{"id":4699,"date":"2025-11-25T11:41:03","date_gmt":"2025-11-25T10:41:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4699"},"modified":"2025-12-18T20:47:09","modified_gmt":"2025-12-18T19:47:09","slug":"varfor-kina-ar-kapitalistiskt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/11\/25\/varfor-kina-ar-kapitalistiskt\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r Kina \u00e4r kapitalistiskt"},"content":{"rendered":"\n

En artikel av<\/strong> Eli Friedman.<\/strong>

Kina \u00e4r idag kapitalistiskt. Detta har inneburit en oerh\u00f6rd omvandling av ett land som i princip hade avskaffat privat \u00e4gande av produktionsmedlen under 1950-talet. Dessutom genomf\u00f6rde Kina n\u00e5gra av 1900-talets mest radikala politiska experiment under det f\u00f6ljande decenniet. Trots den djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringen av produktionsf\u00f6rh\u00e5llandena under de senaste fyrtio \u00e5ren, beh\u00e5ller Kommunistpartiet (KKP) sitt maktmonopol. Partiet utger sig fortfarande f\u00f6r att vara socialistiskt, om \u00e4n med \u201dkinesiska s\u00e4rdra<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Kinas kommunistiska v\u00e4g till kapitalism har skapat en djup f\u00f6rvirring inom v\u00e4nstern (b\u00e5de i Kina och globalt) om hur man ska beskriva dagens situation.1<\/sup> Att klarg\u00f6ra denna fr\u00e5ga \u00e4r mycket viktigt f\u00f6r antikapitalistisk kamp, och blir allt viktigare givet Kinas v\u00e4xande globala makt. I slut\u00e4ndan handlar fr\u00e5gan om f\u00f6ljande: Tror vi att den kinesiska staten och dess opposition mot den USA-ledda v\u00e4rldsordningen bidrar till en frig\u00f6rande politik eller inte? Om svaret \u00e4r nej och vi f\u00f6rst\u00e5r Kina som l\u00e5st i en kamp med USA om kontrollen \u00f6ver systemet \u2013 snarare \u00e4n ett f\u00f6rs\u00f6k att \u00f6verskrida kapitalismen \u2013 leder det till en helt annan politisk slutsats: Att vi sj\u00e4lva, i opposition till alla stater, m\u00e5ste skapa en radikal oberoende v\u00e4g till frig\u00f6relse.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Kapitalism \u00e4r ett notoriskt komplext begrepp, och jag kan bara behandla vissa fundamentala fr\u00e5gor h\u00e4r. I grunden \u00e4r det ett system d\u00e4r m\u00e4nskliga behov underordnas produktion av v\u00e4rde. V\u00e4rdeproduktionen institutionaliseras genom ett allm\u00e4nt beroende av marknaden, utifr\u00e5n vilken varuformen blir grunden f\u00f6r m\u00e4nskliga relationer. Kapitalets logik visar sig inte bara i den ekonomiska exploateringen av arbete och dess f\u00f6ljande klassbaserade sociala relationer. Utan \u00e4ven i andra former, s\u00e5som politisk dominans p\u00e5 arbetsplatsen, i staten och samh\u00e4llet. Trots viktiga skillnader mellan Kina och den liberala angloamerikanska modellen, kommer vi se att Kina blivit helt och h\u00e5llet kapitalistiskt.<\/p>\n\n\n\n

Tecknen p\u00e5 kapitalism finns \u00f6verallt i Kina. Landets metropoler \u00e4r utsmyckade med Ferraribilar och Gucci-butiker, inhemska och utl\u00e4ndska f\u00f6retagslogotyper lyser \u00f6ver skyskraporna, som med sina lyxiga bost\u00e4der finns i varje st\u00f6rre stadsk\u00e4rna. Kinas snabba utveckling fr\u00e5n ett av v\u00e4rldens mest ekonomiskt j\u00e4mlika l\u00e4nder till ett av de mest oj\u00e4mlika ger en skymt av att landet har f\u00f6r\u00e4ndrats strukturellt.2<\/sup> Till detta kan till\u00e4ggas Kinas medlemskap i WTO, regeringens upprepade f\u00f6rs\u00e4kringar att landet \u00e4r en marknadsekonomi, Xi Jinpings f\u00f6rsvar av globalisering i Davos, samt hans krav att marknaden ska spela en \u201davg\u00f6rande roll\u201d i resursf\u00f6rdelningen. Alla tydliga tecken p\u00e5 att Kina omfamnar kapitalismen.3<\/sup> P\u00e5 samma s\u00e4tt speglar kulturen en kapitalistisk grundinst\u00e4llning, som hyllandet av h\u00e5rt arbete, r\u00e5 konsumism, och dyrkan av f\u00f6retagsikoner som Steve Jobs och Jack Ma som unika genier.<\/p>\n\n\n\n

Det vore dock ett misstag att f\u00f6rv\u00e4xla effekter av kapitalism med kapitalism som system. F\u00f6r att mer utf\u00f6rligt f\u00f6rst\u00e5 hur kapitalet blivit den styrande principen f\u00f6r Kinas stat och ekonomi m\u00e5ste vi unders\u00f6ka fr\u00e5gan mer p\u00e5 djupet.<\/p>\n\n\n\n

Ekonomi, arbete och social reproduktion<\/strong>
En radikal kritik av kapitalet kan, likt Marx, b\u00f6rja med varan. En vara \u00e4r b\u00e5de anv\u00e4ndbar f\u00f6r n\u00e5gon och har ett bytesv\u00e4rde. I ett kapitalistiskt produktionssystem dominerar bytesv\u00e4rdet, det vill s\u00e4ga vilka varor som produceras avg\u00f6rs av m\u00f6jligheten till profit snarare \u00e4n deras anv\u00e4ndbarhet. Marx inleder Kapitalet<\/em> med en analys av varuformen eftersom han antog att en f\u00f6rst\u00e5else av den var nyckeln till att f\u00f6rst\u00e5 kapitalismen som system.<\/p>\n\n\n\n

Om vi studerar Kina i dag r\u00e5der det ingen tvekan om att varuproduktionen har blivit allm\u00e4nt g\u00e4llande. Detta blir tydligt om vi tittar p\u00e5 de enorma transnationella leveranskedjor som \u00e4r centrerade i Kina. Exploateringen av kinesiska fabriksarbetare, som producerar allt fr\u00e5n mobiltelefoner till bilar, medicinsk utrustning, kl\u00e4der och m\u00f6bler, har berikat b\u00e5de inhemska och utl\u00e4ndska f\u00f6retag. Detta har lett till en exportboom av aldrig tidigare sk\u00e5dat slag.4<\/sup> Kinesiska teknikj\u00e4ttar som Tencent, Alibaba, Baidu och ByteDance skiljer sig till viss del fr\u00e5n f\u00f6retag i Silicon Valley, men i likhet med dem \u00e4r deras m\u00e5ls\u00e4ttning att producera teknik som i f\u00f6rsta hand \u00e4r inriktad p\u00e5 varufiering av information. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r \u00e5terkommande fastighetsbubblor och extremt l\u00f6nsamma utvecklingsbolag en indikation p\u00e5 att bost\u00e4der produceras utifr\u00e5n efterfr\u00e5gan p\u00e5 marknaden.5<\/sup> I m\u00e5nga sektorer \u00e4r det tydligt att produktionen i f\u00f6rsta hand \u00e4r inriktad p\u00e5 att generera profit, snarare \u00e4n att m\u00f6ta m\u00e4nskliga behov.<\/p>\n\n\n\n

En analys av varuproduktion \u00e4r upplysande, men det \u00e4r mer politiskt kraftfullt att n\u00e4rma sig fr\u00e5gan fr\u00e5n ett annat h\u00e5ll: Snarare \u00e4n att fr\u00e5ga vad kapitalet kr\u00e4ver f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla sin fortsatta expansion b\u00f6r vi fr\u00e5ga hur m\u00e4nniskor \u00f6verlever. Hur s\u00e4kerst\u00e4ller det kinesiska proletariatet \u2013 en grupp m\u00e4nniskor vars enda produktiva egendom \u00e4r deras egen arbetskraft \u2013 sin sociala reproduktion? Svaret \u00e4r, som i alla andra kapitalistiska samh\u00e4llen, att prolet\u00e4rerna m\u00e5ste hitta ett s\u00e4tt att knyta sig till kapitalet f\u00f6r att \u00f6verleva. Grundl\u00e4ggande behov som mat, bostad, utbildning, sjukv\u00e5rd, transporter samt tid f\u00f6r fritid och socialt umg\u00e4nge \u00e4r inte sj\u00e4lvklart garanterade. Snarare kan den stora majoriteten av m\u00e4nniskor i Kina bara s\u00e4kra dessa behov om de f\u00f6rst kan g\u00f6ra sig anv\u00e4ndbara f\u00f6r kapitalet.<\/p>\n\n\n\n

Det kinesiska samh\u00e4llet \u00e4r naturligtvis mycket heterogent, uppdelat efter socioekonomiska skillnader, och fr\u00e5n dessa f\u00f6ljer att det finns m\u00e5nga olika f\u00f6rs\u00f6rjningsstrategier. Den demografiskt och politiskt mest relevanta kategorin, f\u00f6r att belysa argumentet, \u00e4r den inhemska migrantarbetaren. De utg\u00f6r n\u00e4stan trehundra miljoner m\u00e4nniskor som inte lever p\u00e5 sin officiella hush\u00e5llsregistrering (hukou). Denna arbetskraft utg\u00f6r ryggraden i Kinas industriella omvandling.6<\/sup> N\u00e4r en migrantarbetare l\u00e4mnar platsen f\u00f6r sin hukou-registrering avst\u00e5r de fr\u00e5n alla r\u00e4ttigheter till statligt subventionerad reproduktion. I praktiken g\u00f6r det dem till andra klassens medborgare i sitt eget land. Den enda anledningen till att hundratals miljoner m\u00e4nniskor g\u00f6r detta val, vilket kanske \u00e4r uppenbart, \u00e4r att de tvingats av marknadskrafter att migrera till st\u00e4derna. De kan inte \u00f6verleva i sina fattiga hembyar p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n\n\n\n

Inf\u00f6randet av kapitalistiska arbetsrelationer i Kina under slutet av 1970-talet var politiskt kontroversiellt. M\u00e5nga inom KKP var fortfarande maoister och f\u00f6respr\u00e5kade systemet av livstidsanst\u00e4llningar f\u00f6r industriarbetare.7<\/sup> Men p\u00e5 1990-talet var debatten \u00f6ver, vilket blev tydligt med 1994 \u00e5rs arbetslag. Den innebar att en r\u00e4ttslig mall f\u00f6r l\u00f6nearbete etablerades. Snarare \u00e4n att etablera en h\u00e5rt reglerad arbetsmarknad i socialdemokratisk anda (som m\u00e5nga av 1970-talets kinesiska reformatorer \u00f6nskade) har arbetskraften varufierats och en mycket st\u00f6rre andel har tvingats till informella anst\u00e4llningar.8<\/sup> Trots inf\u00f6randet av 2008 \u00e5rs arbetskontraktslag, som specifikt syftade till att \u00f6ka f\u00f6rekomsten av juridiskt bindande anst\u00e4llningskontrakt, dominerar fortfarande informella anst\u00e4llningsformer. Andelen migrantarbetare som t\u00e4cktes av kontrakt sj\u00f6nk under tidigt 2010-talet till endast 35,1 procent 2016.<\/p>\n\n\n\n

Arbetare utan kontrakt har inget r\u00e4ttsligt skydd, vilket g\u00f6r det extremt sv\u00e5rt att hantera brott mot arbetsr\u00e4tten. Dessutom \u00e4r socialf\u00f6rs\u00e4kringar \u2013 inklusive sjukf\u00f6rs\u00e4kring, pensioner, arbetsskadef\u00f6rs\u00e4kring, arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kring och \u201df\u00f6delsef\u00f6rs\u00e4kring\u201d \u2013 kopplade till arbetsgivaren. Att tvingas till informell anst\u00e4llning producerar andra former av exkludering och beroende av marknaden f\u00f6r m\u00e4nniskor som lever utanf\u00f6r sitt hukou-omr\u00e5de. Om en person utan lokal registrering, till exempel, vill skriva in sitt barn p\u00e5 en offentlig stadsskola m\u00e5ste man kunna visa upp ett lokalt arbetskontrakt. Enbart detta krav utesluter en stor majoritet av migranterna fr\u00e5n offentliga skolor. Dessutom finns stora skillnader i riktlinjer g\u00e4llande f\u00f6rdelning av offentliga v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster mellan st\u00e4der. Den allm\u00e4nna logiken \u00e4r att gynna dem som enligt staten \u00e4r anv\u00e4ndbara f\u00f6r att utveckla den lokala ekonomin.9<\/sup> M\u00e5nga stora st\u00e4der har \u201dpo\u00e4ngbaserade\u201d system d\u00e4r s\u00f6kande m\u00e5ste samla po\u00e4ng baserat utifr\u00e5n en m\u00e4ngd kriterier som exempelvis utbildningsniv\u00e5, yrkescertifikat och \u201dm\u00f6nsterarbetare\u201d-utm\u00e4rkelser f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster.10<\/sup> De som inte n\u00e5r de n\u00f6dv\u00e4ndiga kraven eller po\u00e4ngen l\u00e4mnas \u00e5t marknadens nycker.<\/p>\n\n\n\n

Situationen \u00e4r n\u00e5got annorlunda f\u00f6r stadsprolet\u00e4rer som arbetar p\u00e5 samma plats som sin hukou-registrering, och villkoren \u00e4r definitivt b\u00e4ttre i ett materiellt perspektiv. De har tillg\u00e5ng till offentliga skolor, ibland vissa bostadssubventioner, och har juridiskt bindande arbetskontrakt i mycket h\u00f6gre utstr\u00e4ckning. V\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6rm\u00e5nerna \u00e4r dock inte gener\u00f6sa i Kina, sociala utgifter som andel av BNP ligger l\u00e5ngt under OECD-genomsnittet \u00e4ven om stadsbor har en b\u00e4ttre chans att f\u00e5 tillg\u00e5ng till dem.11 <\/sup>P\u00e5 grund av stora h\u00e5l i de sociala skyddsn\u00e4ten tvingas \u00e4ven relativt privilegierade grupper g\u00f6ra sig sj\u00e4lva anv\u00e4ndbara f\u00f6r kapitalet f\u00f6r att s\u00e4kra en adekvat sjukv\u00e5rd, en anst\u00e4ndig bostad eller trygghet p\u00e5 \u00e5lderdomens h\u00f6st. F\u00f6rs\u00f6rjningsprogrammen \u00e4r inte tillr\u00e4ckliga, och \u00e4r inte heller avsedda att st\u00f6dja arbetarens sociala reproduktion p\u00e5 en samh\u00e4lleligt acceptabel niv\u00e5.12<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Politisk makt<\/strong>
Det \u00e4r inte bara Kinas ekonomi som \u00e4r kapitalistisk. \u00c4ven staten styr i kapitalets allm\u00e4nna intresse. I likhet med varje annat kapitalistiskt land har den kinesiska staten sin egen relativa autonomi i f\u00f6rh\u00e5llande till kapitalismens krav. \u00c4ven om man kan diskutera vilken stat som har mest autonomi, \u00e4r det tydligt att den kinesiska staten har bundit sig till kapitalet, vilket representerar en djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndring av styrelseskicket.<\/p>\n\n\n\n

Ett s\u00e4rskilt framtr\u00e4dande exempel var den v\u00e5ldsamma polisrepressionen 2014 av en strejk med fyrtiotusen arbetare p\u00e5 den taiwanesisk\u00e4gda skofabriken Yue Yuen \u2013 den historiska ironin att kravallpolis ingrep till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r taiwanesiska kapitalister gick inte arbetarna f\u00f6rbi.13<\/sup> Kina har under de senaste tre decennierna sett en explosion av arbetaruppror och landet \u00e4r globalt ledande i vilda strejker.14<\/sup> Hur agerar staten n\u00e4r arbetare undanh\u00e5ller sitt arbete fr\u00e5n kapitalet? Strejker har oundvikligen var och en sin egen unika karakt\u00e4r, men oavsett finns polisen n\u00e4stan uteslutande p\u00e5 chefens sida \u2013 en tj\u00e4nst de erbjuder till inhemska s\u00e5v\u00e4l som utl\u00e4ndska kapitalister och statligt \u00e4gda f\u00f6retag. Det finns or\u00e4kneliga fall d\u00e4r polisen eller statligt sponsrade ligister anv\u00e4nt v\u00e5ld f\u00f6r att bryta strejker. Om en strejk st\u00e4ller fr\u00e5gan \u201dp\u00e5 vems sida st\u00e5r du?\u201d, s\u00e5 \u00e4r den kinesiska statens val tydligt. Den kapitalcentrerade logiken \u00e4r uppenbar p\u00e5 verkstadsgolvet.<\/p>\n\n\n\n

Statligt v\u00e5ld har ocks\u00e5 anv\u00e4nts av polisen f\u00f6r att kontrollera informella arbetare i det offentliga stadsrummet. Den mycket hatade chengguan \u2013 en parapolisstyrka bildad 1997 i syfte att uppr\u00e4tth\u00e5lla ordningsstadgarna \u2013 har vid otaliga tillf\u00e4llen anv\u00e4nt chockerande v\u00e5ldsamma metoder f\u00f6r att rensa bort gatuf\u00f6rs\u00e4ljare och andra informella arbetare fr\u00e5n gatorna.15<\/sup> Regelbunden polisbrutalitet har genererat ett djupt och utbrett hat, och upplopp mot chengguan \u00e4r vanliga bland landets informella arbetare. I det kanske mest spektakul\u00e4ra och v\u00e5ldsamma fallet tog migrantarbetare 2011 i Zengcheng, Guangdong, till gatorna i massprotester. Ett rykte hade spritts om att en gravid kvinna f\u00e5tt missfall efter att hon blivit misshandlad under en chengguan-operation. Efter flera dagar av spridda upplopp slog Folkets befrielsearm\u00e9 brutalt ned upproret.16<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Om vi betraktar kapitalet inte bara som en ekonomisk relation baserad p\u00e5 exploatering, utan ocks\u00e5 som en politisk relation d\u00e4r arbete \u00e4r underordnat, finns det andra viktiga h\u00e4ndelser utifr\u00e5n vilka statens agerande \u00e4r f\u00f6renligt med kapitalets logik.17<\/sup> Precis n\u00e4r Folkrepubliken Kina inledde sin \u00f6verg\u00e5ng till kapitalism beslutade Deng Xiaoping 1982 att ta bort strejkr\u00e4tten fr\u00e5n konstitutionen. I linje med denna inskr\u00e4nkning av arbetarnas r\u00e4ttigheter har det under l\u00e5ng tid funnits ett f\u00f6rbud mot arbetares sj\u00e4lvst\u00e4ndiga organisering. Den enda lagliga fackf\u00f6reningen \u00e4r den Allkinesiska fackf\u00f6reningsfederationen, en organisation som uttryckligen \u00e4r underst\u00e4lld KKP och som i praktiken \u00e4r underst\u00e4lld kapitalet p\u00e5 arbetsplatsen. Det \u00e4r exempelvis vanligt att personalchefer i f\u00f6retag utses till ordf\u00f6rande i f\u00f6retagsfacket, utan ens en r\u00f6krid\u00e5 av demokratisk delaktighet f\u00f6r arbetarna. Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att arbetare inte uppfattar dessa fackf\u00f6reningar som meningsfulla representanter f\u00f6r sina intressen. Alla f\u00f6rs\u00f6k att bygga autonoma organisationer har m\u00f6tts med h\u00e5rt f\u00f6rtryck.<\/p>\n\n\n\n

Proletariatets politiska underkastelse str\u00e4cker sig ocks\u00e5 till statliga strukturer. I likhet med alla kinesiska medborgare har arbetare ingen m\u00f6jlighet till sj\u00e4lvst\u00e4ndig organisering i civilsamh\u00e4llet, att bilda politiska partier, eller n\u00e5gon form av sj\u00e4lvst\u00e4ndig politisk representation. D\u00e4rmed \u00e4r de helt beroende av KKP:s v\u00e4lvilja att representera dem. Partiet p\u00e5st\u00e5r sig inte l\u00e4ngre representera arbetarnas och b\u00f6ndernas intressen gentemot deras klassfiender. Sedan man till\u00e4t kapitalister att g\u00e5 med i partiet, och introducerade konceptet \u201dTre representationer\u201d, det vill s\u00e4ga att partiet representerar (i) produktiva produktivkrafter, (ii) progressiv kultur, och (iii) hela folkets intressen. Under Jiang Zemin har KKP haft som m\u00e5l att representera \u201dfundamentala intressena hos det \u00f6verv\u00e4ldigande flertalet av det kinesiska folket.\u201d18 <\/sup>I kombination med att staten i praktiken har f\u00f6rbjudit erk\u00e4nnande av klassantagonism blir det tydligt att den sociala basen f\u00f6r enpartistyret har genomg\u00e5tt en djup kontrarevolution.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

En snabb \u00f6versikt av centralregeringens sociala konstitution r\u00e4cker f\u00f6r att se att kapitalet inte bara har god tillg\u00e5ng till statsmakten, kapitalet \u00e4r fundamentalt oskiljbar fr\u00e5n den. Antalet arbetarrepresentanter i Nationella folkkongressen (NPK) sj\u00f6nk till endast 2,89 procent under mandatperioden 2003\u20132008, en dramatisk nedg\u00e5ng sedan 1970-talet. Den h\u00e4pnadsv\u00e4ckande koncentrationen av rika i NPK och Kinesiska folkets politiskt r\u00e5dgivande konferens \u00e4r det mest talande exemplet p\u00e5 formaliseringen av kapitalets politiska makt. \u00c5r 2018 hade de rikaste 153 medlemmarna i dessa tv\u00e5 centrala statliga organ en uppskattad sammanlagd f\u00f6rm\u00f6genhet p\u00e5 6110 miljarder kr.19<\/sup> Nationella folkkongressen har ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kt att inkludera personer, s\u00e5 som Ma Huateng (chef f\u00f6r internetj\u00e4tten Tencent), som har tj\u00e4nat miljarder i den privata sektorn. Men kopplingarna mellan ekonomisk och politisk makt fungerar \u00e4ven i motsatt riktning: Familjen till Wen Jiabao (den tidigare premi\u00e4rministern) utnyttjade sina politiska kontakter f\u00f6r att bygga en personlig f\u00f6rm\u00f6genhet uppskattad till 25,4 miljarder kr.20<\/sup> I 2000-talets Folkrepubliken Kina f\u00f6der kapital politisk makt, precis som politisk makt f\u00f6der kapital.<\/p>\n\n\n\n

Det styrande partiets p\u00e5st\u00e5ende att Kina \u00e4r socialistiskt st\u00f6ds helt enkelt inte av verkligheten. Dock har landets ekonomi n\u00e5gra s\u00e4rdrag som skiljer landet fr\u00e5n merparten av kapitalistiska l\u00e4nder idag. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rtj\u00e4nar dessa s\u00e4rdrag n\u00e5got mer uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n\n\n\n

Statlig involvering i ekonomin<\/strong>
Det r\u00e5der inga tvivel om att den kinesiska statens interventioner i ekonomin \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n i de flesta kapitalistiska l\u00e4nder. Men om vi betraktar kapitalismen som helhet, och inte bara dess relativt nya nyliberala form, framst\u00e5r inte Kina som s\u00e4rskilt exceptionellt. De stats\u00e4gda f\u00f6retagen i Kina bidrar med mellan 23 och 28 procent av BNP, vilket \u00e4r h\u00f6gt i dagens v\u00e4rld. Men statsintervention (dirigisme) \u00e4r inget nytt f\u00f6r kapitalismen, synligt inte enbart i sitt hemland Frankrike, utan ocks\u00e5 i en m\u00e4ngd olika fascistiska l\u00e4nder och det sj\u00e4lvst\u00e4ndiga Indien under 1900-talet. Till och med i Taiwan under KMT bidrog stats\u00e4gda f\u00f6retag s\u00e5 sent som i slutet av 1980-talet med n\u00e4stan en fj\u00e4rdedel av BNP.21<\/sup> Statsintervention f\u00f6r \u00f6kad effektivitet, l\u00f6nsamhet och f\u00f6ruts\u00e4gbarhet \u00e4r inte i mots\u00e4ttning till kapitalism, utan en n\u00f6dv\u00e4ndig komponent. Fr\u00e5n arbetarnas perspektiv \u00e4r det en minimal skillnad mellan privat och statligt kapital. Tiotals miljoner statsanst\u00e4llda fick sparken under 1990-talet och tidigt 2000-tal som en del av statens kampanj mot livstidsanst\u00e4llningar f\u00f6r arbetare.22<\/sup> Inkastade p\u00e5 en arbetsmarknad som de var totalt of\u00f6rberedda f\u00f6r skapade denna privatiseringskampanj f\u00f6rs\u00f6rjningskriser och m\u00f6tte ett massivt motst\u00e5nd fr\u00e5n den delen av arbetarklassen som gynnats av det tidigare systemet med livstidsanst\u00e4llningar.23<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Efter denna omv\u00e4lvning f\u00f6ljde en st\u00f6ld av arbetares pensioner och annan offentlig egendom. De kvarvarande statliga f\u00f6retagen har underst\u00e4llts h\u00e5rda budgetregler och marknadskrafter, inklusive en marknadsbaserad arbetsregim.24<\/sup> Som sociologen Joel Andreas dokumenterat har experimenten med demokrati p\u00e5 arbetsplatsen under Maoeran, om \u00e4n ofullst\u00e4ndiga, halshuggits av marknadiseringen. Arbetare \u00e4r idag lika underst\u00e4llda ledningen i statliga f\u00f6retag som i privata.25<\/sup> Statliga f\u00f6retag \u00e4r inte i n\u00e5gon egentlig mening offentlig egendom \u2013 de tillh\u00f6r och kontrolleras av en stat som inte \u00e4r ansvarig inf\u00f6r folket.<\/p>\n\n\n\n

Jordfr\u00e5gan i Kina \u00e4r besl\u00e4ktad med fr\u00e5gan om offentligt \u00e4gande, men har sina specifika k\u00e4nnetecken. Allt land i st\u00e4derna \u00e4gs av staten, och allt land p\u00e5 landsbygden \u00e4gs kollektivt av lokalinv\u00e5narna. Omfattande forskning har dock visat att separationen av anv\u00e4ndarr\u00e4ttigheter och \u00e4gander\u00e4ttigheter har lett till en kapitalistisk anv\u00e4ndning av marken. I st\u00e4derna har detta lett till en historiskt o\u00f6vertr\u00e4ffad konstruktion av bost\u00e4der och som redan noterats \u00e4r den helt styrd av efterfr\u00e5gan p\u00e5 marknaden. Lokala styren i st\u00e4derna \u00e4r i h\u00f6g utstr\u00e4ckning finansiellt beroende av vinster fr\u00e5n landauktioner, vilket g\u00f6r att deras intressen \u00e4r sammanfl\u00e4tade med bostadsutvecklarens.26<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Hukou-hemman p\u00e5 landsbygden har r\u00e4tt till en bit jord. Men den massiva migrationen fr\u00e5n landsbygden till st\u00e4derna g\u00f6r det tydligt att jorden s\u00e4llan har tillr\u00e4ckligt h\u00f6g kvalitet f\u00f6r social reproduktion. St\u00e4dernas geografiska expansion har lett till massiv f\u00f6rdrivning av b\u00f6nder. Precis som arbetare i statliga f\u00f6retag har b\u00f6nder och deras ledare sm\u00e5 m\u00f6jligheter att s\u00e4kerst\u00e4lla, kontrollera och f\u00f6rsvara sin (nominellt) kollektivt \u00e4gda mark. Konsekvensen har blivit en serie av landavyttringar under vilka b\u00f6nder generellt f\u00e5r en br\u00e5kdel av jordens marknadsv\u00e4rde, medan partitoppar och bostadsutvecklare tar vinsterna.27 <\/sup>Slutligen, f\u00f6r de personer p\u00e5 landsbygden som fortfarande har jord, s\u00e5 har jordbruket i Kina genomg\u00e5tt en kapitalistisk transformation under vilken anv\u00e4ndarr\u00e4ttigheter till land har koncentrerats till stora jordbruksf\u00f6retag samtidigt som insatsvaror i jordbruket har varufierats. Att jorden formellt \u00e4gs kollektivt har betytt lite f\u00f6r att hindra denna process.<\/p>\n\n\n\n

Logiken av kapitalistisk v\u00e4rdeproduktion har b\u00e4ddat in sig i ekonomin och staten. N\u00e5got som i grunden f\u00f6r\u00e4ndrat Kinas sociala struktur. Men att f\u00f6rst\u00e5 klassrelationerna i det nutida Kina \u00e4r bara ett f\u00f6rsta steg. En mer omfattande utv\u00e4rdering av den komplexa samverkan mellan klass och andra former av sociala hierarkier, s\u00e5 som baserade p\u00e5 etnicitet, genus, geografi och medborgarskap, \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att formulera ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt politiskt svar till dagens djupa kris. Det finns m\u00e5nga akuta praktiska fr\u00e5gor som inte kan l\u00f6sas enbart genom klassanalys, f\u00f6r att inte tala om analyser fr\u00e5n dominerande liberala eller etnonationalistiska modeller.<\/p>\n\n\n\n

Hur ska vi tolka den kinesiska statens f\u00f6rs\u00f6k att politiskt kv\u00e4va det sociala motst\u00e5ndet i Hong Kong, Kinas l\u00f6ften om att annektera Taiwan, och Han-kinesisk bos\u00e4ttarkolonialism i Xinjiang och Tibet? \u00c4r de enorma globala investerings\u00f6kningarna genom initiativet \u201dEtt b\u00e4lte, en v\u00e4g\u201d en indikation p\u00e5 ett framv\u00e4xande kapitalistiskt imperium? Vad skulle kunna vara ett radikalt antinationalistiskt och antiimperialistiskt svar p\u00e5 den intensifierade konflikten mellan USA och Kina? Detta \u00e4r n\u00e5gra av de mest br\u00e4nnande fr\u00e5gorna som v\u00e4nstern m\u00f6ter idag, och det finns inga enkla svar. Men detta \u00e4r s\u00e4kert: den kinesiska statens falska l\u00f6ften om att ensamt leda v\u00e4rlden in i en socialistisk framtid m\u00e5ste helt avvisas av antikapitalister. Som Marx och Engels skrev i Den tyska ideologin<\/em>:<\/p>\n\n\n\n

Kommunism \u00e4r f\u00f6r oss inte ett tillst\u00e5nd som skall uppn\u00e5s, ett ideal efter vilket verkligheten skall inr\u00e4tta sig. Det vi kallar kommunism \u00e4r den verkliga r\u00f6relse som upph\u00e4ver det nuvarande tillst\u00e5ndet. Betingelserna f\u00f6r denna r\u00f6relse framg\u00e5r ur de nu best\u00e5ende f\u00f6ruts\u00e4ttningarna.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Hur lockande det \u00e4n kan vara att lita p\u00e5 en framv\u00e4xande supermakt, \u00e4r det en illusion att tro att den kommer skapa den v\u00e4rld vi vill ha. Det \u00e4r vi sj\u00e4lva som m\u00e5ste bygga den v\u00e4rlden. <<<\/p>\n\n\n\n


Artikeln publicerades ursprungligen i Spectre Magazine<\/a><\/em> 15 juli 2020.
Bearbetad \u00f6vers\u00e4ttning av Mattias B\u00f6rjesson<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

NOTER
1<\/strong><\/sup> Ralf Ruckus, The Communist Road to Capitalism: How Social Unrest and Containment Have Pushed China\u2019s (R)evolution since 1949<\/em> <\/a>(Oakland CA: PM Press, 2021).
2<\/strong><\/sup> Sara Hsu, \u201cHigh Income Inequality Still Festering in China<\/a>\u201d, Forbes<\/em>, november 18, 2016.
3<\/sup> <\/strong>Bryce Baschuk, \u201cChina Loses Landmark WTO Dispute against EU<\/a>\u201d, Bloomberg<\/em>, juni 16, Xinhua, \u201cFull Text: Xi Jinping\u2019s keynote speech at the World Economic Forum,<\/a>\u201d The State Council Information Office, The People\u2019s Republic of China, april 6, 2017, \u201cXi stresses decisive role of market in resource allocation,<\/a>\u201d NPK & CPPCC, \u00e5rlig session, 2020.
4<\/sup> <\/strong>Ho-Fung Hung, The China Boom: Why China Will Not Rule the World<\/a><\/em> (New York: Columbia University Press, 2017).
5<\/sup> <\/strong>\u201cLedande kinesiska bostadsbolag p\u00e5 Fortune China 500,<\/a> ranking 2023, efter inkomster (i miljarder yuan),\u201d Statista, h\u00e4mtad juli 14, 2020.
6<\/sup> <\/strong>Kam Wing Chan, \u201cChina\u2019s hukou system at 60: continuity and reform,\u201d i Handbook on Urban Development in China<\/a><\/em>, red. Ray Yep, June Wang, and Thomas Johnson (Cheltenham UK: Edward Elgar Publishing, 2019), 59\u201378.
7<\/sup> <\/strong>Xibao L\u00fc and Elizabeth J. Perry, red., Danwei: The Changing Chinese Workplace in Historical and Comparative Perspective <\/a><\/em>(Armonk, NY: M. E. Sharpe, 1997).
8<\/sup> <\/strong>Sarosh Kuruvilla, Chaing Kwan Lee, and Mary E. Gallagher, red., From Iron Rice Bowl to Informalization:<\/em><\/a> Markets, Workers, and the State in a Changing China<\/em> (Ithaca, NY: Cornell University Press, 2011).
9<\/sup> <\/strong>Eli Friedman, \u201cJust-in-Time Urbanization? Managing Migration, Citizenship, and Schooling in the Chinese City,<\/a>\u201d Critical Sociology<\/em> 44, no. 3 (2017): 503\u201318.
10<\/sup> <\/strong>Yiming Dong and Charlotte Goodburn, \u201cResidence Permits and Points Systems: New Forms of Educational and Social Stratification in Urban China\u201d<\/a>, Journal of Contemporary China<\/em> 29, no. 125 (2019): 647\u201366
11<\/sup> <\/strong>\u201dLeft to Rot: The Crisis in China\u2019s Pension System<\/a>\u201d, \u95ef Chu\u01ceng<\/em> (blogg), mars 2, 2020.
12<\/sup> <\/strong>Dorothy J. Solinger, \u201cThe Urban Dibao: Guarantee for Minimum Livelihood or for Minimal Turmoil?<\/a>\u201d, i Marginalization in Urban China: Comparative Perspectives<\/em>, ed., Fulong Wu and Chris Webster (New York: Palgrave and Macmillan, 2010), 253\u201377.
13<\/sup> <\/strong>Stefan Schmalz, Brandon Summer, and Hui Xu, \u201cThe Yue Yuen Strike: Industrial Transformation and Labour Unrest in the Pearl River Delta<\/a>,\u201d Globalizations<\/em> 14, no. 2 (2017): 285\u201397.
14<\/sup> <\/strong>Eli Friedman, Zhongjin Li, and Hao Ren, eds., China on Strike: Narratives of Workers\u2019 Resistance<\/em> <\/a>(Chicago: Haymarket, 2016).
15<\/sup> <\/strong>Matt Schiavenza, \u201cMeet the \u2018Chengguan\u2019: China\u2019s Violent, Hated Local Cops<\/a>\u201d, Atlantic<\/em>, juli 22, 2013.
Sarah Swider, \u201cReshaping China\u2019s Urban Citizenship: Street Vendors, Chengguan, and Struggles Over the Right to the City<\/a>,\u201d Critical Sociology<\/em> 41, no. 4\u20135 (2015): 701\u201316.
16<\/sup> <\/strong>BBC News, \u201cZengcheng riot: China forces quell violent unrest<\/a>\u201d, BBC News<\/em>, juni 14, 2011.
17<\/sup> <\/strong>Harry Cleaver, Reading Capital Politically <\/em><\/a>(Leeds: Anti-Theses, 2000).
18<\/sup> <\/strong>china.org.cn, \u201cWhat is \u2018Three Represents\u2019 CPC Theory?<\/a>\u201d, China Through a Lens<\/em>, h\u00e4mtad juli 13, 2020.
19<\/strong><\/sup> Sui-Lee Wee, \u201cChina\u2019s Parliament is a Growing Billionaires Club<\/a>\u201d, New York Times<\/em>, mars 1, 2018.
20<\/sup> <\/strong>David Barboza, \u201cBillions in Hidden Riches for Family of Chinese Leader<\/a>\u201d, New York Times<\/em>, oktober 25, 2012.
21<\/sup> <\/strong>Ming-sho Ho, \u201cManufacturing Loyalty: The Political Mobilization of Labor in Taiwan, 1950\u20131986<\/a>,\u201d Modern China<\/em> 36, no. 6 (2010): 559\u201388.
22<\/sup> <\/strong>Dorothy J. Solinger, \u201cLabour Market Reform and the Plight of the Laid-Off Proletariat<\/a>\u201d, China Quarterly <\/em>170 (2002): 304\u201326.
23<\/sup> <\/strong>Feng Chen, \u201cSubsistence Crises, Managerial Corruption, and Labour Protests in China<\/a>\u201d, China Journal<\/em> 44 (2000): 41\u201363.
24<\/sup> <\/strong>Mary E. Gallagher, \u201c\u2018Time is money, efficiency is life: The transformation of labor relations in China<\/a>\u201d, Studies in Comparative International Development<\/em> 39 (2004): 11\u201344.
25<\/sup> <\/strong>Joel Andreas, Disenfranchised: The Rise and Fall of Industrial Citizenship in China <\/a><\/em>(Oxford: Oxford University Press, 2019).
26<\/sup> Meg E. Rithmire, Land Bargains and Chinese Capitalism: The Politics of Property Rights under Reform<\/a><\/em> (Cambridge: Cambridge University Press, 2015).
27 <\/sup><\/sub><\/strong>Landesa, \u201cLandesa Survey on Land Rights in China<\/a>\u201d, Landesa<\/em>, h\u00e4mtad juli 13, 2020.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En artikel av Eli Friedman. Kina \u00e4r idag kapitalistiskt. Detta har inneburit en oerh\u00f6rd omvandling av ett land som i princip hade avskaffat privat \u00e4gande av produktionsmedlen under 1950-talet. Dessutom genomf\u00f6rde Kina n\u00e5gra av 1900-talets mest radikala politiska experiment under … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[24,23,1,15],"tags":[1779],"class_list":["post-4699","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-imperialism","category-kapitalism","category-okategoriserade","category-socialism-politik","tag-eli-friedman"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1dN","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4699","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4699"}],"version-history":[{"count":7,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4699\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4786,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4699\/revisions\/4786"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4699"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4699"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4699"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}