\nDen f\u00f6rsta st\u00f6rre politiska f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4gde rum med valen den 7 november 2010, som beskrevs som resultatet av en \u201dv\u00e4gkarta till demokrati\u201d som hade inletts av milit\u00e4rjuntan 1993 och startats om p\u00e5 nytt 2003. L\u00e5ngt fr\u00e5n att vara en demokratisk process var valen noga kontrollerade. Det viktigaste oppositionspartiet, Nationella f\u00f6rbundet f\u00f6r demokrati (NLD \u2013 National League for Democracy) och flera partier som f\u00f6retr\u00e4dde etniska grupper hade uppl\u00f6sts eller f\u00f6rhindrats att st\u00e4lla upp med kandidater.
\nEfter valen bildades en halvt civil regering i mars 2011. Den best\u00e5r av ett stort antal f\u00f6re detta milit\u00e4rer. Den nya presidenten, Thein Sein, var sj\u00e4lv general och juntans sista premi\u00e4rminister innan han bekl\u00e4dde sina nya funktioner.
\nDen nya regeringen har brutit med de metoder som milit\u00e4rjuntan anv\u00e4nde n\u00e4r den satt vid makten, och har f\u00f6rs\u00f6kt uppr\u00e4tta relationer till oppositionen och i synnerhet till Aung San Suu Kyi. Det har \u00e4gt rum officiella m\u00f6ten p\u00e5 h\u00f6gsta statlig niv\u00e5, de f\u00f6rsta f\u00f6rra sommaren mellan Aung San Suu Kyi och ministern Aung Kyi. Diskussionerna mellan de tv\u00e5 parterna har inte avsl\u00f6jats i detalj, men det verkar som om Aung San Suu Kyi och Aung Kyi diskuterade behovet att f\u00e5 ytterligare humanit\u00e4r hj\u00e4lp f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra situationen f\u00f6r detta ytterst fattiga land. Mer konfliktladdade fr\u00e5gor, som situationen f\u00f6r de politiska f\u00e5ngarna eller 2008 \u00e5rs konstitution, ska ocks\u00e5 ha diskuterats. Det andra m\u00f6tet f\u00f6ljdes av en gemensam deklaration som slog fast de tv\u00e5 parternas beredskap \u201datt samarbeta f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka uppn\u00e5 stabilitet och nationell utveckling\u201d, \u201datt undvika motstridiga st\u00e5ndpunkter och samarbeta p\u00e5 \u00f6msesidig basis\u201d.1\u00a0 Ytterligare en tr\u00f6skel passerades den 19 augusti 2011, d\u00e5 Aung San Suu Kyi inbj\u00f6ds att tr\u00e4ffa president Thein Sein sj\u00e4lv. M\u00f6tet hade en ytterst symbolisk karakt\u00e4r och de tv\u00e5 deltagarna fotograferades under ett portr\u00e4tt av Aung San, Suu Kyis far och nationell hj\u00e4lte fr\u00e5n den burmesiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskampen.
\nEfter detta m\u00f6te deklarerade Suu Kyi att hon trodde att president Thein Sein verkligen ville demokratisera landet och att hon var beredd att ta plats i regeringen efter fyllnadsvalen som ska \u00e4ga rum 1 april 2012. Nyligen registrerades NLD officiellt p\u00e5 nytt efter att ha varit uppl\u00f6st sedan 2010, och Aung San Suu Kyi tillk\u00e4nnagav att hon skulle vara kandidat i n\u00e4sta val.
\nRevolterna 1988 och 2007 ledde till blodbad och ett mycket h\u00e5rt f\u00f6rtryck.
\nI ett l\u00e4ge d\u00e4r den burmesiska oppositionen \u00e4r ytterst f\u00f6rsvagad verkar Suu Kyi chansa p\u00e5 att det \u00e4r m\u00f6jligt med en verklig utveckling genom att st\u00f6dja de nuvarande f\u00f6r\u00e4ndringarna, trots att de \u00e4nnu \u00e4r v\u00e4ldigt begr\u00e4nsade.
\nParallellt med avsp\u00e4nningen med oppositionen har regeringen tagit initiativ i fr\u00e5ga om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och demokratiska friheter. Politiska partier och fackf\u00f6reningar \u00e4r nu till\u00e5tna, liksom r\u00e4tten att strejka, \u00e4ven om det inte riktigt har f\u00f6rverkligats i praktiken. Regeringen har ocks\u00e5 inr\u00e4ttat en kommission f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt medgivit att det finns den sortens problem i Burma. Det \u00e4r ett f\u00f6rsta steg.
\n
![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2012\/03\/burma-violence.jpg\" "\\"burma-violence\\"")
<\/a>Regeringen har ocks\u00e5 h\u00e4vt f\u00f6rbudet mot vissa Internetsidor och oppositionens radiostationer, som The Irrawaddy, BBC, Democratic Voice of Burma och Radio Free Asia. De finns nu tillg\u00e4ngliga i Burma \u00e4ven om det fortfarande bara sker sporadiskt. Efter 23 \u00e5rs censur till\u00e4ts Suu Kyi publicera en artikel i tidningen Pyithu Khit News, och tidningen The Messenger publicerade en intervju med Nobelpristagaren p\u00e5 f\u00f6rsta sidan.\nOch s\u00e5 slutligen frigivningen av 651 f\u00e5ngar, som fick uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 internationell niv\u00e5. Det \u00e4r ett av de villkor som v\u00e4stmakterna har st\u00e4llt f\u00f6r att upph\u00e4va de ekonomiska sanktionerna. Viktiga personer inom oppositionen, s\u00e5som ledaren f\u00f6r Generation 88, Min Ko Naing, den etniska ledaren Shan U Khun Tun Oo och en av munkarnas ledare, U Gambira, var bland dem som frigavs.
\nMen enligt F\u00f6rbundet f\u00f6r hj\u00e4lp till burmesiska politiska f\u00e5ngar (AAPPB\u2009\u2013\u2009 Association for Assistance to Burmese Political Prisoners) \u00e4r bara 272 av de 651 frigivna f\u00e5ngarna samvetsf\u00e5ngar. Deras frigivning kom till st\u00e5nd \u201di enlighet med brottsbalkens artikel 401, som betyder att frigivningarna \u00e4r villkorliga. Enligt denna artikel upph\u00e4vs domarna tills vidare men de annulleras inte. S\u00e5 de kan n\u00e4rsomhelst arresteras p\u00e5 nytt och tvingas att avtj\u00e4na resten av sina ursprungliga straff.\u201d2 De politiska f\u00e5ngarna har inte f\u00e5tt n\u00e5gon urs\u00e4kt fr\u00e5n den nya regeringen f\u00f6r de or\u00e4ttvisor de utsatts f\u00f6r\u2009\u2013\u2009vissa av dem har varit f\u00e4ngslade i mer \u00e4n 20 \u00e5r. Uppenbarligen finns det fortfarande omkring 1 000 politiska f\u00e5ngar i Burma, som inte erk\u00e4nns som s\u00e5dana av de burmesiska myndigheterna.<\/p>\n
DE ETNISKA KONFLIKTERNA?
\nMen den politiska situationen i Burma \u00e4r mycket mer invecklad \u00e4n en mots\u00e4ttning mellan regeringen och arm\u00e9n \u00e5 ena sidan och den burmesiska demokratiska oppositionen \u00e5 den andra. Praktiskt taget sedan sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten 1948 har Burma hems\u00f6kts av v\u00e4pnade sammandrabbningar mellan etniska minoriteter och staten, som styrs av burmeser. De etniska grupperna kr\u00e4vde r\u00e4tt till sj\u00e4lvstyre och var mot de burmesiska nationalisterna, vars m\u00e5l var att uppr\u00e4tta en centraliserad enhetlig stat. Det har p\u00e5g\u00e5tt n\u00e5gon konflikt mellan etniska grupper och Tatmadaw (den burmesiska arm\u00e9n) oavbrutet i mer \u00e4n 60 \u00e5r, vilket lett till oerh\u00f6rda f\u00f6rluster i m\u00e4nniskoliv och f\u00f6rhindrat den ekonomiska utvecklingen av hela regioner.
\nI b\u00f6rjan av 1990-talet skrev juntan under en rad \u00f6verenskommelser om vapenvila med 17 av de viktigaste etniska grupperna och flera fraktioner. Situationen f\u00f6rb\u00e4ttrades i vissa omr\u00e5den men vapenvilan f\u00f6ljdes aldrig av samtal som kunde ha lett fram till en varaktig fred. Kraven fr\u00e5n de etniska minoriteterna som l\u00e5g bakom konflikterna diskuterades aldrig.
\n2009 f\u00f6rs\u00e4mrades \u00e5terigen f\u00f6rh\u00e5llandet med de v\u00e4pnade etniska grupperna avsev\u00e4rt. Medan juntan f\u00f6rberedde sig f\u00f6r att omvandla sig till en civil regering, ville arm\u00e9n tvinga de v\u00e4pnade grupperna att bli en del av de nya gr\u00e4nstrupperna, vilket skulle st\u00e4lla dem under den regulj\u00e4ra arm\u00e9ns kommando. Majoriteten av de v\u00e4pnade grupperna v\u00e4grade och som vederg\u00e4llning f\u00f6rklarade juntan alla tidigare \u00f6verenskommelser om vapenvila f\u00f6r ogiltiga.
\nUnder de f\u00f6ljande m\u00e5naderna br\u00f6t striderna ut p\u00e5 nytt, inklusive i zoner d\u00e4r vapenvilan hade respekterats under m\u00e5nga \u00e5r. Situationen p\u00e5 f\u00e4ltet har inte alls f\u00f6rb\u00e4ttrats sedan den civila regeringen inr\u00e4ttades. Antalet m\u00e4nniskor som tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttats p\u00e5 grund av angrepp eller \u00f6vergrepp i konfliktomr\u00e5dena har f\u00f6rdubblats, fr\u00e5n ett \u00e5rligt genomsnitt p\u00e5 70 000 till n\u00e4stan 150 000.
\nI september 2011 tog situationen en ny v\u00e4ndning. Presidenten erk\u00e4nde den etniska fr\u00e5gans betydelse och erbj\u00f6d sig att inleda en dialog med alla v\u00e4pnade grupper, i synnerhet \u00f6vergav han kravet att grupperna skulle inf\u00f6rlivas i gr\u00e4nstrupperna som villkor f\u00f6r alla \u00f6verenskommelser.3 Tre av de viktigaste etniska grupperna har sedan dess skrivit under en \u00f6verenskommelse om eldupph\u00f6r och kontakter har uppr\u00e4ttats med majoriteten av de v\u00e4pnade etniska grupperna. Men p\u00e5 f\u00e4ltet \u00e4r situationen fortfarande konfliktladdad. De v\u00e4pnade grupperna \u00e4r mycket vaksamma och skeptiska mot regeringens verkliga avsikter. Det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen som det ing\u00e5tts \u00f6verenskommelser om vapenvila och ingen av dem har hittills lett till n\u00e5gon varaktig fred.
\nDet kommer aldrig att kunna uppst\u00e5 n\u00e5gon demokratisk stat i Burma utan att h\u00e4nsyn tas till de olika folkgruppernas speciella krav, ty de utg\u00f6r omkring en tredjedel av landets befolkning. Minoriteterna best\u00e5r av etniska och religi\u00f6sa grupper men ocks\u00e5 av inv\u00e5nare av indiskt eller kinesiskt ursprung, vilka \u00e4r utsatta f\u00f6r diskriminering av den burmesiska majoriteten. Det g\u00e5r knappast att skapa n\u00e5gon varaktig fred utan att ta h\u00e4nsyn till deras krav, som handlar om lika r\u00e4ttigheter, sj\u00e4lvstyre och ekonomisk utveckling och fr\u00e5gan om en federal burmesisk stat.<\/p>\n
INTERNATIONELLA RELATIONER EFTERTRAKTAD\u00a0 MARKNAD Ur International Viewpoint nr 445 februari 2011 NOTER Det senaste \u00e5rets politiska utveckling i Burma har v\u00e4ckt f\u00f6rundran i omv\u00e4rlden. \u00c4r en av v\u00e4rldens \u00e4ldsta milit\u00e4rdiktaturer, som f\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sedan v\u00e5ldsamt krossade den inhemska oppositionen, p\u00e5 v\u00e4g att omvandla landet till en demokrati? Danielle Sabai beskriver … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nReformerna fick ocks\u00e5 konsekvenser f\u00f6r Burmas relationer till sina grannar och d\u00e5 i f\u00f6rsta hand Kina. Milit\u00e4rjuntan har alltid haft mycket starka band till Beijing. Kina investerade flera miljarder dollar i landet\u2009\u2013\u2009i infrastruktur och kontrakt f\u00f6r upphandlingar av r\u00e5varor utan att den burmesiska befolkningen fick n\u00e5gon nytta av det. Bland de stora projekt som Beijing genomf\u00f6rde 2009 fanns bygget av den gigantiska Myitsonedammen i Irrawaddyfloden i Kachinregionen. 90 procent av dammens produktion skulle transfereras till Yunnan i s\u00f6dra Kina. I samband med undertecknandet av kontraktet 2006 m\u00f6ttes projektet av mycket starkt motst\u00e5nd, speciellt bland Kachinfolket. I och med den p\u00e5g\u00e5ende liberaliseringen fick kritiken genklang p\u00e5 nationell niv\u00e5. St\u00e4lld inf\u00f6r detta h\u00e5rda motst\u00e5nd f\u00f6redrog presidenten att skjuta upp bygget av dammen p\u00e5 obest\u00e4md tid, utan att ens f\u00f6rhandsinformera Beijing. Beslutet verkar ocks\u00e5 tyda p\u00e5 en villighet hos regeringen att bredda sitt st\u00f6d p\u00e5 det internationella planet och inte f\u00f6rbli alltf\u00f6r beroende av Beijing. <\/a>
\nBurmas relationer med ASEAN (Association of South-East Asian Nations) har ocks\u00e5 utvecklats betydligt. Regeringen lyckades f\u00e5 det roterande presidentskapet f\u00f6r ASEAN 2014, tv\u00e5 \u00e5r innan det var dess tur. Denna internationella position b\u00f6r g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r regimen att skaffa sig legitimitet i Burma innan de allm\u00e4nna val som m\u00e5ste h\u00e5llas 2015.<\/p>\n
\nAmnestin f\u00f6r samvetsf\u00e5ngar, de upptinade relationerna till politiska motst\u00e5ndare och utvecklingen av de demokratiska friheterna har hyllats som \u201dviktiga framsteg\u201d b\u00e5de av motst\u00e5ndare i landet och av det internationella samfundet. Men regeringens reformer, som var ot\u00e4nkbara f\u00f6r ett \u00e5r sedan, \u00e4r inte resultatet av n\u00e5gon omv\u00e4ndelse till demokrati. President Thein Seins fr\u00e4msta prioritering \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e4va de ekonomiska sanktionerna som p\u00e5 nytt skulle till\u00e5ta investeringar fr\u00e5n v\u00e4st i landet. Den enda vision den styrande juntan har f\u00f6r landet \u00e4r att personligen berika sina medlemmar, att plundra och leda bort detta lands naturtillg\u00e5ngar. Efter 50 \u00e5rs milit\u00e4rdiktatur har landet \u00e5derl\u00e5tits och \u00e4r nu enligt FN ett av \u201dv\u00e4rldens minst utvecklade l\u00e4nder\u201d Den ekonomiska underutvecklingen \u00e4r s\u00e5 uttalad att det utan tvekan nu \u00e4r om\u00f6jligt att forts\u00e4tta att berika sig utan att inleda verkliga ekonomiska reformer.
\nFr\u00e5n sitt h\u00e5ll betraktar de stora v\u00e4stmakterna varenda ny \u00e5tg\u00e4rd, oavsett hur begr\u00e4nsad den \u00e4r, som ett steg mot demokrati, f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga att de \u00e5terv\u00e4nder till landet. Exploateringen av Burma \u00e4r en ofantlig potentiell marknad som retar de multinationella f\u00f6retagens aptit. Burma \u00e4r rikt p\u00e5 naturresurser\u2009\u2013\u2009byggnadstimmer, \u00e4delstenar, gas och olja. Det ligger strategiskt placerat vid korsv\u00e4gen mellan Indien och Kina och har tilltr\u00e4de till Indiska oceanen. Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att inse varf\u00f6r skaror av representanter fr\u00e5n v\u00e4stmakterna (USA, Australien, EU, Storbritannien, Frankrike, Norge…) nu dimper ned i Burma.
\nMilit\u00e4ren verkar vilja s\u00e4kerst\u00e4lla en politisk \u00f6verg\u00e5ng som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att beh\u00e5lla makten \u00f6ver ekonomin och aff\u00e4rerna, och p\u00e5 samma g\u00e5ng visa en fasad som \u00e5tminstone \u00e4r godtagbar f\u00f6r de v\u00e4stmakter som kan t\u00e4nkas investera i landet. Men det \u00e4r inte l\u00e4tt att g\u00e5 fr\u00e5n milit\u00e4rdiktatur till demokrati\u2009\u2013\u2009eller till en demokratisk fasad. President Thein Sein har slutit en \u00f6verenskommelse med Suu Kyi f\u00f6r att kunna genomf\u00f6ra reformerna utan uppror p\u00e5 gatorna. Han ger l\u00f6ften till v\u00e4stmakterna som bara v\u00e4ntar p\u00e5 att f\u00e5 motiv f\u00f6r att h\u00e4va sanktionerna mot att f\u00e5 investera i landet ska. Men den sociala r\u00f6relse som utvecklades kring Myitsonedammen verkar tyda p\u00e5 att saker och ting kanske inte blir s\u00e5 enkla. \uf06e<\/p>\n
\n\u00d6vers\u00e4ttning: G\u00f6ran K\u00e4llqvist<\/strong><\/p>\n
\nInternational Crisis Group, Briefing nr 127 – \u201dMajor reform underway\u201d, s 3.
\n\u201dUpdate: Amnesties of January 12, 2012\u201d, Info Birmanie.
\nInternational Crisis Group. Report 214, \u201dMyanmar \u2013 a New Peace Initiative\u201d.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"