att en gruppv\u00e5ldtagen nio\u00e5ring f\u00e5r \u201den varm s\u00e4ng\u201d och visas \u201dtillgivenhet\u201d. Jag var tvungen att l\u00e4gga ifr\u00e5n mig boken ett slag n\u00e4r jag kom till dessa sidor.<\/p>\n

Kroppen och jaget<\/strong><\/p>\n

Den ber\u00e4ttelse om prostitution som numer g\u00f6r sig g\u00e4llande ser allts\u00e5 sex som ett vanligt arbete. Det som s\u00e4ljs \u00e4r sexet. Kroppen separeras fr\u00e5n jaget. I teorin kanske det l\u00e5ter sig g\u00f6ras, men i praktiken f\u00e5r kvinnan posttraumatiskt stressyndrom och vad som kallas dissociativa symtom: hon kan inte l\u00e4ngre k\u00e4nna sin kropp som sin egen.\u00a0 Hon f\u00f6rflyttar sig \u201dupp\u00e5t\u201d, bort fr\u00e5n vaginan. Detta \u00e4r tyv\u00e4rr ocks\u00e5 hennes enda skydd, att sluta k\u00e4nna. Denna reifikation (f\u00f6rtingligande), som Ekis Ekman ben\u00e4mner det, med h\u00e4nvisning till marxisten George Lukacs, leder till den slutgiltiga alienationen: det \u00e4r inte arbetet som hon alieneras ifr\u00e5n utan sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

En annan reifikation av kvinnokroppen \u00e4r surrogatm\u00f6draskap, menar Ekis Ekman, vilket \u00e4r bokens andra tema. I den debatten f\u00f6rs\u00f6ker fenomenets f\u00f6respr\u00e5kare skapa en skiljelinje mellan \u201daltruistiskt\u201d och kommersiellt surrogatm\u00f6draskap.\u00a0 (det f\u00f6rra sker utan betalning, det kan till exempel vara att en kvinna b\u00e4r ett barn till sin infertila v\u00e4ninna, det senare att ett par betalar en ok\u00e4nd kvinna f\u00f6r att g\u00f6ra det). Det g\u00f6r de p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som de som f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra en skillnad mellan trafficking och \u201dvanlig\u201d prostitution. Men \u00e4ven h\u00e4r suddas gr\u00e4nserna ut.<\/p>\n

Tv\u00e5 l\u00e4nder som har legaliserat b\u00e5de altruistiskt och kommersiellt surrogatm\u00f6draskap \u00e4r Storbritannien och USA\u00a0 (i vissa delstater). Det \u00e4r ocks\u00e5 de l\u00e4nder d\u00e4r befolkningen i st\u00f6rst utstr\u00e4ckning s\u00f6ker sig utomlands, till exempel till Indien, f\u00f6r att betala billigt f\u00f6r surrogatm\u00f6draskap. Ekis Ekman ger hisnande exempel p\u00e5 hur kommersiellt surrogatm\u00f6draskap kan leda till m\u00e4nniskov\u00e4rdiga utnyttjanden.\u00a0 Kvinnor som blir inl\u00e5sta i en l\u00e4genhet i nio m\u00e5nader, kvinnor som inte ges tillr\u00e4ckligt med information om riskerna, kvinnor som skriver p\u00e5 papper utan att kunna l\u00e4sa det som st\u00e5r d\u00e4r, och f\u00f6rst\u00e5s kvinnor som tvingas till detta av fattigdom. Inte bara kvinnan utan \u00e4ven det kommande barnet g\u00f6rs till en vara. En snabb internets\u00f6kning visar detta med stor tydlighet, ett par har best\u00e4mt sig f\u00f6r ett visst land och g\u00f6r reklam \u201dTv\u00e5 embryon f\u00e5r man s\u00e4tta in och d\u00e5 \u00e4r chansen f\u00f6r tvillingar 45 procent! Det hoppas vi p\u00e5 \u00e4ven om det s\u00e4kert \u00e4r svinjobbigt med tvillingar (…) men vi vill ha tre barn och vi har ju redan en son s\u00e5 d\u00e5 \u00e4r det ju lika bra att f\u00e5 tv\u00e5 till f\u00f6r priset av en…\u201d.<\/p>\n

F\u00f6rvr\u00e4ngd debatt <\/strong><\/p>\n

Sj\u00e4lvklart skulle man vilja att denna reifikation f\u00f6rsvann genom altruistiskt surrogatm\u00f6draskap, men varf\u00f6r skulle en reifikation kunna bek\u00e4mpa en annan? Och hur skulle surrogatm\u00f6draskap kunna vara normbrytande, som f\u00f6respr\u00e5karna p\u00e5st\u00e5r? Vad som h\u00e4nder \u00e4r ju att vuxna prompt envisas med att ha biologiska barn, p\u00e5pekar Ekis Ekman. Som vid prostitution f\u00f6rv\u00e4ntas kvinnan separera sin kropp och sj\u00e4l, f\u00f6r andra m\u00e4nniskors behov.<\/p>\n

Jag kan personligen inte l\u00e5ta bli att fundera \u00f6ver vad denna klyvning av kvinnor, dragen till sin spets, kan betyda f\u00f6r abortr\u00e4tten. I fr\u00e5gan om abort \u00e4r ju kvinnans r\u00e4tt att best\u00e4mma \u00f6ver sin kropp, sig sj\u00e4lv, ett centralt argument. Men om fostret per definition inte tillh\u00f6r kvinnans kropp och v\u00e4sen, varf\u00f6r ska kvinnan f\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndig best\u00e4mmander\u00e4tt \u00f6ver om hon ska f\u00e5 beh\u00e5lla det eller inte?<\/p>\n

K\u00e4rnfamiljen \u00e4r br\u00e4cklig och \u00f6verspelad, \u00e4ven om den kommer till p\u00e5 ett s\u00e5 spektakul\u00e4rt s\u00e4tt som genom surrogatm\u00f6draskap. Som Kajsa Ekis Ekman n\u00e4mner kort i en artikel i senaste numret av Bang, aprop\u00e5 denna bok, barnl\u00f6shet b\u00f6r snarare l\u00f6sas med samh\u00e4lleliga l\u00f6sningar \u00e4n marknadsl\u00f6sningar.<\/p>\n

Kajsa Ekis Ekman har kritiserats f\u00f6r att hon likst\u00e4ller kommersiellt och altruistiskt surrogatm\u00f6draskap. Jag h\u00e5ller med kritikerna, och det \u00e4r faktiskt magk\u00e4nslan, (den k\u00e4nsla Ekis Ekman brukar g\u00f6ra politik av, vilket hon beskriver i boken) som s\u00e4ger ifr\u00e5n. Teorin om reifikation \u00e4r fullst\u00e4ndigt applicerbar p\u00e5 b\u00e5da former av surrogatm\u00f6draskap, men det \u00e4r sv\u00e5rt att komma ifr\u00e5n att det i praktiken handlar om en extrem skillnad i utsatthet och i konsekvenser. J\u00e4mf\u00f6r en svensk altruistisk surrogatmamma med en indisk kvinna, till exempel, som s\u00e4ljer sig sj\u00e4lv p\u00e5 grund av extrem fattigdom i ett omr\u00e5de med mycket h\u00f6gre m\u00f6drad\u00f6dlighet \u00e4n i Sverige.<\/p>\n

Det g\u00e5r att h\u00e5lla tv\u00e5 bollar i luften samtidigt och Ekis Ekman skulle enkelt ha sluppit denna kritik om hon bekr\u00e4ftade skillnaderna.\u00a0 Inte f\u00f6r att hon hade beh\u00f6vt argumentera f\u00f6r legalisering av altruistiskt surrogatm\u00f6draskap, men v\u00e4l tydligare erk\u00e4nna den rasistiska och den kapitalistiska v\u00e4rldsordningens olika men likartade konsekvenser f\u00f6r kvinnor tydligare .<\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Samma sak g\u00e4ller vid prostitution. Reifikationen \u00e4r densamma, den har sin grund i <\/span>k\u00f6nsmaktsordningen. Men konsekvenserna \u00e4r v\u00e4ldigt olika om du luras till Sverige, saknar uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd och blir inl\u00e5st i en l\u00e4genhet eller om du tillh\u00f6r den lilla minoritet som \u00e4r s\u00e5 \u201dprivilegierad\u201d att du kan kalla dig \u201deskortkvinna\u201d och ha en tjusig blogg, med b\u00e4ttre m\u00f6jligheter att l\u00e4mna prostitutionen. Inte heller i prostitutionsdebatten blir argumenten mot legalisering svagare, teorierna blir bara mer verklighetsf\u00f6rankrade.<\/p>\n

Med sin bok har Kajsa Ekis Ekman solidariskt bist\u00e5tt andra feminister med argument och fakta i en sjukt f\u00f6rvr\u00e4ngd debatt. Nu beh\u00f6ver hon v\u00e5rt st\u00f6d. Milj\u00f6n, inte minst i bloggosf\u00e4ren, \u00e4r s\u00e5 manligt liberalt dominerad, att vi m\u00e5ste ge oss ut i strid tillsammans med henne utifr\u00e5n den enkla utg\u00e5ngspunkten att prostitution \u00e4r prostitution och surrogatm\u00f6draskap \u00e4r surrogatm\u00f6draskap. Det duger inte att h\u00e4nf\u00f6ras av falska argument om kvinnlig frig\u00f6relse, vi lever i ett starkt nyliberalt, rasistiskt patriarkat. Det \u00e4r l\u00e5ngt till friheten.<\/p>\n

En recension av Roya Hakimnia<\/span><\/strong><\/p>\n

Recensenten \u00e4r skribent och aktiv i den feministiska r\u00f6relsen. Driver bloggen Roya – Intersektionalen <\/strong><\/em>(royamatilda.wordpress.com)<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Boken:<\/span><\/em><\/p>\n

Varat och varan \u2013 prsotitution, surrogatm\u00f6draskap och den delade m\u00e4nniskan<\/em><\/p>\n

Kajs Ekis Ekman<\/em><\/p>\n

Leopard f\u00f6rlag 2010<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Allt oftare f\u00f6rekommer ordet sexarbetare i medierna. Vart \u00e4r debatten om prostitution p\u00e5 v\u00e4g? I sin redan omdiskuterade bok Varat och varan utmanar Kajsa Ekis Ekman det hon menar \u00e4r myter och blottl\u00e4gger bakomliggande intressen. Roya Hakimnia har l\u00e4st boken, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":27,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[27,14,26,32],"tags":[272,268,266,270,273,271,269,267],"class_list":["post-463","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-feminism","category-kultur","category-vetenskap","tag-altruistiskt-surrogatmodraskap","tag-kajsa-ekis-ekman","tag-prostitution","tag-reifikation","tag-roya-hakimnia","tag-surrogatmodraskap","tag-trafficking","tag-varat-och-varan"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-7t","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/463","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/27"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=463"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/463\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":540,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/463\/revisions\/540"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=463"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=463"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=463"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}