{"id":4663,"date":"2025-11-12T20:17:33","date_gmt":"2025-11-12T19:17:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4663"},"modified":"2025-11-12T20:17:35","modified_gmt":"2025-11-12T19:17:35","slug":"nyliberal-nationalism-nagra-tankar-om-kvalificeringskrav-i-valfarden","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/11\/12\/nyliberal-nationalism-nagra-tankar-om-kvalificeringskrav-i-valfarden\/","title":{"rendered":"Nyliberal nationalism – n\u00e5gra tankar om kvalificeringskrav i v\u00e4lf\u00e4rden"},"content":{"rendered":"\n

Mots\u00e4ttningen mellan frihets\u00e4lskande nyliberalism och nationalistisk konservatism framst\u00e4lls ofta som en avg\u00f6rande konfliktlinje i v\u00e5r tid. T\u00e4nk Macron versus Le Pen, Harris versus Trump, eller f\u00f6r den delen, Reinfledts Nya Moderater versus Kristerssons Tid\u00f6samarbete. Utifr\u00e5n en diskussion om regeringens f\u00f6rslag p\u00e5 kvalificeringskrav i v\u00e4lf\u00e4rden \u2013 d\u00e4r nyliberal \u00e5tstramningspolitik m\u00f6ter etnonationalistisk v\u00e4lf\u00e4rdschauvinism \u2013 ifr\u00e5gas\u00e4tter Maria Persdotter en s\u00e5dan uppdelning.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

”Nu tar vi n\u00e4sta steg f\u00f6r att f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 riktigt inf\u00f6ra en arbetslinje i integrationspolitiken.<\/em>”
S\u00e5 sade \u00e4ldre- och socialf\u00f6rs\u00e4kringsminister Anna Tenje (M) n\u00e4r hon tidigare i \u00e5r presenterade den statliga utredning som haft i uppdrag att utforma begr\u00e4nsningar och villkor f\u00f6r nyanl\u00e4ndas tillg\u00e5ng till flera statliga trygghetssystem och v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6rm\u00e5ner.
F\u00f6rslaget \u00e4r en del av en mer \u00f6vergripande bidragsreform med det uttalade m\u00e5let att motverka \u201dl\u00e5ngvarigt bidragsberoende\u201d och \u201dutanf\u00f6rskap\u201d bland utrikesf\u00f6dda, som \u00e4ven omfattar sk\u00e4rpta aktivitetskrav och ett bidragstak inom f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6det.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

N\u00e4r detta skrivs har Tid\u00f6partierna precis annonserat att de g\u00e5r vidare med reformen och att de hoppas att samtliga f\u00f6rslag godk\u00e4nns av riksdagen under v\u00e5ren 2026, f\u00f6r att sedan kunna tr\u00e4da i kraft kort efter valet, i januari 2027. I denna text kommer jag att fr\u00e4mst fokusera p\u00e5 f\u00f6rslaget att inf\u00f6ra kvalificeringskrav i v\u00e4lf\u00e4rden \u2013 ett f\u00f6rslag som jag menar exemplifierar gifterm\u00e5let mellan de forna allianspartiernas nyliberala \u00e5tstramningspolitik och Sverigedemokraternas etnonationalistiska v\u00e4lf\u00e4rdschauvinism. Vissa ben\u00e4mner detta samtida ideologiska amalgam nyliberal nationalism och beskriver det som en muterad och monstru\u00f6s form av tidigare varianter av nyliberalism.<\/p>\n\n\n\n

Konkret inneb\u00e4r de f\u00f6reslagna kvalificeringsreglerna att m\u00e4nniskor som flytt till Sverige undan f\u00f6rf\u00f6ljelse och krig, samt arbetskraftsinvandrare fr\u00e5n l\u00e4nder utanf\u00f6r EU, m\u00e5ste vistas lagligt i Sverige i minst fem \u00e5r utan avbrott f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till flera av den svenska v\u00e4lf\u00e4rdens mest grundl\u00e4ggande trygghetssystem. Och detta f\u00f6rst efter att man beviljats uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, en process som i sig kan ta flera \u00e5r. F\u00f6rslaget omfattar f\u00f6r\u00e4ldrapenning p\u00e5 l\u00e4gsta- och grundniv\u00e5, barnbidrag, bostadsbidrag, sjukers\u00e4ttning (tidigare sjukpension), flertalet ers\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar till sjuka och funktionshindrade barn samt \u00e4ldref\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

Men, trots att det f\u00f6rslag som nu behandlas \u00e4r ett av de mest systemf\u00f6r\u00e4ndrande i Tid\u00f6avtalet, har det r\u00f6nt p\u00e5fallande lite uppm\u00e4rksamhet och debatt.<\/p>\n\n\n\n

Reformen \u00e4r systemf\u00f6r\u00e4ndrande eftersom den v\u00e4nder upp och ner p\u00e5 sj\u00e4lva grundpremissen f\u00f6r 1900-talets socialdemokratiska v\u00e4lf\u00e4rds-modell. I st\u00e4llet f\u00f6r att, genom kollektiva sociala r\u00e4ttigheter, garantera en grundl\u00e4ggande ekonomisk trygghet f\u00f6r alla som p\u00e5 grund av \u00e5lderdom, sjukdom eller funktionsneds\u00e4ttning inte kan f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lva, inneb\u00e4r det aktuella f\u00f6rslaget att tillg\u00e5ngen till v\u00e4lf\u00e4rd blir ett privilegium som individen m\u00e5ste f\u00f6rtj\u00e4na, i f\u00f6rsta hand genom l\u00f6nearbete, i andra hand genom bos\u00e4ttningstid. Samtidigt f\u00f6rskjuts ansvaret f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6rjning och social omsorg fr\u00e5n staten till familjen, privata l\u00e5n och f\u00f6rs\u00e4kringar samt v\u00e4lg\u00f6renhetssektorn.<\/p>\n\n\n\n

Talande nog inneh\u00e5ller det aktuella f\u00f6rslaget ett snabbsp\u00e5r f\u00f6r dem som tj\u00e4nar \u00f6ver en viss niv\u00e5. Den som har en inkomst p\u00e5 drygt 38 600 kronor i m\u00e5naden f\u00f6re skatt ska kunna kvalificera sig f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rd efter sex m\u00e5nader, medan den som tj\u00e4nar mindre \u00e4n s\u00e5, men mer \u00e4n 20 150 kronor i m\u00e5naden, m\u00e5ste v\u00e4nta minst tolv m\u00e5nader. F\u00f6r alla som saknar inkomster fr\u00e5n arbete eller vars l\u00f6ner ligger under denna niv\u00e5 \u2013 vilket kan antas g\u00e4lla m\u00e5nga ofrivilliga deltidsarbetare \u2013 \u00e5terst\u00e5r inget annat \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e5lla sig flytande i fem \u00e5r, tills de uppfyller det s\u00e5 kallade bos\u00e4ttningsvillkoret. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blir (heltids)arbete en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till grundl\u00e4ggande statliga trygghetssystem. Det \u00e4r just detta som Anna Tenje (M) syftar p\u00e5 n\u00e4r hon s\u00e4ger att arbetslinjen ska g\u00e4lla i integrationspolitiken.<\/p>\n\n\n\n

Ett tudelat v\u00e4lf\u00e4rdssystem<\/strong>
Den socialdemokratiska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten har som politiskt projekt f\u00f6rvisso alltid byggt p\u00e5 en grundl\u00e4ggande mots\u00e4ttning. \u00c5 ena sidan utlovar den likv\u00e4rdiga r\u00e4ttigheter, solidaritet och ett visst m\u00e5tt av ekonomisk omf\u00f6rdelning. \u00c5 andra sidan omfattar dessa ambitioner enbart dem som anses vara medlemmar i den politiska gemenskapen, det vill s\u00e4ga nationalstaten. S\u00e5 har 1900-talets v\u00e4lf\u00e4rdsstat dels bidragit till att neutralisera klasskonflikter inom nationen, och dels bidragit till att osynligg\u00f6ra och r\u00e4ttf\u00e4rdiga ekonomiska or\u00e4ttvisor och klasskonflikter vid och bortom dess gr\u00e4nser.<\/p>\n\n\n\n

Det som framf\u00f6r allt \u00e4r nytt med det aktuella kvalificeringskraven \u00e4r att de f\u00f6rflyttar v\u00e4lf\u00e4rdsstatens gr\u00e4nser fr\u00e5n den yttre territoriella gr\u00e4nsen till dess inre rum, genom att skapa ett tudelad v\u00e4lf\u00e4rdssystem med en viss ordning f\u00f6r svenska medborgare och l\u00e5ngvarigt bofasta, och en annan f\u00f6r dem som \u00e4r nya i landet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r nyanl\u00e4nda som har sm\u00e5 barn eller som \u00e4r f\u00f6r gamla eller f\u00f6r sjuka f\u00f6r att arbeta skulle reformen inneb\u00e4ra att de nekas tillg\u00e5ng till de ordin\u00e4ra socialf\u00f6rs\u00e4kringar som \u00e4r avsedda att fungera som ett skyddsn\u00e4t i just s\u00e5dana situationer. I st\u00e4llet h\u00e4nvisas de till att s\u00f6ka f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d (tidigare socialbidrag). Det framst\u00e5r som ett s\u00e4rskilt grymt moment 22 att just de som bed\u00f6mts vara f\u00f6r gamla eller sjuka f\u00f6r att n\u00e5gonsin mer kunna arbeta, i och med den avsedda reformen, underst\u00e4lls krav om att kvalificera sig f\u00f6r grundl\u00e4ggande sjukers\u00e4ttning genom arbete.<\/p>\n\n\n\n

Nyanl\u00e4nda barnfamiljer missgynnas ocks\u00e5 kraftigt, d\u00e5 de varken f\u00e5r tillg\u00e5ng till barnbidrag, bostadsbidrag eller f\u00f6r\u00e4ldrapenning under sina f\u00f6rsta \u00e5r som bosatta i landet. Enligt utredningen ber\u00e4knas 60 000 barn p\u00e5verkas av reformen.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rtill passar Tid\u00f6partierna ocks\u00e5 p\u00e5 att kapa den sista livlinan f\u00f6r en liten grupp som lever i pappersl\u00f6shet: m\u00f6jligheten att beviljas ekonomiskt bist\u00e5nd. Att pappersl\u00f6sa f\u00e5r ekonomiskt bist\u00e5nd har alltid varit ovanligt och har blivit \u00e4n mer ovanligt p\u00e5 senare \u00e5r, uppskattningsvis r\u00f6r det sig om f\u00e4rre \u00e4n hundra personer i hela landet som f\u00f6rs\u00f6rjer sig p\u00e5 detta s\u00e4tt. Majoriteten kan antas vara personer som f\u00e5tt ett utvisningsbeslut, men som av praktiska sk\u00e4l inte kan utvisas \u2013 ett tillst\u00e5nd som kan vara i m\u00e5nga \u00e5r. Med det aktuella f\u00f6rslaget vill man inf\u00f6ra en strikt regel som inneb\u00e4r att ekonomiskt bist\u00e5nd endast f\u00e5r ges till den som vistas lagligt i landet, vilket inneb\u00e4r att alla som lever i pappersl\u00f6shet \u2013 inklusive dem som faktiskt inte kan l\u00e4mna landet, men \u00e4ven till exempel barnfamiljer \u2013 ber\u00f6vas alla m\u00f6jligheter att beviljas offentligt inkomstst\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

De tv\u00e5 andra delarna av reformen, aktivitetskravet och bidragstaket, omfattar samtliga som uppb\u00e4r f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d. Det sistn\u00e4mnda \u2013 bidragstaket \u2013 \u00e4r dock medvetet utformat p\u00e5 ett s\u00e4tt som framf\u00f6r allt missgynnar stora barnfamiljer, varav den absoluta majoriteten har utl\u00e4ndsk bakgrund.<\/p>\n\n\n\n

Migrations- och integrationspolitik som regressiv klasspolitik<\/strong>
Det aktuella f\u00f6rslaget \u00e4r uppenbart en f\u00f6rl\u00e4ngning av den restriktiva migrationspolitik som f\u00f6rts sedan 2015 och som f\u00e5 av de etablerade politiska partierna idag v\u00e5gar ifr\u00e5gas\u00e4tta, \u00e4n mindre utmana. Den arbetslinje som Anna Tenje (M) nu vill ska f\u00e5 st\u00f6rre genomslag i integrationspolitiken har redan omformat asyl- och migrationspolitiken p\u00e5 ett genomgripande s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Numera \u00e4r m\u00f6jligheten att beviljas permanent uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd och, i f\u00f6rl\u00e4ngningen, medborgarskap villkorad av krav p\u00e5 egen f\u00f6rs\u00f6rjning. Under det senaste decenniet har f\u00f6rs\u00f6rjningskraven f\u00f6r anh\u00f6riginvandring ocks\u00e5 sk\u00e4rpts avsev\u00e4rt. Detta har skapat en situation d\u00e4r m\u00e5nga, \u00e4nnu mer \u00e4n tidigare, \u00e4r beroende av arbetsk\u00f6pares v\u00e4lvilja och nycker f\u00f6r att f\u00e5 stanna i landet och ha en rimlig chans att \u00e5terf\u00f6renas med sina n\u00e4rmaste.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 har r\u00e4tten till skydd gjorts beroende av individens arbetsf\u00f6rm\u00e5ga och ekonomiska prestation. Det \u00e4r inhumant och en urholkning av asylr\u00e4tten, men det \u00e4r ocks\u00e5 \u2013 och kanske framf\u00f6r allt \u2013 en regressiv klasspolitik.<\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e5ngna decenniets migrationspolitik har format ett segment av arbetarklassen med en s\u00e4rskilt svag f\u00f6rhandlingsposition \u2013 en delvis r\u00e4ttsl\u00f6s och d\u00e4rf\u00f6r i h\u00f6g grad exploaterbar arbetskraftsreserv. Det inneb\u00e4r inte bara en stor utsatthet f\u00f6r dem som direkt ber\u00f6rs, utan f\u00f6rsvagar ocks\u00e5 arbetarkollektivet i stort.<\/p>\n\n\n\n

Det aktuella f\u00f6rslaget om att inf\u00f6ra kvalificeringskrav f\u00f6r grundl\u00e4ggande v\u00e4lf\u00e4rd f\u00f6rst\u00e4rker dessa tendenser. Detsamma g\u00e4ller det tidigare n\u00e4mnda bidragstaket, som kan f\u00f6rv\u00e4ntas skapa en desperat situation f\u00f6r de stora barnfamiljer som ber\u00f6rs. I de utredningar som ligger till grund f\u00f6r f\u00f6rslagen st\u00e5r det svart p\u00e5 vitt att reformerna kan f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rorsaka f\u00f6rdjupad fattigdom och social oj\u00e4mlikhet, och d\u00e4rmed medf\u00f6r en risk f\u00f6r \u00f6kad kriminalitet bland dem som ber\u00f6rs. Detta framst\u00e5r, i sin tur, s\u00e4rskilt cyniskt n\u00e4r man bet\u00e4nker att Tid\u00f6regering nyligen villkorat m\u00f6jligheten att beviljas upph\u00e5llst\u00e5nd och medborgarskap med strikta vandelkrav.<\/p>\n\n\n\n

Ekonomiskt obefogat men ideologiskt effektivt<\/strong>
I den m\u00e5n de aktuella bidragsreformerna alls uppm\u00e4rksammats i v\u00e4nstermedia har de framst\u00e4llts som ogrundade och obefogade, sett ur ett samh\u00e4llsekonomiskt perspektiv. I samband med att f\u00f6rslaget om ett bidragstak offentliggjordes anklagade Lisa Pelling i Dagens arena <\/em>exempelvis regeringen f\u00f6r en \u201dpinsam brist p\u00e5 evidens\u201d och p\u00e5pekade \u2013 helt korrekt \u2013 att ers\u00e4ttningsniv\u00e5erna inom f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6det stadigt sjunkit i f\u00f6rh\u00e5llande till inkomstutvecklingen sedan 1990-talet, samtidigt som det blivit allt sv\u00e5rare att beviljas ekonomiskt bist\u00e5nd.1<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Trots att vi befinner oss i en utdragen l\u00e5gkonjunktur med rekordh\u00f6g arbetsl\u00f6shet och en alltj\u00e4mt p\u00e5g\u00e5ende levnadsomkostnadskris har mottagandet av f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d minskat avsev\u00e4rt under de senaste \u00e5ren och \u00e4r nu nere p\u00e5 historiskt l\u00e5ga niv\u00e5er. Vi ser i samma tendenser n\u00e4r det g\u00e4ller flera av de socialf\u00f6rs\u00e4kringar som omfattas av de f\u00f6reslagna kvalificeringskraven, \u00e4ven om regeringen nyligen aviserade en marginell h\u00f6jning av bostadsbidraget. Att det finns de som v\u00e4ljer att leva gott p\u00e5 bidrag i st\u00e4llet f\u00f6r att arbeta \u00e4r med andra ord en seglivad myt som, trots att fakta talar emot den, forts\u00e4tter att spridas.<\/p>\n\n\n\n

Samma sak g\u00e4ller f\u00f6rest\u00e4llningen att m\u00e4nniskor s\u00f6ker sig till Sverige p\u00e5 grund av landets gener\u00f6sa v\u00e4lf\u00e4rdssystem. Hypotesen om s\u00e5 kallad \u201dv\u00e4lf\u00e4rdsmagnetism\u201d \u00e4r omstridd inom forskningen, och det finns i nul\u00e4get inga entydiga bel\u00e4gg f\u00f6r att den har n\u00e5gon st\u00f6rre f\u00f6rklaringskraft. M\u00e4nniskors migrationsval och migrationsv\u00e4gar \u00e4r betydligt mer komplexa \u00e4n s\u00e5. Vad som d\u00e4remot \u00e4r v\u00e4lbelagt i den internationella forskningslitteraturen \u00e4r att sj\u00e4lva f\u00f6rest\u00e4llningen om ett samband mellan gener\u00f6sa v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6rm\u00e5ner och inflyttning av o\u00f6nskade grupper f\u00f6ranleder den politiska makten att s\u00e4nka de v\u00e4lf\u00e4rdspolitiska ambitionerna i syfte att f\u00f6rhindra detta.<\/p>\n\n\n\n

De aktuella bidragsreformerna ska allts\u00e5 inte fr\u00e4mst f\u00f6rst\u00e5s som ogrundade eller ineffektiva, utan som utpr\u00e4glat ideologiska. Sammantaget kan de f\u00f6rst\u00e5s som en f\u00f6rnyad och nationalistiskt pr\u00e4glad variant av Reinfeldtregeringens h\u00e5rdf\u00f6ra politik mot l\u00e5ngvarigt arbetsl\u00f6sa, sjuka och andra p\u00e5st\u00e5tt \u201dbidragsberoende\u201d, men denna g\u00e5ng med udden riktad mot v\u00e5r tids st\u00e4ndiga slagp\u00e5sar \u2013 utrikesf\u00f6dda som inte \u00e4r sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande genom l\u00f6nearbete och d\u00e4rf\u00f6r inte anses tillr\u00e4ckligt integrerade.<\/p>\n\n\n\n

Tid\u00f6partierna framh\u00e5ller g\u00e4rna att den aktuella bidragsreformen \u00e4r ett s\u00e4tt att ta ansvar genom att st\u00e4lla krav, och d\u00e4rmed ytterst ett s\u00e4tt att visa omsorg om utrikesf\u00f6dda i \u201dutanf\u00f6rskap\u201d. I sj\u00e4lva verket bidrar reform till att f\u00f6rst\u00e4rka f\u00f6rest\u00e4llningen om att utrikesf\u00f6dda \u2013 framf\u00f6rallt flyktingar \u2013 utg\u00f6r en stor belastning f\u00f6r statsbudgeten och f\u00f6r svensk ekonomi, samtidigt som den numera skyh\u00f6ga arbetsl\u00f6sheten rasifieras genom att beskrivas som ett s\u00e4rskilt problem f\u00f6r en s\u00e4rskild grupp, snarare \u00e4n som ett utslag av den r\u00e5dande ekonomiska politiken.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5tstramningspolitik och h\u00f6gernationalism<\/strong>
Vid det h\u00e4r laget vet vi att nyliberal \u00e5tstramningspolitik \u2013 i betydelsen strikt budgetdisciplin, nedsk\u00e4rningar och privatiseringar av offentliga verksamheter samt en \u00f6kad betoning p\u00e5 villkor och motprestationer i socialpolitiken \u2013 \u00e4r en bidragande orsak till det \u00f6kade st\u00f6det f\u00f6r h\u00f6gernationalistiska partier. Ett flertal aktuella studier visar p\u00e5 just ett s\u00e5dant samband: d\u00e4r \u00e5tstramningspolitikens effekter \u00e4r som mest k\u00e4nnbara \u00e4r ocks\u00e5 st\u00f6det f\u00f6r dessa partier i regel st\u00f6rst.<\/p>\n\n\n\n

Inom den samh\u00e4llsvetenskapliga forskningen \u2013 men ocks\u00e5 inom vissa delar av v\u00e4nstern \u2013 uppfattas detta inte s\u00e4llan som ett uttryck f\u00f6r den vita arbetarklassens r\u00e4ttm\u00e4tiga men missriktade missn\u00f6je. H\u00f6gernationalism och rasism f\u00f6rst\u00e5s i denna tolkning som en reaktion p\u00e5 \u00e5tstramningspolitiken \u2013 n\u00e5got som b\u00e5de logiskt och i praktiken f\u00f6ljer p\u00e5 \u00e5tstramningar.<\/p>\n\n\n\n

Problemet med en s\u00e5dan f\u00f6rklaringsmodell \u00e4r att det ofta f\u00f6ruts\u00e4tts att nationalism och rasism finns latent hos framf\u00f6r allt vita m\u00e4n i arbetarklassen. I st\u00e4llet f\u00f6r att se hur s\u00e5dana ideologiska f\u00f6rest\u00e4llningar och v\u00e4rderingar aktivt mobiliseras av den ekonomiska och politiska makten, s\u00f6ker forskare inom f\u00e4ltet ofta f\u00f6rklaringar i en inneboende psykologi \u2013 som om fientlig rasism vore en sj\u00e4lvklar och spontan reaktion p\u00e5 upplevda or\u00e4ttvisor. Detta perspektiv bortser ocks\u00e5 i allm\u00e4nhet fr\u00e5n att de som drabbas allra h\u00e5rdast av \u00e5tstramningspolitiken \u00e4r den rasifierade arbetarklassen.<\/p>\n\n\n\n

Ett alternativt s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 relationen mellan nyliberal \u00e5tstramningspolitik, nationalism och rasism \u00e4r att fokusera p\u00e5 hur dessa ideologiska komplex ger n\u00e4ring \u00e5t, och \u00f6msesidigt formar, varandra. Med ett s\u00e5dant perspektiv framst\u00e5r det \u00f6kade st\u00f6det f\u00f6r h\u00f6gernationalistiska och populistiska politiska f\u00f6rslag inte fr\u00e4mst som en naturlig f\u00f6ljd av \u00e5r av nyliberal \u00e5tstramningspolitik. Nationalism och rasism framtr\u00e4der ist\u00e4llet som centrala f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur fortsatta \u00e5tstramningar utformas, genomdrivs och r\u00e4ttf\u00e4rdigas.<\/p>\n\n\n\n

Nu inv\u00e4nder kanske n\u00e5gon att nyliberal \u00e5tstramningspolitik inte per definition beh\u00f6ver vara vare sig nationalistisk eller rasistisk \u2013 och att den historiskt sett inte alltid har varit det. Den progressiva nyliberalism som vi f\u00f6rknippar med 1990-talets \u201dtredje-v\u00e4gens\u201d socialdemokrater \u2013 liksom med den v\u00e4lf\u00e4rdspolitik som formades under Allians\u00e5ren, i skuggan av den globala finanskrisen \u2013 f\u00f6renade ett \u00e5tstramningspolitiskt program med ett bejakande av m\u00e5ngkulturella v\u00e4rderingar och ett n\u00e5gorlunda \u00f6ppet f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i fr\u00e5gor om asylr\u00e4tt och invandring.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Reinfeldts \u201d\u00d6ppna era hj\u00e4rtan\u201d-tal, fr\u00e5n val\u00e5ret 2014, f\u00e5r ofta st\u00e5 som exempel p\u00e5 en humanit\u00e4r och inkluderande h\u00e5llning gentemot flyktingar, v\u00e4sensskild fr\u00e5n nuvarande regeringsf\u00f6retr\u00e4dares sj\u00e4lvbel\u00e5tna uttalanden om dagens rekordl\u00e5ga asylinvandring. Vad som d\u00e5 ofta gl\u00f6ms bort \u00e4r att Reinfeldts huvudsakliga \u00e4rende i talet var att betona att flyktingmottagandet skulle minska reformutrymmet i statsbudgeten. P\u00e5 grund av det stora flyktingmottagandet sade han: \u201dlovar vi n\u00e4ra nog ingenting i den h\u00e4r valr\u00f6relsen\u201d, och tillade d\u00e4refter: \u201ddet kommer inte att finnas utrymme f\u00f6r det.\u201d<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5de f\u00f6re \u2013 men framf\u00f6r allt efter 2015 \u2013 har budskapet om att kostnaderna f\u00f6r flyktingmottagandet \u00e4r f\u00f6r h\u00f6ga, och att det d\u00e4rf\u00f6r inte finns pengar till v\u00e4lf\u00e4rden, upprepats av s\u00e5v\u00e4l borgerliga som socialdemokratiska politiker. I takt med att antalet asyls\u00f6kande n\u00e5tt nya bottennoteringar har fokus dock gradvis f\u00f6rflyttats fr\u00e5n flyktingmottagandet till dem som redan \u00e4r h\u00e4r, men som fortfarande anses ha misslyckats med att \u201dintegreras\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Nyliberal nationalism och fantasier om en etnoekonomi<\/strong>
Begrepp som nyliberal nationalism \u00f6ppnar upp ett delvis nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka kring relationen mellan nyliberal \u00e5tstramningspolitik och exkluderande nationalism och rasism s\u00e5 som den ter sig i dagens Sverige, och runtom i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Mots\u00e4ttningen mellan den frihets\u00e4lskande, frihandelsvurmande och kosmopolitiska h\u00f6gern och dess auktorit\u00e4ra, protektionistiska och nationalistiska motpart framst\u00e4lls ofta som en avg\u00f6rande politisk och ideologisk konfliktlinje i v\u00e5r tid. T\u00e4nk Macron versus Le Pen, Harris versus Trump eller, f\u00f6r den delen, Reinfledts Nya Moderater versus Kristerssons Tid\u00f6samarbete. Begreppet nyliberal nationalism synligg\u00f6r dock att sprickan mellan dessa fraktioner inom den politiska h\u00f6gern inte \u00e4r s\u00e5 djup som den ibland kan framst\u00e5. Vissa saker \u00e4r de trots allt \u00f6verens om. Inte minst verkar de alltmer enas om en syn p\u00e5 den ideala medborgaren som b\u00e4rare av ett visst, och i n\u00e5gon m\u00e5n etniskt kodat, humankapital.<\/p>\n\n\n\n

Den politiska sociologen Christian Joppke \u2013 f\u00f6rfattare till boken Neoliberal Nationalism: Immigration and the Rise of the Populist Righ<\/em>t<\/a> (2021) \u2013 menar att det \u00e4r en f\u00f6renkling att st\u00e4lla den slutna etnonationalismen mot den formellt \u00f6ppna, demokratiskt-liberala statsnationalismen, s\u00e5 som ofta g\u00f6rs i samtida samh\u00e4llsvetenskaplig analys och debatt, exempelvis i relation till den svenska kulturkanon som nyligen presenterades.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Joppke menar att den samtida europeiska migrationspolitiken pr\u00e4glas av en nationalism som inte direkt \u00e4r etnisk och sluten, utan som ist\u00e4llet vilar p\u00e5 exkluderande nyliberala logiker och v\u00e4rderingar. Enligt Joppke \u00e4r detta en nationalism som har ersatt typiska liberala k\u00e4rnv\u00e4rden \u2013 s\u00e5som tron p\u00e5 individuella fri- och r\u00e4ttigheter \u2013 med en stark betoning p\u00e5 individuellt ansvar och prestation, meritokrati samt en \u00f6vertygelse om konkurrensens v\u00e4rde, och som ytterst betraktar medborgarskap och r\u00e4ttigheter som n\u00e5got individen m\u00e5ste g\u00f6ra sig f\u00f6rtj\u00e4nt av, f\u00f6retr\u00e4desvis genom arbete eller f\u00f6retagande.<\/p>\n\n\n\n

Den migrationspolitik som tagit form i Sverige och m\u00e5nga andra europeiska l\u00e4nder under det senaste dryga decenniet ska i ljuset av detta inte fr\u00e4mst f\u00f6rst\u00e5s som en reaktion mot den globalt orienterade nyliberalismen, utan som ett utslag av en ny politisk formation som inf\u00f6rlivar nyliberalismens m\u00e5ttstockar och till\u00e4mpar dem f\u00f6r att markera gr\u00e4nsen mellan f\u00f6rtj\u00e4nta och of\u00f6rtj\u00e4nta, mellan oss och dem. I praktiken g\u00e5r denna politik ofta ut p\u00e5 att attrahera h\u00f6gutbildad och h\u00f6gavl\u00f6nad arbetskraft \u2013 samtidigt som \u00f6vriga utest\u00e4ngs eller tilldelas en underordnad position som superexploaterbar arbetskraft.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 liknande s\u00e4tt argumenterar historikern Quinn Slobodian f\u00f6r att den samtida alternativh\u00f6gern, med Trumpismen som fr\u00e4msta exempel, ska f\u00f6rst\u00e5s som en av nyliberalismens utl\u00f6pare. I Hayek\u2019s Bastards:<\/em> The Neoliberal Roots of the Populist Right<\/em><\/a> (2025) lyfter Slobodian fram begreppet etnoekonomi f\u00f6r att beskriva de v\u00e4rden och principer som pr\u00e4glar synen p\u00e5 invandring och invandringspolitik inom den samtida amerikanska alternativh\u00f6gern. Han framh\u00e5ller, i likhet med Joppke, att det inte \u00e4r en fullst\u00e4ndigt sluten etnisk nationalism som dominerar dagordningen, utan snarare uppfattningen att invandringspolitiken b\u00f6r ordnas utifr\u00e5n en viss id\u00e9 om humankapital.<\/p>\n\n\n\n

Den id\u00e9 som f\u00f6rf\u00e4ktas inom dessa sammanhang vilar dock p\u00e5 en rasbiologisk uppfattning om att vissa etniskt definierade grupper \u2013 genom sin intelligens och str\u00e4vsamhet \u2013 har en naturlig fallenhet att n\u00e5 ekonomiska framg\u00e5ngar, medan andra saknar samma medf\u00f6dda talanger. Den migrationspolitiska ordning som tongivande r\u00f6ster inom den samtida nordamerikanska alternativh\u00f6gern f\u00f6respr\u00e5kar har allts\u00e5 inte fr\u00e4mst som m\u00e5l att uppr\u00e4tta en etnostat, utan just en slags etnoekonomi, baserad p\u00e5 etniskt selektiva restriktioner som f\u00f6renar en f\u00f6rnyad form av kulturrasism med en ekonomistisk syn p\u00e5 m\u00e4nskligt v\u00e4rde som likst\u00e4llt med humankapital. Ytterst, menar Slobodian, vill man p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rsvara och \u00e5teruppr\u00e4tta den \u201dfria v\u00e4rldens\u201d kapitalism.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n etnoekonomi till kvalificeringskrav<\/strong>
I vilken m\u00e5n hj\u00e4rnorna bakom det aktuella f\u00f6rslaget om att inf\u00f6ra kvalificeringskrav f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rd ansluter sig till en s\u00e5dan rasbiologiskt pr\u00e4glad vision l\u00e5ter jag f\u00f6rbli osagt. Klart \u00e4r d\u00e4remot att reformf\u00f6rslaget utg\u00f6r ett tydligt exempel p\u00e5 hur tekniker h\u00e4mtade fr\u00e5n den nyliberala handboken i allt h\u00f6gre grad till\u00e4mpas f\u00f6r att avskr\u00e4cka och motverka vissa typer av invandring och vissa grupper av invandrare.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt visar den aktuella bidragsreformen p\u00e5 hur migrations- och integrationspolitiska ambitioner anv\u00e4nds som f\u00f6rev\u00e4ndning f\u00f6r att omforma v\u00e4lf\u00e4rdsstaten som s\u00e5dan \u2013 det som \u00e4r kvar av den, vill s\u00e4ga. Givet att f\u00e5 numera tror att utf\u00f6rs\u00e4kringar \u00e4r ett fungerande recept f\u00f6r att \u201d\u00f6ka drivkrafterna till arbete\u201d och d\u00e4rmed \u201dbryta ett l\u00e5ngvarigt bidragsberoende\u201d \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s strategiskt att rikta udden mot en grupp som \u00e4r redan \u00e4r grundligt ifr\u00e5gasatt och misst\u00e4nkliggjord \u2013 och som dessutom inte f\u00e5r r\u00f6sta.<\/p>\n\n\n\n

Den aktuella bidragsreformen \u00e4r uppenbart ett f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra tillvaron \u00e4nnu mer prek\u00e4r f\u00f6r dem som s\u00f6kt sig till Sverige p\u00e5 flykt undan f\u00f6rf\u00f6ljelse, krig eller malande fattigdom. Samtidigt utg\u00f6r den ett angrepp p\u00e5 de \u00e5terst\u00e5ende delarna av arbetarr\u00f6relsens samh\u00e4llsbygge. Om Tid\u00f6regeringen lyckas i sina ambitioner att uppr\u00e4tta en tudelad v\u00e4lf\u00e4rdsordning finns det alla sk\u00e4l att st\u00e4lla sig fr\u00e5gan vilka som st\u00e5r n\u00e4st p\u00e5 tur att f\u00e5 sina sociala r\u00e4ttigheter inskr\u00e4nkta och villkorade.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nnu \u00e4r det dock inte f\u00f6r sent att stoppa reformen; regeringen hoppas att den ska godk\u00e4nnas av riksdagen under v\u00e5ren 2026. Det \u00e4r en uppgift som borde engagera v\u00e4nstern i allm\u00e4nhet och arbetarr\u00f6relsen i synnerhet.<\/p>\n\n\n\n

Den r\u00e5dande socialdemokratiska politiken g\u00e5r ut p\u00e5 att f\u00f6rsvara en ordning byggd p\u00e5 inkludering-inom-territoriet, parat med en fortsatt \u201dstram migrationspolitik\u201d. S\u00e5 hoppas man alltj\u00e4mt p\u00e5 att migrationsfr\u00e5gan ska f\u00f6rsvinna fr\u00e5n den politiska dagordningen tillsammans med alla de migranter som numera stoppas redan vid gr\u00e4nsen mellan Turkiet och EU eller riskerar allt p\u00e5 livsfarliga smugglingsv\u00e4gar.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat s\u00e4tt att bem\u00f6ta det aktuella f\u00f6rslaget, och det samtida gifterm\u00e5let mellan nyliberal \u00e5tstramningspolitik och etnonationalistisk v\u00e4lf\u00e4rdschauvinism, \u00e4r att, som statsvetaren Peo Hansen, p\u00e5peka att det inte alls \u00e4r n\u00e5gon f\u00f6rlustaff\u00e4r att ta emot flyktingar. Den s\u00e5 kallade flyktingkrisen 2015 f\u00f6ranledde en injektion av statliga investeringar som fick tillv\u00e4xtens hjul att snurra och som inte minst gynnade sm\u00e5kommuner och avfolkningsorter. Det \u00e4r det Keynesianska argumentet.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare ett s\u00e4tt \u00e4r att betrakta den samtida migrations- och integrationspolitiken som b\u00e5de ett medel och en arena f\u00f6r klasskamp \u2013 regressiv s\u00e5v\u00e4l som progressiv. Migrationspolitiken kan inte ses isolerat fr\u00e5n ekonomiska fr\u00e5gor eftersom asylfr\u00e5gan inte enbart \u00e4r en v\u00e4rderingsfr\u00e5ga, utan en fr\u00e5ga om villkoren f\u00f6r solidaritet. Den samtida nationalistiskt och rasistiskt pr\u00e4glade \u00e5tstramningspolitiken vill f\u00e5 oss att tro att det finns en absolut mots\u00e4ttning mellan ett gener\u00f6st flyktingmottagande och v\u00e4lf\u00e4rd, men den f\u00f6rdelningspolitiska konflikten har aldrig st\u00e5tt mellan den inhemska arbetarklassen och mindre bemedlade migranter, utan mellan olika transnationella klassintressen.<\/p>\n\n\n\n

Om den r\u00e5dande nyliberala nationalismen s\u00e5r split och f\u00f6rsvagar arbetarr\u00f6relsens maktposition, m\u00e5ste v\u00e4nstern svara genom att bygga allianser som \u00e5teruppr\u00e4ttar solidaritet och st\u00e4rker arbetarklassens maktposition, inom och bortom landets gr\u00e4nser.<\/p>\n\n\n\n

Det som \u00e4r bra f\u00f6r flyktingar \u00e4r p\u00e5fallande ofta bra f\u00f6r arbetarklassen i stort. <<<\/p>\n\n\n\n

Maria Persdotter<\/strong> \u00e4r kulturgeograf och verksam vid Centrum f\u00f6r kommunstrategisk studier vid Link\u00f6pings universitet. Hennes p\u00e5g\u00e5ende
forskning handlar om inre och yttre gr\u00e4nser i den svenska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten.<\/p>\n\n\n\n

1<\/sup>Pelling, L. (2025). F\u00e4rre \u00e4n n\u00e5gonsin \u00e4r \u201dbidragsberoende\u201d. Dagens arena<\/em>, 20 februari<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mots\u00e4ttningen mellan frihets\u00e4lskande nyliberalism och nationalistisk konservatism framst\u00e4lls ofta som en avg\u00f6rande konfliktlinje i v\u00e5r tid. T\u00e4nk Macron versus Le Pen, Harris versus Trump, eller f\u00f6r den delen, Reinfledts Nya Moderater versus Kristerssons Tid\u00f6samarbete. Utifr\u00e5n en diskussion om regeringens f\u00f6rslag … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1778],"class_list":["post-4663","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-hayeks-bastards-the-neoliberal-roots-of-the-populist-right"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1dd","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4663","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4663"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4663\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4671,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4663\/revisions\/4671"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4663"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4663"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4663"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}