{"id":4828,"date":"2026-01-09T14:14:54","date_gmt":"2026-01-09T13:14:54","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4828"},"modified":"2026-01-09T14:14:55","modified_gmt":"2026-01-09T13:14:55","slug":"palestina-och-ratten-till-ett-historiskt-minne","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2026\/01\/09\/palestina-och-ratten-till-ett-historiskt-minne\/","title":{"rendered":"Palestina och r\u00e4tten till ett historiskt minne"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Phil Marfleet \u00e4r brittisk historiker, socialist och f\u00f6rfattare till flertalet b\u00f6cker om Mellan\u00f6stern, den senaste, Palestine, Imperialism and the Struggle for Freedom<\/em>, kunde inte vara mer angel\u00e4gen. En snabbt v\u00e4xande skara s\u00f6ker idag svar p\u00e5 hur det \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r Israel att forts\u00e4tta beg\u00e5 ett folkmord, samt varf\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rlden blundar f\u00f6r vad som sker eller aktivt st\u00f6djer Israel. Ber\u00e4ttelsen om Palestina b\u00f6rjade inte den 7 oktober 2023.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Den palestinske poeten Mourid Barghouti skriver i sin bok I saw Ramallah<\/a><\/em> (2000):<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rvr\u00e4nga sanningen med ett enkelt spr\u00e5kligt knep: b\u00f6rja din ber\u00e4ttelse med ’F\u00f6r det andra.’ Ja, det var precis det Rabin [Yitzhak Rabin] gjorde. Han l\u00e4t bli att ber\u00e4tta om det som skedde f\u00f6rst. B\u00f6rjar du med ’F\u00f6r det andra’ v\u00e4nds v\u00e4rlden upp och ner. B\u00f6rjar du med ’F\u00f6r det andra’ blir indianernas pilar de ursprungliga f\u00f6rbrytarna, medan de vite m\u00e4nnens gev\u00e4r framst\u00e5r som offer. Det r\u00e4cker att b\u00f6rja med ’F\u00f6r det andra’ f\u00f6r att den svarte mannens vrede mot den vite ska framst\u00e5 som barbarisk. B\u00f6rjar du med ’F\u00f6r det andra’ blir det Gandhi som b\u00e4r ansvaret f\u00f6r britternas tragedier. (fritt \u00f6versatt)<\/p>\n\n\n\n

Marfleet \u00e5terv\u00e4nder i sin bok till konfliktens r\u00f6tter, 1800-talets slut, och inleder med att peka ut den brittiska kolonialmaktens avg\u00f6rande roll i skapandet av Israel som segregerad bos\u00e4ttarstat. D\u00e5tidens sionistiska ledare som Theodor Herzl, och i b\u00f6rjan av 1900-talet Chaim Weizmann, uppvaktade b\u00e5de Storbritanniens premi\u00e4rminister Winston Churchill och utrikesminister Arthur Balfour. Weizmann med argumentet att en sionistisk stat skulle tj\u00e4na som grindvakt \u00e5t brittisk imperialism, som i sin tur var beroende av Suez-kanalen och Mellan\u00f6sterns oljetillg\u00e5ngar. Sionister och de brittiska kolonialherrarna (ofta antisemiter) delade intresset f\u00f6r en judisk stat, f\u00f6r britterna av strategiska sk\u00e4l och f\u00f6r sionisterna av ideologiska. B\u00e5da hade rasistiska och koloniala uppfattningar om araberna som ociviliserade. Detta i ett omr\u00e5de d\u00e4r judar, kristna och muslimer levt sida vid sida under flera sekel. Balfourdeklarationen 1917 \u00f6ppnar d\u00f6rren till en framtida judisk stat. Det som sedan driver detta projekt fram\u00e5t \u00e4r den gradvisa insikten hos britterna att de inte l\u00e4ngre f\u00f6rm\u00e5r kontrollera regionen p\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5ren 1936\u20131939 bryter det f\u00f6rsta stora palestinska upproret ut. Bakgrunden \u00e4r en landsbygdsbefolkning som blivit allt fattigare och skuldsatta utan tillg\u00e5ng till mark, samt missn\u00f6je med b\u00e5de kolonialmaktens brutala styre och den framv\u00e4xande bos\u00e4ttarstaten. N\u00e4r hamnarbetare i Jaffa 1935 uppt\u00e4cker en stor vapenlast till Haganah, den sionistiska milisen, exploderar missn\u00f6jet och generalstrejk utlyses. R\u00f6relsen formulerar krav p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, konfiskering av vapen till Haganah och ett slut p\u00e5 invandring och \u00f6verf\u00f6ring av land till bos\u00e4ttare. Kvinnor spelar en central roll i r\u00f6relsen och h\u00e5ller tal, samlar in pengar, demonstrerar och h\u00e5ller hemliga m\u00f6ten ute i byarna. Ytterligare en generalstrejk utlyses som kommer att p\u00e5g\u00e5 i sex m\u00e5nader. Sionistiska miliser anv\u00e4nds f\u00f6r att attackera byarna och Churchill rekryterar de mest brutala poliserna som anv\u00e4nts f\u00f6r att sl\u00e5 ner uppror p\u00e5 Irland till att st\u00f6tta upp det koloniala styret i Palestina. Britterna arresterar \u00f6ver en halv miljon palestinier under upproret, n\u00e4stan 40% av den palestinska befolkningen. Aktivisterna sp\u00e4rras in i slavl\u00e4ger f\u00f6r att arbeta, massarresteringar och kollektiva bestraffningar var vanliga. Marfleet visar hur den brittiska kolonialmakten l\u00e4r sionisterna sina koloniala trick, allt det som idag k\u00e4nnetecknar Israels ockupationspolitik. Det \u00e4r ingen slump att just Sydafrika och Irland \u00e4r de l\u00e4nder som varit mest kritiska mot Israel, de k\u00e4nner igen kolonialism n\u00e4r de ser den. F\u00f6r britterna blev omr\u00e5det om\u00f6jligt att styra \u00f6ver, och ett allt svagare imperium st\u00f6ttar skapandet av en sionistisk stat, som vid det laget \u00e4r redo med en segregerad infrastruktur, en egen ideologi och en militariserad s\u00e4kerhetsapparat.<\/p>\n\n\n\n

Staten Israel f\u00f6ddes 1948 och f\u00f6r palestinierna var al-Nakba<\/em>, katastrofen, ett faktum. Massf\u00f6rdrivningar, landst\u00f6lder, v\u00e5ld och total r\u00e4ttsl\u00f6shet blir vardagsmat i decennier. Man beslagtar \u00e4ven privata bibliotek, historiska dokument samt arkeologiska och religi\u00f6sa platser. Israel hade l\u00e4rt sig vikten av att kontrollera historieskrivningen fr\u00e5n britterna. Marfleet kallar praktiken \u2019memoricide\u2019, att ber\u00f6vas r\u00e4tten till ett historiskt minne.<\/p>\n\n\n\n

Marfleets r\u00f6da tr\u00e5d \u00e4r ber\u00e4ttelsen om motst\u00e5ndet underifr\u00e5n mot det dagliga f\u00f6rtrycket under ockupationen. Det som kallas Sumud<\/em>, den palestinska st\u00e5ndaktigheten. Fr\u00e5n de f\u00f6rsta revolterna till dagens motst\u00e5ndsr\u00f6relser dokumenterar han en kamp som ofta inspirerat r\u00f6relser i grannl\u00e4nderna, och som i sin tur f\u00f6rvandlats till hot mot den egna diktaturen.<\/p>\n\n\n\n

Bokens fokus p\u00e5 att f\u00f6rst\u00e5 historien f\u00f6r att kunna k\u00e4mpa f\u00f6r frig\u00f6relse genom kamp underifr\u00e5n, \u00e4r det som g\u00f6r den ovanlig. Den best\u00e5r av tolv kapitel och \u00f6ver ett sekel av motst\u00e5nd. Fr\u00e5n det koloniala spelet bakom grundandet av Israel, Nakba och dess p\u00e5verkan p\u00e5 hela det palestinska samh\u00e4llet till hur USA, efter britterna, gradvis blir Israels n\u00e4rmaste allierade, och efter sexdagarskriget 1967 bidrar med massivt milit\u00e4rt st\u00f6d. Boken rymmer ocks\u00e5 PLO och Fatahs politiska utveckling, guerillar\u00f6relsernas \u00e5terkomst samt framv\u00e4xten av Hamas. Marfleet analyserar \u00e4ven hur kriget mot terrorn och nyliberalismen p\u00e5verkat situationen i Palestina, inte minst hur den israeliska politiska agendan blivit alltmer extrem. Den avslutande delen visar hur central Palestinafr\u00e5gan var i den egyptiska r\u00f6relsen p\u00e5 Tahrir-torget som avsatte diktatorn Hosni Mubarak 2011.<\/p>\n\n\n\n

Palestine, Imperialism and the Struggle for Freedom har gott om k\u00e4llh\u00e4nvisningar, med omkring 100 fotnoter per kapitel och det \u00e4r en komplex men h\u00f6gst begriplig helhetsbild som m\u00e5las upp. Marfleet visar att den palestinska motst\u00e5ndsr\u00f6relsens historia beh\u00f6ver s\u00e4ttas i en politisk kontext, f\u00f6r att se samspelet mellan geopolitiska intressen, klasskonflikter i det palestinska samh\u00e4llet och motst\u00e5ndsr\u00f6relsens egna politiska strider, och p\u00e5 djupet utmana den koloniala bilden av Palestinafr\u00e5gan som dominerar \u00e4n idag.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r en bok f\u00f6r alla som v\u00e4grar b\u00f6rja palestiniernas ber\u00e4ttelse med \u2019f\u00f6r det andra\u2019, och som i b\u00e5de ord och handling vill visa solidaritet med Sumud.<<<\/p>\n\n\n\n

Artikelf\u00f6rfattare:
\u00c5sa Hjalmers<\/strong> har varit aktivist och socialist i \u00f6ver tv\u00e5 decennier inom antikrigsr\u00f6relsen och v\u00e4nstern, i b\u00e5de Sverige och Storbritannien<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Phil Marfleet \u00e4r brittisk historiker, socialist och f\u00f6rfattare till flertalet b\u00f6cker om Mellan\u00f6stern, den senaste, Palestine, Imperialism and the Struggle for Freedom, kunde inte vara mer angel\u00e4gen. En snabbt v\u00e4xande skara s\u00f6ker idag svar p\u00e5 hur det \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[27,9,17,1],"tags":[1333,157],"class_list":["post-4828","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-historia","category-mellanostern","category-okategoriserade","tag-asa-hjalmers","tag-palestina"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1fS","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4828","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4828"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4828\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4840,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4828\/revisions\/4840"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4828"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4828"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4828"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}