{"id":796,"date":"2011-05-02T09:01:59","date_gmt":"2011-05-02T08:01:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=796"},"modified":"2011-05-02T09:11:12","modified_gmt":"2011-05-02T08:11:12","slug":"en-snirklig-som-ar-arbetare-en-social-konstruktion","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2011\/05\/02\/en-snirklig-som-ar-arbetare-en-social-konstruktion\/","title":{"rendered":"En snirklig s\u00f6m – \u00e4r arbetare en social konstruktion?"},"content":{"rendered":"

Fr\u00e5gan om k\u00f6n, eller genus, har genomg\u00e5tt f\u00f6r\u00e4ndringar under \u00e5ren \u2013 och med den feminismen. Ett postmodernt syns\u00e4tt har tr\u00e4ngt in och underminerat maktanalysen. Ska fr\u00e5gan om klass g\u00e5 samma v\u00e4g? Kajsa Ekis Ekman har l\u00e4st en bok som vill lansera en ny modell f\u00f6r klassanalys. \"\"<\/a>Hon v\u00e4lkomnar utmaningen men sk\u00e4rsk\u00e5dar inneh\u00e5llet kritiskt<\/strong>\u2009<\/strong>\u2013<\/strong>\u2009<\/strong>och funderar p\u00e5 vad vi kan s\u00e4tta emot.<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r kvinnor\u00f6relsen k\u00e4mpat till sig en m\u00e4ngd avg\u00f6rande framg\u00e5ngar som r\u00e4tten till abort och daghem, kom den f\u00f6rsta backlashen. Den kallades s\u00e4rartsfeminism.<\/p>\n

\u00a0Debatt\u00f6rer som Rigmor Rob\u00e8rt och Maria Borelius h\u00e4vdade kvinnors inneboende mjukhet, sk\u00f6nhet och speciella l\u00e4mplighet att ta hand om barn. Men \u201ds\u00e4rartsfeminismen\u201d \u2013 om man nu kan kalla den feminism \u2013 trycktes tillbaka under 90-talet. N\u00e4tverket St\u00f6dstrumporna lyckades \u00f6ka antalet kvinnor i riksdagen och i boken Under det rosa t\u00e4cket<\/em> tog Nina Bj\u00f6rk d\u00f6d p\u00e5 s\u00e4rartsfeminismen som id\u00e9. Kvinnor var p\u00e5 v\u00e4g ut i arbetslivet, upp\u00e5t i hierarkierna \u2013 s\u00e4rartsfeminismen hade inget att ge oss.<\/p>\n

Snart kom den andra backlashen \u2013 den postmoderna, nyliberala livsstilismen. Pl\u00f6tsligt var befrielsen individuell och handlade om att kl\u00e4 sig och bete sig annorlunda. Fokus kom att ligga p\u00e5 normer och avvikande i st\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 makt och f\u00f6rtryck. Ordet kvinna byttes ut mot ordet genus. I st\u00e4llet f\u00f6r att k\u00e4mpa tillsammans och uppn\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttringar skulle vi\u00a0 byta identitetsmark\u00f6rer.<\/p>\n

Jag sk\u00e4mtade i en artikel 2009 om hur absurt det blir n\u00e4r man till\u00e4mpar detta p\u00e5 andra sociala r\u00f6relser: \u201dMen varf\u00f6r bara k\u00f6n, i s\u00e5 fall? D\u00e5 kan man ju till\u00e4mpa detta p\u00e5 allt och l\u00e4ra ut antirasism genom att rekommendera f\u00e4rgbyte \u2013 Michael Jackson blir hj\u00e4lte \u2013 och klasskamp genom att kl\u00e4 upp eller ner sig, f\u00f6r att \u201dbyta identitetsmark\u00f6rer.\u201d Gl\u00f6m f\u00f6rhandlingar, kl\u00e4 ut dig till chef ist\u00e4llet! Arbetare \u00e4r bara en konstruktion!\u201d<\/p>\n

Men det var inte ett sk\u00e4mt, visade det sig, f\u00f6r exakt detta h\u00e4nder nu. I boken Klass \u2013 feministiska och kulturanalytiska perspektiv<\/em> f\u00f6rs\u00f6ker Ulrika Holgersson, historiker vid Lunds Universitet, lansera id\u00e9n om klass som n\u00e5got man g\u00f6r<\/em>. Holgersson vill g\u00f6ra upp med det marxistiska klassbegreppet. Hon vill inte \u201dl\u00e5sa fast\u201d begreppet i relationen till produktionsmedlen. Klass g\u00e5r enligt Holgersson inte att reduceras till pengar. Det \u00e4r inte n\u00e5got fast, utan n\u00e5got flytande. Det \u201dg\u00f6rs\u201d hela tiden i relation till andra m\u00e4nniskor, genom hur vi talar, hur vi r\u00f6r oss, hur vi kl\u00e4r oss. Klass \u00e4r en konstruktion, och reglerna f\u00f6r g\u00f6randet av klass finns inom oss sj\u00e4lva.<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Backslick och kostymer<\/strong><\/p>\n

Holgersson inleder med en scen fr\u00e5n filmen Snabba Cash<\/em>. D\u00e4r JW, en vanlig lantis-svensson, har kommit in i Stureplanskretsar genom att f\u00f6rst\u00e4lla sig. Han k\u00f6r svarttaxi och s\u00e4ljer kokain f\u00f6r att ha r\u00e5d att k\u00f6pa sig exklusiva kostymer. Snittet, sk\u00e4rningen, knapparna p\u00e5 kostymerna \u00e4r koder som skiljer folk fr\u00e5n folk. Massproducerat fr\u00e5n skr\u00e4ddarsytt. Detta bevisar enligt Holgersson att \u201dklass \u00e4r n\u00e5got som konstrueras, som vi \u2019g\u00f6r\u2019<\/em> med v\u00e5rt spr\u00e5k och v\u00e5ra kroppar, precis som vi ocks\u00e5 g\u00f6r k\u00f6nsskillnader eller genus.<\/em>\u201d<\/p>\n

Och visst beter vi oss ofta i enlighet med v\u00e5r sociala grupp. Vi anpassar oss, inte bara efter v\u00e5rt k\u00f6n, klass och etnicitet, utan till v\u00e5r bostadsort och v\u00e4nkrets. Mellan alla dessa grupper g\u00e5r skiljelinjer, osynliga tills man \u00f6vertr\u00e4der dem. S\u00e5 l\u00e5ngt \u00e4r jag med Holgersson. Men hur mycket gel JW \u00e4n har i h\u00e5ret f\u00f6r att f\u00e5 den riktiga backslicken, s\u00e5 m\u00e5ste han fortfarande ljuga om sin bakgrund. Om klass bara vore n\u00e5got vi gjorde med spr\u00e5ket och kroppen, s\u00e5 skulle JW stolt kunna ber\u00e4tta att han kommer fr\u00e5n Robertsfors och k\u00f6r svarttaxi \u2013 huvudsaken \u00e4r v\u00e4l att han har den r\u00e4tta kavajen? Nej, han sitter p\u00e5 helsp\u00e4nn, han \u00e4r nerv\u00f6s f\u00f6r att bli avsl\u00f6jad. De andra \u00e4r \u00e4kta, han \u00e4r fejk. Och det slutar mycket riktigt med att JW \u2013 och ingen annan \u2013 hamnar i f\u00e4ngelse, trots sin backslick och sina kostymer. Jag tycker att \u201dSnabba cash\u201d snarare bevisar att det inte g\u00e5r att \u201dg\u00f6ra\u201d en klass man inte kommer ifr\u00e5n, man kommer att bli avsl\u00f6jad f\u00f6rr eller senare.<\/p>\n

\u201dSnabba cash\u201d visar, tv\u00e4rtom mot vad Holgersson p\u00e5st\u00e5r, att beteendet \u00e4r sekund\u00e4rt. Det bottnar alltid i en verklig skillnad. Klasskillnaderna \u00e4r grunden, kulturen f\u00f6ljden. Detta kallar marxister f\u00f6r relationen mellan bas<\/em> och \u00f6verbyggnad<\/em>. Holgersson menar att det \u00e4r en \u201dbin\u00e4r modell\u201d och avf\u00e4rdar den som \u201dalldeles f\u00f6r deterministisk, mekanisk och f\u00f6renklad\u201d. Ja, f\u00f6renklad d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r<\/em> en f\u00f6renkling, och f\u00f6renklingar \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga om vi ska kunna tolka hela samh\u00e4llet och inte bara zooma in p\u00e5 enskilda fall. Men den \u00e4r absolut inte mekanisk. Det blir den bara om man sj\u00e4lv har ett mekaniskt t\u00e4nkande och gl\u00f6mmer bort dialektiken. Dialektiken inneb\u00e4r att det alltid finns en kamp, en dynamisk konflikt mellan grupper. Samh\u00e4llet \u00e4r aldrig statiskt.<\/p>\n

I vissa tider har \u00f6verheten oinskr\u00e4nkt makt, tvingar m\u00e4nniskor att arbeta gratis och stiftar lagar som f\u00e4ngslar alla som tycker annorlunda. I andra tider tar folket tillbaka makten och tar \u00f6ver f\u00f6retagen. Hela tiden p\u00e5g\u00e5r denna kamp, i sm\u00e5 f\u00f6rskjutningar \u00e5t ena eller andra h\u00e5llet. Och i denna kamp formas kulturen, hela tiden omskapas den. Den \u00e4r en produkt av makten, men ocks\u00e5 av motst\u00e5ndet. Hur vi beter oss, vilka vi h\u00e4rmar, beror p\u00e5 vad som \u00e4r starkast f\u00f6r tillf\u00e4llet. Idag vill en Svensson fr\u00e5n Robertsfors likna en brat fr\u00e5n Stureplan. Imorgon kanske han har kl\u00e4nning eller turban. I \u00f6vermorgon kanske det \u00e4r bratsen som vill likna svenssons fr\u00e5n Robertsfors.<\/p>\n

Det \u00e4r naturligtvis inte s\u00e5 mekaniskt att det slaviskt f\u00f6ljer den ekonomiska makten, det kan r\u00e4cka med tendenser \u00e5t ett eller annat h\u00e5ll som vi f\u00f6rnimmer och plockar upp. Men inget st\u00e5r frikopplat fr\u00e5n kampen om makten. Vad Holgersson g\u00f6r \u00e4r att hon suddar ut denna viktiga relation mellan orsak och verkan.<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Klass och beteende<\/strong><\/p>\n

\u00c4r klass s\u00e5ledes p\u00e5 v\u00e4g att m\u00f6ta samma \u00f6de som k\u00f6net har gjort? Det finns all anledning att vara vaksam p\u00e5 detta. F\u00f6r det var precis n\u00e4r kvinnor hade k\u00e4mpat sig in i manliga maktcentra och p\u00e5 allvar blev en kraft att r\u00e4kna med, som k\u00f6net helt pl\u00f6tsligt blev n\u00e5got \u201dflytande\u201d \u2013 det fanns inte k\u00f6n, sade man inspirerad av teoretiker som Butler och Foucault, och att ens tala om m\u00e4n och kvinnor utan att anv\u00e4nda citationstecken var f\u00f6rtryckande… Resultatet var fatalt f\u00f6r kvinnokampen, som ersattes med en hyperabstrakt diskussion om genus i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00e4mpa f\u00f6r kvinnors intressen. Och \u00e4n v\u00e4rre var att de v\u00e4rsta kvinnof\u00f6rtryckande fenomenen \u2013 som prostitution \u2013\u2009\u2009till och med f\u00f6rsvaras<\/em> med denna relativistiska retorik.<\/p>\n

Om klass g\u00e5r samma v\u00e4g s\u00e5 kommer vi att f\u00e5 se eviga analyser av hur klass \u201dg\u00f6rs\u201d av typen; ett par gympaskor som har nedslitna sulor kan vara ett tecken p\u00e5 fattigdom men f\u00f6rmodligen ett tecken p\u00e5 medelklass eftersom om man har r\u00e5d att b\u00e4ra dyrare saker kan man v\u00e4lja att b\u00e4ra n\u00e5got slitet, med till\u00e4gget att det kan ocks\u00e5 vara tecken p\u00e5 \u00f6verklass eftersom modehuset Miu Miu nu visat ett par liknande p\u00e5 Paris modevecka, och s\u00e5 vidare, och s\u00e5 vidare. Och vad betyder egentligen en snirklig s\u00f6m med gr\u00f6n sytr\u00e5d p\u00e5 jeansfickan? Universiteten kommer att \u00f6versv\u00e4mmas av denna typ av \u201danalyser\u201d, allt under f\u00f6rev\u00e4ndning att vi talar om klass!<\/p>\n

Men innan vi b\u00f6rjar barrikadera oss mot Holgerssons id\u00e9er skulle jag vilja s\u00e4ga att hennes bok \u00e4r en utmaning. Inte bara d\u00e4rf\u00f6r att den inneh\u00e5ller en bra och tydlig genomg\u00e5ng av klassbegreppets historia, fr\u00e5n Marx till Weber, Bourdieu och Stedman Jones f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra. Utan framf\u00f6r allt f\u00f6r att Holgersson tar upp och formulerar n\u00e5got som ligger i tiden. Det \u00e4r ju precis p\u00e5 detta s\u00e4tt det talats om klass de senaste \u00e5ren. B\u00f6cker som Anneli Jordahls Klass \u2013 \u00e4r du fin nog?<\/em> och Fanny Ambj\u00f6rnssons En klass f\u00f6r sig<\/em> handlar ju b\u00e5da om beteende. En annan teoretiker som det talas mycket om \u00e4r den brittiska sociologen Beverly Skeggs, som kopplar klass till respektabilitet.<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Individ och samh\u00e4lle<\/strong><\/p>\n

Holgersson g\u00f6r teori av denna str\u00f6mning, och skiljer den helt fr\u00e5n dess materiella grund. Hon ska ha all heder f\u00f6r att hon f\u00f6rs\u00f6ker bl\u00e5sa lite syre i diskussionen om klass. Fr\u00e5gan \u00e4r: vad g\u00f6r man nu? Jag ser denna tendens som ett tecken p\u00e5 att m\u00e4nniskor vill tala om klass<\/em> men att vi inte har redskapen att f\u00f6rst\u00e5<\/em>. I brist p\u00e5 redskap utg\u00e5r vi fr\u00e5n det vi ser: olika m\u00f6bler, olika smak, olika s\u00e4tt att prata. Vi s\u00e4ger: aha, det d\u00e4r \u00e4r klass! Det \u00e4r en bra b\u00f6rjan, men det kan inte ensamt utg\u00f6ra en teori. Utg\u00e5r man fr\u00e5n en kulturell definition p\u00e5 klass blir det dessutom alltid sv\u00e5rt att skilja mellan analys och rena f\u00f6rdomar. Om kultur \u00e4r samma sak som klass, vad hindrar d\u00e5 att f\u00f6rdomar som att arbetare inte l\u00e4ser eller gillar ekologisk mat och att medelklassen \u00e4r utbildad och omt\u00e4nksam, blir till sanningar? Och att de sen naturaliseras och b\u00f6rjar utg\u00f6ra argument mot projekt som \u201dEn bok f\u00f6r alla\u201d? F\u00f6r l\u00e4sning \u00e4r ju \u00e4nd\u00e5 bara f\u00f6r medelklassen?<\/p>\n

En annan sak som st\u00f6r mig med Holgerssons bok \u00e4r att hon s\u00e5 sj\u00e4lvklart utg\u00e5r fr\u00e5n att klass handlar om individer. Hon skriver till exempel att \u201dklass formar tillvaron\u201d och att klass \u00e4r en av m\u00e5nga faktorer som avg\u00f6r en m\u00e4nniskas liv.<\/p>\n

Men \u00e4r verkligen grundfr\u00e5gan vilka faktorer som formar individens<\/em> liv? Handlar inte klassfr\u00e5gan ocks\u00e5 om att se vilka krafter som skapar samh\u00e4llet<\/em>? Om jag \u00e4r med om en stor naturkatastrof, f\u00e5r ansiktet brandskadat och f\u00f6rlorar hela min familj, d\u00e5 kommer detta f\u00f6rmodligen forma min tillvaro mer \u00e4n vilket arbete jag har. Om detta kan man skriva en sk\u00f6nlitter\u00e4r roman och kanske skulle arbetet inte st\u00e5 i fokus d\u00e4r. Men man m\u00e5ste ocks\u00e5 analysera klassamh\u00e4llets funktion, och det g\u00f6r inte Holgersson.<\/p>\n

Alla dessa brister \u00e4r dock inte Holgerssons brister. De \u00e4r hela samh\u00e4llets brister. Den h\u00e4r typen av analys kan bara uppst\u00e5 i ett vakuum d\u00e4r det inte finns en uppdaterad, l\u00e4ttbegriplig och spridd klassanalys. N\u00e5gra fr\u00e5gor jag sj\u00e4lv funderar mycket \u00f6ver \u00e4r:<\/p>\n

Vilka klasser finns idag? Ska man analysera klassamh\u00e4llet globalt eller lokalt \u2013 kan man ens analysera Sverige f\u00f6r sig, n\u00e4r nu produktionen av s\u00e5 m\u00e5nga varor sker i Kina? Vilken roll har de respektive klasserna i samh\u00e4llsbevarandet? Vilken roll kan de spela i en f\u00f6r\u00e4ndring?<\/p>\n

Jag tror att s\u00e5 l\u00e4nge svaren p\u00e5 dessa fr\u00e5gor \u00e4r h\u00f6ljda i dunkel kommer vi se mer av den h\u00e4r typen av slappa, idealistiska analyser. Att b\u00f6rja kalla n\u00e5got s\u00e5 uppenbart materiellt som klass f\u00f6r en social konstruktion tror jag \u00e4r f\u00f6r magstarkt f\u00f6r de flesta m\u00e4nniskor, \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge. Men om det gick med k\u00f6n \u2013 som till skillnad fr\u00e5n klass \u00e4ven har att g\u00f6ra med biologiska skillnader \u2013 s\u00e5 varf\u00f6r inte? Nu g\u00e4ller det att s\u00e4tta emot med en annan klassanalys.<\/p>\n

En artikel av KAJSA EKIS EKMAN<\/span><\/strong>. Artikelskribenten \u00e4r journalist, aktivist och f\u00f6rfattare. Utkom 2010 med boken Varat och varan \u2013\u00a0 prostitution, surrogatm\u00f6draskap och den delade m\u00e4nniskan<\/em><\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Klass \u2013 feministiska och kulturanalytiska perspektiv. <\/em><\/strong><\/p>\n

Ulrika Holgersson<\/em><\/strong><\/p>\n

Studentlitteratur 2011<\/em><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fr\u00e5gan om k\u00f6n, eller genus, har genomg\u00e5tt f\u00f6r\u00e4ndringar under \u00e5ren \u2013 och med den feminismen. Ett postmodernt syns\u00e4tt har tr\u00e4ngt in och underminerat maktanalysen. Ska fr\u00e5gan om klass g\u00e5 samma v\u00e4g? Kajsa Ekis Ekman har l\u00e4st en bok som vill … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-796","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-cQ","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/796","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=796"}],"version-history":[{"count":7,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/796\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":806,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/796\/revisions\/806"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=796"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=796"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=796"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}