{"id":4704,"date":"2025-11-25T10:37:18","date_gmt":"2025-11-25T09:37:18","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4704"},"modified":"2025-11-25T10:40:14","modified_gmt":"2025-11-25T09:40:14","slug":"kina-den-uppatstigande-imperialistmakten","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/11\/25\/kina-den-uppatstigande-imperialistmakten\/","title":{"rendered":"Kina \u2013 den upp\u00e5tstigande imperialistmakten"},"content":{"rendered":"\n

Ingen har kunnat undg\u00e5 att Kina \u00f6ver tiden st\u00e4rkt sina positioner p\u00e5 den internationella arenan. Men hur stark makt besitter egentligen dagens h\u00e4rskare i Beijing? Anders Karlsson tecknar en bild av dagens kinesiska imperialism.<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Torkil Lauesen ger oss i sin artikel Imperialismens kris och kapitalismens slut<\/em> <\/a>en v\u00e4lskriven \u00f6versikt av den marxistiska synen och analysen av fenomenet imperialism som en ofr\u00e5nkomlig konsekvens av kapitalismens historiska utveckling. Kapitalexporten, n\u00e4r ekonomiska akt\u00f6rer spr\u00e4nger nationalstatens bojor, utg\u00f6r h\u00e4r det tydligaste k\u00e4nnetecknet, det som Lenin i h\u00f6g grad uppeh\u00f6ll sig vid i sin bok Imperialismen som kapitalismens h\u00f6gsta stadium <\/em>(1917).
I sin syn p\u00e5 dagens Kina \u2013 och dess roll i det r\u00e5dande v\u00e4rldssystemet \u2013 skiljer sig dock Lauesen markant fr\u00e5n den uppfattning som \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i den politiska tradition d\u00e4r v\u00e5r tidskrift R\u00f6da rummet <\/em>har sina r\u00f6tter.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Lauesen definierar inte Kina som en i grunden upp\u00e5tstigande imperialistisk makt, vilken utifr\u00e5n den positionen str\u00e4var efter att utmana USA:s hegemoni. Han uppfattar d\u00e4rvid inte heller att Kinas relationer till fattiga l\u00e4nder i det globala Syd tenderar att vara asymmetriska, s\u00e5 kallade oj\u00e4mna utbyten. Han ser snarare landet som en m\u00f6jlig central faktor i det globala Syds kamp f\u00f6r en mer r\u00e4ttf\u00e4rdig v\u00e4rldsordning. I motsats till Lauesens syns\u00e4tt vill denna artikel belysa Kinas v\u00e4xande makt som USA:s fr\u00e4msta imperialistiska rival.<\/p>\n\n\n\n

En stats agerande p\u00e5 den globala arenan har sin grund i hur det inhemska nationella produktionss\u00e4ttet utvecklas, och vilken styrka denna stat har till att p\u00e5verka skeenden bortom dess egna gr\u00e4nser. F\u00f6r att ge en f\u00f6rdjupad bild av Kina som maktfaktor publicerar vi \u00e4ven i detta nummer Eli Friedmans artikel Varf\u00f6r Kina \u00e4r kapitalistiskt<\/em>. Det \u00e4r ocks\u00e5 i kontrast till Lauesens text, d\u00e4r Kinas produktionss\u00e4tt inte definieras som kapitalistiskt utan som ett \u00f6verg\u00e5ngssamh\u00e4lle med en utveckling av produktivkrafterna som skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r landet att i framtiden \u00e5terigen styra mot socialismen.<\/p>\n\n\n\n

Kinas utrikespolitik lades redan i b\u00f6rjan av 1970-talet om radikalt, vilket fr\u00e4mst bottnade i ett n\u00e4rmande till USA under Nixon\/Kissingereran. Det kunde exempelvis handla om hj\u00e4rtliga f\u00f6rbindelser med Pinochetregimen i Chile, st\u00f6d till shahens Iran, uppbackning av den reaktion\u00e4ra gerillan UNITA i Angola eller h\u00e4tska angrepp mot Kuba. Solidaritet med befrielser\u00f6relser var ett minne blott och allt underordnades kampen mot den d\u00e5tida stora fienden Sovjet. Det ledde s\u00e5 l\u00e5ngt som till en milit\u00e4r invasion och krig mot Vietnam 1979, bland annat.<\/p>\n\n\n\n

Kina blir kapitalistiskt<\/strong>
Men det var f\u00f6rst i slutet av 1970-talet \u2013 med Deng Xiaoping som den dominanta arkitekten \u2013 som en omstrukturering av ekonomin p\u00e5b\u00f6rjades. Kina \u00f6ppnade upp sig gentemot den kapitalistiska omv\u00e4rlden n\u00e4r man 1980 blev medlem av v\u00e4rldshandelsorganisationen WTO:s f\u00f6reg\u00e5ngare GATT. Dessutom skapades frizoner i flera kustomr\u00e5den d\u00e4r utl\u00e4ndska f\u00f6retag fick m\u00f6jlighet att exploatera billig inhemsk arbetskraft. Sedan \u2013 under runt 20 \u00e5rs tid fram till millennieskiftet \u2013 kom ett kapitalistiskt produktionss\u00e4tt att stegvis ta form. Faktumet att landet \u2013 med dess j\u00e4ttebefolkning och gigantiska marknad \u2013 integrerades i det v\u00e4rldsekonomiska systemet bidrog v\u00e4sentligt till de starka globala tillv\u00e4xt\u00e5ren 1980\u20132008. Idag \u00e4r Kina det land i v\u00e4rlden som p\u00e5 hemmaplan uppvisar det st\u00f6rsta v\u00e4rdet av utl\u00e4ndska direktinvesteringar. Dessa kapital drar f\u00f6rdel av den billiga arbetskraften, som inte heller har n\u00e5gon r\u00e4tt att strejka eller organisera sig i fria fackf\u00f6reningar, samtidigt som Kina sj\u00e4lvt blivit en stor kapitalexport\u00f6r n\u00e4r dess f\u00f6retag etablerat sig runtom i v\u00e4rlden. Det \u00e4r lite av ett kinesiskt s\u00e4rdrag i f\u00f6rh\u00e5llande till andra imperialistiska l\u00e4nder att man \u00e4r \u00f6ppet f\u00f6r kapitalistiskt superexploatering, samtidigt som man sj\u00e4lvt agerar p\u00e5 samma s\u00e4tt i stora delar av det globala Syd.<\/p>\n\n\n\n

Kina hade under flera decennier en tillv\u00e4xttakt p\u00e5 \u00f6ver nio procent, vilket lagt grunden f\u00f6r att landet snabbt blivit en stark global maktfaktor. Redan 2009 var man v\u00e4rldens st\u00f6rsta varuexport\u00f6r, ekonomin \u00e4r idag ungef\u00e4r lika stor som USA:s och valutareserven \u00e4r d\u00e4rtill den st\u00f6rsta i v\u00e4rlden. Staten\/kommunistpartiet ingriper mer direkt och frekvent i ekonomin \u00e4n i de v\u00e4stimperialistiska l\u00e4nderna och \u2013 till skillnad mot i Ryssland under 1990-talet \u2013 f\u00f6rlorade man inte kontrollen \u00f6ver den kapitalistiska omstruktureringsprocessen. Det har inte minst varit ett krav fr\u00e5n Kina n\u00e4r utl\u00e4ndska f\u00f6retag etablerar sig att deras teknologiska processer kommer landet till del, vilket \u00e4r en avg\u00f6rande orsak till att Kina idag inom m\u00e5nga omr\u00e5den uppn\u00e5tt en s\u00e5dan kompetens att man ligger i h\u00f6gteknologisk framkant.<\/p>\n\n\n\n

Kapitalexportens dimension<\/strong>
Kinas utl\u00e4ndska direktinvesteringar har sedan 2000-talets b\u00f6rjan vuxit explosionsartat, inte minst symboliserat av att man har \u00e5rliga ekonomiska storm\u00f6ten med s\u00e5v\u00e4l Afrikas som Latinamerikas l\u00e4nder. Antalet kinesiska f\u00f6retag som investerar utomlands kan idag r\u00e4knas i tiotusental och man t\u00e4cker n\u00e4stan all v\u00e4rldens l\u00e4nder. Det mest omtalade och spektakul\u00e4ra projektet \u00e4r Den nya Sidenv\u00e4gen<\/em>. Denna gigantiska satsning lanserades 2013 och handlar prim\u00e4rt om investeringar i infrastruktur \u2013 i form av motorv\u00e4gar, j\u00e4rnv\u00e4gar, hamnar och flygf\u00e4lt \u2013 mot \u00f6vriga Asien, Europa och Afrika. I dagsl\u00e4get har 68 l\u00e4nder anslutit sig till projektet. Totalt sett uppvisar fortfarande USA:s kapitalexport ett st\u00f6rre globalt avtryck men Kina knappar in. En annan v\u00e4sentlig parameter \u00e4r vilken roll en akt\u00f6r spelar som l\u00e5ngivare i det r\u00e5dande v\u00e4rldssystemet. Kina har h\u00e4r g\u00e5tt om den av v\u00e4stimperialismen kontrollerade Internationella Valutafonden (IMF) som den st\u00f6rsta akt\u00f6ren.<\/p>\n\n\n\n

Kinas kanske viktigaste ekonomiska vapen \u00e4r dock att man kontrollerar ungef\u00e4r 70 procent av v\u00e4rldsmarknaden f\u00f6r kritiska metaller, ett enormt sp\u00e4nningsf\u00e4lt gentemot USA vars elektronik och rustningsindustri \u00e4r h\u00f6ggradigt beroende av dessa r\u00e5varor. Vi s\u00e5g det i v\u00e5ras n\u00e4r USA belade m\u00e5nga kinesiska varor med drastiskt h\u00f6jda importtullar. Kina slog omedelbart tillbaka genom att i praktiken stoppa exporten av kritiska metaller till USA, varefter Trumps administration tvingades retirera.<\/p>\n\n\n\n

I fr\u00e5gan om milit\u00e4ra resurser kan \u00e5 andra sidan fortfarande inte Kina m\u00e4ta sig med USA. Enligt det erk\u00e4nda fredsforskningsinstitutet SIPRI:s senaste \u00e5rsrapport uppgick USA:s milit\u00e4ra utgifter 2024 till 997 miljarder dollar (36,7 procent av den globala totalen), medan Kinas uppgick till 314 miljarder dollar (11,6 procent av totalen). Kina har inte heller till skillnad mot USA n\u00e5got finmaskigt n\u00e4t av milit\u00e4rbaser som sp\u00e4nner \u00f6ver hela jordklotet. Landet har idag endast en bas, i Djibouti p\u00e5 Afrikas horn, medan USA:s baser kan r\u00e4knas till runt 750.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4xkitteln Sydkinesiska sj\u00f6n<\/strong>
Vi kan dock se hur Kina idag upptr\u00e4der alltmer aggressivt i sitt n\u00e4romr\u00e5de Sydkinesiska sj\u00f6n d\u00e4r man med sina anspr\u00e5k kommit p\u00e5 kant med \u00f6vriga kuststater, negligerar fullst\u00e4ndigt internationell r\u00e4tt och upptr\u00e4der milit\u00e4rt hotfullt. Allra tydligast visas musklerna mot Taiwan \u2013 med hangarfartyg som patrullerar runt \u00f6n och stridsflyg som dagligdags kr\u00e4nker taiwanesiskt luftrum. Kinas starka man Xi Jinping har ocks\u00e5 svurit p\u00e5 att under sitt regentskap inf\u00f6rliva Taiwan \u2013 \u201dom n\u00f6dv\u00e4ndigt med v\u00e5ld\u201d. USA \u00e4r dessutom med milit\u00e4ra fartyg p\u00e5 plats i Sydkinesiska sj\u00f6n.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Imperialisterna trakasserar oss p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att vi m\u00e5ste ta itu med dem p\u00e5 allvar. Vi m\u00e5ste inte bara ha en stark regulj\u00e4r arm\u00e9, utan ocks\u00e5 organisera stora kontingenter av folkmilisen. Detta kommer att g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r imperialisterna att r\u00f6ra sig en enda centimeter i v\u00e5rt land i h\u00e4ndelse av en invasion. <\/em> Mao Zedong<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

En parallell kan dras till det f\u00f6rra seklets f\u00f6rsta decennier n\u00e4r Storbritannien fortfarande var den globala hegemonen, men d\u00e4r USA var p\u00e5 frammarsch och i Centralamerika och Karibien alltmer l\u00e4t sin milit\u00e4ra makt tala. \u00c4r Sydkinesiska sj\u00f6n idag p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt ett kinesiskt \u201d\u00f6vningsomr\u00e5de\u201d inf\u00f6r \u00e4n vidare aktionsradier?<\/p>\n\n\n\n

Vi ser idag en v\u00e4rld d\u00e4r tv\u00e5 imperialistiska block utkristalliserat sig i kampen om inflytande och makt. Dels har vi det v\u00e4stimperialistiska blocket, lett av USA med fr\u00e4mst EU och Japan som i slut\u00e4ndan allierade. Och dels har vi det kinesiska blocket med Kina sj\u00e4lvt och Ryssland som dess fr\u00e4msta vapendragare. Det allt m\u00e4ktigare Indien intar d\u00e4rvid \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge en mellanposition.<\/p>\n\n\n\n

Det finns de p\u00e5 v\u00e4nsterkanten som v\u00e4lkomnar en, som de ser det, utveckling mot en mer mulitipol\u00e4r v\u00e4rld n\u00e4r USA:s hegemoni utmanas Som socialister b\u00f6r vi dock inte f\u00f6rh\u00e5lla oss till verkligheten p\u00e5 det s\u00e4ttet n\u00e4r det \u00e4r tv\u00e5 i grunden reaktion\u00e4ra krafter som st\u00e5r mot varandra. F\u00f6r oss g\u00e4ller det att efter f\u00f6rm\u00e5ga bidra till arbetar- och folkr\u00f6relseorganisering i b\u00e5da de imperialistiska blocken. Det \u00e4r bara s\u00e5 en annan v\u00e4rld p\u00e5 sikt kan bli m\u00f6jlig. <<<\/p>\n\n\n\n

Anders Karlsson<\/strong> \u00e4r ledarredakt\u00f6r f\u00f6r Internationalen<\/a><\/em> och ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ingen har kunnat undg\u00e5 att Kina \u00f6ver tiden st\u00e4rkt sina positioner p\u00e5 den internationella arenan. Men hur stark makt besitter egentligen dagens h\u00e4rskare i Beijing? Anders Karlsson tecknar en bild av dagens kinesiska imperialism. Torkil Lauesen ger oss i sin … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[24,1],"tags":[321,598,56],"class_list":["post-4704","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-imperialism","category-okategoriserade","tag-anders-karlsson","tag-imperialism","tag-kina"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1dS","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4704","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4704"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4704\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4710,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4704\/revisions\/4710"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4704"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4704"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4704"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}