{"id":886,"date":"2011-10-25T14:50:30","date_gmt":"2011-10-25T13:50:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=886"},"modified":"2012-02-04T22:56:47","modified_gmt":"2012-02-04T21:56:47","slug":"ar-gud-socialist-%e2%80%93-om-religionens-roll-i-kampen-for-framtiden","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2011\/10\/25\/ar-gud-socialist-%e2%80%93-om-religionens-roll-i-kampen-for-framtiden\/","title":{"rendered":"\u00c4r Gud socialist? \u2013 om religionens roll i kampen f\u00f6r framtiden"},"content":{"rendered":"

Ur nr 3-4 2011<\/em><\/p>\n

Kritik mot religionen tar sig nu starka uttryck, bland annat har f\u00f6reningen Humanisterna haft kampanjen \u201dGud finns nog inte\u201d och forskare som Richard Dawkins \u00a0f\u00f6rs\u00f6ker leda i vetenskapligt bevis att gud inte existerar.<\/strong><\/p>\n

<\/strong>Genomg\u00e5ende hos dessa kritiker \u00e4r att religionen, per definition, framst\u00e4lls som en reaktion\u00e4r ideologi. Reza Chitsaz ger sig h\u00e4r i kast med den debatten. Efter en historisk granskning av marxisters och socialisters f\u00f6rh\u00e5llande till religiositeten och kyrkan s\u00e5 g\u00e5r han i polemik mot vad han kallar den liberala rationalismen. Chitsaz st\u00e4ller, och ger sitt eget svar p\u00e5, fr\u00e5gan: \u00e4r religi\u00f6sa m\u00e4nniskor p\u00e5 grund av sin religiositet antisocialister?<\/strong><\/p>\n

Marxisters relation till religion och religiositet pr\u00e4glades under st\u00f6rre delen av f\u00f6rra \u00e5rhundradet av fiendeskap och antagonism. Mot slutet av 1800 talet p\u00e5gick det en intensiv debatt bland marxister inom andra internationalen kring socialisters f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt gentemot religionen.
\nIntressant nog fanns det ingen st\u00f6rre skiljelinje mellan olika fraktioner, s\u00e5som v\u00e4nster och h\u00f6ger. Exempelvis Rosa Luxemburg och Eduard Bernstein, som i princip i alla viktiga fr\u00e5gor var varandras motst\u00e5ndare, hade en likartad syn p\u00e5 religionen. Den ryska socialdemokratin var dock fr\u00e5n b\u00f6rjan mer religionsfientlig \u00e4n \u00f6vriga partier inom andra internationalen.
\nEn viktig anledning var den specifika ryska situationen d\u00e4r kyrkan utgjorde reaktionens bastion mot varje progressiv r\u00f6relse. En annan f\u00f6rklaring var Plekhanovs[1]<\/a>, dialektiska materialism d\u00e4r han betraktade religionen som upplysningens fiende och\u00a0 att man d\u00e4rf\u00f6r prioriterade bek\u00e4mpandet av den. Lenin, som i filosofiska fr\u00e5gor var starkt p\u00e5verkad av Plekhanov, var likas\u00e5 starkt antireligi\u00f6s. \"\"<\/a>Fr\u00e5n mitten av 1920-talet kom den ryska inst\u00e4llningen i fr\u00e5gan att bli v\u00e4gledande f\u00f6r kommunistpartier v\u00e4rlden \u00f6ver, och antireligiositeten blev en integrerad del av den radikala arbetarr\u00f6relsen. Med undantag av n\u00e5gra f\u00e5 taktiska samarbeten i dagsaktuella fr\u00e5gor, som exempelvis kampen mot fascism, utm\u00e4rktes s\u00e5ledes relationen mellan marxister och religi\u00f6sa av of\u00f6rsonlig fiendeskap.
\nDessa samarbeten var ocks\u00e5 av naturliga sk\u00e4l begr\u00e4nsade i tid och rum och skedde uteslutande p\u00e5 kommunistpartiernas villkor. De kristna s\u00e5gs d\u00e5 enbart som passiva instrument i kampen. Detta f\u00f6rh\u00e5llande kom dock under 1970-talet att f\u00f6r\u00e4ndras radikalt. Redan under 1960-talet hade marxister och kristna socialister b\u00f6rjat n\u00e4rma sig varandra i Latinamerika, och f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i historien skedde nu ett genuint j\u00e4mlikt samarbete med \u00f6msesidig respekt. Detta samarbete n\u00e5dde sin kulmen i den nicaraguanska revolutionen d\u00e4r de kristna socialisterna spelade en avg\u00f6rande roll.
\nFramv\u00e4xten av en antiimperialistiskt pr\u00e4glad klasskamp i tredje v\u00e4rlden, f\u00f6renad med den antikoloniala kampen under 1960-talet, gjorde att flertalet religi\u00f6sa grupper b\u00f6rjade n\u00e4rma sig marxismen och till och med anv\u00e4nda sig av en marxistisk samh\u00e4llsanalys. I Latinamerika, d\u00e4r denna utveckling gick l\u00e4ngst, kom befrielseteologin att g\u00e5 i spetsen f\u00f6r en stark folkr\u00f6relse underifr\u00e5n, vilken tvingade den katolska kyrkan \u2013 vid biskopsm\u00f6tet 1968 i Medellin, Colombia \u2013 att \u00f6ppet konstatera att kyrkan st\u00e5r p\u00e5 de fattigas sida.
\nTrenden var likadan p\u00e5 andra h\u00e5ll i\u00a0 den kapitalistiska v\u00e4rlden: fr\u00e5n antikrigsr\u00f6relsen mot USA:s krig i Vietnam till medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen f\u00f6r svartas lika r\u00e4ttigheter i Nordamerika; fr\u00e5n Nassers sekul\u00e4ra antikoloniala arabnationalism till antiapartheids r\u00f6relsens framv\u00e4xt; fr\u00e5n aktualiseringen av den palestinska fr\u00e5gan till den antikapitalistiska studentr\u00f6relsen i bland annat USA och Frankrike; fr\u00e5n feminismens frammarsch i v\u00e4st samtidigt som kapitalismens guld\u00e5lder (1950-1975) var p\u00e5 v\u00e4g att ebba ut. Alla dessa massr\u00f6relser skapade en milj\u00f6 d\u00e4r marxismen, som under flera decennier reducerats till en marginell och isolerad f\u00f6reteelse, nu blev en integrerad del av en global r\u00f6relse.<\/p>\n

Befrielseteologi och klasskamp <\/strong>
\nFramv\u00e4xten av religi\u00f6sa socialister (befrielseteologin i Latinamerika och liknande islamiska tolkningar i Mellan\u00f6stern) visade samtidigt att en vitalisering av klasskampen, och till och med ett \u00f6kat marxistiskt inflytande bland folkliga skikt, inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis pressar tillbaka religionen som s\u00e5dan.
\nSamtidigt som kapitalismens guld\u00e5lder och framv\u00e4xten av v\u00e4lf\u00e4rdsstaten i v\u00e4st p\u00e5b\u00f6rjade den nyliberala modellen sin offensiv. I takt med att konsekvenserna av den visade sig i form av repression, nedmontering av v\u00e4lf\u00e4rdsstaten och inb\u00f6rdeskrig efter religi\u00f6sa och etniska linjer \u2013 som konflikten mellan den etnonationalistiska hinduismen och muslimerna p\u00e5 Kashmir, bara f\u00f6r att n\u00e4mna ett exempel \u2013 s\u00e5 b\u00f6rjade ocks\u00e5 den religi\u00f6sa obskurantismen, det vill s\u00e4ga en reaktion\u00e4r tolkning inom religionen att breda ut sig inom alla stora religioner, och i princip i alla l\u00e4nder v\u00e4rlden \u00f6ver.
\nI Latinamerika dr\u00f6jde det inte l\u00e4nge innan den katolska kyrkan, under direkt ledning av Vatikanen, tog en gruvlig h\u00e4mnd p\u00e5 befrielseteologin f\u00f6r dess samarbete med marxister. I tv\u00e5 olika omg\u00e5ngar (f\u00f6rst 1984 och sedan 1986) f\u00f6rd\u00f6mdes befrielseteologin. Flertalet av dess pr\u00e4ster och biskopar tystades ned och till och med\u00a0 utesl\u00f6ts under ledning av kardinal Joseph Ratzinger (sedermera p\u00e5ven Benedictus XVI).
\nSituationen i Mellan\u00f6stern f\u00f6ljde samma m\u00f6nster. Nassers sekul\u00e4ra arabnationalism och dess brutala repression av islamisterna misslyckades och Muslimska Br\u00f6draskapet reste sig likt f\u00e5geln Fenix ur askan och v\u00e4xte sig allt starkare under Anwar Sadats presidenttid. \u00c4ven p\u00e5 andra h\u00e5ll v\u00e4xte nu den religi\u00f6sa obskurantismen lavinartat: fr\u00e5n den kristna h\u00f6gerns utveckling till en verklig politisk maktfaktor i USA till den sionistiska (etnonationalistiska) religi\u00f6sa fundamentalismens framv\u00e4xt i Israel; fr\u00e5n hindunationalismens framv\u00e4xt i Indien till buddistiska fundamentalister p\u00e5 Sri Lanka; fr\u00e5n katolska kyrkans h\u00e4rjningar i Polen till blodbaden mellan kristna och muslimer i bland annat vissa afrikanska l\u00e4nder v\u00e4xte sig nu den religi\u00f6sa fundamentalismen allt starkare.
\nFundamentalismens framv\u00e4xt bidrog samtidigt starkt till att demokratiska och sekul\u00e4ra r\u00f6relser i allm\u00e4nhet, och marxismen i synnerhet, alltmer marginaliserades.<\/p>\n

Poststrukturalismen<\/strong>
\nSamtidigt som kapitalet genom nyliberalismen f\u00f6rberedde sin motoffensiv mot arbetarr\u00f6relsen, p\u00e5gick ett frenetiskt arbete bland intellektuella i framf\u00f6r allt England och Frankrike f\u00f6r att radera bort arbetarklassen som historiskt subjekt i det socialistiska projektet. \u2028I Frankrike l\u00e4mnade den strukturalistiska marxismen plats \u00e5t poststrukturalismen, och \u201dpolitiska identiteter\u201d \u2013 s\u00e5som genus, etnicitet, sexualitet med mera \u2013 hamnade \u00f6verst p\u00e5 agendan. I ett slag reducerades verkligheten till spr\u00e5kliga tecken, och \u2028varje diskussion om klassanalys bannlystes som reduktionistiskt, ekonomistiskt och d\u00e4rmed repressivt. Det \u00e4r en sorts historiens ironi att denna ideologiska utradering av arbetarklassen fr\u00e5n det socialistiska projektet \u00e4gde rum i England, samtidigt som den engelska arbetarklassen fackligt utk\u00e4mpade n\u00e5gra av sina mest heroiska slag mot Thachers \u00f6ppna klasskrig.
\nSnart spreds poststrukturalismen som en l\u00f6peld genom universiteten, och genom sin kunskapsrelativism och antiuniversalism [2]<\/a> b\u00f6rjade den underminera vetenskapen. Varje kritisk r\u00f6st br\u00e4nnm\u00e4rktes nu som patriarkal, essentialistisk eller kolonialistisk, beroende p\u00e5 vem kritikern var. Denna antiintellektualism \u2013 tillsammans med olika former av kreationism[3]<\/a> och intelligent design \u2013 utg\u00f6r idag ett stort hot mot varje progressiv id\u00e9.
\nDet som h\u00e4nde den elfte september 2001 och d\u00e4refter intensifierade denna tendens. Men \u2013 och det \u00e4r viktigt \u2013 elfte september gjorde inte bara rasismen mot muslimer och araber rumsren och flyttade den till det offentliga rummet.\u00a0 Den gav ocks\u00e5 upphov till en motreaktion, n\u00e4mligen en nyv\u00e4ckelse f\u00f6r liberal rationalism och f\u00f6r ett korst\u00e5g mot religioner och religi\u00f6sa.
\nBland de mer k\u00e4nda liberala skribenterna internationellt finns neurologen Sam Harris[4]<\/a>, som bland annat anser att USA ska legalisera tortyr mot \u201dterrorister\u201d, det vill s\u00e4ga muslimer och araber[5]<\/a>; Christopher Hitchens, som sadlat om och nu st\u00f6djer USA:s korst\u00e5g mot muslimer f\u00f6r uppr\u00e4ttandet av upplysningsidealen[6]<\/a>, samt inte minst biologen och genetikern Richard Dawkins[7]<\/a>.
\nI Sverige \u00e4r det framf\u00f6r allt f\u00f6reningen Humanisterna, med folkpartisten Christer Sturmark i spetsen, som aktivt bedrivit sin antireligionskampanj. Humanisterna kom ganska tidigt att bli en tillflyktsort f\u00f6r allsk\u00f6ns onyanserade muslimkritiker, med bland annat debatt\u00f6ren Dilsa Demirbag Sten[8]<\/a> i fr\u00e4mre ledet.
\nGemensamt f\u00f6r liberala rationalister \u00e4r den l\u00e5ga standarden p\u00e5 deras analyser av religion och religiositet. Det \u00e4r knappast troligt att dessa f\u00f6rfattare hade f\u00e5tt en universitetsuppsats p\u00e5 A-niv\u00e5 i sina respektive \u00e4mnen godk\u00e4nd om den varit lika illa underbyggd som deras behandling av religionen \u00e4r.[9]<\/a> Det tycks som om, n\u00e4r det kommer till attacker p\u00e5 troende m\u00e4nniskor s\u00e5 helgar \u00e4ndam\u00e5let medlen , och vem som helst \u2013 hur inkompetent \u00e4n argumentationen \u00e4r \u2013 kan f\u00e5 publicitet och uppm\u00e4rksamhet.
\nInnan jag g\u00f6r en kritisk granskning av rationalismen s\u00e5 vill jag kort ber\u00f6ra vissa begreppsf\u00f6rvirringar som r\u00e5der i debatten. F\u00f6rst \u201dateismen\u201d. Den alltmer polariserade debatt som idag f\u00f6rs r\u00f6rande ateism kontra religion[10]<\/a> g\u00f6r det befogat att g\u00f6ra en distinktion mellan den rationalistiska teoretiska ateismen (f\u00f6retr\u00e4dd av Richard Dawkins, med flera) och en mer metodisk och social ateism.<\/p>\n

Begreppet Gud och tillvaron<\/strong>
\nUtg\u00e5ngspunkten f\u00f6r den teoretiska ateismen \u00e4r dels en best\u00e4md uppfattning om inneb\u00f6rden i begreppet \u201dGud\u201d, och ocks\u00e5 en best\u00e4md uppfattning om tillvaron i sin helhet. Den teoretiska ateisten menar sig \u00e5tminstone i ett avseende kunna f\u00e4lla ett tidl\u00f6st omd\u00f6me om tillvaron som s\u00e5dan: \u201dTillvaron \u00e4r s\u00e5 beskaffad att det i den ej kan finnas n\u00e5got v\u00e4sen eller ting som kan betecknas som Gud.\u201d[11]<\/a>
\nDen teoretiska ateismen \u00e4r med andra ord en negation av teismen[12]<\/a>p\u00e5 ett tidl\u00f6st och abstrakt plan, den \u00e4r allts\u00e5 i egentlig mening en \u201dantiteism\u201d. \u00c4nnu viktigare i sammanhanget \u00e4r att s\u00e5v\u00e4l teismen som antiteismen raderar bort den konkreta m\u00e4nniskan fr\u00e5n sammanhanget, och i den meningen \u00e4r b\u00e5da tankeriktningarna antihumanistiska. Detta \u00e4r ett allvarligt problem f\u00f6r socialister i den m\u00e5n de till\u00e4mpar den teoretiska ateismen.
\nAtt liberaler diskuterar \u201dGud\u201d bortom m\u00e4nniskan och vad detta har f\u00f6r konsekvenser, \u00e4r f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande. Socialister \u00e5 sin sida kan inte radera bort m\u00e4nniskan fr\u00e5n ekvationen, eftersom en socialism som ska vara v\u00e4rd namnet m\u00e5ste byggas underifr\u00e5n. Och den fr\u00e4mste sociala akt\u00f6ren i kamp f\u00f6r socialismen \u00e4r arbetarklassen, som i m\u00e5ngt och mycket kan ha religi\u00f6sa f\u00f6rest\u00e4llningar.
\nH\u00e4r \u00e4r skillnaden gentemot en mer metodisk ateism p\u00e5taglig. Ett metodiskt svar p\u00e5 fr\u00e5gan \u201dfinns gud?\u201d b\u00f6rjar med en kritik av sj\u00e4lva fr\u00e5gest\u00e4llningen. Varje svar p\u00e5 denna fr\u00e5ga, vare sig det \u00e4r nekande eller jakande, kan endast vara abstrakt och ideologiskt eftersom det \u00e4r frikopplat fr\u00e5n historien. Den metodiska utg\u00e5ngspunkten \u00e4r ist\u00e4llet \u201dm\u00e4nniskan existerar!\u201d. Sett fr\u00e5n det perspektivet analyseras sedan religionen som historiskt och sociologiskt fenomen. D\u00e5 kan man st\u00e4lla sig fr\u00e5gor som exempelvis varf\u00f6r m\u00e4nniskor v\u00e4ljer att skapa religionen och dessutom<\/p>\n

underkasta sig sin egen skapelse som de ger omnipotenta egenskaper[13]<\/a>.
\nDen liberala rationalistiska metoden \u00e4r i sitt v\u00e4sen historiel\u00f6s och, som n\u00e4mndes ovan, lika ideologisk (religi\u00f6s) som sin motpol, teismen. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r den mycket enklare att ta till sig, och m\u00e5h\u00e4nda just d\u00e4rf\u00f6r mer popul\u00e4r. Den metodiska religionskritiken \u00e5 andra sidan kr\u00e4ver ett enormt arbete eftersom den innefattar den f\u00f6r\u00e4ndring av samh\u00e4llet som skapar religionen. Men denna f\u00f6r\u00e4ndring sker inte ovanifr\u00e5n genom n\u00e5gra sj\u00e4lvutn\u00e4mnda \u201dupplysningsm\u00e4n\/kvinnor\u201d, utan det \u00e4r flertalet m\u00e4nniskor som genom sitt handlande ska \u00e4ndra betingelserna f\u00f6r sin existens.
\nDet \u00e4r med denna utg\u00e5ngspunkt Marx l\u00e4gger grunden f\u00f6r sin religionssociologi, som kan sammanfattas i f\u00f6ljande citat:
\n\u201dAtt upph\u00e4va religionen som folkets illusoriska lycka \u00e4r att kr\u00e4va dess verkliga lycka. Kravet att det skall uppge illusionerna om sitt l\u00e4ge \u00e4r kravet p\u00e5 att uppge ett tillst\u00e5nd som beh\u00f6ver illusionerna. Religionskritiken \u00e4r allts\u00e5 ett embryo till kritiken av den j\u00e4mmerdal, vars gloria religionen \u00e4r. (\u2026) Kritiken av himlen f\u00f6rvandlas d\u00e4rmed till en kritik av jorden, religionskritiken till en r\u00e4ttskritik, kritiken av teologin till en kritik av politiken.\u201d[14]<\/a>
\nDet \u00e4r ironiskt att se hur rationalismen, s\u00e5v\u00e4l hos liberalerna som hos vissa marxister totalt har v\u00e4nt p\u00e5 denna kritik, och v\u00e4ljer den enkla v\u00e4gen. Om vi predikar tillr\u00e4ckligt f\u00f6r de dumma massorna s\u00e5 blir de till sist fr\u00e4lsta, och har vi m\u00f6jligheten att anv\u00e4nda oss av den borgerliga v\u00e5ldsapparaten, s\u00e5 varf\u00f6r inte? T\u00e4nk exempelvis p\u00e5 olika f\u00f6rslag om att f\u00f6rbjuda sl\u00f6jan!<\/p>\n

Upplysningsfilosofin som r\u00f6d tr\u00e5d<\/strong>
\nDet finns tv\u00e5 antaganden hos upplysningsfilosofin r\u00f6rande religionen som g\u00e5r som en r\u00f6d tr\u00e5d genom rationalismens historia. Det f\u00f6rsta \u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen om religionen som n\u00e5got primitivt och f\u00f6rmodernt. Religionen tillh\u00f6r enligt detta antagande m\u00e4nsklighetens barndom, och i takt med att det moderna sprider sig kommer religionen att f\u00f6rsvinna. Det \u00e4r denna tanke vi ser \u00e4ven hos den kanske fr\u00e4msta religionssociologen under 1900-talet,\u00a0 amerikanen Peter Berger, som i n\u00e4rmast profetiska ordalag i slutet av 1960-talet deklarerade att \u201dreligi\u00f6sa troende m\u00e4nniskor vid det tjugof\u00f6rsta \u00e5rhundradets intr\u00e4de, endast skulle finnas i sm\u00e5 obetydliga sekter, hopkrupna tillsammans f\u00f6r att undvika den omgivande v\u00e4rldens sekul\u00e4ra kultur.\u201d[15]<\/a>
\nDetta antagande vilar i sin tur p\u00e5 ett annat antagande om religionen; n\u00e4mligen ett likst\u00e4llande av religionen med vidskepelse och okunskap. Och, menar man, det \u00e4r d\u00e5\u00a0 som upplysningen kommer till sin r\u00e4tt genom att upplysa dessa primitiva m\u00e4nniskor, f\u00e5 dem att uppn\u00e5 kunskap och d\u00e4rmed kunna l\u00e4mna religionen bakom sig som en m\u00e4nsklighetens barndomssjukdom. Antagandet, som genomsyras av elitism, g\u00e5r parallellt med st\u00f6det till kolonialism som det civilisatoriska projektet d\u00e4r primitiva kulturer (eller raser?) ska uppfostras. St\u00f6det f\u00f6r den upplyste despoten, till exempel hos filosofen John Stuart Mill, eller det f\u00f6rsvar av korst\u00e5gen i Mellan\u00f6stern som dagens rationalister st\u00e5r f\u00f6r, h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n denna elitism.
\nFramv\u00e4xten av den religi\u00f6sa obskurantismen (en konservativ tolkning av religionen) under de senaste decennierna har dock med brutal realism motbevisat antagandet om religionen som n\u00e5got f\u00f6rmodernt. Inte nog med att religionen har \u00f6verlevt i det senmoderna konsumtionssamh\u00e4llet, dess reaktion\u00e4ra tolkningar tycks dessutom n\u00e4ras av det. Ironiskt nog konstaterade Peter Berger \u00e5r 1999 \u2013 lika kallt som uppgivet \u2013 att \u201dDen religi\u00f6sa impulsen har varit ett st\u00e4ndigt \u00e5terkommande tema genom m\u00e4nniskans historia\u2026det skulle till n\u00e5got liknande en artens genetiska mutation f\u00f6r att sl\u00e4cka den impulsen.\u201d[16]<\/a>
\nN\u00e4sta problem med rationalismen \u00e4r dess reduktionism, d\u00e4r alltifr\u00e5n den m\u00e4nskliga naturen till sociala institutioner (s\u00e5som religionen) reduceras till genetiskt samspel. E O Wilson, en av Dawkins favoriter (och under 1980 talet en \u201dhusgud\u201d i Svenska Dagbladet och hos borgerligheten i Sverige) f\u00f6rklarar till exempel att \u201dDen vetenskapliga naturalismens avg\u00f6rande framg\u00e5ng kommer att vara dess f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rklara den traditionella religionen, dess fr\u00e4msta konkurrent, som ett helt materiellt fenomen. (\u2026) Trots att den religi\u00f6sa upplevelsens manifestationer \u00e4r f\u00e4rgstarka och m\u00e5ngdimensionella, och s\u00e5 komplicerade att de fr\u00e4msta bland psykoanalytiker och filosofer f\u00f6rlorar v\u00e4gen i deras labyrinter, s\u00e5 tror jag att de religi\u00f6sa bruken och ceremonierna kan reduceras till tv\u00e5 grunddimensioner: genetiskt f\u00f6rdel och evolution\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndring.\u201d[17]<\/a> Denna tanke vilar i sin tur p\u00e5 ett normativt antagande om m\u00e4nniskan som passivt b\u00e4rare av sj\u00e4lviska gener, s\u00e5 som Dawkins f\u00f6rest\u00e4ller det sig i sin bok Den sj\u00e4lviska genen<\/em> fr\u00e5n 1976.
\nCristopher Hitchens ger uttryck f\u00f6r samma tanke n\u00e4r han p\u00e5 ett f\u00f6raktfullt skriver att \u201dTack vare teleskopet och mikroskopet erbjuder inte l\u00e4ngre religionen\u00a0 f\u00f6rklaringar till n\u00e5gonting av vikt\u201d[18]<\/a> Ironiskt nog var detta n\u00e5got Marx varnade f\u00f6r redan i Kapitalet d\u00e4r han skrev att:
\n\u201dDet \u00e4r i sj\u00e4lva verket mycket l\u00e4ttare att analysera fram den jordiska k\u00e4rnan i de religi\u00f6sa dimbildningarna \u00e4n att omv\u00e4nt ur tidens verkliga livsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00e5 fram deras i \u00f6verjordisk dr\u00e4kt skrudade (\u201dverhimmelten\u201d) former. Men den sistn\u00e4mnda \u00e4r den enda materialistiska och d\u00e4rmed vetenskapliga metoden. Bristerna i den abstrakt naturvetenskapliga materialismen, som ignorerar den historiska utvecklingsprocessen, m\u00e4rker man redan av dess f\u00f6respr\u00e5kares abstrakta och ideologiska f\u00f6rest\u00e4llningar, s\u00e5 snart de v\u00e5gar sig utanf\u00f6r sitt specialomr\u00e5de.\u201d[19]<\/a><\/p>\n

Kategoriskt misstag<\/strong>
\nRationalisterna beg\u00e5r h\u00e4r det som Terry Eagleton20[20]<\/a> kallar f\u00f6r ett kategoriskt misstag. Naturvetenskapen beskriver verkligheten, medan teologin handlar om ontologiska och existentiella sp\u00f6rsm\u00e5l. Att reducera teologin till en s\u00e4mre version av naturvetenskapen \u00e4r den travesti rationalisterna beh\u00f6ver f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga sin existens. \"\"<\/a>
\nGenomg\u00e5ende hos rationalisterna \u00e4r att religionen framst\u00e4lls, per definition, som en reaktion\u00e4r ideologi. D\u00e5 detta antagande strider mot de olika tolkningstraditionerna inom religionerna \u00e4r det viktigt att reducera dessa till avarter. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r symptomatiskt att Hitchens betraktar befrielseteologin som en \u201dsorglig \u2028h\u00e4ndelse\u201d och anser att p\u00e5ved\u00f6met hade goda sk\u00e4l att krossa \u201dden andra Vatikanen\u201d.[21]<\/a> Humanisternas ordf\u00f6rande Christer Sturmark v\u00e4ljer \u00e5 sin sida att debattera mot Ulf Ekman, som representerar\u00a0 den mest reaktion\u00e4ra,\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 homofoba och misogyna kristendomstolkningen \u2013 och d\u00e4r st\u00f6rre delen av debatten handlar om n\u00e4r dinosaurierna fanns p\u00e5 jorden.
\nF\u00f6rklaringen till detta \u00e4r ganska enkel. Rationalismen som reaktion\u00e4r id\u00e9tradition beh\u00f6ver den perverterade religionen f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga sin existens. Befrielseteologin, med sitt sociala engagemang och deltagandet i klasskampen sida vid sida med andra socialister, underminerar rationalismens historiel\u00f6sa l\u00e4sning av religionen, varf\u00f6r den m\u00e5r b\u00e4st av att utrotas.
\nTidigare n\u00e4mnde jag elitismen som ett drag hos upplysningsfilosofin. Tyv\u00e4rr finns det gott om marxister som delar denna elitism med liberala rationalister, just n\u00e4r det kommer till religionen. Det var just denna elitism Marx avs\u00e5g att kritisera n\u00e4r han i sina teser om Feuerbach skrev att \u201dDen materialistiska l\u00e4ran att m\u00e4nniskorna \u00e4r produkter av omst\u00e4ndigheterna och av uppfostran gl\u00f6mmer, att omst\u00e4ndigheterna f\u00f6r\u00e4ndras av m\u00e4nniskorna och att uppfostraren sj\u00e4lv m\u00e5ste uppfostras. I en s\u00e5dan l\u00e4ra m\u00e5ste man d\u00e4rf\u00f6r dela samh\u00e4llet i tv\u00e5 h\u00e4lfter \u2013 varav den ena \u00e4r upph\u00f6jd \u00f6ver samh\u00e4llet.\u201d[22]<\/a>
\nS\u00e5 fr\u00e5gan vi som socialister m\u00e5ste st\u00e4lla oss \u00e4r f\u00f6ljande: \u00c4r religi\u00f6sa m\u00e4nniskor p\u00e5 grund av sin religiositet antisocialister? Svaret p\u00e5 denna fr\u00e5ga \u00e4r, som jag ser det, ett absolut och tvekl\u00f6st nej. Vi har en rad olika traditioner med tolkningar av teologin som s\u00e5v\u00e4l teoretiskt som praktiskt har st\u00e5tt p\u00e5 arbetarr\u00f6relsens sida i klasskampen. \u00c4nnu viktigare i sammanhanget \u00e4r det faktum att en socialistisk r\u00f6relse f\u00f6r att den ska vara godtagbar m\u00e5ste villkorsl\u00f6st f\u00f6rsvara en rad principer, utan vilka socialismen \u00e4r en om\u00f6jlighet.
\nEtt villkorsl\u00f6st f\u00f6rsvar av demokratin, alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rden, feminismen som en oundg\u00e4nglig del av kampen f\u00f6r socialism, respekten f\u00f6r m\u00e4nniskors r\u00e4tt att v\u00e4lja sin sexualitet med mera. Varje I r\u00f6relse som negligerar n\u00e5got av detta kan inte vara en del av den socialistiska r\u00f6relsen.
\nOch har vi dessa principer s\u00e5 kan vi ganska enkelt se vilka som \u00e4r v\u00e5ra allierade. Dessutom finns det inget egenv\u00e4rde i att vara ateist. Som Terry Eagleton skriver i sin kritik av Dawkins och Hitchens: \u201dDet utvecklade kapitalistiska systemet \u00e4r per definition ateistiskt. Det \u00e4r gudl\u00f6st i sin betoning av det materiellaoch de v\u00e4rderingar samt trosf\u00f6rest\u00e4llningar som ligger ned\u00e4rvt i det.\u201d[23]<\/a>
\nDet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 helt naturligt att det i takt med att kapitalets relationer alltmer transformerar varje h\u00f6rn av tillvaron till varor, v\u00e4xer fram olika former av \u201dNew Ageism\u201d och andra obskyra andligheter. Att inte se de \u201dverkliga f\u00f6rh\u00e5llandena\u201d som ger upphov till religionen \u00e4r att missa sj\u00e4lva essensen i Marx religionssociologi: \u201d Det religi\u00f6sa el\u00e4ndet \u00e4r samtidigt uttrycket f\u00f6r det verkliga el\u00e4ndet som det \u00e4r protesten mot detta verkliga el\u00e4nde. Religionen \u00e4r de betryckta kreaturens suck, hj\u00e4rtat hos en hj\u00e4rtl\u00f6s v\u00e4rld, anden i andefattigdomens tillst\u00e5nd. Den \u00e4r folkets opium.\u201d[24]<\/a>
\nI den m\u00e5n man har f\u00f6rs\u00f6kt till\u00e4mpa Marx sociologi har citatet ovan oftast f\u00f6rfalskats genom att sista meningen har omvandlats till: \u201dReligionen \u00e4r ett opium f\u00f6r folket\u201d. Det tar helt bort den dialektiska relation som Marx menade finns mellan \u201ddet verkliga el\u00e4ndet\u201d och religionen som en protest mot det. Ist\u00e4llet ser vi h\u00e4r religionen som en konspiration fr\u00e5n makthavarna som prackas p\u00e5 folk. Sett fr\u00e5n det perspektivet, n\u00e4mligen religionen som slaveriets id\u00e9, \u00e4r det f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande att den stalinistiska sovjetiska staten var antireligi\u00f6s och med\u00a0 v\u00e5ld\u00a0 f\u00f6rtryckte de religi\u00f6sa och f\u00f6rs\u00f6kte teoretiskt motbevisa guds existens.<\/p>\n

En artikel av REZA CHITSAZ <\/span><\/p>\n

Artikelskribenten \u00e4r blivande religonsl\u00e4rare i G\u00f6teborg. Har tidigare medverkat med artikeln \u201dDen avsl\u00f6jande debatten\u201d i R\u00f6da rummet nr 2\/2004<\/em><\/p>\n

.<\/p>\n

[1]<\/a> Georgy Plekhanov betraktas allm\u00e4nt som den ryska marxismens fader. P\u00e5verkad av Auguste Comte\u2019s positivism, betraktade Plekhanov religionen som en del av m\u00e4nsklighetens barndom, d\u00e4r en konsekvent socialism st\u00e5r i direkt kontrast mot den. Det var ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r han inte delade de tyska socialdemokraternas syn att religionen \u00e4r en privat angel\u00e4genhet. Tv\u00e4rtom ans\u00e5g han religionen vara ett hinder mot proletariatets utveckling som aktivt m\u00e5ste bek\u00e4mpas<\/p>\n

[2]<\/a> Enkelt uttryckt menar m\u00e5nga postmoderna t\u00e4nkare att naturvetenskapen \u00e4r en v\u00e4sterl\u00e4ndsk kulturell konstruktion och dess anspr\u00e5k p\u00e5 att vara universell (allm\u00e4ngiltig) \u00e4r falsk och tillh\u00f6r det koloniala arvet. Utifr\u00e5n detta bisarra antagande\u00a0 f\u00f6rs\u00f6kte Bharatiya Janata Party, Indiens hindunationalistiska parti att inf\u00f6rande s\u00e5 kallade vedisk vetenskap (Se Nanda M \u201dPost modernism, Hindunationalism and ’Vedic Science’\u201d 2003, i Frontline, vol 20, Issue 26)<\/p>\n

[3]<\/a> Kreationism \u00e4r en reaktion\u00e4r tolkning inom kristendomen, som \u00e4r p\u00e5 stark frammarsch, och som konkurrerrar med framf\u00f6r allt Darwins evolutionsl\u00e4ra. Id\u00e9n \u00e4r att v\u00e4rlden skapades genom gudomligt ingripande s\u00e5som det beskrivs i skapelseber\u00e4ttelsen i Bibeln. Intelligent design \u00e4r olika utvikningar fr\u00e5n denna id\u00e9 d\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker visa att utan en intelligens (dvs. Gud) kan universum inte ha uppst\u00e5tt. Framf\u00f6rallt i USA med den kristna h\u00f6gerns utveckling har denna reaktion\u00e4ra ideologi brett ut sig i skolor.<\/p>\n

[4]<\/a> Se till exempel. Harris; S. (2004); \u201dThe End of Faith; Religion, Terror and the future of Reason\u201d, W. W. Norton & co<\/p>\n

[5]<\/a> Harris; S. \u201dIn Defence of Turture\u201d; \u201dThe Huffington Post\u201d, 17\/10-2005.<\/p>\n

[6]<\/a> Se framf\u00f6rallt Hitchens; Ch. (2007); \u201dGod is not Great; How religion Poisons Everything\u201d; Twelve Books<\/p>\n

[7]<\/a> Dawkins; R. (2006); \u201dThe God Delusion\u201d ; Mariner<\/p>\n

[8]<\/a> Demirbag-Sten \u00e4r en kurdiskf\u00f6dd nyliberal debatt\u00f6r, som arbetar f\u00f6r bland andra tankesmedjan Fores. Hon har bland annat lanserat f\u00f6rslaget att invandrare b\u00f6r ta \u201dk\u00f6rkort i svenska v\u00e4rderingar\u201d<\/p>\n

[9]<\/a> Symptomatiskt \u00e4r den\u00a0 karikatyr de skapar av religionen f\u00f6r att kunna kritisera den. Dawkins h\u00e5nar exempelvis i sin bok \u201dIllusionen om Gud\u201d tanken p\u00e5 att Gud skulle kunna prata med miljontals m\u00e4nniskor samtidigt. Det tycks som om dessa rationalister inte kan se n\u00e5gon annan tolkning av religionen \u00e4n den fundamentalistiska versionen d\u00e4r Gud \u00e4r en sk\u00e4ggig, misogyn och homofob farbror som sitter bortom molnen. Han tycks ocks\u00e5 p\u00e5 allvar tro att barn till muslimer och kristna blir per definition indoktrinerade.<\/p>\n

[10]<\/a> Se till exempel\u00a0 \u201dKyrkan m\u00e5ste sluta fred med religionskritikerna\u201d; p\u00e5 DN-debatt 10\/9-2011,skriven\u00a0 av Annika Borg och Christer Sturmark. Eller F\u00f6reningen Humanisternas \u201dGud finns nog inte\u201d- kampanj f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan, d\u00e4r religiositet och fanatism ans\u00e5gs synonymt. Eller \u00e4nnu tydligare exempel de attacker som\u00a0 GP:s kulturrredakt\u00f6r Gabriel Bystr\u00f6m\u00a0 i samband med Lars Vilks-aff\u00e4ren riktade mot alla muslimer, d\u00e4r han\u00a0 kr\u00e4vde ett offentligt avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n terrorism. Med den logiken \u00e4r varje f\u00f6r\u00e4lder som inte h\u00f6gt och offentligt protesterat mot mordet p\u00e5 lille Bobby f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan i G\u00f6teborg, medskyldiga till barnmord.<\/p>\n

[11]<\/a> Frostin; Per. \u201dDen ofullbordade revolutionen\u201d; Gummesson 1982<\/p>\n

[12]<\/a> Fr\u00e5n grekiskans theos, tron p\u00e5 en transcendent (\u00f6vernaturlig) och personlig Gud.<\/p>\n

[13]<\/a> Avsnittet i Marx Kapitalet (f\u00f6rsta bandet) om varans fetischkarakt\u00e4r och j\u00e4mf\u00f6relsen mellan marknaden och religionen \u00e4r sl\u00e5ende i sammanhanget<\/p>\n

[14]<\/a> Marx; Karl. \u201dCritique of Hegel\u2019s Philosophy of Right. Introduction\u201d; i \u201dEarly Writings\u201d, Penguin Books,1975)<\/p>\n

[15]<\/a> citerat i Andersson; D. & Sander; \u00c5, \u201dDet M\u00e5ngreligi\u00f6sa Sverige\u201d; Studentlitteratur 2005<\/p>\n

[16]<\/a> Ocks\u00e5 citerat i .Andersson & Sander<\/p>\n

[17]<\/a> Citerat i von Heijne, G & Israel, J, \u201d Skapelsens herre eller genernas slav?\u201d, Ordfront 1985<\/p>\n

[18]<\/a> Citerat i Eagleton; Terry,\u00a0 \u201dReason, Faith, and Revolution\u201d, Yale University Press, 2009<\/p>\n

[19]<\/a> Marx; K. ; \u201dKapitalet\u201d; Arkiv- Zenit, 1981<\/p>\n

[20]<\/a> \u201dReason faith and revolution\u201d<\/p>\n

[21]<\/a> citeras i samma Eagelton-bok<\/p>\n

[22]<\/a> Marx; K. \u201dConcerning Feuerbach\u201d; i \u201dEarly Writings\u201d; Penguin Books 1984<\/p>\n

[23]<\/a> Ur \u201dReason, faith and revolution\u201d<\/p>\n

[24]<\/a> Marx; K. 1984<\/p>\n

En artikel av REZA CHITSAZ <\/span><\/p>\n

Artikelskribenten \u00e4r blivande religonsl\u00e4rare i G\u00f6teborg. Har tidigare medverkat med artikeln \u201dDen avsl\u00f6jande debatten\u201d i R\u00f6da rummet nr 2\/2004<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ur nr 3-4 2011 Kritik mot religionen tar sig nu starka uttryck, bland annat har f\u00f6reningen Humanisterna haft kampanjen \u201dGud finns nog inte\u201d och forskare som Richard Dawkins \u00a0f\u00f6rs\u00f6ker leda i vetenskapligt bevis att gud inte existerar. Genomg\u00e5ende hos dessa … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":892,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-886","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/220px-Georgi_Plekhanov.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-ei","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/886","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=886"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/886\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":921,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/886\/revisions\/921"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media\/892"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=886"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=886"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=886"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}