{"id":4631,"date":"2025-11-02T15:55:59","date_gmt":"2025-11-02T14:55:59","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4631"},"modified":"2025-11-25T10:42:08","modified_gmt":"2025-11-25T09:42:08","slug":"johan-soderberg-nyliberalismens-oakta-avkomma","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/11\/02\/johan-soderberg-nyliberalismens-oakta-avkomma\/","title":{"rendered":"Johan S\u00f6derberg: Nyliberalismens o\u00e4kta avkomma?"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a>
Quinn Slobodian Hayek’s Bastards: The Neoliberal Roots of the Populist Right<\/em> Penguin Books, 2025<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I ett bortgl\u00f6mt h\u00f6rn av internet finns den nedlagda, marknadsliberala tankesmedjan Migros hemsida. En titt p\u00e5 hemsidan \u00e4r som att stiga in i en tidsmaskin och bes\u00f6ka borgerligheten ett par \u00e5r f\u00f6re Tid\u00f6vavtalet. H\u00e4r samlas upprop f\u00f6r att s\u00e4tta de universella m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna f\u00f6re nationella s\u00e4rintressen, och rapporter som bel\u00e4gger den fria invandringens positiva effekter p\u00e5 ekonomin. Den senaste statusuppdateringen \u00e4r fr\u00e5n \u00e5r 2015. Som av en h\u00e4ndelse var det samma \u00e5r som den moderatanknutna PR-byr\u00e5n Kreab orkestrerade det m\u00f6te mellan f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r sverigedemokraterna och toppar inom n\u00e4ringslivet som beredde v\u00e4g f\u00f6r det aktuella regeringsunderlaget. (Dagens Industri, 20150915).<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

De intellektuella r\u00f6tterna bakom alliansen mellan marknadsliberaler och den etnonationalistiska, rasistiska och\/eller konspiratoriska alternativh\u00f6gern granskas i Quinn Slobodians senaste bok Hayek’s Bastards: The Neoliberal Roots of the Populist Right.<\/em> I en huvudsakligen amerikansk kontext redog\u00f6r han f\u00f6r vision\u00e4rerna och funktion\u00e4rerna som sedan 1980-talet m\u00e5lmedvetet har arbetet f\u00f6r en ”ny fusion” mellan de olika l\u00e4gren p\u00e5 h\u00f6gerkanten. De inb\u00f6rdes mots\u00e4ttningarna \u00f6vervanns med en gemensam agenda f\u00f6r att legitimera hierarkier och ekonomisk oj\u00e4mlikhet med h\u00e4nvisning till naturgivna, biologiska och kognitiva skillnader (2025, 10f).<\/p>\n\n\n\n

Slobodian ing\u00e5r i en bredare str\u00f6mning av historiker som unders\u00f6ker akt\u00f6rerna och id\u00e9erna bakom nyliberalismens framv\u00e4xt. Bland dessa utm\u00e4rker sig Philip Mirowski, Diether Plehwe, och Melinda Cooper. Den ”historiska v\u00e4ndningen” har tillf\u00f6rt en v\u00e4lbeh\u00f6vlig injektion empirisk exakthet till den annars mycket yviga kritiken av nyliberalismen. Slobodian fick sitt genombrott med boken Globalister: Imperiets fall och nyliberalismens uppkomst<\/em> (2018). D\u00e4r l\u00e4ste han de nyliberala urkunderna i ljuset av kolonialv\u00e4ldenas sammanbrott. V\u00e4rldsordningen utmanades av en koalition av nyblivna nationalstater i Tredje V\u00e4rlden. Slobodian visade hur Ludwig Mises, Friedrich Hayek och deras gelikar skissade p\u00e5 ett \u00f6verstatligt styrningssystem som skulle bakbinda folkvalda f\u00f6rsamlingar med fria kapitalfl\u00f6den och handelsavtal. P\u00e5 s\u00e5 vis s\u00e4kerst\u00e4lldes \u00f6verf\u00f6ringen av r\u00e5varor och billig arbetskraft \u00e4ven efter inf\u00f6randet av demokrati i de forna kolonierna.<\/p>\n\n\n\n

Samma \u00e5r som Globalister gavs ut stod Steve Bannon p\u00e5 en scen tillsammans med Marine le Pen och f\u00f6rd\u00f6mde ”globalisterna”. Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt nog rekryterade han Hayek p\u00e5 sin sida mot den internationella eliten (Slobodian, 2025, n.33, s.183). Det \u00e4r yrselframkallande att se Hayek, sj\u00e4lva symbolen f\u00f6r en v\u00e4rld styrd av multinationella f\u00f6retag och frihandel, \u00e5beropas av den etnonationalistiska h\u00f6gern. I en rad artiklar publicerade under det efterf\u00f6ljande \u00e5ret unders\u00f6kte Slobodian de historiska r\u00f6tterna till denna skenbart mots\u00e4gelsefulla retorik. En utbrytarfraktion i det nyliberala tankekollektivet anammade tidigt rasteorier, f\u00f6respr\u00e5kade st\u00e4ngda nationsgr\u00e4nser och bedrev kampanjer f\u00f6r Englands uttr\u00e4de ur EU (Slobodian, 2019; Slobodian & Plehwe, 2019). Den aktuella boken bygger vidare p\u00e5 dessa unders\u00f6kningar. Slobodians tes \u00e4r att Mises och Hayeks arvtagare framh\u00f6ll det naturgivna med avseende p\u00e5 ras, intelligens, landsgr\u00e4nser och pengar som ett s\u00e4tt att legitimera hierarkier och oj\u00e4mlikhet. D\u00e4rigenom bereddes v\u00e4g p\u00e5 det intellektuella planet f\u00f6r ett n\u00e4rmande p\u00e5 det politiska planet mellan h\u00f6gerns olika l\u00e4ger.<\/p>\n\n\n\n

Utbrytarfalangen anf\u00f6rdes av Murray Rothbard. Hans namn har n\u00e5tt en bredare allm\u00e4nhet p\u00e5 senare tid i och med att Javier Milei pekat ut den gamle anarkokapitalisten som sin fr\u00e4msta inspirationsk\u00e4lla. Rothbard f\u00f6respr\u00e5kade en drastisk, handlingspolitisk u-sv\u00e4ng. Strategin som Hayek t\u00e4nkt ut och som f\u00f6rvaltades av hans skapelse, Mont Pel\u00e8rin Society, var att omskola den ekonomiska och politiska eliten till att b\u00e4ttre h\u00e5lla folkmajoriteten i schack. Rothbard \u00f6nskade i st\u00e4llet mobilisera folkligt missn\u00f6je mot en tr\u00f6gr\u00f6rlig elit. Uppdateringen av den handlingspolitiska strategin h\u00e4nger samman med de nya f\u00f6rh\u00e5llandena i det sena nittonhundratalets f\u00f6rvaltade stats- och v\u00e4lf\u00e4rdskapitalism. N\u00e4r amerikanerna med Rothbard i spetsen tog \u00f6ver stafettpinnen efter \u00f6sterrikarna hade momentumet f\u00f6r klassmedvetna massr\u00f6relser ebbat ut. Resultaten av dessa r\u00f6relser fanns dock sedimenterade i statliga institutioner och lagstiftningar som f\u00f6rvaltades av en administrativ, utbildad elit (Slobodian, 2025, 57-58).<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att kartl\u00e4gga n\u00e4tverket av mindre bem\u00e4rkta, sociala r\u00f6relse-entrepren\u00f6rer och trends\u00e4ttare som slutit upp bakom och verkst\u00e4llt nyliberalismens populistiska handlingsplan har Slobodian pl\u00f6jt igenom hyllmeter av fansin, konferensprogram, investerarnyhetsbrev och kolumner i aff\u00e4rspressen fr\u00e5n 1980 och 1990-talen. Det \u00e4r att betrakta som en hj\u00e4ltebragd. Slobodian identifierar tre huvudsakliga str\u00e5k i fusionen mellan marknadsliberalism och alternativh\u00f6gern. Ett str\u00e5k med utg\u00e5ngspunkt i aff\u00e4rspressen har utvecklat en civilisationsteori d\u00e4r l\u00e4nders kreditv\u00e4rdighet p\u00e5 finansmarknaden m\u00e4ter dessa civilisationers och befolkningars livsduglighet. Argumentet f\u00f6r st\u00e4ngda nationsgr\u00e4nserna artikuleras h\u00e4r i termer av hur man b\u00e4st f\u00f6rvaltar v\u00e4sterlandets humankapital. Ett andra str\u00e5k s\u00f6ker legitimera rasskillnader med h\u00e4nvisning till IQ-tester. Ned\u00e4rvda kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor anses f\u00f6rklara oj\u00e4mlika utfall p\u00e5 marknaden f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l individer som (minoritets-)grupper. I bokens mest nydanande kapitel v\u00e4ver Slobodians samman dessa tv\u00e5 tankestr\u00f6mmar med en tredje, de s\u00e5 kallade ”goldbugs”. De senare s\u00f6ker ett absolut fundament hos pengarna, vilket de tror sig ha funnit i guldet, p\u00e5 motsvarande vis som de f\u00f6reg\u00e5ende tv\u00e5 r\u00f6relserna hittar sina fundament i v\u00e4sterlandet respektive den vita rastillh\u00f6righeten.<\/p>\n\n\n\n

Goldbugsr\u00f6relsen samlas kring en underg\u00e5ngsber\u00e4ttelse om det monet\u00e4ra systemets f\u00f6rest\u00e5ende sammanbrott. Ber\u00e4ttelsen v\u00e4xte fram som svar p\u00e5 att president Nixon avskaffade dollarns koppling till guldet i b\u00f6rjan p\u00e5 1970-talet. H\u00e4danefter var det, enligt dessa underg\u00e5ngspredikanter, fritt fram f\u00f6r politiker att trycka nya sedlar f\u00f6r att finansiera krig och, framf\u00f6rallt, v\u00e4lf\u00e4rdsprogram. Att samla guld och andra \u00e4dla metaller \u00e4r p\u00e5 samma g\u00e5ng en smart investering och prepping inf\u00f6r den stundande apokalypsen. Id\u00e9erna m\u00e5 l\u00e5ta vimsiga men de har haft stor praktisk betydelse. Handel med guld- och silvermynt har finansierat den libertarianska r\u00f6relsen i USA. N\u00e4r den europeiska valutan r\u00e5kade i gungning efter finanskraschen 2008 och statsskulderna i Sydeuropa skenade, skapades en fertil grogrund f\u00f6r dessa id\u00e9er i Tyskland. Det var inte bara id\u00e9erna som importerades. Alternative f\u00fcr Deutschland \u00f6vertog aff\u00e4rsmodellen och fyllde partikassan genom f\u00f6rs\u00e4ljning av guldmynt (Slobodian, 2025, 153f).<\/p>\n\n\n\n

Segert\u00e5get f\u00f6r allehanda auktorit\u00e4ra och\/eller fascistiska r\u00f6relser runt om i v\u00e4rlden g\u00f6r detta till en mycket angel\u00e4gen bok. Dess st\u00f6rsta f\u00f6rtj\u00e4nst \u00e4r att ha vederlagt f\u00f6rest\u00e4llningen att (ny)liberalismen \u00e4r v\u00e4sensskild fr\u00e5n konservativa och etnonationalistiska ideologier, och f\u00f6ljaktligen, att uppsvinget f\u00f6r de senare skulle ha satt punkt f\u00f6r den f\u00f6rra. Vidare kan ingen som har l\u00e4st Slobodians bok inbilla sig att auktorit\u00e4ra populister i regeringsst\u00e4llning kommer bedriva ”v\u00e4lf\u00e4rdschauvinism”. Det \u00e4r bara att inst\u00e4mma n\u00e4r Slobodian summerar sina argument med h\u00e4nvisning till Max Horkheimers bevingade ord: ”Den som inte vill tala om kapitalismen ska inte heller uttala sig om fascismen” (2025, 69).<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Det som jag saknar i boken \u00e4r en utf\u00f6rligare diskussion av den f\u00f6rlorande sidan i det nyliberala tankekollektivets interna schism. Tendensen finns, inte bara i den h\u00e4r boken utan i hela det f\u00e4lt som studerar nyliberalismen historiskt och empiriskt, att numera s\u00f6ka den intellektuella k\u00e4rnan hos nyliberalismen i den f\u00f6r tillf\u00e4llet framg\u00e5ngsrika, valtaktiska alliansen med alternativh\u00f6gern. Melinda Coopers i \u00f6vrigt utm\u00e4rkta bok Family Values<\/em> \u00e4r ett \u00e4nnu tydligare exempel p\u00e5 detta (2019). Vad som d\u00e5 riskerar gl\u00f6mmas bort \u00e4r att nyliberalismen har fler str\u00e4ngar p\u00e5 sin lyra. Annorlunda uttryckt, var passar tankesmedjan Migro in i den reviderade bilden av nyliberalismen? Tankesmedjan var kortlivad men hade djupa f\u00f6rs\u00e4nkningar i det internationella n\u00e4tverket av marknadsliberala tankesmedjor. Bland dess stall av skribenter fanns en medlem av Mont Pel\u00e8rin Society och flera med anknytningar till Cato-institutet, Atlasn\u00e4tverket och George Mason University.<\/p>\n\n\n\n

Motst\u00e5ndare till marknadsliberalismen i alla dess schatteringar beh\u00f6ver se hela spektrumet av vetenskapsteoretiska positioner, allianspartners, och handlingsstrategier som st\u00e5r denna r\u00f6relse till buds. Precis som Rothbard och hans gelikar jobbade i skymundan under tjugo \u00e5r i v\u00e4ntan p\u00e5 mer gynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden, s\u00e5 g\u00f6r arvtagarna till ”de kulturella \u00f6sterrikarna” likadant nu. Skribenter knutna till de nyliberala tankesmedjorna har, som man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig, reagerat negativt p\u00e5 Hayek’s Bastards. Framf\u00f6rallt uppr\u00f6rs de \u00f6ver att Hayek och Mises sammankopplas med rasister, populister och foliehattar (Snowdon, 2025; Magness, 2025). S\u00e4rskilt informativ \u00e4r en recension som g\u00e5r mot str\u00f6mmen och lovordar boken. Recensenten rekommenderar boken som ett varningens ord till nyliberalerna med avseende p\u00e5 vem det \u00e4r de ger sig i lag med (Gunnels, 2025). Med andra ord, h\u00e4r odlas en sj\u00e4lvbild av att man utg\u00f6r oppositionen mot Trumpismen. N\u00e4r den auktorit\u00e4ra populismen slutar leverera r\u00f6ster till kapitalet (f\u00f6rs\u00e5vitt alltsammans inte slutar i ett svampmoln), kommer de ha sina l\u00f6sningsf\u00f6rslag redo. I denna framtidsutsikt kan de f\u00f6rlita sig p\u00e5 Mises: ”Fascismen bek\u00e4mpar endast id\u00e9erna och de som sprider dessa [med v\u00e5ld]; f\u00f6r att verkligen bek\u00e4mpa socialismen beh\u00f6ver den bem\u00f6tas med id\u00e9er. Och det finns bara en id\u00e9 som effektivt kan bem\u00f6ta socialismen: liberalismen” (1927, 45). <<<\/p>\n\n\n\n

Johan S\u00f6derberg<\/strong> \u00e4r professor i vetenskapsteori vid institutionen f\u00f6r filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n\n\n\n

Referenser:
Cooper, M.<\/strong> (2019) Family Values: Between Neoliberalism and the New Social Conservativism<\/em>. Princeton University Press.
Dagens Industri,<\/strong> 15 september 2015, https:\/\/www.di.se\/di\/artiklar\/2015\/9\/15\/kreab-bakom-sds-hogersvang\/<\/a>
Gunnels, G<\/strong>. 16 juli 2025. ”The Bastards of Mont Pel\u00e8rin<\/a><\/em>.”
Mises, L.<\/strong> (1927) Liberalismus<\/em>. Jena: Verlag von Gustav FischerMagness, P., 17 april, 2025, ”Quinn Slobodian Bastardizes Hayek and Mises<\/a>.<\/em>”
Rothbard, M<\/strong>. (1989) The hermeneutical invasion of philosophy and economics.<\/em> Review of Austrian Economics 3, 45\u201359.*
Slobodian, Q<\/strong>. (2019) Anti-\u201968ers and the Racist-Libertarian Alliance: How a Schism among Austrian School Neoliberals Helped Spawn the Alt Right<\/em> Cultural Politics 15 (3): 372\u2013386.
Slobodian, Quinn and Plehwe, Dieter<\/strong> (2019) ”3. Neoliberals against Europe”. Mutant Neoliberalism: Market Rule and Political Rupture<\/em>, edited by William Callison and Zachary Manfredi, New York, USA: Fordham University Press, 2019, pp. 89-111.
Snowdon, C.<\/strong>, 22 april, 2025, ”Hayek’s Bastards: Does the new populist right really have ’neoliberal’ roots?<\/a><\/em>” Institute of Economic Affairs <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I ett bortgl\u00f6mt h\u00f6rn av internet finns den nedlagda, marknadsliberala tankesmedjan Migros hemsida. En titt p\u00e5 hemsidan \u00e4r som att stiga in i en tidsmaskin och bes\u00f6ka borgerligheten ett par \u00e5r f\u00f6re Tid\u00f6vavtalet. H\u00e4r samlas upprop f\u00f6r att s\u00e4tta de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1344],"class_list":["post-4631","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-johan-soderberg"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1cH","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4631","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4631"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4631\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4638,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4631\/revisions\/4638"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4631"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4631"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4631"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}