{"id":4809,"date":"2026-01-03T20:41:28","date_gmt":"2026-01-03T19:41:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4809"},"modified":"2026-01-03T20:43:04","modified_gmt":"2026-01-03T19:43:04","slug":"vanstern-och-den-reella-yttrandefriheten","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2026\/01\/03\/vanstern-och-den-reella-yttrandefriheten\/","title":{"rendered":"V\u00e4nstern och den reella yttrandefriheten"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r Henrik Gunden\u00e4s bok Till tals. Yttrandefrihet f\u00f6rr, nu och sedan <\/em>\u00e4r att en l\u00e5ngtg\u00e5ende yttrandefrihet borde f\u00f6rst\u00e5s som fundamental f\u00f6r det demokratiska samh\u00e4llet. I ljuset av detta \u00e4r Gunden\u00e4s negativ till de inskr\u00e4nkningar av yttrandefriheten som genomf\u00f6rts under senare \u00e5r, tydligast exemplifierat av f\u00f6r\u00e4ndringen i grundlagen som gjort det brottsligt att r\u00f6ja en hemlig uppgift som kan hota Sveriges s\u00e4kerhet. En annan aspekt av den \u00f6kade kritiken mot yttrandefriheten, som boken i huvudsak handlar om, \u00e4r att dess negativa konsekvenser f\u00e5tt ett allt st\u00f6rre utrymme i samh\u00e4llsdebatten under senare 2000-talet. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Om yttrandefrihet under 1900-talet ofta motiverades som n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r saklig debatt och informerade demokratiska beslut, beskriver Gunden\u00e4s hur yttrandefrihet under 2000-talet har m\u00e5lats i allt m\u00f6rkare f\u00e4rger: som bidragande till hegemoniska diskurser som uppr\u00e4tth\u00e5ller maktf\u00f6rh\u00e5llanden mellan \u00f6ver- och underordnade grupper, och en offentlig debatt d\u00e4r falska utsagor och k\u00e4nsloargument blir dominerande. Det \u00e4r utifr\u00e5n denna kritik som h\u00f6gerpopulister har kunnat utm\u00e5la sig sj\u00e4lva som yttrandefrihetens f\u00f6rk\u00e4mpar, trots att de i grunden \u00e4r motst\u00e5ndare till pluralism i samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4stan alla av oss uppskattar yttrandefrihet som ett abstrakt ideal, men folk i gemen blir betydligt mer skeptiska n\u00e4r de f\u00e5r ta st\u00e4llning till om yttrandefriheten innefattar yttranden som de ogillar. Givet detta menar Gunden\u00e4s att yttrandefriheten inte har en s\u00e5 hegemonisk st\u00e4llning som det framst\u00e5r i den offentliga debatten. Gunden\u00e4s visar utifr\u00e5n forskningsstudier att st\u00f6det f\u00f6r yttrandefriheten blir betydligt svagare om den innefattar m\u00f6jligheter f\u00f6r, vad som upplevs vara, politiska motst\u00e5ndare att yttra sig; eller n\u00e4r uppfattningar torgf\u00f6rs som har svagt st\u00f6d i samh\u00e4llet. Eller mer k\u00e4rnfullt, s\u00e5 l\u00e4nge budskapet som framf\u00f6rs \u00e4r i enlighet med de egna uppfattningarna \u00e4r st\u00f6det f\u00f6r yttrandefriheten starkt. Men n\u00e4r ett yttrande g\u00e5r emot den egna \u00f6vertygelsen, eller samh\u00e4llets dominerande normer, blir yttrandefriheten ifr\u00e5gasatt. Vilket kan illustreras med kravet p\u00e5 deplattformering av personer med \u201dfel\u201d \u00e5sikter, till krav att inskr\u00e4nka palestinar\u00f6relsens m\u00f6jlighet att yttra sig utifr\u00e5n anklagelser om rasism.<\/p>\n\n\n\n

Gunden\u00e4s visar att sedan yttrandefrihet etablerades som ideal i de framv\u00e4xande borgerliga samh\u00e4llena under 1700-talet, har detta ideal samexisterat med vad man uppfattat som n\u00f6dv\u00e4ndiga begr\u00e4nsningar av densamma. Den yttrandefrihet som v\u00e4xte fram under 1700- och 1800-talet, med m\u00e5nga bakslag och inskr\u00e4nkningar, var aldrig avsedd att involvera det stora folkflertalet. Det handlade om en r\u00e4ttighet f\u00f6r den upplysta eliten att, utan risk f\u00f6r statliga repressalier, kunna delta i samh\u00e4llsdebatten. Men som Gunden\u00e4s visar, n\u00e4r yttrandefriheten v\u00e4l etablerats, f\u00f6rs\u00f6kte \u00e4ven grupper som inte tillh\u00f6rde denna elit, via obskyra publikationer, \u00e4nd\u00e5 bryta in i offentligheten. \u00c4ven inom ramen f\u00f6r en \u00f6vergripande yttrandefrihet har staten f\u00f6rhindrat vad man uppfattat som skadliga yttranden. F\u00f6r Sveriges del n\u00e4mner Gunden\u00e4s censuren av arbetarr\u00f6relsens tidningar under 1800-talet, och mot uttalanden som ans\u00e5gs hota landets s\u00e4kerhet under andra v\u00e4rldskriget. Men cirka 100 \u00e5r, fr\u00e5n slutet av 1800-talet till slutet av 1900-talet, pr\u00e4glades av en minskad anv\u00e4ndning av statlig censur, vilket kan illustreras av avskaffandet av f\u00f6rbudet mot h\u00e4delse 1970.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
John Stuart Mill<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Denna utveckling har enligt Gunden\u00e4s g\u00e5tt i motsatt riktning under 2000-talet, genom lagstiftning, som n\u00e4mndes ovan, och vad Gunden\u00e4s kallar kravet p\u00e5 individuell \u00e5terh\u00e5llsamhet; yttranden som \u00e4r lagliga, men som inte b\u00f6r uttalas eftersom de kan kr\u00e4nka m\u00e4nniskor. I relation till denna fr\u00e5ga lyfter Gunden\u00e4s fram debatten om Lars Vilks Muhammedteckningar. Ett flertal debatt\u00f6rer menade att \u00e4ven om Vilks alster skyddades av yttrandefriheten, s\u00e5 utgjorde de ett missbruk av den eftersom de var kr\u00e4nkande f\u00f6r muslimer. Gunden\u00e4s p\u00e5pekar att ett \u00e5terkommande argument till varf\u00f6r yttrandefriheten m\u00e5ste begr\u00e4nsas, antingen genom staten (censur) eller av den enskilda individen (sj\u00e4lvcensur), har varit att yttrandefriheten inte \u00e4r till\u00e4mplig i ytterlighetsfall. Men som Gunden\u00e4s po\u00e4ngterar inv\u00e4nde redan John Stuart Mill mot detta resonemang. Om yttrandefrihetens v\u00e4rde ligger i motst\u00e5ndares m\u00f6jlighet att yttra sig och\/eller utmana dominerande uppfattningar, f\u00f6rlorar den mycket av detta v\u00e4rde om den reserveras till ett p\u00e5 f\u00f6rhand givet \u00e5siktsspektrum. Det ligger onekligen en hel del i denna argumentation. Kraven p\u00e5 individuell \u00e5terh\u00e5llsamhet st\u00e5r i mots\u00e4ttning till yttrandefrihetens syfte att m\u00f6jligg\u00f6ra en pluralism av utsagor i samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

Enligt Gunden\u00e4s har v\u00e4nstern historiskt underbetonat betydelsen av yttrandefrihet eftersom demokratin uppfattats som detsamma som att en folkmajoritet ska best\u00e4mma (majoritetsdemokrati). Yttrandefrihet som r\u00e4ttighet hade ingen central roll i de debatter som f\u00f6rdes inom v\u00e4nstern under 1900-talet (Gunden\u00e4s lyfter Rosa Luxemburg som ett lysande undantag). Men om demokratin ist\u00e4llet ses som en arena f\u00f6r att j\u00e4mka samman olika uppfattningar, som b\u00e4rs upp av skilda sociala grupper med olika intressen, till politiska beslut (samarbetsdemokratin), d\u00e5 framst\u00e5r yttrandefriheten som fundamental f\u00f6r en pluralism av uppfattningar i den offentliga debatten. Yttrandefriheten kan p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ses som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r kompromisser mellan olika intressen som utm\u00e4rker politiskt beslutsfattande i ett demokratiskt samh\u00e4lle. Utifr\u00e5n detta menar Gunden\u00e4s att ett pluralistiskt samh\u00e4lle pr\u00e4glat av stark yttrandefrihet i sj\u00e4lva verket \u00e4r motpolen till Sverigedemokraternas avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n politisk pluralism. Enligt Gunden\u00e4s borde huvudfr\u00e5gan f\u00f6r progressiva r\u00f6relser inte handla om p\u00e5 vilket s\u00e4tt yttrandefriheten b\u00f6r inskr\u00e4nkas och\/eller regleras, utan hur den kan g\u00f6ras mer j\u00e4mlik, det vill s\u00e4ga att fler grupper\/perspektiv ska h\u00f6ras i offentligheten, en \u201dlika r\u00e4ttighet att tala fritt\u201d (s. 188). H\u00e4rvidlag f\u00f6r Gunden\u00e4s fram m\u00e5ls\u00e4ttningen i 1974 \u00e5rs kulturpolitiska proposition att kulturpolitiken skulle syfta till reell yttrandefrihet, det vill s\u00e4ga medborgarnas praktiska m\u00f6jligheter till yttrandefrihet genom, bland annat, statliga satsningar p\u00e5 skolbibliotek, folkbildning, mediest\u00f6d och public service.<\/p>\n\n\n\n

Ett f\u00f6r\u00e4ndrat fokus i linje med Gunden\u00e4s resonemang, bort fr\u00e5n huvudfokus p\u00e5 negativa konsekvenser av yttrandefrihet, till en diskussion om folkflertalets reella m\u00f6jligheter till yttrandefrihet, framst\u00e5r som en lovande strategi f\u00f6r v\u00e4nstern. Det anknyter ocks\u00e5 till en grundton i Marx kritik av m\u00e4nniskans r\u00e4ttigheter i det kapitalistiska samh\u00e4llet. Marx kritik handlade inte om ett avvisande av de borgerliga r\u00e4ttigheterna, utan snarare om att dessa r\u00e4ttigheter aldrig kan realiseras, trots retoriken om frihet, j\u00e4mlikhet och broderskap, f\u00f6r flertalet i ett oj\u00e4mlikt kapitalistiskt samh\u00e4lle indelat i klasser. Utifr\u00e5n en s\u00e5dan syn handlar v\u00e4nsterns grundl\u00e4ggande uppgift om att omvandla samh\u00e4llet s\u00e5 att alla r\u00e4ttigheter som utlovades under de borgerliga revolutionerna blir en realitet f\u00f6r folkflertalet. G\u00e4llande fr\u00e5gan om yttrandefrihet ger Gunden\u00e4s en bakgrund och samling id\u00e9er f\u00f6r att samla v\u00e4nstern kring ett s\u00e5dant m\u00e5l.<<<\/p>\n\n\n\n

Artikelf\u00f6rfattare:
Mattias B\u00f6rjesson<\/strong> \u00e4r lektor i pedagogik vid G\u00f6teborgs universitet och ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r Henrik Gunden\u00e4s bok Till tals. Yttrandefrihet f\u00f6rr, nu och sedan \u00e4r att en l\u00e5ngtg\u00e5ende yttrandefrihet borde f\u00f6rst\u00e5s som fundamental f\u00f6r det demokratiska samh\u00e4llet. I ljuset av detta \u00e4r Gunden\u00e4s negativ till de inskr\u00e4nkningar av yttrandefriheten som genomf\u00f6rts under … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[27],"tags":[1785,1784],"class_list":["post-4809","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","tag-henrik-gundenas","tag-mattias-borjesson"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1fz","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4809","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4809"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4809\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4813,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4809\/revisions\/4813"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4809"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4809"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4809"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}