{"id":952,"date":"2012-02-10T21:16:10","date_gmt":"2012-02-10T20:16:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=952"},"modified":"2012-02-10T21:16:10","modified_gmt":"2012-02-10T20:16:10","slug":"medialiseringens-forbannelse","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2012\/02\/10\/medialiseringens-forbannelse\/","title":{"rendered":"Medialiseringens f\u00f6rbannelse"},"content":{"rendered":"

Frilansjournalisten Petter Larsson \u00e4r en av det handfull ih\u00e4rdiga v\u00e4nsterr\u00f6ster som det senaste decenniet verksamt bidragit till att den borgerliga ideologins dominans i samh\u00e4llet \u00e5tminstone inte blivit helt monolitisk. Nu har hans texter samlats i bokform. Daniel Brandell har l\u00e4st och reflekterar \u00f6ver boken.<\/strong>
\nDet \u00e4r givetvis alldeles f\u00f6r tidigt att f\u00f6rs\u00f6ka sammanfatta den politiska utvecklingen under 2000-talets f\u00f6rsta decennium. Emellertid utg\u00f6r Petter Larssons samlade texter i Till frihetens f\u00f6rsvar \u2013 kr\u00f6nikor, kommentarer, debattinl\u00e4gg och intervjuer mellan 2001 och 2010 \u2013 n\u00e5got av en provkarta \u00f6ver vad som upptagit den svenska v\u00e4nstern under den aktuella perioden. Det kan direkt konstateras att detta inte \u00e4r en historia med lyckligt slut f\u00f6r l\u00e4sare med socialistiska ideal: ber\u00e4ttelsen tar sin b\u00f6rjan i en hoppfull globaliseringsr\u00f6relse d\u00e4r v\u00e4nstern i stor utstr\u00e4ckning fick genomslag f\u00f6r m\u00e5nga av sina problemformuleringar och kunde flytta fram positionerna, men l\u00f6per vidare till valnederlag, \u00f6kande klassklyftor och segrar f\u00f6r postfascistiska och islamofobiska partier som Sverigedemokraterna.<\/p>\n

Just globaliseringsr\u00f6relsens uppg\u00e5ng och fall \u00e4r v\u00e4rd att sk\u00e4rsk\u00e5da n\u00e4rmare och det beh\u00f6ver givetvis g\u00f6ras mer full\u00f6digt \u00e4n i det begr\u00e4nsade format som en samling korta inl\u00e4gg fr\u00e5n tiden n\u00e4r det begav sig utg\u00f6r. Detta \u00e4r kanske det mest betydande v\u00e4nsteruppsvinget i v\u00e4stv\u00e4rlden sedan 1968; \u00e4nd\u00e5 ebbade det ut mycket snabbt med extremt f\u00e5 reella landvinningar. Den avancerade systemkritiken och samordningen med radikala r\u00f6relsers uppg\u00e5ng i Syd som pr\u00e4glade perioden 1999-2001 gled senare \u00f6ver i ett allm\u00e4nt krigsmotst\u00e5nd och kritik mot USA:s hegemoni. I sin tur ledde detta till att n\u00e4r Bush-regeringens milit\u00e4ra aggressivitet blev mindre i\u00f6gonfallande, s\u00e5 minskade motst\u00e5ndet. De segrar som kunde inr\u00e4knas \u2013 framg\u00e5ngarna i Latinamerika, de uteblivna milit\u00e4ra segrarna f\u00f6r imperialismen i Mellan\u00f6stern \u2013 var ocks\u00e5 i f\u00f6rl\u00e4ngningen f\u00f6ga entusiasmerande. Med facit i hand \u00e4r det snarare en sorglig l\u00e4sning att \u00e5terigen f\u00f6rnimma det hopp som Larsson och i stort sett all \u00f6vrig v\u00e4nster kn\u00f6t till ett s\u00e5 l\u00f6st sammanh\u00e5llet projekt som globaliseringsr\u00f6relsen var n\u00e4r den stod i zenit. Det borde ha varit uppenbart att det var mycket snack och lite verkstad: en r\u00f6relse dominerad av akademiker och svagt sammanh\u00e5llna aktivistgrupper, utan n\u00e5gon egentlig resonans i folkdjup eller massorganisationer. Och att det egentligen var f\u00e5 som byggde r\u00f6relser. Att ogilla Irakkriget var sv\u00e5rt att oms\u00e4tta i reell aktivism p\u00e5 hemmaplan, i vardagen. R\u00f6relsen fann aldrig sitt enande projekt annat \u00e4n i motst\u00e5ndet mot den imperialistiska maktlogiken. De krav som organisationer som Attac bildades kring \u2013 som Tobinskatten \u2013 var d\u00f6mda att generera kortlivade r\u00f6relser, fr\u00e4mst f\u00f6r de redan fr\u00e4lsta.<\/p>\n

Globaliseringsr\u00f6relsens historia om uppg\u00e5ng och fall sk\u00e4r ocks\u00e5 in i vad som varit 00-talets f\u00f6rbannelse f\u00f6r den socialistiska r\u00f6relsen, och som g\u00e5r som en r\u00f6d tr\u00e5d genom Larssons texter: medialiseringen. Det allt snabbare och mer h\u00f6gljudda mediebruset har lett till ytliga budskap och snuttifiering, p\u00e5 systemanalysens och den ideologiska f\u00f6rst\u00e5elsens bekostnad. Det har lett till att fokus satts p\u00e5 det spektakul\u00e4ra; tv\u00e5nget att hitta p\u00e5 n\u00e5got nytt f\u00f6r att \u00f6verhuvudtaget synas. Och om man inte syns, s\u00e5 finns man inte. Kanske detta kan f\u00f6rklara entusiasmen f\u00f6r nya former av kamp och organisering, d\u00e5 de traditionella \u2013 men v\u00e4l fungerande och demokratiska \u2013 formerna inte erbj\u00f6d n\u00e5gon medialt attraktiv \u201dstory\u201d? Men eldar d\u00f6r ut lika hastigt som de flammar upp. Trots att r\u00f6relsen organiserade massdemonstrationer, osynliggjordes dessa p\u00e5 de kortsiktiga aktionernas bekostnad, inte minst de som inte var s\u00e5 strategiskt smarta utan fr\u00e4mst syftade till konfrontation med polisen eller materiell skadeg\u00f6relse. I sin f\u00f6rl\u00e4ngning har detta bidragit att f\u00f6ra in \u00e4ven den breda politiska v\u00e4nstern \u2013 b\u00e5de revolution\u00e4r och reformistisk \u2013 i ett \u201dpostpolitiskt tillst\u00e5nd\u201d, d\u00e4r politikens yta snarare \u00e4n dess inneh\u00e5ll blir det v\u00e4sentliga. Det leder till ett st\u00e4ndigt fokuserande p\u00e5 utspel, och hur dessa skall lanseras f\u00f6r att uppfattas p\u00e5 ett gynnsamt s\u00e4tt. Detta gynnar knappast v\u00e4nstern, som har allt att vinna p\u00e5 att klassfr\u00e5gorna \u2013 som ofta \u00e4r politikens realiteter \u2013 hamnar i fokus. Samtidigt har v\u00e4nstern inte kunnat ta upp striden med borgerligheten p\u00e5 det mediala omr\u00e5det. 2000-talet och Larssons textsamling inleds med att socialdemokratins flaggskepp Arbetet g\u00e5r i graven, och d\u00e4refter f\u00f6ljer tio \u00e5r med slapph\u00e4nt journalistik som lojalt och lydigt f\u00f6ljer h\u00f6gerns think-tanks, \u00e4ven inom public service. Uppsvinget f\u00f6r Ordfront, Arena och vissa v\u00e4nsterf\u00f6rlag blev sorgligt kortlivat.<\/p>\n

Ytterligare en r\u00f6d tr\u00e5d genom Larssons texter \u00e4r att liberalismen (\u00e5tminstone socialliberalismen) som ideologi verkar kunna f\u00f6rpassas till 1800- och 1900-talets id\u00e9historia. De tidigare liberalerna har antagit en benh\u00e5rt auktorit\u00e4r h\u00e5llning, g\u00e4rna fiskande i det grumliga vatten som islamskr\u00e4cken utg\u00f6r. De individualistiskt medborgerliga och frihetliga v\u00e4rderingarna har f\u00e5tt st\u00e5 tillbaka f\u00f6r kontrollivrande och ett klasshat ned\u00e5t manifesterat i en ekonomisk och social press p\u00e5 samh\u00e4llets svaga. Larsson radar som exempel upp st\u00f6det till USA:s anfallskrig, mass\u00f6vervakningen, fackf\u00f6reningshatet, besattheten att disciplinera i skola och arbetsliv \u2013 l\u00e5ngt ifr\u00e5n de klassiska definitionerna av liberalism.<\/p>\n

Petter Larssons texter \u00e4r sn\u00e4rtiga och genomarbetade, och ofta mycket tr\u00e4ffs\u00e4kra. Tv\u00e5 kritiska reflektioner mot boken som helhet infinner sig dock. Den f\u00f6rsta g\u00e4ller titeln Till frihetens f\u00f6rsvar. Slaget om frihetsbegreppet har inte adresserats tillr\u00e4ckligt i offentlig debatt under den aktuella perioden, \u00e4ven om Larsson genomg\u00e5ende i texterna envist h\u00e4vdat v\u00e4nsterns r\u00e4tt att anv\u00e4nda sin sociala och demokratiska definition av frihet. Trots ett tiotal \u00e5r av \u00f6kad \u00f6vervakning, inskr\u00e4nkta medborgerliga r\u00e4ttigheter i terroristjaktens namn, h\u00e5rdare asyllagstiftning och \u00f6kad fr\u00e4mlingsfientlighet st\u00e5r h\u00f6gern fortfarande som segrare i kampen om att f\u00e5 f\u00f6rsvara frihet med stort F. Det \u00e4r inte heller kring frihetsfr\u00e5gorna som de stora striderna st\u00e5tt under 00-talet: friheten har f\u00f6rvisso attackerats, men inte i samma utstr\u00e4ckning som den ekonomiska j\u00e4mlikheten eller v\u00e5ra f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en ekologiskt h\u00e5llbar livsmilj\u00f6. Om 00-talet fr\u00e5n v\u00e4nsterns st\u00e5ndpunkt skall betraktas som ett decennium av fr\u00e4mst f\u00f6rluster \u2013 vilket jag nog menar att det tyv\u00e4rr finns fog f\u00f6r att p\u00e5st\u00e5 \u2013 s\u00e5 \u00e4r det inte fr\u00e4mst bland frihetsfr\u00e5gorna som de tyngsta nederlagen manifesterat sig.
\nEn andra inv\u00e4ndning \u00e4r att Larsson inte tar upp de m\u00e5nga fr\u00e5gor om h\u00e5llbar utveckling \u2013 inte minst de alarmerande och accelererande klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u2013 som under det g\u00e5ngna decenniets sista \u00e5r seglade upp som en dominerande utmaning inom hela det politiska spektrat, och som samtidigt varit ett av borgerlighetens svagaste kort politiskt (och som kanske just d\u00e4rf\u00f6r hamnat i medieskugga det senaste \u00e5ret). Trots att dessa fr\u00e5gor, och den d\u00e4rtill h\u00f6rande kritiken av tillv\u00e4xtparadigmet, f\u00f6rmodligen allt mer kommer att kr\u00e4va st\u00f6rre utrymme i den politiska diskussionen hamnar de tyv\u00e4rr bortom Petter Larssons radar.<\/p>\n

Daniel Brandell<\/strong><\/p>\n

.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Frilansjournalisten Petter Larsson \u00e4r en av det handfull ih\u00e4rdiga v\u00e4nsterr\u00f6ster som det senaste decenniet verksamt bidragit till att den borgerliga ideologins dominans i samh\u00e4llet \u00e5tminstone inte blivit helt monolitisk. Nu har hans texter samlats i bokform. Daniel Brandell har l\u00e4st … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[27],"tags":[],"class_list":["post-952","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-fm","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/952","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=952"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/952\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":953,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/952\/revisions\/953"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=952"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=952"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=952"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}