{"id":811,"date":"2011-05-02T10:22:01","date_gmt":"2011-05-02T09:22:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=811"},"modified":"2011-05-09T15:21:38","modified_gmt":"2011-05-09T14:21:38","slug":"vid-klasskampens-baslinje-%e2%80%93%e2%80%89%e2%80%89om-att-snacka-ihop-sig-pa-jobbet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2011\/05\/02\/vid-klasskampens-baslinje-%e2%80%93%e2%80%89%e2%80%89om-att-snacka-ihop-sig-pa-jobbet\/","title":{"rendered":"Vid klasskampens baslinje \u2013\u2009\u2009om att snacka ihop sig p\u00e5 jobbet"},"content":{"rendered":"

Vilka maktmedel har fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen n\u00e4r det verkligen kommer till kritan? Erik Helgeson l\u00e4ser antologin Hopsnackat,<\/em> om den gr\u00e5 vardagens kamp, j\u00e4msides med ett av LO:s centrala strategidokument. Han resonerar vidare utifr\u00e5n sina egna erfarenheter fr\u00e5n striderna i G\u00f6teborgs hamn. <\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>

<\/p><\/div>\n

Svensk litteratur inrymmer en stor skatt av ber\u00e4ttelser och \u00f6gonvittnesskildringar om arbetsplatskamp. M\u00e5nga av dem \u00e4r dramatiska och fascinerande i sin \u00e5tergivning av militanta strider mellan k\u00e4mpande arbetarkollektiv och arbetsgivare som underst\u00f6tts av statens politiker, poliser och domstolar. Det \u00e4r beskrivningar om uppoffringar, svek, nederlag och segrar, vilka har best\u00e5ende<\/p>\n

Best\u00e4ll boken h\u00e4r: <\/strong>http:\/\/folkrorelselinjen.nu\/<\/a><\/p>\n

betydelse f\u00f6r vanligt folks arbetsliv och tillvaro.<\/p>\n

Skildringarna av storstrejken och alla senare strider vid gruvschakt, skurhinkar, fabriksgolv, stork\u00f6k och kalhyggen \u00e4r arbetarhistoria och en k\u00e4lla till stolthet. Samtidigt blir de alltmer tidsdokument. Dessa milj\u00f6er och st\u00e4mningar k\u00e4nns avl\u00e4gsna och sv\u00e5ra att k\u00e4nna igen sig i f\u00f6r dagens yrkesaktiva befolkning. Hungern och \u00f6verklassens \u00f6ppna f\u00f6rakt kan inte l\u00e4ngre g\u00f6da l\u00f6ntagarnas klasshat. Fackmedlemskapet \u00e4r inte l\u00e4ngre en ned\u00e4rvd sj\u00e4lvklarhet och massarbetsl\u00f6sheten verkar ha kommit f\u00f6r att stanna. Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r en ung svensk knegare att f\u00e5 n\u00e5gon handfast v\u00e4gledning genom att l\u00e4sa skildringar av massiva strejkm\u00f6ten och revolter mot ackordl\u00f6ner eller d\u00e5lig arbetsmilj\u00f6. S\u00e4rskilt n\u00e4r ens arbetskamrater p\u00e5 \u00e4ldrev\u00e5rdsavdelningen, monteringsbanan eller kontorslandskapet inte v\u00e5gar fundera \u00f6ver annat \u00e4n vad som h\u00e4nder n\u00e4r deras trem\u00e5naderskontrakt l\u00f6per ut eller till vilka chefen t\u00e4nker f\u00f6rdela \u00e5rets julisemester.<\/p>\n

Naturligtvis kan man dra olika slutsatser utifr\u00e5n sakernas sorgliga tillst\u00e5nd och arbetsplatskampens tynande tillvaro. Landsorganisationen gjorde en sp\u00e4nnande analys i samband med sin kongress 2004. I den fascinerande kongressrapporten \u201dFackliga strategier f\u00f6r b\u00e4ttre byten\u201d<\/em> fastlade man LO:s syn p\u00e5 sin historia och aktuella utmaningar p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden. Rapporten lyfte fram fyra k\u00e4llor till den svenska fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens historiska inflytande:<\/p>\n

Den f\u00f6rsta kallade man fackens \u201ddestruktiva makt\u201d, som \u2013 s\u00e5 att s\u00e4ga – v\u00e4xer ur gev\u00e4rspipan. I all sin enkelhet inneb\u00e4r detta vapen att svenska arbetare g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng satt en prislapp p\u00e5 arbetsgivarnas arbetsro under hot om strejker och grus i det kapitalistiska maskineriet. Med tv\u00e5ng har arbetarna lyckats pressa fram gynnsamma uppg\u00f6relser. Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att den destruktiva makten \u00e4r kollektiv. Den f\u00f6ruts\u00e4tter massaktion, massdisciplin och kollektiv styrka, \u00e4ven om det formellt bara kr\u00e4vs en facklig f\u00f6retr\u00e4dare med faxnumret till Medlingsinstitutet f\u00f6r att varsla om strids\u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n

Den andra k\u00e4llan ben\u00e4mndes den \u201dkonstruktiva makten\u201d. Denna maktfaktor beskrivs som f\u00f6rm\u00e5gan att g\u00f6ra uppg\u00f6relser som \u00e4r gynnsamma f\u00f6r b\u00e5da arbetsmarknadens parter. Lokalt handlar det ofta om kreativa l\u00f6sningar baserade p\u00e5 de anst\u00e4lldas verksamhetsk\u00e4nnedom, men centralt beskriver LO den konstruktiva makten som en f\u00f6ljd av storlek, centralism och f\u00f6rm\u00e5ga att disciplinera medlemskollektivet. Samordnade l\u00f6nekrav ger arbetsgivarna f\u00f6rdelar i form av f\u00f6ruts\u00e4gbarhet och p\u00e5tvingad \u00e5terh\u00e5llsamhet f\u00f6r arbetargrupper som har en starkare f\u00f6rhandlingsposition \u00e4n kollektivet som helhet. Denna makt kr\u00e4ver inte kollektivt agerande men v\u00e4l kollektiv f\u00f6rankring. F\u00f6r att LO:s centrala kompromisser ska ha stort v\u00e4rde f\u00f6ruts\u00e4tts h\u00f6g anslutningsgrad och att alla anpassar sig till fredsplikten och \u00f6vriga begr\u00e4nsningar.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Tilldelad makt <\/strong><\/p>\n

Den tredje k\u00e4llan, fackens \u201d\u00f6vertalningsmakt\u201d, kan utg\u00f6ras av medlemmarnas utbildning och kompetens. Fackf\u00f6reningarna kan begr\u00e4nsa arbetsgivarnas tillg\u00e5ng till unika kompetensreserver som efterfr\u00e5gas p\u00e5 marknaden. Sveriges L\u00e4karf\u00f6rbunds strategi att st\u00e4rka medlemmarnas position genom att f\u00f6rs\u00f6ka begr\u00e4nsa universitetens utbildningsplatser och d\u00e4rmed ocks\u00e5 tillg\u00e5ngen p\u00e5 legitimerad arbetskraft \u00e4r ett k\u00e4nt exempel. \u201d\u00d6vertalningsmakten\u201d kan vara avgr\u00e4nsad till en yrkeskategori men \u00e4ven till individer. L\u00e4rarf\u00f6rbundet och V\u00e5rdf\u00f6rbundet har exempelvis delvis avsagt sig kollektivt f\u00f6rhandlande med f\u00f6rhoppningen om att sammantaget f\u00e5 en st\u00f6rre l\u00f6neutdelning genom individuell l\u00f6nes\u00e4ttning.<\/p>\n

Den fj\u00e4rde kategorin, fackens \u201dtilldelade makt\u201d, inneb\u00e4r att avg\u00f6rande avtalsframg\u00e5ngar som \u00e5ttatimmars arbetsdag eller sjukf\u00f6rs\u00e4kring genom politiskt arbete s\u00e4krats i svensk lag. Tilldelad makt kan ocks\u00e5 vara yrkesbegr\u00e4nsad. L\u00e4rarf\u00f6rbundets aktuella lobbyarbete f\u00f6r inf\u00f6randet av en l\u00e4rarlicens kan bli ett fackligt verktyg f\u00f6r att begr\u00e4nsa tillg\u00e5ngen p\u00e5 arbetskraft i branschen och st\u00e4rka skr\u00e5ets f\u00f6rhandlingsposition. Det som \u00e4r tilldelat kan dock \u00e5tertas. Regeringar kan, och har, genom lag\u00e4ndringar helt ryckt undan mattan f\u00f6r facklig skr\u00e5verksamhet, om exempelvis offentliganst\u00e4lldas l\u00f6neutveckling hotat budgeten.<\/p>\n

LO-rapporten konstaterar att den svenska modellen fr\u00e4mst har sina r\u00f6tter i destruktiv och konstruktiv facklig makt, medan exempelvis yrkeslicenser, \u201dclosed shop\u201d (facklig kontroll \u00f6ver anst\u00e4llningar) samt statlig intervention varit relativt sm\u00e5skaliga f\u00f6reteelser.<\/p>\n

En av arbetarklassens st\u00f6rsta problem \u00e4r att bytet \u2013 prislappen p\u00e5 den arbetskraft man s\u00e4ljer till arbetsgivarna\u2009\u2013\u2009\u2009successivt blivit alltmer of\u00f6rdelaktigt. LO oroar sig d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r den svenska modellen, som man envist betraktar som en partsgemensam ideologi om schyssta byten. Problemet \u00e4r att arbetsgivarna aldrig uppfattat den s\u00e5. P\u00e5 en fri kapitalistisk marknad kan arbetsgivarna inte styras av n\u00e5gra v\u00e4rden ut\u00f6ver vinstmaximering. Kompromisser med arbetarkollektivet ompr\u00f6vas utan nostalgi s\u00e5 fort avtalsbl\u00e4cket hunnit torka. \u201dBra byten\u201d har \u00e4ven i svensk historia handlat mindre om lyckligt samf\u00f6rst\u00e5nd eller gemensam v\u00e4rdegrund och mer om terrorbalans.<\/p>\n

LO-kongressen 2004 var tydlig i valet av tyngdpunkt i den fackliga strategin. Centralism angavs som LO:s fr\u00e4msta maktbas, d\u00e5 man anser sig vinna konstruktiv makt genom att garantera arbetsgivarna konkurrenskraft, budgetdisciplin och l\u00e5ngsiktig l\u00f6nsamhet. Kommunals svidande strejkretr\u00e4tt och IF Metalls historiskt f\u00f6rnedrande krisavtal visar att det \u00e4r en linje medlemsf\u00f6rbunden konsekvent efterf\u00f6ljt.<\/p>\n

Det \u00e4r mot den h\u00e4r bakgrunden man m\u00e5ste bed\u00f6ma den lunchrumsanpassade lilla boken Hopsnackat<\/em> som lanserades i h\u00f6stas. Den rutinerade arbetsplatsfightern Frances Tuuloskorpi har initierat och redigerat en aktuell antologi med korta ber\u00e4ttelser och \u00f6gonblicksbilder fr\u00e5n nutida svenska arbetsplatser. Samtliga f\u00f6rfattare f\u00e5r vara anonyma. Pedagogiskt och v\u00e4ldigt l\u00e4ttl\u00e4st beskriver bingov\u00e4rdinnor, metallarbetare, t\u00e5gv\u00e4rdar och \u00e5tg\u00e4rdsf\u00f6rlagda arbetss\u00f6kande hur de f\u00f6rs\u00f6kte bygga en gemenskap p\u00e5 jobbet fr\u00e5n grunden. Det \u00e4r inte de stora striderna som skildras utan de f\u00f6rsta, trevande stegen mot formerandet av en kollektiv styrka. Det handlar om namnlistor, gemensamt gny och sk\u00e4mtsamma sabotageaktioner; som n\u00e4r de kommunalanst\u00e4llda p\u00e5 gruppboendet l\u00e5ser ute sin arroganta chef p\u00e5 altanen, eller n\u00e4r lagerarbetarna tjatar till sig fl\u00e4ktar f\u00f6r att uth\u00e4rda sommarv\u00e4rmen.<\/p>\n

H\u00e4r finns ocks\u00e5 mer l\u00e5ngsiktiga organiseringsstrategier, d\u00e4r vi f\u00e5r f\u00f6lja metallarbetarnas och bagarnas successiva arbete f\u00f6r man\u00f6verutrymme. L\u00e4saren kan ta del av exempel p\u00e5 hur man f\u00e5r ig\u00e5ng sammansvetsande diskussioner genom arbetspauser och rastm\u00f6ten och hur man agerar n\u00e4r arbetskamrater \u00e4r r\u00e4dda eller tveksamma. F\u00f6r hur hanterar man egentligen att allt fler av oss jobbar sida vid sida med timanst\u00e4llda och bemanningspersonal, vars juridiska anst\u00e4llningstrygghet \u00e4r n\u00e4rmast obefintlig? Hur handskas man med lagar och avtal n\u00e4r de officiella fackliga f\u00f6retr\u00e4darna missk\u00f6ter sina f\u00f6rtroendeuppdrag eller rentav skr\u00e4ms av gr\u00e4srotsaktivitet?<\/p>\n

Hopsnackat ger v\u00e4gledning d\u00e4r fackf\u00f6rbundens utbildningsmaterial har blinda fl\u00e4ckar. Den ger r\u00e5d och tips f\u00f6r att m\u00f6ta de vardagliga utmaningarna och ta de sm\u00e5 striderna som kan skapa en kollektiv identitet. Det \u00e4r just den grundl\u00e4ggande ansatsen som g\u00f6r det m\u00f6jligt att ta sig an st\u00f6rre utmaningar och ta arbetsplatskampen till n\u00e4sta niv\u00e5. V\u00e4l d\u00e4r kan det sammanh\u00e5llna arbetarkollektivet kanske ta till maskningsaktioner, blockader eller rentav l\u00e4gga ner jobbet f\u00f6r att tvinga igenom eskalerande krav p\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttringar. Men f\u00f6r att n\u00e5 fram dit, menar Tuuloskorpi, m\u00e5ste man faktiskt b\u00f6rja fr\u00e5n b\u00f6rjan. Hon avslutar d\u00e4rf\u00f6r sj\u00e4lv antologin med ett antal anv\u00e4ndbara pekpinnar f\u00f6r organisering och behovet av anpassning av metoder till den egna arbetsplatsen.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Luckor i LAS<\/strong><\/p>\n

Hopsnackat kan uppfattas som en v\u00e4ldigt trivial samling vardagshyss fr\u00e5n organisatoriskt eftersatta arbetsplatser. Fr\u00e5n en historisk horisont \u00e4r det f\u00f6rmodligen sant. Hade boken lanserats f\u00f6r 40 \u00e5r sedan, tror jag att m\u00e5nga l\u00f6ntagare sett den som l\u00e4tt skrattretande. D\u00e5 uppfattades basaktiviteten p\u00e5 m\u00e5nga arbetsplatser som en sj\u00e4lvklar del av arbetslivet, vilken l\u00e4rdes ut och f\u00f6rdes vidare fr\u00e5n mun till mun p\u00e5 samma s\u00e4tt som hantverket i sig. Men \u00e5ret \u00e4r inte 1971, och LO:s tonvikt har i m\u00e5nga \u00e5r legat p\u00e5 centrala kompromissprojekt och intern disciplinering, p\u00e5 bekostnad av just arbetsplatskampen. Resurser som inte utnyttjas faller i tr\u00e4da och kamperfarenheter kan inte \u00e4rvas utan praktik. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r Hopsnackat \u00e5r 2011 en viktig bok som kan fylla ett pedagogiskt tomrum f\u00f6r arbetare som vill n\u00e5got mer med sina och kamraternas arbetsliv \u00e4n att g\u00f6ra allt s\u00e4mre \u201dbyten\u201d med arbetsgivarparten.<\/p>\n

LO-R\u00e4ttsskydds numera pensionerade f\u00f6rbundsjurist Kurt Junesj\u00f6 konstaterade 1998 i boken Strejk- en demokratisk r\u00e4ttighet f\u00f6r b\u00e4ttre arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/em> att \u201dstrejken \u00e4r arbetarens enda maktmedel f\u00f6r att \u00e5stadkomma r\u00e4ttvisa anst\u00e4llningsvillkor\u201d. Junesj\u00f6 satte p\u00e5 samma sj\u00e4lvklara vis som Tuuloskorpi fingret p\u00e5 arbetarr\u00f6relsens st\u00f6rsta moderna utmaning. Trots all intelligent kategorisering av den fackliga maktut\u00f6vningen \u00e4r styrkan alltid en direkt f\u00f6ljd av vad LO kallar den \u201ddestruktiva makten\u201d. Det g\u00e4ller arbetsmarknaden i stort men ocks\u00e5 i de mer begr\u00e4nsade universum som de enskilda arbetsplatserna utg\u00f6r.<\/p>\n

F\u00f6r att g\u00f6ra en personlig parallell f\u00f6rdes mina kurskamrater och jag in i fackligt arbete s\u00e5 fort vi d\u00f6k upp som timanst\u00e4llda hamnarbetare i G\u00f6teborgs hamn. Samtidigt p\u00e5gick ett generationsskifte p\u00e5 kajen d\u00e4r m\u00e5nga fackligt ledande stuveriarbetare pensionerades och d\u00e4r fr\u00e5nvaron av stora stridigheter gjort att den \u00e4ldre generationen misstrodde de yngres f\u00f6rm\u00e5ga att klara en konflikt. Arbetsgivarsidan v\u00e4drade blod efter 20 \u00e5r av relativt lugn i hamnen och angreppen stegrades successivt under n\u00e5gra \u00e5rs tid. Pl\u00f6tsligt ifr\u00e5gasatte ledningen de konstruktiva kompromisser som legat till grund f\u00f6r den relativa arbetsfreden, vissa om att de nu kunde uppn\u00e5 mer f\u00f6rdelaktiga byten med ett stridsodugligt arbetarkollektiv. Arbetsgivarna ville ta tillbaka mycket av det inflytande man tvingats dela med sig av f\u00f6r att s\u00e4kra en effektiv schemalagd arbetsinsats dygnet runt, \u00e5ret om. Den \u201dkonstruktiva makten\u201d, med historiska f\u00f6rhandlingskompromisser, var helt satt ur spel. Majoritetsorganisationen Hamnarbetarf\u00f6rbundet kastades ut fr\u00e5n f\u00f6rhandlingsrummen samtidigt som ett medlemsm\u00e4ssigt svagt och f\u00f6rvirrat Transportarbetaref\u00f6rbund blev sittandes kvar som gisslan.<\/p>\n

Med jurister, pr-byr\u00e5er och en nyinr\u00e4ttad f\u00f6rhandlingsavdelning skulle arbetsgivarna skriva om historiken kring uppg\u00f6relser och avtal. Yrket, som fack och arbetsgivare tidigare varit \u00f6verens om blivit betydligt mer avancerat, beskrevs nu som fysiskt skonsamt och simpelt. Hamnarbetarna var l\u00e4tters\u00e4ttliga och \u201d\u00f6vertalningsmakten\u201d obefintlig. De lagstadgade k\u00e4llorna till \u201dtilldelad\u201d facklig makt var satta under lupp av en nytilltr\u00e4dd borgerlig regering, vilket ledde m\u00e5nga starka fackf\u00f6rbund till sj\u00e4lvp\u00e5tagen \u00e5terh\u00e5llsamhet f\u00f6r att inte \u201dv\u00e4cka den bj\u00f6rn som sover\u201d. Luckorna i Lagen om anst\u00e4llningsskydd (LAS), som blottats genom bemanningsf\u00f6retagens frammarsch, utnyttjades \u00e4ven i hamnen. Konkurrens om arbetet fr\u00e5n andra firmor skulle kn\u00e4cka sammanh\u00e5llningen bland hamnarbetarna. Till slut tillgrep arbetsgivarsidan \u00e4ven varsel om massupps\u00e4gningar f\u00f6r att pressa hamnarbetarkollektivet till eftergifter.<\/p>\n

P\u00e5 kajerna s\u00e5v\u00e4l som i det \u00f6vriga klassamh\u00e4llet, hade vi i slut\u00e4ndan bara kollektivt agerande att lita till. Det kan l\u00e5ta romantiskt men var varken enkelt eller angen\u00e4mt. V\u00e5rt f\u00f6rsvar kr\u00e4vde en pedagogisk insats mellan generationerna, m\u00e5nga storm\u00f6ten och tusentals enskilda samtal. Fackf\u00f6reningen var beroende av ett fl\u00f6de av nya id\u00e9er f\u00f6r att g\u00f6ra v\u00e5ra sm\u00e5 och stora strids\u00e5tg\u00e4rder of\u00f6ruts\u00e4gbara f\u00f6r arbetsgivarsidan och begripliga f\u00f6r allm\u00e4nheten. Vi tvingades snabbt att bli b\u00e4ttre p\u00e5 att socialt st\u00f6tta varandra men ocks\u00e5 ut\u00f6va tuff press p\u00e5 arbetskamrater som ville st\u00e4lla sig utanf\u00f6r eller ge upp. Efter tre \u00e5r av bojkotter, blockader, strejker, ordagrann orderlydnad, egen medieproduktion och ett v\u00e4rmande st\u00f6d fr\u00e5n andra arbetare har vi klarat ut den ronden. Erfarenheten leder dock m\u00e5nga av oss till att dra helt andra slutsatser \u00e4n LO-kongressen ang\u00e5ende den \u201ddestruktiva makten\u201d. Det framst\u00e5r helt tydligt att all v\u00e5r makt, \u00e4ven den \u201dkonstruktiva makten\u201d, \u201d\u00f6vertalningsmakten\u201d och den \u201dtilldelade makten\u201d till syvende och sist \u00e4nd\u00e5 h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att gemensamt v\u00e4gra att jobba eller trov\u00e4rdigt hota om detsamma.<\/p>\n

N\u00e4r kampkulturen p\u00e5 arbetsplatserna d\u00f6r bort faller hela den \u00f6vriga fackliga maktstrukturen som ett korthus. Kvar st\u00e5r en struktur f\u00f6r lobbyister h\u00f6gst upp i medlemsf\u00f6rbunden och centralorganisationerna, vars fortlevnad garanteras av kapital och fastigheter som arbetarr\u00f6relsen er\u00f6vrade innan ledarskikten ens var f\u00f6dda. Lobbyister som visserligen kan uttrycka bra och till och med radikala \u00e5sikter d\u00e5 och d\u00e5, men som pr\u00e4glas starkt av att organisationen \u00e4r helt of\u00f6rberedd att kunna hantera en sv\u00e5r strid. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rblir de en tragiskt tacksam motpart f\u00f6r arbetsgivarna d\u00e4r de sitter, inl\u00e5sta i f\u00f6rhandlingsrummen. Den p\u00e5g\u00e5ende medlemsflykten \u00e4r en logisk f\u00f6ljd av utvecklingen, oavsett hur grandiosa huvudavtal eller lobbykampanjer det fackliga toppskiktet ger sig in p\u00e5. Hoppet om f\u00f6r\u00e4ndring st\u00e5r inte till Hopsnackat men kanske till att vi \u00e5ter skulle kunna producera m\u00e5ngdubbelt fler dagsaktuella antologier, spridda \u00f6ver landets alla lunchrum, fackexpeditioner och personaltoaletter?<\/p>\n

En artikel av ERIK HELGESON<\/span><\/strong>Artikelf\u00f6rfattaren arbetar i G\u00f6teborgs hamn och \u00e4r f\u00f6rtroendeman i Hamnarbetarf\u00f6rbundet avdelning 4.<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Hopsnackat<\/em><\/p>\n

Red. Frances Tuuloskorpi<\/em><\/p>\n

Vulkan f\u00f6rlag 2010<\/em><\/p>\n

F\u00f6r att best\u00e4lla boken g\u00e5 till:<\/strong> http:\/\/folkrorelselinjen.nu\/<\/a><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vilka maktmedel har fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen n\u00e4r det verkligen kommer till kritan? Erik Helgeson l\u00e4ser antologin Hopsnackat, om den gr\u00e5 vardagens kamp, j\u00e4msides med ett av LO:s centrala strategidokument. Han resonerar vidare utifr\u00e5n sina egna erfarenheter fr\u00e5n striderna i G\u00f6teborgs hamn. Svensk … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-811","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-d5","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/811","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=811"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/811\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":833,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/811\/revisions\/833"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=811"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=811"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=811"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}