{"id":898,"date":"2012-02-04T22:15:40","date_gmt":"2012-02-04T21:15:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=898"},"modified":"2012-02-09T14:23:39","modified_gmt":"2012-02-09T13:23:39","slug":"upploppens-innebord","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2012\/02\/04\/upploppens-innebord\/","title":{"rendered":"Upploppens inneb\u00f6rd"},"content":{"rendered":"

Ur nr 3-4\/2011<\/em><\/p>\n

De fokuspunkter d\u00e4r klassmots\u00e4ttningarnas hetta str\u00e5lar samman\u00a0och pl\u00f6tsligt sl\u00e5r ut ibrand har en tendens att vara m\u00e4rkligt sv\u00e5ra f\u00f6rutse. I botten kamp f\u00f6r br\u00f6d, arbete och politiska r\u00e4ttigheter, men den t\u00e4ndande gnistan kan ocks\u00e5 vara en elefant i ett r\u00e5dhus. En antologi om 1800-talets upplopp f\u00e5r Anne Berg att st\u00e4lla fr\u00e5gor om klasskampsbegreppets r\u00e4ckvidd<\/span><\/h3>\n

Hur kommer det decennium vi har bakom oss och det som ligger framf\u00f6r oss att framst\u00e5 i historiens backspegel? Kommer upploppen i Aten, den spanska torgockupationsr\u00f6relsen och ett brinnande London ses som enskilda brott i en annars harmonisk och konsensuspr\u00e4glad samh\u00e4llsutveckling i Europa som p\u00e5g\u00e5tt \u00e4nda sedan 1900-talets mitt? Kanske det. Men m\u00f6jligheten finns att kritiska forskare och f\u00f6rfattare ist\u00e4llet kommer att tolka upplopp som n\u00e5got karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r v\u00e5r tid. Kanske kommer G\u00f6teborgskravallerna, Reclaim the street-ockupationerna och till och med stenkastningarna och bilbr\u00e4nderna i de svenska f\u00f6rorterna att tas upp som exempel.<\/p>\n

En s\u00e5dan historisk synv\u00e4nda \u00e4r just vad som g\u00f6rs i den popul\u00e4rhistoriska antologin Det stora elefantupploppet \u2013 Och andra ber\u00e4ttelser fr\u00e5n Sveriges br\u00e5kiga 1800-tal (Pluribus 2011), redigerad av historikerna Andr\u00e9s Brink Pinto och Magnus Olofsson. F\u00f6rutom att skildra en rad upplopp i Sverige under 1800-talet \u00e4r syftet med antologin ocks\u00e5 att diskutera vad dessa historiska fragment s\u00e4ger om hur vi ska betrakta den tidens svenska samh\u00e4lle.<\/p>\n

Bokens inledande artikel av Martin Nyblom handlar om det s\u00e5 kallade elefantupploppet i \u00f6stg\u00f6tska Sk\u00e4nninge \u00e5r 1806. Staden fick bes\u00f6k av en cirkus och de lokala makthavarna inhyste en ung elefanthanne \u2013 cirkusens dragpl\u00e5ster \u2013 i r\u00e5dhusets \u00f6verv\u00e5ning. Borgm\u00e4staren satte dock ett s\u00e5 h\u00f6gt pris f\u00f6r n\u00f6jet att f\u00e5 titta p\u00e5 djuret att detta ledde till konflikter. Snart utbr\u00f6t ett upplopp p\u00e5 sj\u00e4lva r\u00e5dhustrappen, en elefant hade blivit en resurs som olika sociala grupper handgripligen slogs om!<\/p>\n

Martin Ericssons artikel om ett uppror p\u00e5 \u00d6land 1850 inleds ur den frysande underj\u00e4garen Gustaf Adlerbjelkes perspektiv. Det \u00e4r en sp\u00e4nnande vinkel d\u00e4r vi f\u00e5r f\u00f6lja den statsanst\u00e4lldes inre tankeg\u00e5ngar inf\u00f6r uppgiften att \u00e5terst\u00e4lla ordningen bland dr\u00e4ngar och b\u00f6nder som protesterar mot b\u00e5de inskr\u00e4nkningen av deras ur\u00e5ldriga r\u00e4ttigheter till skogsallm\u00e4nningen och beslutet att l\u00e5ta rannsaka deras hus och hem efter sp\u00e5r av olaglig skogsplundring. Ericsson visar hur b\u00f6ndernas protester br\u00f6t ut som en f\u00f6ljd av f\u00f6rstatligandet av skogsmarken. Men framf\u00f6r allt lyckas f\u00f6rfattaren ge inblick i hur statsapparatens uts\u00e4nda agerade och resonerade, vilket f\u00e5r l\u00e4saren att se staten inte bara som apparat utan som \u201dm\u00e4nniskor de ocks\u00e5\u201d. Det \u00e4r ett perspektiv med intressanta implikationer.<\/p>\n

Stefan Nyzell tar med oss till J\u00f6nk\u00f6ping och ett av 1800-talets och det tidiga 1900-talets m\u00e5nga hungerupplopp. Bakgrunden till de tv\u00e5 dagarna av upplopp i september 1855 var att borgerskapet hade drivit upp spannm\u00e5lspriserna. Detta kunde inte tolereras fr\u00e5n stadens arbetare och hantverkare och missn\u00f6jet tog snart form i stenkastning, f\u00f6nsterkrossning och h\u00f6gljudda protester. Efter tv\u00e5 dagar var dock oroligheterna st\u00e4vjade med hj\u00e4lp av milit\u00e4rens ingripande och massarresteringar. Nyzell fokuserar s\u00e4rskilt de efterf\u00f6ljande r\u00e4tteg\u00e5ngarna mot upprorsm\u00e4nnen, vilka ger en bild av hur statsmakten s\u00e5g p\u00e5 den h\u00e4r typen av brott. Upprorsledarna d\u00f6mdes till h\u00e5rda straffarbeten i fem till \u00e5tta \u00e5r. P\u00e5f\u00f6ljder av samma storleksklass som f\u00f6r mordbrand och j\u00e4rnv\u00e4gssabotage eller f\u00f6r grova \u00e5terfallsf\u00f6rbrytare.<\/p>\n

L\u00e4ktargnista<\/strong><\/p>\n

Kungstr\u00e4dg\u00e5rdsupploppen 1868 \u00e4r i fokus f\u00f6r Magnus Olofssons bidrag. Den resurs om vilka olika klasser och grupper k\u00e4mpade i denna artikel var en \u00e5sk\u00e5darl\u00e4ktare! Bakgrunden till kravallerna var ceremonierna kring avt\u00e4ckande av en staty \u00f6ver Karl XII i Kungstr\u00e4dg\u00e5rden. Statybyggandet var v\u00e4ldigt omskrivet i pressen och var del i 1860-talets nationella uppvaknande, vilket pr\u00e4glades av rysskr\u00e4ck och en vurm f\u00f6r stormaktstidens kungar. N\u00e4r statyn v\u00e4l skulle avt\u00e4ckas hade stadens dignit\u00e4rer l\u00e5tit uppf\u00f6ra \u00e5sk\u00e5darl\u00e4ktare d\u00e4r samh\u00e4llseliten skulle f\u00e5 njuta av den nationella festen. Men att bygga in statyn med l\u00e4ktare skar av de l\u00e4gre skiktens, folkmassans, m\u00f6jlighet att delta och det var detta som var grunden till kravallerna. Vid tiden f\u00f6r statyinvigningen hade en stark missn\u00f6jesk\u00e4nsla spridits bland den breda Stockholmsbefolkningen och en grupp unga m\u00e4n b\u00f6rjade kv\u00e4llen den 28:e november att g\u00e5 l\u00f6s p\u00e5 en av l\u00e4ktarna. Stenkastning, f\u00f6rst\u00f6relse och strider med milit\u00e4ren f\u00f6ljde under de kommande dygnen. Olofsson menar att kravallerna sj\u00e4lvklart i grunden inte handlade om en snickrad l\u00e4ktare utan\u00a0om folkets missn\u00f6je med eliten, och med samh\u00e4llets politiska oj\u00e4mlikhet som dessa \u201dherrar\u201d gjorde allt f\u00f6r\u00a0att uppr\u00e4tth\u00e5lla.\u00a0Karl XII var vid denna\u00a0tid b\u00e5de en symbol f\u00f6r antidespotism \u00a0och f\u00f6r den nationella svenska gemenskapen; en nationell \u00a0symbol som olika sociala\u00a0klasser stred om att fylla med sitt \u00a0egna ideologiska inneh\u00e5ll.<\/p>\n

\n

Andr\u00e9s Brink Pintos artikel om kravallerna i Lund 1898 avslutar kvintetten av texter om specifika upplopp. Arbetarna p\u00e5 sockerbruket i Svedala hade beg\u00e4rt l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jning men nekats av brukets disponent. Arbetarna gick ut i strejk men frivilliga svartf\u00f6tter i form av lundastudenter kom till brukets unds\u00e4ttning. En kv\u00e4ll n\u00e4r strejkbrytarna var p\u00e5 v\u00e4g hem fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gstationen i Lund utbr\u00f6t v\u00e5ldsamma protester och kravaller. Ordningsmakten sattes in och under de kommande dygnen var Lund fast i en v\u00e5ldsspiral. Oroligheterna dog ut, dels p\u00e5 grund av att brukets \u00e4gare v\u00e4grade att l\u00e4ngre ta hj\u00e4lp av strejkbrytande medelklassynglingar och dels efter att m\u00e5nga av de protesterande hade arresterats och d\u00f6mts.<\/p>\n

Brink Pinto avslutar med en diskussion om straffniv\u00e5erna i de efterf\u00f6ljande r\u00e4tteg\u00e5ngarna mot upprorsmakarna. Hans j\u00e4mf\u00f6relse mellan 1898 \u00e5rs straffskalor och domarna efter v\u00e5r tids G\u00f6teborgskravaller \u00e4r intressant. Straffen p\u00e5 i genomsnitt tv\u00e5 m\u00e5naders f\u00e4ngelse var relativt milda \u2013 b\u00e5de sett bak\u00e5t i tiden och i j\u00e4mf\u00f6relse med v\u00e5r samtid<\/p>\n

Moralisk ekonomi<\/strong><\/p>\n

Antologin \u00e4r riktigt underh\u00e5llande, popul\u00e4rt skriven historia, men v\u00e4cker dessutom en rad allm\u00e4nna fr\u00e5gest\u00e4llningar kring upploppens funktion och drivkrafter i historien och hur de ska tolkas. Detta diskuteras i slutkapitlet, utifr\u00e5n bland andra E.P. Thompsons perspektiv p\u00e5 f\u00f6rindustriellt politiskt beteende. Enligt Thompson hade den tidens uppror en egen, f\u00f6r epoken unik, rationalitet \u2013 de utgjorde svar p\u00e5 angrepp mot den \u201dmoraliska ekonomi\u201d som var f\u00f6rh\u00e4rskande. Resurserna var s\u00e5 pass knappa i dessa samh\u00e4llssystem att de moraliska \u00f6verenskommelserna om exempelvis det j\u00e4mlika utnyttjandet av allm\u00e4nningarna var viktiga delar i befolkningens \u00f6verlevnad. Reformer som inf\u00f6rde ett kapitalistiskt ekonomiskt resursuttag \u2013 exempelvis statens till\u00e4gnande och industrianpassning av allm\u00e4nningsskogarna, som beskrivs i Ericssons artikel \u2013 m\u00f6ttes av protester som menade att detta stred mot urminnes h\u00e4vd och var djupt or\u00e4ttvis och omoralisk. Thompson menar att brott mot den moraliska ekonomin, ofta beg\u00e5ngna av en industrikapitalistiskt sinnad stat eller borgerlighet, var k\u00e4rnan i den f\u00f6rindustriella upprorsrationaliteten. Men pekar inte \u00e5tminstone Olofssons och Brink Pintos artiklar mot att det var en annan slags rationalitet som v\u00e4gledde upproren under \u00f6verg\u00e5ngen till den organiserade industrikapitalistiska epoken? Upproret i Kungstr\u00e4dg\u00e5rden startades f\u00f6r att vissa grupper inte fick delta i en nationell ceremoni. H\u00e4r var det ett utest\u00e4ngande fr\u00e5n en f\u00f6rv\u00e4ntad nationell folklig ceremoni som drev upprorsmakarna. \u2028I Lund protester arbetarnas mot de strejkbrytande medelklasstudenterna f\u00f6r att de ans\u00e5g sig ha en politisk r\u00e4ttighet att ut\u00f6va sin strejkr\u00e4tt. M\u00f6jligtvis kan man se en utveckling mot en upprorsrationalitet vars essens \u00e4r just att den har sin legitimitet i en f\u00f6rest\u00e4lld \u201dmoralisk politik\u201d snarare \u00e4n i en moralisk ekonomi? Kanske kan man tala om en \u00f6verlappning mellan ett f\u00f6rindustriellt och industriellt system av moraliska upprorsprinciper, d\u00e4r skilda drivkrafter och legitimeringar \u2013 till varf\u00f6r och i vilka sammanhang m\u00e4nniskor reser sig mot makten \u2013 tr\u00e4ngs med varandra.<\/p>\n

F\u00f6rfattarna skisserar \u00e4ven en mer generell karakt\u00e4risering av vad upplopp och kravaller \u00e4r, d\u00e4r man ser upploppen som delar i \u201den st\u00f6rre klasskamp\u201d.<\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s helt i sin ordning att anv\u00e4nda klasskampsbegreppet p\u00e5 ett brett s\u00e4tt som innefattar olika typer av sociala kraftm\u00e4tningar. Men fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 vad som skiljer begreppet klasskamp fr\u00e5n andra m\u00f6jliga begrepp \u2013 som exempelvis social antagonism, social konflikt, upplopp och resning. Skiljer sig klasskampens dynamik beroende p\u00e5 om den r\u00f6r ekonomiska, politiska eller symboliska resurser? Man f\u00e5r intrycket att striden om de symboliska resurserna skapade andra och bredare allianser \u00e4n till exempel Lundakravallerna.<\/p>\n

F\u00f6rhoppningsvis kan antologin bli ett startskott f\u00f6r att \u00e5nyo utveckla t\u00e4nkandet kring klasskampsteorins m\u00e5nga fr\u00e5gest\u00e4llningar \u2013 och forts\u00e4tta att avsl\u00f6ja den br\u00e5kiga verklighet som d\u00f6ljer sig bakom \u00e4ndl\u00f6sa lager av samtyckessynteser.<\/p>\n

EN ARTIKEL AV Anne Berg<\/em> <\/em><\/p>\n

Artikelskribenten \u00e4r historiker vid Uppsala universitet och har skrivit avhandlingen Kampen om befolkningen: Den svenka <\/em>nationsformeringens utveckling och sociopolitiska f\u00f6ruts\u00e4ttninar cirka 1780-1860.<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/0808025-0342-225×300.jpg Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[9,1],"tags":[],"class_list":["post-898","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-historia","category-okategoriserade"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-eu","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/898","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=898"}],"version-history":[{"count":9,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/898\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":951,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/898\/revisions\/951"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=898"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=898"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=898"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}