{"id":4656,"date":"2025-11-11T09:33:55","date_gmt":"2025-11-11T08:33:55","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4656"},"modified":"2026-03-22T10:09:26","modified_gmt":"2026-03-22T09:09:26","slug":"klimatfornekelse-i-kulturkrigets-tid","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/11\/11\/klimatfornekelse-i-kulturkrigets-tid\/","title":{"rendered":"Klimatf\u00f6rnekelse i kulturkrigets tid"},"content":{"rendered":"\n


Fr\u00e5n Koch-finansierade tankesmedjor till svenska Facebook-grupper som Br\u00e4nsleupproret \u2013 den klimatf\u00f6rnekande r\u00f6relsen \u00e4r i dag en global och ideologiskt brokig allians. Den samlar konservativa, marknadsliberaler, h\u00f6gerextrema och konspirationsteoretiker i ett gemensamt motst\u00e5nd mot s\u00e5v\u00e4l vetenskapen som progressiv klimatpolitik. Men hur ser detta n\u00e4tverk ut globalt och varf\u00f6r sticker Sverige ut?<\/strong>
Anton T\u00f6rnberg & Kjell Vowles<\/strong> analyserar fenomenet.

<\/strong>Klimatf\u00f6rnekelse \u00e4r i dag inte fr\u00e4mst ett uttryck f\u00f6r okunskap. Det \u00e4r ett organiserat politiskt proje<\/strong>kt, t\u00e4tt sammanfl\u00e4tat med h\u00f6gerpopulism, nationalism, marknadsfundamentalism och misstro mot etablerade institutioner. Projekt drivs av vad forskare har kallat en f\u00f6rnekelsemaskin<\/em> \u2013 ett globalt ekosystem av konservativa tankesmedjor, lobby-organisationer och alternativa medieplattformar, ofta med r\u00f6tter i USA. M\u00e5let med detta organiserade motst\u00e5nd \u00e4r att undergr\u00e4va klimatvetenskapens legitimitet och blockera politisk handling.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Denna maskin har varit en v\u00e4loljad propagandaapparat \u00e4nda sedan klimatfr\u00e5gan p\u00e5 allvar b\u00f6rjade uppm\u00e4rksammas i slutet p\u00e5 1980-talet. Pengar fr\u00e5n Exxon, Koch Industries och andra intressen inom fossilindustrin har pumpats in i tankesmedjor f\u00f6r att s\u00e5 tvivel, f\u00f6rvirring och f\u00f6rnekelse om klimatforskningen och d\u00e4rmed skydda fossilindustrins aff\u00e4rsverksamhet. Men det \u00e4r inte l\u00e4ngre ett f\u00e5tal eliter som driver denna agenda. Under det senaste decenniet har den digitala infrastrukturen m\u00f6jliggjort en mycket bredare, decentraliserad och sv\u00e5r\u00f6versk\u00e5dlig r\u00f6relse. Bloggar, Youtubekanaler, Reddittr\u00e5dar, nyhetsbrev och konspiratoriska Facebookgrupper utg\u00f6r idag en ny alternativ offentlighet d\u00e4r klimatf\u00f6rnekelse cirkulerar och f\u00f6rst\u00e4rks.<\/p>\n\n\n\n

Inte heller \u00e4r det en ideologiskt homogen milj\u00f6. H\u00e4r samlas libertarianer, maskulinitetsaktivister, antivaxare, konspirationsteoretiker och fascister i ett slags ideologiskt lappt\u00e4cke. Det som f\u00f6renar dem \u00e4r en gemensam fiendebild: klimatpolitiken ses som ett uttryck f\u00f6r global elitmakt, expertstyre och \u00f6verstatlig kontroll.<\/p>\n\n\n\n

Sverige som spegel \u2013 med s\u00e4rskilda drag<\/strong>
Forskning visar tydligt att motst\u00e5nd mot klimatpolitik inte \u00e4r slumpm\u00e4ssigt f\u00f6rdelad i samh\u00e4llet. En nyligen publicerad studie i Journal of Environmental Psychology<\/em> visar att ju rikare ett land \u00e4r, desto mer politiskt polariserad \u00e4r klimatopinionen \u2013 och att politisk konservatism \u00e4r den enskilt starkaste faktorn bakom f\u00f6rnekelse eller relativisering av klimatf\u00f6r\u00e4ndringens allvar. Klimatfr\u00e5gan har d\u00e4rmed blivit en sorts symbolisk mark\u00f6r i kulturkriget: f\u00f6r eller emot vetenskap, globalism, feminism, kollektivt ansvar. Inte bara i USA \u2013 utan i hela v\u00e4stv\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Sverige \u00e4r inget undantag. Trots v\u00e5rt rykte som klimatpolitiskt f\u00f6red\u00f6me har klimatf\u00f6rnekelsen f\u00e5tt allt st\u00f6rre spridning i den svenska offentligheten. Men Sverige uppvisar ocks\u00e5 vissa s\u00e4rdrag. Till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga andra europeiska l\u00e4nder sker spridningen h\u00e4r inte i f\u00f6rsta hand genom etablerade medier eller traditionell partipolitik \u2013 \u00e4ven om det ocks\u00e5 f\u00f6rekommer \u2013 utan genom en alternativ digital infrastruktur: bloggar, diskussionsforum, videoplattformar och sociala medier. Detta m\u00f6nster har delvis historiska f\u00f6rklaringar.<\/p>\n\n\n\n

I l\u00e4nder som USA och Storbritannien har fenomenet \u201cfalsk balans\u201d varit utbrett \u2013 det vill s\u00e4ga att medier, i ambitionen att vara \u201dobjektiva\u201d, gett lika utrymme \u00e5t b\u00e5de klimatforskare och klimatskeptiker, oavsett vetenskaplig tyngd. I USA har medier som Fox News, med profiler som Tucker Carlson, l\u00e4nge gett legitimitet \u00e5t klimatskepsis, ofta genom att lyfta fram enskilda v\u00e4derh\u00e4ndelser eller avvikande forskningsr\u00f6n f\u00f6r att undergr\u00e4va klimatvetenskapens konsensus. I Storbritannien har exempelvis Daily Mail<\/em> och vissa BBC<\/em>-inslag spridit liknande skepticism, maskerat som \u201cbalanserad rapportering\u201d. I anglosaxiska l\u00e4nder har \u00e4ven \u00e4gandef\u00f6rh\u00e5llanden spelat roll, d\u00e4r medier som Fox News<\/em>, som tillh\u00f6r Rupert Murdoch-sf\u00e4ren, oftare har spridit tvivel om vetenskapen.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r i tydlig kontrast mot det svenska medielandskapet, d\u00e4r public service traditionellt haft en stark st\u00e4llning och journalistiken i h\u00f6gre grad f\u00f6rankrats i vetenskap och tydliga etiska riktlinjer. Denna struktur har historiskt marginaliserat klimatf\u00f6rnekande r\u00f6ster och tvingat dem att s\u00f6ka sig till alternativa digitala kanaler som bloggar, fringesajter och slutna grupper i sociala medier. Det har skapat s\u00e4rskilt gynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r framv\u00e4xten av ett svenskt alternativt medieekosystem f\u00f6r klimatf\u00f6rnekelse.<\/p>\n\n\n\n

Under senare \u00e5r har dessa digitala n\u00e4tverk f\u00e5tt ett konkret genomslag \u00e4ven i partipolitiken. Sverigedemokraterna har starka band till klimatskeptiska milj\u00f6er, och flera profilerade politiker har sina r\u00f6tter i detta parallella medieuniversum. Ett tydligt exempel \u00e4r Elsa Widding. Hon gjorde sig tidigt ett namn som politisk influerare via Youtube-kanalen Klimatkarusellen, en plattform med \u00f6ver 25 000 f\u00f6ljare, d\u00e4r hon konsekvent kritiserade vad hon betraktade som ”mainstream”-klimatvetenskap. 2022 valdes hon in i riksdagen f\u00f6r SD, d\u00e4r hon snabbt fick inflytande \u00f6ver partiets energipolitik. Genom Tid\u00f6avtalet, som sl\u00f6ts mellan SD och regeringen efter valet, bidrog hon till att flera svenska klimatm\u00e5l revs upp. Hon blev dessutom den SD-kandidat i Stockholm som fick n\u00e4st flest personr\u00f6ster \u2013 efter partiledaren \u2013 och den f\u00f6rsta riksdagsledamoten som \u00f6ppet f\u00f6rnekar klimatf\u00f6r\u00e4ndringens existens. Nu har Widding l\u00e4mnat SD och nyligen grundat det nya konservativa partiet Ambition Sverige som g\u00e5r till val bland annat med m\u00e5ls\u00e4ttningen att l\u00e4gga ner klimatlagen och det klimatpolitiska r\u00e5det samt att omf\u00f6rhandla klimatm\u00e5len.<\/p>\n\n\n\n

I artikelen \u201dAssymetric Alliances in Climate Misinformation\u201d har en av oss (T\u00f6rnberg), tillsammans med en kollega, analyserat hur denna svenska klimatf\u00f6rnekande motr\u00f6relse p\u00e5 n\u00e4tet \u2013 det vi kallar Climate Change Reactionary Movement \u2013 \u00e4r organiserad. Genom n\u00e4tverksanalys av l\u00e4nkstrukturer kartlade vi vilka svenska sajter, bloggar och plattformar som l\u00e4nkar till varandra, vilka internationella k\u00e4llor de anv\u00e4nder och hur de \u00e4r ideologiskt organiserade. Resultatet visar ett komplext men tydligt m\u00f6nster: det r\u00f6r sig om ett l\u00f6st sammanh\u00e5llet ekosystem uppdelat i flera kluster eller deln\u00e4tverk, med olika funktioner, ideologisk f\u00e4rgning och globala kopplingar. Vissa producerar inneh\u00e5ll, andra agerar som spridare och f\u00f6rst\u00e4rkare. Tillsammans utg\u00f6r de en brokig men samverkande infrastruktur f\u00f6r klimatf\u00f6rnekelse.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Fyra kluster \u2013 en digital front av f\u00f6rnekelse<\/strong>

\u2022 1. De klassiska klimatf\u00f6rnekarna<\/strong>
H\u00e4r \u00e5terfinns sidor som Klimatupplysningen, Klimatbluffen, Klimatmyt<\/em> och Klimatfakta<\/em>. Dessa fungerar som inneh\u00e5llsproducenter och publicerar texter som h\u00e4nvisar till vetenskapliga k\u00e4llor, men drar egna, ofta vilseledande slutsatser. De l\u00e4nkar n\u00e4stan uteslutande till internationella k\u00e4llor och v\u00e4lk\u00e4nda klimatskeptiska akt\u00f6rer som Watts Up With That och Dr. Roy Spencer \u2013 och fungerar d\u00e4rmed som \u00f6vers\u00e4ttare av amerikanska klimatskeptiska narrativ till svensk kontext. Detta kluster tar formen av vad som kan kallas en \u201cparavetenskaplig\u201d arena, d\u00e4r klimatvetenskapen ifr\u00e5gas\u00e4tts med selektiv statistik, diagram och tekniska resonemang. Argumentet \u00e4r att den som sj\u00e4lv tittar p\u00e5 vad som anses vara objektiva data, kommer till andra slutsatser \u00e4n p\u00e5st\u00e5tt \u201dkorrupta akt\u00f6rer\u201d som FN:s klimatpanel IPCC.<\/p>\n\n\n\n

\u2022 2. Svenska anti-etablissemangsbloggar och populistiska grupper<\/strong>
H\u00e4r finns svenska alternativmedier och bloggar, s\u00e5som Nyheter idag<\/em>, Fria tider<\/em>, Samnytt<\/em>, samt stora diskussionsforum som Facebookgruppen Br\u00e4nsleupproret med 560 000 medlemmar, och diskussioner p\u00e5 Flashback. Dessa akt\u00f6rer fokuserar inte huvudsakligen p\u00e5 klimatf\u00f6rnekelse, men anv\u00e4nder klimatfr\u00e5gan som symbol f\u00f6r bredare missn\u00f6je \u2013 mot h\u00f6ga br\u00e4nslepriser, urbana eliter, EU eller \u201dmilj\u00f6partister i storstan\u201d. Klimatf\u00f6rnekande inneh\u00e5ll fr\u00e5n kluster 1 plockas upp, ompaketeras och f\u00f6rst\u00e4rks i populistiska ber\u00e4ttelser om svek och kontroll.<\/p>\n\n\n\n

\u2022 3. Internationella alternativmedier<\/strong>
I detta kluster samsas sajter som Gatestone Institute, Snaphanen, Frihetsportalen<\/em> och Hodjasblog<\/em>. Inneh\u00e5llet \u00e4r ofta starkt ideologiskt \u2013 islamfientligt, nationalistiskt och anti-globalistiskt \u2013 d\u00e4r klimatf\u00f6rnekelse framst\u00e5r som ett vapen i ett st\u00f6rre kulturkrig. Om kluster 1 fokuserar p\u00e5 att importera amerikanska klimatskeptiska narrativ in i Sverige, fokuserar detta kluster fr\u00e4mst p\u00e5 att importera bredare populistiska och h\u00f6gerradikala id\u00e9er fr\u00e5n sidor som Breitbart, Gateway Pundit, American Thinker<\/em>, och Bitchute<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

\u2022 4. Konspiratoriska och h\u00f6gerextrema bloggar<\/strong>
Det fj\u00e4rde klustret rymmer akt\u00f6rer som SwebbTV, Nya Tider, Det Goda Samh\u00e4llet, Motpol, Klimatsans<\/em>, Elsa Widdings blogg och Vaken.se<\/em>. H\u00e4r samsas klimatf\u00f6rnekelse med antivaccin-retorik, v\u00e4rldselit-teorier och st\u00f6d till Putin. Klimatpolitiken framst\u00e4lls som ett verktyg f\u00f6r att kontrollera befolkningen, ta ifr\u00e5n medborgare deras frihet eller inf\u00f6ra en \u201cgr\u00f6n diktatur\u201d. L\u00e4nkarna g\u00e5r ofta till sociala medier och plattformar som Telegram, BitChute<\/em> och den ryska nyhetskanalen Russia Today<\/em>. Tonl\u00e4get \u00e4r alarmistiskt, affektivt och aggressivt.<\/p>\n\n\n\n

En asymmetrisk allians<\/strong>
En av de mest sl\u00e5ende insikterna fr\u00e5n denna dissekerande analys av den svenska f\u00f6rnekelsemaskinen \u00e4r att det inte r\u00f6r sig om ett enhetligt ideologiskt block \u2013 utan om en asymmetrisk <\/em>allians. De olika klustren fyller olika funktioner, men samverkar \u00e4nd\u00e5 i praktiken. De klassiska klimatf\u00f6rnekarna (kluster 1), med grupper som Klimatupplysningen<\/em> och Klimatfakta<\/em>, l\u00e4nkar n\u00e4stan uteslutande till internationella k\u00e4llor. Populister, konspirationsteoretiker och akt\u00f6rer p\u00e5 den yttersta h\u00f6gerkanten (kluster 2 och 4), \u00e5 andra sidan, l\u00e4nkar i sin tur till dessa svenska sajter och anv\u00e4nder deras inneh\u00e5ll f\u00f6r att bygga egna narrativ.<\/p>\n\n\n\n

Samarbetet inom n\u00e4tverket sker inte enbart via hyperl\u00e4nkar. Plattformar som SwebbTV<\/em> har bjudit in och intervjuat profiler fr\u00e5n exempelvis Klimatupplysningen<\/em>. Dessa intervjuer har sedan plockats upp av akt\u00f6rer som Samnyt<\/em>t, och anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka id\u00e9en att klimatkrisen \u00e4r \u00f6verdriven eller p\u00e5hittad samt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka ett narrativ d\u00e4r klimatkrisen framst\u00e4lls som \u00f6verdriven, iscensatt eller helt enkelt obefintlig \u2013 och d\u00e4rmed som f\u00f6rev\u00e4ndning f\u00f6r en on\u00f6dig och farlig klimatpolitik.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 s\u00e5 vis fungerar klimatf\u00f6rnekelsen i Sverige inte fr\u00e4mst som en inhemsk r\u00f6relse, utan som en \u00f6vers\u00e4ttningspraktik. Globala narrativ \u2013 ofta formulerade av amerikanska tankesmedjor \u2013 filtreras, omtolkas och placeras in i svensk kontext. De knyts till br\u00e4nsleprotester, energipolitik, EU-kritik och f\u00f6rest\u00e4llningar om sveket mot landsbygden. Forum som Flashback<\/em> och Br\u00e4nsleupproret<\/em> diskuterar klimatfr\u00e5gan i termer av kontroll, korruption och elitstyre.<\/p>\n\n\n\n

Triggerbubblor: att demonisera genom citat<\/strong>
En s\u00e4rskilt intressant iakttagelse \u00e4r att dessa milj\u00f6er inte fungerar som slutna ekokammare, n\u00e5got radikala digitala milj\u00f6er ofta beskrivs som. Det handlar inte om isolerade grupper som endast cirkulerar k\u00e4llor och material som bekr\u00e4ftar deras egna \u00e5sikter. Tv\u00e4rtom: m\u00e5nga anv\u00e4ndare s\u00f6ker aktivt upp inneh\u00e5ll fr\u00e5n vetenskapliga rapporter, traditionella medier, myndigheter och \u00e4ven politiska motst\u00e5ndare \u2013 inklusive milj\u00f6r\u00f6relsen.<\/p>\n\n\n\n

Men syftet \u00e4r inte dialog eller faktagranskning. Det handlar om att v\u00e4cka indignation, f\u00f6rakt och f\u00f6rl\u00f6jligande. En rapport fr\u00e5n IPCC, statistik fr\u00e5n SMHI eller ett citat fr\u00e5n Sveriges Radio <\/em>anv\u00e4nds \u2013 inte f\u00f6r att visa p\u00e5 klimatkrisens allvar \u2013 utan som bevis p\u00e5 hur \u201dsystemet\u201d f\u00f6rs\u00f6ker manipulera sanningen. Fienden ges ordet \u2013 men bara f\u00f6r att demoniseras. Genom selektiv citering, retorisk f\u00f6rvr\u00e4ngning och visuella memes f\u00f6rvandlas inneh\u00e5llet till ammunition.<\/p>\n\n\n\n

Denna praktik p\u00e5minner mer om vad forskare har kallat \u201dtriggerbubblor\u201d \u00e4n om traditionella ekokammare. H\u00e4r filtreras inte det motsatta bort \u2013 det inkorporeras strategiskt f\u00f6r att provocera, v\u00e4cka ilska och st\u00e4rka den egna identiteten. Triggerbubblor frodas genom fientligt engagemang, d\u00e4r selektiv exponering av mainstream-k\u00e4llor anv\u00e4nds som ett verktyg f\u00f6r att konstruera sina egna narrativ och mobilisera sina anh\u00e4ngare genom att spela p\u00e5 starka k\u00e4nslor. I denna mening fungerar antagonism som ett slags skyddsmekanism \u2013 inte genom uteslutning, utan genom inramning och f\u00f6rvridning.<\/p>\n\n\n\n

Vetenskaplig mimikryoch k\u00e4nslopolitik<\/strong>
N\u00e4r vi tittar n\u00e4rmare p\u00e5 hur dessa klimatf\u00f6rnekande akt\u00f6rer formar och paketerar sitt budskap framtr\u00e4der en tydlig strategi: att skapa en aura av vetenskaplighet. Detta sker genom en vetenskaplig estetik \u2013 med grafer, diagram och tekniska resonemang \u2013 ofta ackompanjerade av en retorik som signalerar neutralitet och objektivitet. Akt\u00f6rerna positionerar sig som rationella sanningss\u00e4gare, snarare \u00e4n politiska ideologer.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r en intressant form av strategisk dubbelhet. Klimatf\u00f6rnekelsen v\u00e4nder sig s\u00e5ledes mot den etablerade vetenskapens slutsatser \u2013 men l\u00e5nar samtidigt dess uttryck och estetik. Det \u00e4r vad vi kan kalla en vetenskaplig mimikry: man avvisar forskarsamh\u00e4llets auktoritet, men kopierar dess spr\u00e5k, form och visuella estetik f\u00f6r att vinna trov\u00e4rdighet.<\/p>\n\n\n\n

Denna betoning p\u00e5 rationalitet och f\u00f6rnuft st\u00e5r i stark kontrast till hur klimataktivister framst\u00e4lls: som irrationella, k\u00e4nslostyrda eller hysteriska. Den visuella kommunikationen bygger ofta p\u00e5 sarkastiska memes d\u00e4r klimataktivister framst\u00e4lls som skrikande, hotfulla eller f\u00f6rvirrade. Genusperspektivet \u00e4r s\u00e4rskilt tydligt. \u00c4nda sedan Greta Thunberg p\u00e5b\u00f6rjade sin klimatstrejk har hon fungerat som ett r\u00f6tt skynke i dessa milj\u00f6er. Hon misst\u00e4nkligg\u00f6rs, h\u00e5nas och avbildas i k\u00e4nsloladdade \u00f6gonblick \u2013 arg, gr\u00e5tande, skrikande \u2013 vilket spelar p\u00e5 k\u00f6nsstereotyper om kvinnlig irrationalitet. P\u00e5 s\u00e5 vis m\u00e5las klimataktivister upp som en \u201ddomedagssekt\u201d \u2013 styrda av affekter snarare \u00e4n f\u00f6rnuft och rationella argument.<\/p>\n\n\n\n

Denna affektiva estetik str\u00e4cker sig \u00e4ven till klimatpolitikens ideologiska r\u00f6tter. En vanlig taktik \u00e4r att associera klimatr\u00f6relsen med totalit\u00e4ra ideologier. Detta sker genom memes och bilder som anspelar p\u00e5 Mao Zedong, med texter som \u201cClimate-Culture Revolution\u201d, och \u201cThe Great Leap Forward\u201d. Andra anv\u00e4nder bilder p\u00e5 Joseph Goebbels, med insinuationen att dagens klimatkommunikation \u00e4r propaganda. I vissa fall ers\u00e4tts hakkorset med \u00e5tervinningssymbolen p\u00e5 en nazistliknande armbindel \u2013 en visuell strategi som m\u00e5lar milj\u00f6r\u00f6relsen som auktorit\u00e4r och manipulativ.<\/p>\n\n\n\n

Klimatf\u00f6rnekelse som politisk strategi<\/strong>
Det \u00e4r i denna kontext vi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 klimatf\u00f6rnekelsens roll i Sverige. Det \u00e4r inte ett udda fenomen i marginalen \u2013 utan en funktionell komponent av en bredare h\u00f6gerstrategi. En strategi som erbjuder ber\u00e4ttelser, k\u00e4nslor och identitet till en ideologiskt splittrad men affektivt samst\u00e4md r\u00f6relse. F\u00f6r den radikala h\u00f6gern handlar den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen om att m\u00e5la upp rekord\u00e5ren som en f\u00f6rlorad nationell guld\u00e5lder. De skapar en bild av ett tryggt, patriarkalt samh\u00e4lle n\u00e4r industrin gick p\u00e5 h\u00f6gvarv och v\u00e4lf\u00e4rden byggdes ut till dem som tillh\u00f6rde nationen. I den h\u00e4r nostalgiska l\u00e4ngtan finns det inte plats f\u00f6r internationell solidaritet, feministisk frig\u00f6relse eller milj\u00f6problem som kan begr\u00e4nsa industrins och ekonomins eviga tillv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5ra studier visar att klimatf\u00f6rnekelse i Sverige inte bara existerar \u2013 den \u00e4r organiserad. Den har struktur, dynamik och internationella r\u00f6tter. Den fungerar som en ideologisk distributionskedja d\u00e4r globala narrativ paketeras om f\u00f6r svenska konfliktytor. Den \u00e4r intimt f\u00f6rknippad med h\u00f6gerpopulism, nationalism och ressentimentdriven systemkritik. F\u00f6r v\u00e4nstern inneb\u00e4r detta en dubbel uppgift: att bem\u00f6ta klimatf\u00f6rnekelsen som id\u00e9 \u2013 men ocks\u00e5 som politisk infrastruktur. Det f\u00f6rsta kr\u00e4ver trov\u00e4rdiga visioner om hur en r\u00e4ttvis omst\u00e4llning bort fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen kan g\u00e5 till. Denna omst\u00e4llning m\u00e5ste till sin natur vara radikal om klimatkrisens allvarligaste effekter ska undvikas, samtidigt m\u00e5ste den var djupg\u00e5ende f\u00f6r att bli best\u00e4ndig. Fallet med reduktionsplikten visar tydligt hur punktinsatser l\u00e4tt bara blir hack i kurvan, om de enkelt kan dras tillbaka vid ett regeringsskifte.<\/p>\n\n\n\n

Det senare, att f\u00f6rst\u00e5 den politiska infrastrukturen, kr\u00e4ver att v\u00e4nstern f\u00f6rst\u00e5r r\u00f6relsens asymmetrier, dess affekter och dess roll i samtidens ideologiska omgrupperingar. Detta kr\u00e4ver ocks\u00e5 ett \u00f6kat fokus p\u00e5 digitala milj\u00f6er, f\u00f6r att kunna bem\u00f6ta de internationella narrativ som plockas upp, \u00f6vers\u00e4tts och sprids i en svensk alternativ offentlighet. <<<\/p>\n\n\n\n


Anton T\u00f6rnberg<\/strong> \u00e4r lektor i sociologi vid G\u00f6teborgs universitet. Hans forskning kretsar runt h\u00f6gerextremism och onlineradikalisering. Hans senaste bok \u00e4r Intimate communities of hate:<\/em> Why social media fuels far-right extremism <\/a><\/em>(2024)
Kjell Vowles <\/strong> \u00e4r postdoktor vid institutionen f\u00f6r sociologi och arbetsvetenskap vid G\u00f6teborgs universitet och forskar kring klimatf\u00f6rnekelse, klimatomst\u00e4llning och nationalism.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n



<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4stips<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Czarnek, G., Hornsey, M. J., Bucki, S., & Kossowska, M. (2025). As countries become more affluent, climate change attitudes are more politically polarised<\/a>. Journal of Environmental Psychology,<\/em> 103, 102579.<\/p>\n\n\n\n

T\u00f6rnberg, A., & Vallstr\u00f6m, V. (2025). Asymmetric alliances in climate misinformation: A network analysis of the Swedish climate change countermovement<\/a>, Socius.<\/em><\/p>\n\n\n\n

T\u00f6rnberg, A. & T\u00f6rnberg, P. (2025) The aesthetics of climate misinformation: Computational multimodal framing analysis with BERTopic and CLIP<\/a>, Environmental Politics.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vowles, K. (2023). \u2018Talking heads and contrarian graphs: Televising the Swedish far right \u2019s climate denialism\u2019<\/a>. In Visualising Far-Right Environments Communication and the Politi<\/a>cs of Nature<\/em>, edited by Bernhard Forchtner, 253\u2013273. Manchester: Manchester University Press.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fr\u00e5n Koch-finansierade tankesmedjor till svenska Facebook-grupper som Br\u00e4nsleupproret \u2013 den klimatf\u00f6rnekande r\u00f6relsen \u00e4r i dag en global och ideologiskt brokig allians. Den samlar konservativa, marknadsliberaler, h\u00f6gerextrema och konspirationsteoretiker i ett gemensamt motst\u00e5nd mot s\u00e5v\u00e4l vetenskapen som progressiv klimatpolitik. Men hur … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1532,1777],"class_list":["post-4656","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-anton-tornberg","tag-kjell-vowles"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1d6","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4656","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4656"}],"version-history":[{"count":5,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4656\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4901,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4656\/revisions\/4901"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4656"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4656"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4656"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}