{"id":759,"date":"2011-04-29T23:18:07","date_gmt":"2011-04-29T22:18:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=759"},"modified":"2011-04-29T23:20:27","modified_gmt":"2011-04-29T22:20:27","slug":"bilkritik-fran-monteringshallen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2011\/04\/29\/bilkritik-fran-monteringshallen\/","title":{"rendered":"Bilkritik fr\u00e5n monteringshallen"},"content":{"rendered":"

Med boken Slutk\u00f6rt<\/em> l\u00e4mnar Lars Henriksson ett tungt debattinl\u00e4gg om bilindustrins framtid, klimatomst\u00e4llningens m\u00f6jligheter och arbetarkampens f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Rickard Warlenius prisar boken och f\u00f6r samtidigt debatten vidare med kritiska inv\u00e4ndningar mot n\u00e5gra av Henrikssons grundantaganden.<\/strong><\/p>\n

Att den mest svidande uppg\u00f6relsen med bilsamh\u00e4llet som har publicerats i Sverige p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r skulle komma fr\u00e5n en person vars l\u00f6n betalas av Volvo Personvagnar \u00e4r m\u00e5h\u00e4nda ov\u00e4ntat \u2013 men bara om man inte k\u00e4nner till Lars Henriksson. F\u00f6r han \u00e4r n\u00e5got av ett unikum, precis som boken Slutk\u00f6rt<\/em> \u00e4r det. Den \u00e4r v\u00e4lresearchad som en faktabok, polemisk som en debattbok och sj\u00e4lvupplevd som en rapportbok, och utan att skarvarna st\u00f6r. Men det \u00e4r det sistn\u00e4mnda som g\u00f6r boken unik, till n\u00e5got som inte en habil reporter eller radikal debatt\u00f6r hade kunnat skriva. Utan bara Henriksson.<\/p>\n

En habil reporter hade kunna gr\u00e4va fram storyn om hur stat och fossilkapital r\u00f6jde v\u00e4g (i en v\u00e4lfunnen liknelse) f\u00f6r massbilismen \u2013 fr\u00e5n Delegationen f\u00f6r \u00f6versiktlig v\u00e4gplanering 1954 \u00f6ver Gyllenhammars Roundtable of Industrialists och fram till F\u00f6rbifart Stockholm med planerad byggstart 2012 \u2013 och punktera myterna om bilens snabbhet, framkomlighet och l\u00f6nsamhet. Den skulle ha kunnat gr\u00e4va fram all talande fakta, som trafikforskaren Winfried Wolfs utr\u00e4kning av bilarnas genomsnittshastighet. Wolf tar inte bara h\u00e4nsyn till hastighetsgr\u00e4nser och igenkorkade trafikleder utan \u00e4ven till den tid det tar att l\u00f6nearbeta ihop till bilens alla kostnader. S\u00e5 r\u00e4knat k\u00f6r bilen i snitt 7-31 kilometer i timmen, beroende p\u00e5 timl\u00f6n och bilens pris, som en cykel med andra ord, eller m\u00f6jligen en moppe! Ett annat \u201dscoop\u201d \u00e4r att kostnaden f\u00f6r biltrafiken i Europa uppg\u00e5r till 7,3 procent av BNP. Trots h\u00f6gljutt gn\u00e4ll fr\u00e5n Motorm\u00e4n och andra skattekverulanter \u00e4r v\u00e4gtrafiken allts\u00e5 subventionerad\u2009\u2013\u2009tro inget annat.<\/p>\n

En radikal debatt\u00f6r hade kunnat argumentera v\u00e4l f\u00f6r varf\u00f6r bilindustrin m\u00e5ste st\u00e4llas om: hur klimatkrisen om\u00f6jligg\u00f6r fortsatt massbilism, varf\u00f6r alternativa br\u00e4nslen \u00e4r orealistiska och industrins \u00f6verproduktion strukturell. Den skulle kunna beskriva hur bilfabrikerna faktiskt fr\u00e4mst \u00e4r flexibla enheter f\u00f6r rationell massproduktion av i stort sett vad som helst och d\u00e4rf\u00f6r inte borde l\u00e4ggas ner utan s\u00e4ttas i klimatomst\u00e4llningens tj\u00e4nst. Vilket bland annat skulle ha f\u00f6rdelen att arbetare och tj\u00e4nstem\u00e4n i industrin sannolikt skulle bli allierade till omst\u00e4llningen, i st\u00e4llet f\u00f6r alienerade fr\u00e5n den.<\/p>\n

Dessa fakta och argument presenteras som sagt v\u00e4ltaligt och \u00f6vertygande, men de ges extra tyngd av att de framf\u00f6rs av en Volvoarbetare, av ett av de subjekt som ofta \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r l\u00e4rda v\u00e4nsterdebatter men s\u00e4llan har en egen r\u00f6st. Det g\u00f6r att bokens klara radikalism inte kan grumlas av beskyllningar om att de uttalas fr\u00e5n akademins eller idealistens glastorn, h\u00f6gt \u00f6ver verkstadsgolvet. Men framf\u00f6r allt ger det en extra dimension \u00e5t l\u00e4sningen. De v\u00e4lvalda interi\u00f6rerna fr\u00e5n Henrikssons dryga 30 \u00e5r p\u00e5 Volvo \u00e4r l\u00e4sgodis och det som ytterst g\u00f6r boken unik. Slutk\u00f6rt b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4sas av alla som har intresse f\u00f6r klimatfr\u00e5gan, arbetarklassens st\u00e4llning och v\u00e4rldsf\u00f6rb\u00e4ttring \u00f6verhuvudtaget.<\/p>\n

D\u00e4rmed inte sagt att allt \u00e4r inv\u00e4ndningsfritt. Det finns ett par punkter som jag tycker beh\u00f6ver diskuteras ytterligare, och som jag vill lyfta fram f\u00f6r debatt snarare \u00e4n f\u00f6r kritik och avf\u00e4rdande. Den f\u00f6rsta r\u00f6r bokens sj\u00e4lva k\u00e4rna. Krish\u00f6sten 2008 s\u00e5g det ut som om samh\u00e4llet var tvunget att v\u00e4lja mellan att r\u00e4dda Volvo och Saab med skattemedel \u2013 eller l\u00e5ta industrierna falla. Henrikssons bok uppstod ur en v\u00e4gran att g\u00f6ra detta val. Han lanserade i st\u00e4llet en tredje st\u00e5ndpunkt, n\u00e4mligen att anv\u00e4nda bilindustrin och dess anst\u00e4llda till att tillverka nyttiga saker i st\u00e4llet f\u00f6r onyttiga. Detta kr\u00e4ver, menar Henriksson, ett \u00f6vertagande av produktionsmedlen, att aktie\u00e4garmakten bryts.<\/p>\n

Utifr\u00e5n min utg\u00e5ngspunkt beh\u00f6ver inte Henriksson argumentera ytterligare f\u00f6r varf\u00f6r business as usual \u00e4r om\u00f6jligt eller f\u00f6r det \u00f6nskv\u00e4rda i hans tredje st\u00e5ndpunkt, men jag tycker att den andra st\u00e5ndpunkten, att l\u00e4gga ner bilindustrin, avf\u00e4rdas v\u00e4l enkelt. Henriksson har i huvudsak tv\u00e5 argument mot detta. F\u00f6r det f\u00f6rsta att de goda tiderna \u00e4r slut nu. Till skillnad fr\u00e5n n\u00e4r strukturomvandling var en integrerad del av den svenska modellen och d\u00e5\u00a0 de negativa sidorna motverkades med a-kassa, omskolning och flyttbidrag, skulle en kollaps nu sl\u00e4nga ut bilarbetarna i en arbetsl\u00f6shet \u201dutan synlig bortre gr\u00e4ns\u201d. F\u00f6r det andra vore det ett \u201dof\u00f6rl\u00e5tligt sl\u00f6seri\u201d med samh\u00e4llets resurser att l\u00e5ta en avancerad och flexibel produktionsapparat bara uppl\u00f6sas, b\u00e4ttre d\u00e5 att st\u00e4lla om den.<\/p>\n

Arbetsl\u00f6shetsargumentet \u00e4r tveksamt, \u00e4ven om den svenska modellen har monterats ned har knappast kapitalets behov av att k\u00f6pa arbetskraft minskat. D\u00e4remot finns det \u2013 och det \u00e4r illa nog \u2013 en risk f\u00f6r att industriarbeten ers\u00e4tts av s\u00e4mre betalda jobb. Tiden i arbetsl\u00f6shet l\u00e4r dessutom bli tuffare genom f\u00f6rs\u00e4mringen av a-kassan. F\u00f6r de anst\u00e4lldas skull finns d\u00e4rf\u00f6r sk\u00e4l att bek\u00e4mpa kapitalismens kreativa f\u00f6rst\u00f6relse.<\/p>\n

Men jag kan inte h\u00e5lla med om att varje industrinedl\u00e4ggning \u00e4r ett \u201dof\u00f6rl\u00e5tligt sl\u00f6seri\u201d. Jag \u00e4r tv\u00e4rtom \u00f6vertygad om att det kommer att bli n\u00f6dv\u00e4ndigt att minska p\u00e5 den produktionsapparat som nu f\u00f6rser den globala medel- och \u00f6verklassen med o\u00e4ndliga m\u00e4ngder grunkor av tvivelaktigt v\u00e4rde. En omst\u00e4llning till produktion av b\u00e4ttre saker inriktade p\u00e5 att stabilisera klimatet och f\u00f6rb\u00e4ttra livet f\u00f6r v\u00e4rldens fattiga kan f\u00f6rhoppningsvis r\u00e4dda m\u00e5nga industrijobb, men knappast alla. F\u00f6rr eller senare m\u00e5ste \u00e4ven en progressiv omst\u00e4llningsr\u00f6relse g\u00f6ra det val mellan pest och kolera som Henriksson v\u00e4grar. D\u00e4rf\u00f6r r\u00e4cker det inte med stolta visioner. Jag hade g\u00e4rna sett att Henriksson \u00e4ven f\u00f6rh\u00e5llit sig till mer vardagliga f\u00f6rslag f\u00f6r att minska strukturomvandlingens b\u00f6rdor, som a-kassa, omskolning och flyttbidrag.<\/p>\n

Min andra diskussionspunkt r\u00f6r sj\u00e4lva industriarbetets art. Det \u00e4r uppenbart att Henriksson, efter drygt 30 \u00e5r p\u00e5 linen, inte \u00e4r n\u00e5gon anh\u00e4ngare av tayloristisk och fordistisk arbetsdelning. Harry Bravermans s\u00e5 kallade degraderingstes sv\u00e4var \u00f6ver formuleringar som att industrins arbetare \u201d\u00e4r kontrollerade ner till minsta steg och br\u00e5kdelen av en sekund\u201d och \u201dinte har r\u00e4tt att avg\u00f6ra \u00e5t vilket h\u00e5ll vi ska g\u00e5 runt bilen\u201d. Det finns i Henrikssons engagemang en tydlig ambition att inte bara f\u00f6r\u00e4ndra vad som produceras, utan \u00e4ven hur det produceras. Tyv\u00e4rr skriver Henriksson bara kortfattat om hur dessa m\u00e5ls\u00e4ttningar kan f\u00f6renas. Det ber\u00f6rs i det intressanta avsnittet om den tv\u00e4rfackliga kommitt\u00e9n vid Lucas Aerospace i Storbritannien, som under 1970-talet tog fram en ambiti\u00f6s plan p\u00e5 alternativ produktion och som ocks\u00e5 utmynnade i krav p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar av arbetsorganisationen, men det ges ingen systematisk behandling.<\/p>\n

Jag misst\u00e4nker att det beror p\u00e5 en kluvenhet hos Henriksson \u2013 och hos de flesta industriarbetare \u2013 mellan att \u00e5 ena sidan hata jobben och \u00e5 andra sidan vilja r\u00e4dda dem. \u00c5 ena sidan kritiseras industriarbetets arbetsdelning f\u00f6r hur det degraderar arbetaren till en kropp, till en m\u00e4nsklig robot. \u00c5 andra sidan ger industrin en trygg inkomst och kamratskap. Ett centralt argument i Slutk\u00f6rt \u00e4r att industrins f\u00f6rm\u00e5ga till rationell och flexibel produktion utg\u00f6r ett omistligt bidrag till en kraftfull milj\u00f6omst\u00e4llning. Men bygger inte just den f\u00f6rm\u00e5gan p\u00e5 den om\u00e4nskliga arbetsdelningen?<\/p>\n

Denna paradox blir s\u00e4rskilt uppenbar i analogin till den amerikanska och brittiska industriomst\u00e4llningen fr\u00e5n civil produktion till krigsproduktion p\u00e5 andra v\u00e4rldskrigets tr\u00f6skel. Exemplet \u00e4r effektivt eftersom den visar att snabba f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r m\u00f6jliga om bara viljan finns, men liknelsen har ocks\u00e5 brister. Det vi nu st\u00e5r inf\u00f6r \u00e4r inte ett behov av att tillf\u00e4lligt producera andra grejer f\u00f6r att m\u00f6ta ett akut hot, utan ett behov av att permanent f\u00f6r\u00e4ndra hela v\u00e5r ekonomis funktionss\u00e4tt f\u00f6r att m\u00f6ta ett akut \u2013 och l\u00e5ngsiktigt \u2013 hot. En sida av krigsmobiliseringen som Henriksson knappt ber\u00f6r \u00e4r att den genomf\u00f6rdes i en nationalistisk yra d\u00e4r arbetares r\u00e4ttigheter fick st\u00e5 tillbaka. Insatsen kr\u00e4vde helt enkelt r\u00e4ttning i ledet, vilket kunde f\u00f6rdras eftersom kriget v\u00e4ntades vara tillf\u00e4lligt. En lite elak parallell kan dras till den s\u00e5 kallade militarisering av arbetslivet som genomdrevs av Trotskij under ryska revolutionen. Inte heller d\u00e5 var det tal om ett m\u00e4nskligare arbetsliv, tv\u00e4rtom skulle enmansledning inf\u00f6ras i industrin. \u201dHur kan man uppn\u00e5 en obetingat och str\u00e4ng enhetlig vilja? Genom att de tusendes vilja underordnas en persons vilja\u201d.<\/p>\n

Som sagt, i krissituationer kan eftergifter f\u00f6rdras, \u00e5tminstone om b\u00f6rdorna delas lika. Men den omst\u00e4llning vi nu st\u00e5r inf\u00f6r m\u00e5ste vara mycket mer djupg\u00e5ende och l\u00e5ngsiktigt. Jag tror visserligen att Henriksson har r\u00e4tt i att industriella produktionsformer \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att klara en snabb omst\u00e4llning till fossilfritt samh\u00e4lle \u2013 men i st\u00e4llet f\u00f6r krigsmobilisering hade jag velat l\u00e4sa en initierad argumentation f\u00f6r att det g\u00e5r att f\u00f6rena med ett rikare och demokratiskt organiserat arbetsliv. Mer om Lucas, mindre om Roosevelt.<\/p>\n

Om det inte har framg\u00e5tt vill jag till sist betona att Henrikssons resonemang \u00e4r betydligt mer initierat, sammanh\u00e5llet och genomt\u00e4nkt \u00e4n mina n\u00e5got sporadiska inv\u00e4ndningar. Jag hoppas att m\u00e5nga kommer att ta del av Henrikssons bok och delta i den mycket viktiga debatt han startar: Vad ska man g\u00f6ra med gamla industrier i \u00f6verg\u00e5ngen till ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle? Och vad ska man g\u00f6ra med gamla industriarbetare?<\/p>\n

En recension av Rikard Warlenius <\/strong><\/p>\n

Recensenten \u00e4r journalist och studerar humanekologi. Driver bloggen warlenius.wordpress.com. <\/strong><\/p>\n

Lars Henriksson: Slutk\u00f6rt, Ordfront 2011<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Med boken Slutk\u00f6rt l\u00e4mnar Lars Henriksson ett tungt debattinl\u00e4gg om bilindustrins framtid, klimatomst\u00e4llningens m\u00f6jligheter och arbetarkampens f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Rickard Warlenius prisar boken och f\u00f6r samtidigt debatten vidare med kritiska inv\u00e4ndningar mot n\u00e5gra av Henrikssons grundantaganden. Att den mest svidande uppg\u00f6relsen med … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-759","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-cf","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/759","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=759"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/759\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":764,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/759\/revisions\/764"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=759"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=759"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=759"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}