{"id":1025,"date":"2012-04-04T22:31:20","date_gmt":"2012-04-04T21:31:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1025"},"modified":"2012-04-04T22:36:10","modified_gmt":"2012-04-04T21:36:10","slug":"ar-15-gradersmalet-mojligt-att-na","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2012\/04\/04\/ar-15-gradersmalet-mojligt-att-na\/","title":{"rendered":"\u00c4r 1,5-gradersm\u00e5let m\u00f6jligt att n\u00e5?"},"content":{"rendered":"<p><strong>P\u00e5 internationell politisk niv\u00e5 r\u00e5der handlingsf\u00f6rlamning inf\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. M\u00e5let att begr\u00e4nsa temperaturstegringen till tv\u00e5 grader tycks politiskt ouppn\u00e5eligt. Samtidigt visar ny forskning att det inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt. Rikard Warlenius belyser det bistra l\u00e4get.<\/strong><\/p>\n<p>Omkring 100 av v\u00e4rldens l\u00e4nder (tyv\u00e4rr enbart i Syd) och m\u00e5nga milj\u00f6organisationer menar att det s\u00e5 kallade tv\u00e5gradersm\u00e5let \u2013 att begr\u00e4nsa jordens genomsnittstemperatur<!--more--> till tv\u00e5 grader \u00f6ver den f\u00f6rindustriella \u2013 \u00e4r ett allt f\u00f6r farligt m\u00e5l, och kr\u00e4ver ist\u00e4llet h\u00f6gst 1.5 graders global uppv\u00e4rmning. En liten seger under det annars dystra toppm\u00f6tet i K\u00f6penhamn var att det skrevs in i \u00f6verenskommelsen att en \u00f6versyn skulle g\u00f6ras 2015 f\u00f6r att se om tv\u00e5gradersm\u00e5let beh\u00f6ver sk\u00e4rpas till ett 1.5-gradersm\u00e5l. Nyligen framf\u00f6rde \u00e4ven V\u00e4nsterpartiet kravet p\u00e5 att Sverige ansluter sig till 1.5-gradersm\u00e5let.<br \/>\nVetenskapligt finns ett stort st\u00f6d f\u00f6r det kravet. Tv\u00e5gradersm\u00e5let formulerades p\u00e5 1990-talet, och \u00e4ven om det \u00e4r ett uttalat politiskt m\u00e5l hade det ett vetenskapligt st\u00f6d som en ungef\u00e4rlig gr\u00e4nslinje mellan besv\u00e4rlig men \u00e4nd\u00e5 acceptabel klimatf\u00f6r\u00e4ndring och farlig klimatf\u00f6r\u00e4ndring. Men forskningen som har publicerats sedan dess pekar dessv\u00e4rre entydigt p\u00e5 v\u00e4rre klimatf\u00f6r\u00e4ndring intr\u00e4der redan vid l\u00e4gre temperaturh\u00f6jning. S\u00e5 n\u00e4r FN:s klimatpanel IPCC gjorde en utv\u00e4rdering av tv\u00e5gradersm\u00e5let \u00e5r 2009 kom de fram till att med samma logik som anv\u00e4ndes f\u00f6r att best\u00e4mma tv\u00e5gradersm\u00e5let, borde nuvarande kunskaper leda till att man i st\u00e4llet satte ett engradersm\u00e5l. En grad \u00e4r det nya tv\u00e5 grader; tv\u00e5 grader utg\u00f6r nu snarare gr\u00e4nslinjen mellan farlig klimatf\u00f6r\u00e4ndring och extremt farlig klimatf\u00f6r\u00e4ndring.<br \/>\nS\u00e5 att det finns st\u00f6d f\u00f6r 1.5-gradersm\u00e5let \u00e4r tvekl\u00f6st\u2009\u2013\u2009om n\u00e5got borde det sk\u00e4rpas ytterligare. Men det \u00e4r inte bara forskningen som har g\u00e5tt fram\u00e5t sedan 1990-talet \u2013 utsl\u00e4ppen har dessutom fortsatt att \u00f6ka, och \u00f6kat snabbare \u00e4n n\u00e5gonsin. Det g\u00f6r att tv\u00e5gradersm\u00e5let \u2013 f\u00f6r att inte tala om mer ambiti\u00f6sa m\u00e5ls\u00e4ttningar \u2013 har blivit allt sv\u00e5rare att n\u00e5.<br \/>\nTill r\u00e5ga p\u00e5 allt har inte klimatforskningen riktigt h\u00e4ngt med. Det finns en massa klimatmodelleringar gjorda f\u00f6r koldioxidhalter p\u00e5 450 och 550 ppm (miljondelar i atmosf\u00e4ren), vilket f\u00f6rmodligen leder till mellan tre och sex graders uppv\u00e4rmning, men n\u00e4stan inga modeller f\u00f6r vilka utsl\u00e4ppsbanor som kr\u00e4vs f\u00f6r att n\u00e5 1.5 graders uppv\u00e4rmning.<br \/>\nMen efter de politiska kraven p\u00e5 mer ambiti\u00f6sa m\u00e5ls\u00e4ttningar har forskningen b\u00f6rjat studera saken. Alldeles nyligen publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften Climatic Change som har g\u00e5tt igenom tidigare forskning och \u00e4ven redovisar ny forskning inriktad p\u00e5 1.5-gradersm\u00e5let. F\u00f6rfattarna st\u00e4ller helt enkelt fr\u00e5gan: \u201dIs it possible to limit global warming to 1.5\u00b0C?\u201d<br \/>\nJo, det tycks det vara. Men forskarna bed\u00f6mer det som n\u00e4stan ouppn\u00e5eligt att h\u00e5lla uppv\u00e4rmningen under 1.5 grader utan en period av \u201dovershoot\u201d, det vill s\u00e4ga d\u00e5 temperaturen \u00e4r upp och v\u00e4nder \u00f6ver m\u00e5let. Men om vi t\u00e4nker oss en s\u00e5dan period p\u00e5 h\u00f6gst 50 \u00e5r, och att den tillf\u00e4lliga \u00f6verskjutningen \u00e4r mindre \u00e4n 0.5 grader, och vi accepterar att m\u00f6jligheten att n\u00e5 m\u00e5let inte \u00e4r mer \u00e4n 50 procent\u00a0 krona eller klave \u2013 s\u00e5 kan vi klara det. Det tyder flera modelleringar p\u00e5. Men det st\u00e4ller h\u00f6ga krav p\u00e5 oss.<br \/>\nDe utsl\u00e4ppsbanor som tycks f\u00f6renliga med m\u00e5let \u2013 definierat som ovan \u2013 delar n\u00e4mligen tre egenskaper:<br \/>\nTidiga \u00e5tg\u00e4rder. De globala utsl\u00e4ppen m\u00e5ste kulminera omkring 2015 och ha sjunkit tillbaka till ungef\u00e4r 45 (44-48) GtCO2e\u00a0 \u00e5r 2020 (ungef\u00e4r liktydigt med 2005 \u00e5rs globala utsl\u00e4pp).1<br \/>\nEn snabb utsl\u00e4ppsminskning efter 2020 p\u00e5 mellan tre och fem procent per \u00e5r<br \/>\nV\u00e4ldigt l\u00e5ga utsl\u00e4pp 2100, mellan h\u00f6gst tv\u00e5 till fyra GtCO2e per \u00e5r (vilket ungef\u00e4rligen inneb\u00e4r en 95 procentig minskning j\u00e4mf\u00f6rt med 2005) och fortsatt sjunkande utsl\u00e4pp under 2100-talet ner till noll eller under noll.<\/p>\n<p>\u201dWe find that each of these criteria must be met for our 1.5\u00b0C goal to be feasible\u201d, skriver forskarna. Dessv\u00e4rre st\u00e4mmer dessa kriterier v\u00e4ldigt illa med vad som beslutades p\u00e5 FN:s senaste toppm\u00f6te i Durban, d\u00e4r man bland annat best\u00e4mde att det avtal som ska ers\u00e4tta Kyotoprotokollet inte ska vara plats f\u00f6rr\u00e4n efter 2020.<br \/>\nLakoniskt konstaterar forskarna att den beslutade \u00f6versynen av tv\u00e5gradersm\u00e5let \u00e5r 2015 kan ligga f\u00f6r sent f\u00f6r att kunna vidta de n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6r att n\u00e5 ett skarpare m\u00e5l.<\/p>\n<h5>NOTER<\/h5>\n<h5>1.\u00a0\u00a0 GtCO2e st\u00e5r f\u00f6r gigaton (= miljarder ton) koldioxidekvivalenter<\/h5>\n<p><strong>EN ARTIKEL AV Rikard Warlenius<br \/>\nArtikelskribenten \u00e4r doktorand i humanekologi och frilansjournalist. Har bland annat skrivit Utsl\u00e4pp och r\u00e4ttvisa (Cogito 2008).<\/strong><\/p>\n<p><strong> <\/strong><\/p>\n<p><strong>Tidigare publicerad p\u00e5 http:\/\/warlenius.wordpress.com\/\u00a0 7 Mars, 2012 <\/strong> <strong><br \/>\n<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>P\u00e5 internationell politisk niv\u00e5 r\u00e5der handlingsf\u00f6rlamning inf\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. M\u00e5let att begr\u00e4nsa temperaturstegringen till tv\u00e5 grader tycks politiskt ouppn\u00e5eligt. Samtidigt visar ny forskning att det inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt. Rikard Warlenius belyser det bistra l\u00e4get. Omkring 100 av v\u00e4rldens l\u00e4nder (tyv\u00e4rr enbart &hellip; <a href=\"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2012\/04\/04\/ar-15-gradersmalet-mojligt-att-na\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[10,1,32],"tags":[423,424,107,422,421],"class_list":["post-1025","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-miljo","category-okategoriserade","category-vetenskap","tag-globala-utslapp","tag-klimatforskning","tag-omstallning","tag-rikard-warlenius","tag-tvagradersmalet"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-gx","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1025","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1025"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1025\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1027,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1025\/revisions\/1027"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1025"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1025"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1025"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}