{"id":773,"date":"2011-04-29T23:52:20","date_gmt":"2011-04-29T22:52:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=773"},"modified":"2011-04-30T00:16:25","modified_gmt":"2011-04-29T23:16:25","slug":"gron-kapitalism","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2011\/04\/29\/gron-kapitalism\/","title":{"rendered":"Gr\u00f6n kapitalism?"},"content":{"rendered":"

Den belgiske marxisten och agronomen Daniel Tanuro gav nyligen ut boken L\u00b4impossible capitalisme vert<\/em> d\u00e4r han utifr\u00e5n marxistisk v\u00e4rdeteori analyserar den ekologiska krisen och g\u00f6r en kritisk genomg\u00e5ng av den samtida debatten om klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. I f\u00f6ljande intervju med Richard Fidler redog\u00f6r \u2028Tanuro f\u00f6r n\u00e5gra centrala teman i boken och f\u00f6rklarar varf\u00f6r han kallar sig \u2028ekosocialist<\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Daniel Tanuro, din nya bok heter <\/strong>L\u2019impossible capitalisme vert<\/em><\/strong>; vad \u00e4r \u201dgr\u00f6n kapitalism\u201d?<\/strong><\/p>\n

Uttrycket g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. En tillverkare av vindkraftturbiner kan skryta med att han sysslar med gr\u00f6n kapitalism. I den betydelsen \u2013 att en del pengar investeras i en \u201dren\u201d sektor av ekonomin \u2013 \u00e4r en sorts gr\u00f6n kapitalism uppenbarligen m\u00f6jlig och ocks\u00e5 ganska vinstgivande. Men den verkliga fr\u00e5gan \u00e4r om kapitalismen i sin helhet kan bli gr\u00f6n; det vill s\u00e4ga om den allm\u00e4nna aktiviteten hos den m\u00e5ngfald av konkurrerande kapitalgrupper som utg\u00f6r Kapitalet kan ta h\u00e4nsyn till de ekologiska cyklerna och anpassas till naturresursernas f\u00f6rnyelsetakt.<\/p>\n

Det \u00e4r i den betydelsen min bok st\u00e4ller fr\u00e5gan och ger ett nekande svar. Mitt huvudargument \u00e4r att konkurrensen driver varje kapital\u00e4gare till att ers\u00e4tta arbetare med mer produktiva maskiner f\u00f6r att till\u00e4gna sig en \u00f6vervinst h\u00f6gre \u00e4n den genomsnittliga profiten.<\/p>\n

Detta, som jag ben\u00e4mner produktivism<\/em>, \u00e4r s\u00e5ledes sj\u00e4lva hj\u00e4rtat i kapitalismen. Som ekonomen Schumpeter sa: \u201den kapitalism utan tillv\u00e4xt \u00e4r en sj\u00e4lvmots\u00e4gelse\u201d. Kapitalistisk ackumulation \u00e4r potentiellt obegr\u00e4nsad s\u00e5 det finns ett motsatsf\u00f6rh\u00e5llande mellan kapital och natur, eftersom den senares resurser \u00e4r \u00e4ndliga. Man kan inv\u00e4nda att kappl\u00f6pningen efter h\u00f6gre produktivitet leder kapitalet till att bli allt resurseffektivare, vilket till exempel framg\u00e5r av att den m\u00e4ngd energi som \u00e5tg\u00e5r f\u00f6r varje producerad procentenhet av BNP minskar \u00f6ver tid. Men denna tendens mot \u00f6kad effektivitet kan uppenbarligen inte linj\u00e4rt f\u00f6rl\u00e4ngas i det o\u00e4ndliga, och empiriskt ser vi hur effektiviseringen mer \u00e4n v\u00e4l \u00e4ts upp av den v\u00e4xande m\u00e4ngden av varor som produceras. Gr\u00f6n kapitalism \u00e4r en sj\u00e4lvmots\u00e4gelse, precis som social kapitalism.<\/p>\n

Det h\u00e4r konstaterandet leder till en diskussion mellan tv\u00e5 motsatta strategiska syns\u00e4tt. En del debatt\u00f6rer menar att kapitalismens naturligt milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6rande funktionss\u00e4tt kan korrigeras med politiska \u00e5tg\u00e4rder inom systemets ramar, genom att man anv\u00e4nder sig av marknadsmekanismer (skatter, handel med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter, anpassade lagar, med mera). Andra menar, och till dem r\u00e4knar jag mig sj\u00e4lv, att v\u00e5r politik m\u00e5ste syfta till att bryta med kapitalismen, f\u00f6r om milj\u00f6n ska kunna r\u00e4ddas \u00e4r det absolut oundg\u00e4ngligt att ifr\u00e5gas\u00e4tta kapitalismens grundl\u00e4ggande lagar. Det betyder att man m\u00e5ste v\u00e5ga ifr\u00e5gas\u00e4tta det privata \u00e4gandet av produktionsmedlen, systemets fundament.<\/p>\n

Enligt min \u00e5sikt s\u00e5 avg\u00f6rs diskussionen mellan dessa tv\u00e5 linjer i praktiken genom det exempel som kampen mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna utg\u00f6r. I de utvecklade kapitalistiska l\u00e4nderna \u00e4r vi tvungna att n\u00e4stan helt sluta anv\u00e4nda fossila br\u00e4nslen inom en tidsrymd av knappt tv\u00e5 generationer. Om vi utesluter k\u00e4rnkraft \u2013 och det m\u00e5ste vi g\u00f6ra \u2013 s\u00e5 betyder det f\u00f6r Europas del att minska den totala konsumtionen av energi\u00a0 med h\u00e4lften, n\u00e5got som bara \u00e4r m\u00f6jligt genom att drastiskt minska f\u00f6r\u00e4dlingen och transporten av material.<\/p>\n

Omst\u00e4llningen till f\u00f6rnyelsebar energi och minskningen av energikonsumtionen h\u00e4nger samman, och f\u00f6ruts\u00e4tter stora investeringar som \u00e4r ot\u00e4nkbara om beslutfattandet sker inom ramen f\u00f6r dogmen om kostnadseffektivitet. Alternativet till kostnadseffektivitet kan bara vara demokratisk planering med fokus p\u00e5 sociala och ekologiska behov. Och s\u00e5dan planering \u00e4r i sin tur bara m\u00f6jlig om man bryter ner motst\u00e5ndet fr\u00e5n monopolf\u00f6retagen i branscherna olja, gas, kol, bilindustri, petrokemisk produktion, varvs- och flygindustri; f\u00f6r de vill forts\u00e4tta br\u00e4nna fossila br\u00e4nslen s\u00e5 l\u00e4nge det \u00e4r m\u00f6jligt.<\/p>\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r den centrala aspekten i din bok. Du tolkar den f\u00f6r\u00e4ndringen som ett \u201dklimatskred\u201d. Vad menar du med skred och varf\u00f6r anser du det vara mer bekymmersamt \u00e4n bara f\u00f6r\u00e4ndring?<\/strong><\/p>\n

Uttrycket klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 och jag menar f\u00f6r\u00e4ndringar i plural \u2013 antyder \u00e5terkomsten av klimatvariationer som liknar dem i f\u00f6rfluten tid. Men fr\u00e5n och med nu och fram till sekelskiftet s\u00e5 riskerar jordens klimat att p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 decennier f\u00f6r\u00e4ndras lika mycket som det gjort under de senaste 20 000 \u00e5ren, sedan den senaste istiden. Det r\u00e5der ingen tvekan om att vi inte \u00e4r l\u00e5ngt fr\u00e5n en tr\u00f6skel, som n\u00e4r den v\u00e4l \u00f6verskrids inneb\u00e4r att det inte l\u00e4ngre kommer att vara m\u00f6jligt att f\u00f6rhindra att de islager som bildades f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sedan slutgiltigt sm\u00e4lter. Ord som tr\u00f6skel eller skred \u00e4r helt klart mer till\u00e4mpliga f\u00f6r att beskriva den h\u00e4r realiteten \u00e4n \u201df\u00f6r\u00e4ndringar\u201d. Fenomenets hastighet saknar motstycke och utg\u00f6r ett allvarligt hot, f\u00f6r m\u00e5nga ekosystem kommer inte att kunna anpassa sig. Detta g\u00e4ller, fruktar jag, inte bara de naturliga ekosystemen utan ocks\u00e5 f\u00f6r en del ekosystem skapade av m\u00e4nskligheten<\/p>\n

Se vad som h\u00e4nder i Pakistan; de mekanismer f\u00f6r vattenutnyttjande som skapades av de brittiska kolonisat\u00f6rerna f\u00f6r att tj\u00e4na dess imperialistiska \u2028syften\u2009\u2013 dammar och vallar l\u00e4ngs floden Indus\u2009\u2013\u2009visar sig otillr\u00e4ckliga inf\u00f6r de extrema \u00f6versv\u00e4mningarna. Och riskerna \u00f6kar av att det varmare klimatet f\u00f6rrycker monsuncykeln och \u00f6kar nederb\u00f6rdens intensitet.<\/p>\n

Det tycks mig vara en illusion att tro att man kan vinna denna kamp om klimatet genom att f\u00f6rst\u00e4rka den existerande infrastrukturen, s\u00e5som V\u00e4rldsbanken och de stora kapitalistiska grupper som specialiserat sig p\u00e5 offentliga infrastruktursatsningar menar. Ist\u00e4llet f\u00f6r att bygga vallar vore det mer f\u00f6rnuftigt att restaurera det flexibla reglersystem av vattenniv\u00e5erna som anv\u00e4ndes f\u00f6re koloniseringen. Det \u00e4r vad milj\u00f6organisationen Internationella Flodn\u00e4tverket f\u00f6resl\u00e5r: att till\u00e5ta \u00f6versv\u00e4mningarna att rena sedimentet, att f\u00f6rhindra igenslamning av flodf\u00e5rorna, \u00f6ka landbildningen i deltan, stoppa avskogningen, anpassa de \u00f6versv\u00e4mningshotade omr\u00e5dena, med mera.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Men det fordrar en fullst\u00e4ndig omdaning av ett 300 mil l\u00e5ngt bevattningssystem och det f\u00e5r l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser f\u00f6r brukarr\u00e4ttigheter, jordbrukspolitik, stadsplanering och energiproduktion. F\u00f6r att genomf\u00f6ra en s\u00e5dan omvandling p\u00e5 tv\u00e5 eller tre decennier (och det \u00e4r mycket snabbt f\u00f6r ett projekt av den h\u00e4r omfattningen) m\u00e5ste man utmana jordbruksoligarkins makt och de utvecklingsprogram som IMF och V\u00e4rldsbanken p\u00e5dyvlar landet genom sina l\u00e5nemekanismer. Skulderna m\u00e5ste ist\u00e4llet avskrivas, annars stryps rekonstruktionen under skuldb\u00f6rdorna och Pakistan kommer att g\u00e5 till historien som det f\u00f6rsta exemplet p\u00e5 en negativ spiral d\u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna sammanl\u00e4nkar underutvecklingens alla mekanismer och f\u00f6rst\u00e4rker dem.<\/p>\n

H\u00e4r ser vi tydligt hur de sociala och ekologiska fr\u00e5gorna tr\u00e4nger in i varandra. I sj\u00e4lva verket kr\u00e4ver kampen mot klimatskreden ett politiskt skifte i rikting mot en helt annan utvecklingsmodell, fokuserad kring att tillfredst\u00e4lla m\u00e4nskliga behov. Annars \u00e4r det troliga resultatet ytterligare katastrofer av \u00e4n v\u00e4rre slag . Offren kommer framf\u00f6r allt vara de fattiga. Det \u00e4r den varning som tragedin i Pakistan ger.<\/p>\n

Du menar att l\u00e4nderna i Syd ska \u201dhoppa \u00f6ver\u201d fossilenergistadiet i sin utveckling och direkt utveckla f\u00f6rnyelsebara energislag. Vad svarar du dem som inv\u00e4nder att f\u00f6rnyelsebar energi inte \u00e4r ett tekniskt och kvantitativt alternativ?<\/strong><\/p>\n

Jag s\u00e4ger att de har fel. Den m\u00e4ngd solenergi som n\u00e5r jordens yta \u00e4r i storleksordningen \u00e5tta- till tiotusen g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n planetens energikonsumtion. Den tekniska potentialen f\u00f6r f\u00f6rnyelsebar energi \u2013 det vill s\u00e4ga den andel av den teoretiska potentialen som \u00e4r utvinningsbar med k\u00e4nd teknik, oberoende av kostnaden \u2013 uppskattas vara mellan sex till 18 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n v\u00e4rldens behov. Det \u00e4r helt klart att denna tekniska potential skulle kunna \u00f6kas mycket snabbt om utvecklande av system f\u00f6r f\u00f6rnyelsebar energi skulle bli en absolut prioritet i energiforskningen, vilket det inte \u00e4r nu. \u00d6verg\u00e5ngen till f\u00f6rnyelsebar energi st\u00e4ller oss onekligen inf\u00f6r massor av komplexa tekniska problem, men det finns ingen anledning att tro att de inte skulle g\u00e5 att l\u00f6sa.<\/p>\n

De huvudsakliga hindren \u00e4r politiska. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r f\u00f6rnyelsebar energi utan undantag dyrare \u00e4n fossil energi. F\u00f6r det andra handlar \u00f6verg\u00e5ngen till f\u00f6rnyelsebar energi inte om att byta br\u00e4nsle i pumparna; man m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndra energisystemet. Detta kr\u00e4ver enorma investeringar, och i b\u00f6rjan av omst\u00e4llningen kommer dessa med n\u00f6dv\u00e4ndighet att konsumera fossil energi och f\u00f6ljaktligen generera ytterligare v\u00e4xthusgaser. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r man i omst\u00e4llningsprocessen p\u00e5 kort sikt oundg\u00e4ngligen m\u00e5ste minska den totala energif\u00f6rbrukningen, f\u00f6r att n\u00e4r den v\u00e4l \u00e4r genomf\u00f6rd ha m\u00f6jlighet att \u00f6ppna helt nya horisonter<\/p>\n

Jag upprepar; det finns ingen m\u00f6jlighet att hitta en tillfredst\u00e4llande l\u00f6sning utan att konfrontera den kapitalistiska profiten och kapitalismens str\u00e4van efter tillv\u00e4xt. Det betyder framf\u00f6r allt att rena energiteknologier som idag kontrolleras av Nord m\u00e5ste tillf\u00f6ras Syd utan kostnad, med det enda villkoret att de styrs av den offentligt \u00e4gda sektorn och under lokalbefolkningens inflytande.<\/p>\n

Du f\u00f6respr\u00e5kar en social ekologi som du kallar ekosocialism. Vad \u00e4r en ekosocialist? Och hur skiljer sig denne fr\u00e5n \u201dvanliga\u201d socialister eller milj\u00f6v\u00e4nner?<\/strong><\/p>\n

En ekosocialist skiljer sig fr\u00e5n en \u201dvanlig milj\u00f6medveten person\u201d genom att hon eller han analyserar den ekologiska krisen inte som en kris i f\u00f6rh\u00e5llandet mellan naturen och m\u00e4nskligheten i allm\u00e4nhet utan som en kris mellan ett historiskt best\u00e4mt produktionss\u00e4tt och dess omgivning, och d\u00e4rf\u00f6r i sista instans som en kris f\u00f6r sj\u00e4lva produktionss\u00e4ttet. Med andra ord s\u00e5 \u00e4r\u2009\u2009\u2013\u2009\u2009f\u00f6r ekosocialisten\u2009\u2009\u2013\u2009\u2009den ekologiska krisen ett uttryck f\u00f6r kapitalismens kris (utan att f\u00f6r den skull underv\u00e4rdera de specifika kriserna i de s\u00e5 kallade socialistiska l\u00e4nderna, som tog efter kapitalismens produktivism). F\u00f6ljaktligen kommer ekosocialisten i sin milj\u00f6kamp alltid driva krav som kopplar till sociala fr\u00e5gor \u2013 till de exploaterade och f\u00f6rtrycktas kamp f\u00f6r omf\u00f6rdelning av rikedomar, f\u00f6r r\u00e4tt till arbete, med mera.<\/p>\n

Men ekosocialisten skiljer sig fr\u00e5n en \u201dklassisk socialist\u201d genom att hon eller han menar att den enda antikapitalism som kan vara giltig idag m\u00e5ste ta med ekosystemens naturliga begr\u00e4nsningar i ber\u00e4kningen, och vilka m\u00f6jligheter det finns att nyttja dem utan att utarma dem.<\/p>\n

Detta f\u00e5r ett flertal konsekvenser; naturligtvis ett brott med produktivism och konsumism, med perspektivet att skapa ett samh\u00e4lle d\u00e4r\u2009\u2013 \u2009n\u00e4r de grundl\u00e4ggande behoven \u00e4r tillfredst\u00e4llda\u2009\u2009\u2013\u2009\u2009fritid och sociala relationer utg\u00f6r det verkliga v\u00e4lst\u00e5ndet. Men ocks\u00e5 utfasning av skadlig teknologi och produktion, med de arbetandes villkor i fokus. Ekosocialister understryker ocks\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigheten av maximal decentralisering av produktion och distribution inom ramen f\u00f6r en demokratiskt planerad ekonomi.<\/p>\n

Jag ser det som viktigt att ifr\u00e5gas\u00e4tta den traditionella socialistiska visionen som menar att varje \u00f6kning av produktiviteten i jordbruksarbetet \u00e4r ett steg mot socialism. Enligt min uppfattning s\u00e5 kan vi inte med ett s\u00e5dant syns\u00e4tt ta tillr\u00e4cklig h\u00e4nsyn till milj\u00f6n. I sj\u00e4lva verket kr\u00e4ver ett ekologiskt mer uth\u00e5lligt jord- och skogsbruk mer arbetskraft, inte mindre. Att till exempel \u00e5terskapa buskage, dungar och v\u00e5tmarker, att diversifiera gr\u00f6dorna och g\u00e5 \u00f6ver till mer organisk produktion inneb\u00e4r att en st\u00f6rre andel av det samh\u00e4lliga arbetet investeras i ekologiska uppgifter. Det arbetet kommer ligga p\u00e5 en h\u00f6g vetenskaplig och teknisk niv\u00e5 , det \u00e4r inte en \u00e5terg\u00e5ng till att vattna med slang \u2013 men det \u00e4r inte l\u00e4tt att mekanisera det.<\/p>\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r jag anser att ett \u201dv\u00e5rdande\u201d inslag m\u00e5ste genomsyra ekonomiska aktiviteter, i synnerhet dem som har lokal p\u00e5verkan p\u00e5 ekosystemen. Vi har ansvar f\u00f6r naturen. P\u00e5 s\u00e4tt och vis inneb\u00e4r det att utvidga det f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som v\u00e4nstern har inom omr\u00e5den som utbildning, sjukv\u00e5rd och omv\u00e5rdnad. Inga socialister h\u00e4vdar att sk\u00f6terskor ska ers\u00e4ttas av robotar, vi vet alla att vi beh\u00f6ver fler och b\u00e4ttre betalda sk\u00f6terskor s\u00e5 att patienterna blir b\u00e4ttre omh\u00e4ndertagna. Samma resonemang kan anpassas till att g\u00e4lla p\u00e5 milj\u00f6omr\u00e5det; om milj\u00f6v\u00e5rden ska bli b\u00e4ttre kr\u00e4vs mer arbetskraft, kunskaper och m\u00e4nskligt ansvarstagande. I motsats till den \u201dtraditionelle socialisten\u201d s\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker ekosocialisten \u2013 trots att det \u00e4r sv\u00e5rt \u2013 f\u00f6ra in dessa fr\u00e5gor i de f\u00f6rtycktas och de exploaterades kamp, ist\u00e4llet f\u00f6r att skjuta p\u00e5 dess l\u00f6sning till efter revolutionen.<\/p>\n

M\u00e5nga, inklusive mig sj\u00e4lv, \u00e4r \u00f6vertygade om att en framg\u00e5ngsrik kamp mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna med n\u00f6dv\u00e4ndighet inneb\u00e4r att man m\u00e5ste bryta med kapitalismens produktivism. I det sammanhanget talar du om \u201dden socialiserade m\u00e4nniskan, sammanslutningen av producenter\u201d. Vilka \u00e4r de och vad specifikt \u00e4r det de kan utr\u00e4tta?<\/strong><\/p>\n

Du anspelar p\u00e5 det Marxcitat som fungerar som motto i min bok:<\/p>\n

\u201dFreedom (\u2026)\u00a0 can only consist in socialized man, the associated producers, rationally regulating their\u00a0 interchange with Nature.\u201d <\/em><\/p>\n

Vi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att i Marx\u2019 t\u00e4nkande \u00e4r id\u00e9n om den rationella regleringen av det ekonomiska utbytet avh\u00e4ngigt av att kapitalismen \u00e4r borta. \u00c5 ena sidan underminerar \u201dallas kamp emot alla\u201d varje f\u00f6rs\u00f6k hos producenterna att f\u00f6renas; men \u00e5 andra sidan \u00e4r merparten av producenterna \u2013 l\u00f6nearbetarna \u2013 skilda fr\u00e5n produktionsmedlen. Dessa, inklusive naturresurserna, har \u00e4garna till\u00e4gnat sig. Ber\u00f6vade all beslutsmakt har arbetarna inte makt att reglera n\u00e5gonting vad g\u00e4ller produktionen, allra minst makt \u00f6ver samspelet med milj\u00f6n.<\/p>\n

F\u00f6r att blir sociala varelser m\u00e5ste producenterna b\u00f6rja sluta sig samman i kamp mot sina exploat\u00f6rer. S\u00e5dan kamp \u00e4r ett embryo till den kollektiva till\u00e4gnelsen av produktionsmedlen och kollektiv nyttjander\u00e4tt av naturresurserna. Detta \u00e4r i sin tur n\u00f6dv\u00e4ndigt, men inte tillr\u00e4ckligt, f\u00f6r att n\u00e5 ett mer harmoniskt f\u00f6rh\u00e5llande till naturen.<\/p>\n

N\u00e4r detta \u00e4r sagt, s\u00e5 kan man besvara din fr\u00e5ga om de konkreta aktionsformerna genom att unders\u00f6ka hur olika grupper f\u00f6rst\u00e5r \u2013 eller inte f\u00f6rst\u00e5r \u2013 behovet av ett rationellt reglerat utbyte mellan m\u00e4nniskan och naturen. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r det sl\u00e5ende att de mest avancerade st\u00e5ndpunkterna av ekosocialistisk karakt\u00e4r utg\u00e5r fr\u00e5n urbefolkningar och fr\u00e5n sm\u00e5brukare som tar kamp mot jordbruksindustrin. Detta \u00e4r ingen slump; grupperna \u00e4r inte avskilda \u2013 eller helt avskilda \u2013 fr\u00e5n produktionsmedlen. S\u00e5ledes har de f\u00f6rm\u00e5ga att erbjuda konkreta strategier f\u00f6r en rationell reglering av interaktionen med milj\u00f6n p\u00e5 nationell niv\u00e5. Urbefolkningar ser f\u00f6rsvaret av klimatet som ytterligare en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna beh\u00e5lla sin f\u00f6rkapitalistiska livsstil i symbios med naturen.<\/p>\n

Bonder\u00f6relsen Via Campesina har utvecklat ett helt program av konkreta krav p\u00e5 temat att \u201db\u00f6nderna vet hur man kyler ner klimatet\u201d. Arbetarr\u00f6relsen d\u00e4remot \u00e4r p\u00e5 efterk\u00e4lken. Detta beror f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 det faktum att varje enskild arbetare tenderar att hoppas\u00a0 p\u00e5 l\u00f6nsamhet f\u00f6r f\u00f6retaget som exploaterar honom eller henne, f\u00f6r att f\u00e5 beh\u00e5lla sitt jobb.<\/p>\n

Slutsats: ju mer tillbakatr\u00e4ngd arbetarsolidariteten blir av den nyliberala offensiven, desto sv\u00e5rare blir det att utveckla milj\u00f6medvetenheten bland arbetarna. Det \u00e4r ett stort problem, f\u00f6r arbetarklassen kan genom sin centrala roll i produktionen spela en ledande roll i kampen f\u00f6r det antikapitalistiska alternativ som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att r\u00e4dda milj\u00f6n. Urbefolkning, bondeorganisationer och ungdomar har intresse av att involvera fackf\u00f6reningar i klimatkampanjer \u2013 \u00f6ka samarbetet, kontakter p\u00e5 gr\u00e4srotsniv\u00e5, med mera. Inom sj\u00e4lva arbetarr\u00f6relsen \u00e4r uppgiften att driva krav som g\u00e4ller jobb, l\u00f6ner och arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden, samtidigt som man bidrar till att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n

En viktig fr\u00e5ga i det avseendet \u00e4r behovet av en allm\u00e4n arbetstidsf\u00f6rkortning utan l\u00f6neavdrag, med tillika drastisk minskning av arbetstakten och \u00f6kning av antalet anst\u00e4llda. En annan aspekt \u00e4r utvidgning av den offentliga sektorn under de arbetandes och brukarna kontroll: kostnadsfri, f\u00f6rstklassig kollektivtrafik, offentligt \u00e4gd energiproduktion och distribution, offentligt organiserad energibesparing och klimatrenovering av fastigheter. Ekosocialister har en roll i att vara drivande bakom s\u00e5dana krav.<\/p>\n

I din bok verkar du inte vara r\u00e4dd f\u00f6r att bli anklagad f\u00f6r alarmism av dem som \u00e4nnu inte insett att vi har tr\u00e4tt in i den antropocena eran, och att det betyder att det \u00e4r m\u00e4nniskan som ligger bakom den skenande uppv\u00e4rmningen. Avspeglar inte begrepp som gr\u00f6n kapitalism, h\u00e5llbar utveckling och \u201dgreenwashing\u201d1<\/sup> en \u00f6nskan att f\u00f6rneka detta samband och att kunna forts\u00e4tta som f\u00f6rut. Om vi ska g\u00e5 bortom den produktivistiska kapitalismen, borde vi inte f\u00f6rst \u00e4ndra v\u00e5rt beteende som konsumenter och producenter?<\/strong><\/p>\n

Jag \u00e4r inte alarmistisk. I min bok f\u00f6rlitar jag mig n\u00e4stan uteslutande p\u00e5 Internationella klimatpanelen IPCC:s rapporter, vars diagnos av den globala uppv\u00e4rmningen och dess m\u00f6jliga konsekvenser f\u00f6r mig, vad man \u00e4n s\u00e4ger om dem, framst\u00e5r som utm\u00e4rkta summeringar av sakkunnigt granskad vetenskaplig kunskap. Det \u00e4r sant att det finns en viss eftersl\u00e4pning hos IPCC vad g\u00e4ller de senaste uppt\u00e4ckterna, men det \u00e4ndrar inget p\u00e5 det stora hela.<\/p>\n

I sj\u00e4lva verkat fruktar jag \u00f6verdrifterna och det panikartade tonl\u00e4get i debatten. Alltf\u00f6r ofta tenderar de att d\u00f6lja de verkliga hoten och de verkliga uppgifterna. Klimatskred \u00e4r mycket anv\u00e4ndbart i domedagsprofetior och det r\u00e5der ingen brist p\u00e5 gurus som deklarerar att \u201dplaneten \u00e4r i fara\u201d, att \u201dlivet \u00e4r i fara\u201d, att \u201dm\u00e4nsklighetens \u00f6verlevnad \u00e4r hotad\u201d, att \u201ddet fotosyntetiska taket h\u00e5ller p\u00e5 att st\u00f6rta ned \u00f6ver v\u00e5ra huvuden\u201d eller vad du nu kan t\u00e4nka dig. Allt det d\u00e4r \u00e4r \u00f6verdrivet. Planeten fruktar ingenting, och livet p\u00e5 jorden \u00e4r ett fenomen s\u00e5 h\u00e4rdigt att \u00e4ven om m\u00e4nskligheten avsiktligt vill g\u00f6ra slut p\u00e5 det antagligen inte skulle kunna det, ens med atombomber.<\/p>\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna hotar inte den m\u00e4nskliga arten som s\u00e5dan. Hotet g\u00e4ller att ungef\u00e4r tre miljarder m\u00e4nniskor riskerar att f\u00e5 sina levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden dramatiskt f\u00f6rs\u00e4mrade och hundratals miljoner \u00e4r hotade i sin fysiska existens. Makthavarna vet detta och g\u00f6r ingenting \u2013 eller n\u00e4stan ingenting \u2013 eftersom det kostar f\u00f6r mycket och f\u00f6r att det st\u00f6r den ekonomiska ordningen. Det \u00e4r den nakna sanningen.<\/p>\n

Alltf\u00f6r ofta skyler katastrofvarningarna \u00f6ver den samh\u00e4lliga barbarin som hotar att bli en effekt av klimatf\u00f6r\u00e4ndring och sp\u00e4der ut fr\u00e5gan i en vag k\u00e4nsla av allm\u00e4n skuld. \u201dSl\u00f6sa inte tid p\u00e5 att gn\u00e4lla om ansvarf\u00f6rdelning\u201d, \u201dvi \u00e4r alla skyldiga\u201d, \u201dvi m\u00e5sta komma \u00f6verens om \u00e5tg\u00e4rder\u201d, med mera. Under tiden forts\u00e4tter energiprofit\u00f6rerna att oupph\u00f6rligt br\u00e4nna kol och olja.<\/p>\n

Detta leder \u00f6ver till den andra delen av din fr\u00e5ga, om att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5rt beteende som konsumenter och producenter. Som framg\u00e5tt av det jag sagt tidigare s\u00e5 har man som anst\u00e4lld ingen m\u00f6jlighet att \u00e4ndra sitt beteende som producent. Vem producerar? Hur? Varf\u00f6r? F\u00f6r vem? I vilka kvantiteter? Med vilka social och milj\u00f6m\u00e4ssiga konsekvenser?<\/p>\n

Det \u00e4r bara f\u00f6retags\u00e4garna som har n\u00e5got att s\u00e4ga till om i de h\u00e4r fr\u00e5gorna och de styrs av profitintresset. Som anst\u00e4lld kan man bara f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 inflytande \u00f6ver sk\u00f6tseln av f\u00f6retaget f\u00f6r att utmana ledningen och peka p\u00e5 de anst\u00e4lldas f\u00f6rm\u00e5ga att styra det efter andra principer \u00e4n profitintresset. Det handlar om det gamla kravet om arbetarkontroll, och ekosocialister m\u00e5ste formulera praktiskt hur det ocks\u00e5 kan inrymma milj\u00f6m\u00e4ssiga h\u00e4nsynstaganden.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller konsumtion s\u00e5 menar jag att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att skilja mellan individuella och kollektiva f\u00f6r\u00e4ndringar. P\u00e5 det hela taget \u00e4r det naturligtvis b\u00e4ttre om n\u00e5gon minskar sitt flygresande p\u00e5 ena eller andra s\u00e4ttet, men denna minskning syftar framf\u00f6r allt till att k\u00f6pa ett rent samvete till ett billigt pris samtidigt som det avleder personen fr\u00e5n politisk kamp f\u00f6r det n\u00f6dv\u00e4ndiga strukturella f\u00f6r\u00e4ndringarna. Att l\u00e4gga tonvikten vid den h\u00e4r typen av beteendef\u00f6r\u00e4ndringar handlar om greenwashing och det betyder i sj\u00e4lva verkat att forts\u00e4tta som f\u00f6rut.<\/p>\n

Kollektiva omst\u00e4llningar \u00e4r en annan sak. De kan visa p\u00e5 v\u00e4rdet av en annan m\u00f6jlig logik, bidra till att inf\u00f6randet alternativa metoder och underst\u00f6dja genomf\u00f6randet av de n\u00f6dv\u00e4ndiga strukturella f\u00f6r\u00e4ndringarna, och de skapar i sig social mobilisering. S\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar, som exempelvis kollektiva ink\u00f6p fr\u00e5n b\u00f6nder och urbana odlingskollektiv, ska absolut uppmuntras.<\/p>\n

Men kan man bek\u00e4mpa klimatskreden till vilka sociala och ekonomiska kostnader som helst? \u00c4r det s\u00e5 br\u00e5dskande att bygga en annan samh\u00e4llsmodell s\u00e5 att man ska v\u00e5ga riskera hela det nuvarande samh\u00e4llsbygget? \u00c4r det ett val mellan natur och civilisation?<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Att p\u00e5st\u00e5 att man genom en annan klimatpolitik riskerar att rubba hela samh\u00e4llet f\u00f6r att man prioriterar naturen framf\u00f6r civilisationen, \u00e4r att v\u00e4nda upp och ner p\u00e5 allt ihop! Vad som i realiteten \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att h\u00e4nda \u00e4r att den befintliga politiken hotar civilisationen samtidigt som den leder till enorma irreparabla skador p\u00e5 naturen, som \u00e4r v\u00e5rt gemensamma arv. Den r\u00e5dande politiken \u00e4r helt underordnad dogmen om kostnadseffektivitet och vi ser vad man lyckas \u00e5stadkomma; knappt n\u00e5gonting. Vi k\u00f6r r\u00e4tt in i v\u00e4ggen.<\/p>\n

Naturligtvis kan man inte l\u00e5tsas som om kostnaderna f\u00f6r olika \u00e5tg\u00e4rder inte spelar n\u00e5gon roll. Om man v\u00e4ljer mellan tv\u00e5 olika strategier f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen \u00e4r det rimligt att v\u00e4lja den med l\u00e4gst samh\u00e4llig kostnad, om allt annat \u00e4r lika. Men i grunden m\u00e5ste det f\u00f6rst till en annan sorts politik, som vilar p\u00e5 andra kriterier \u00e4n kostnader, och i synnerhet p\u00e5 kvalitativa kriterier. Uttryckt i tekniska termer, s\u00e5 \u00e4r energieffektivitet p\u00e5 systemniv\u00e5 ett essentiellt kriterium.<\/p>\n

Den framst\u00e5ende amerikanske ekologen Barry Commoner f\u00f6rde fram de h\u00e4r id\u00e9erna f\u00f6r mer \u00e4n 20 \u00e5r sedan. \"\"<\/a>Det \u00e4r en termodynamisk absurditet, menade han, att frakta kol hundratals mil f\u00f6r att producera elektricitet som sedan efter att ha \u00f6verf\u00f6rts tiotals mil anv\u00e4nds f\u00f6r att v\u00e4rma vatten till hush\u00e5llen, n\u00e5got som enkelt kan \u00e5stadkommas med solenergidrivna varmvattenberedare.<\/strong> Uttryckt i sociala termer m\u00e5ste det grundl\u00e4ggande kriteriet vara omsorgen om m\u00e4nniskorna och deras v\u00e4lf\u00e4rd, och i synnerhet om de fattigaste. Det \u00e4r ett kriterium som idag i stor utstr\u00e4ckning ignoreras, vilket bland annat tragedin i Pakistan visar.<\/p>\n

Slutligen, tror du att det ekosocialistiska projektet \u00e4r genomf\u00f6rbart i en n\u00e4ra framtid?<\/strong><\/p>\n

Genomf\u00f6rbarheten beror helt och h\u00e5llet p\u00e5 styrkef\u00f6rh\u00e5llandena mellan kapitalismen och de exploaterade. Och det finns ingen anledning att lura oss sj\u00e4lva; styrkef\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r i nul\u00e4get till kapitalets f\u00f6rdel. Men det finns ingen tredje v\u00e4g; f\u00f6rs\u00f6ken att r\u00e4dda klimatet med marknadsmekanismer visar hela tiden p\u00e5 dess ekologiska ineffektivt och p\u00e5 de sociala or\u00e4ttvisorna de reproducerar. Enda m\u00f6jligheten \u00e4r motst\u00e5nd. Bara det kan f\u00f6r\u00e4ndra styrkef\u00f6rh\u00e5llandena och leda till delreformer som pekar i r\u00e4tt riktning. Demonstrationerna i K\u00f6penhamn var ett f\u00f6rsta steg, m\u00f6tet i Cochabamba var ett andra. L\u00e5t oss forts\u00e4tta, l\u00e5t oss f\u00f6renas och bygga en global r\u00f6relse som r\u00e4ddar klimatet med socialt r\u00e4ttvisa medel. Det kommer att vara mer effektivt \u00e4n alla f\u00f6rs\u00f6k till lobbying fr\u00e5n dem som sprider illusioner om en gr\u00f6n kapitalism.<\/p>\n

Ur International Viewpoint<\/strong><\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Peter Jervelycke Belfrage <\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

NOT<\/strong><\/h5>\n
1. Greenwash inneb\u00e4r att undvika riktiga milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder och ist\u00e4llet l\u00e4gga energi p\u00e5 att skapa en gr\u00f6n image. Det kan ske genom att kalla milj\u00f6skadlig verksamhet en milj\u00f6insats, eller att framh\u00e4va viss verksamhet som \u00e4r framsynt f\u00f6r att d\u00f6lja annan milj\u00f6skadlig verksamhet som sker i st\u00f6rre omfattning.<\/h5>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den belgiske marxisten och agronomen Daniel Tanuro gav nyligen ut boken L\u00b4impossible capitalisme vert d\u00e4r han utifr\u00e5n marxistisk v\u00e4rdeteori analyserar den ekologiska krisen och g\u00f6r en kritisk genomg\u00e5ng av den samtida debatten om klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. I f\u00f6ljande intervju med Richard Fidler … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-773","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-ct","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/773","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=773"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/773\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":776,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/773\/revisions\/776"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=773"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=773"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=773"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}