{"id":1030,"date":"2012-04-04T22:58:35","date_gmt":"2012-04-04T21:58:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1030"},"modified":"2012-04-04T23:02:37","modified_gmt":"2012-04-04T22:02:37","slug":"betala-inte-skulden-vad-kan-det-grekiska-motstandet-lara-av-det-argentinska-exemplet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2012\/04\/04\/betala-inte-skulden-vad-kan-det-grekiska-motstandet-lara-av-det-argentinska-exemplet\/","title":{"rendered":"Betala inte skulden! Vad kan det grekiska motst\u00e5ndet l\u00e4ra av det argentinska exemplet?"},"content":{"rendered":"

Under 1980-talet f\u00f6ll m\u00e5nga av de latinamerikanska l\u00e4nderna <\/strong>n<\/strong>e<\/strong>r i en djup skuldkris. Mest utsatt var <\/strong>Argentina, som framf\u00f6r allt under milit\u00e4rdiktaturen 1976-83 drog p\u00e5 sig en enorm betalningsb\u00f6rda. Men en kraftfull folklig r\u00f6relse tvingades de h\u00e4rskande att i slutet <\/strong>av 2001 inst\u00e4lla betalningarna till kapitalets internationella l\u00e5ngivare. <\/strong>\"Grekland<\/a><\/strong>\u00c5derl\u00e5tningen upph\u00f6rde och med tiden repade sig ekonomin. I den europeiska finanskrisens k\u00f6lvatten befinner sig Grekland i en situation som delvis liknar det som h\u00e4nde i Argentina. \u00c4ven h\u00e4r m\u00f6ts de p\u00e5tvingade ekonomiska h\u00e4stkurerna av rasande folkliga protester, \u00e4ven h\u00e4r sitter de ansvariga allt l\u00f6sare p\u00e5 sina poster. P\u00e5 vilket s\u00e4tt kan det grekiska motst\u00e5ndet \u2013 och dagens kamp i Europa \u00f6verhuvudtaget \u2013 inspireras och dra l\u00e4rdomar av det argentinska exemplet? Rolf Bergkvist tar ett grepp p\u00e5 fr\u00e5gest\u00e4llningen. <\/strong><\/p>\n

De folkliga protesterna i Grekland \u00e4r av en omfattning och ett djup som s\u00e4llan tidigare sk\u00e5dats i landet. Under den g\u00e5ngna h\u00f6sten har demonstrationer, strejker och ockupationer avl\u00f6st varandra. Arbetare fr\u00e5n offentliga och privata f\u00f6retag, arbetsl\u00f6sa ungdomar, sm\u00e5f\u00f6retagare, pension\u00e4rer, f\u00f6retagsledare \u2013 alla har de deltagit i de massiva protesterna. Vid sidan av landsomfattande generalstrejker har offentliga byggnader ockuperats, parlamentet blockerats och k\u00e4nda politiker jagats bort fr\u00e5n offentliga tillst\u00e4llningar av uppretade folkmassor.
\nDe finns fog f\u00f6r vreden och ursinnet. P\u00e5 direkt order fr\u00e5n \u201dtrojkan\u201d EU, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden, IMF, har det grekiska folket under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren utsatts f\u00f6r den brutalaste \u00e5tstramningspolitik som praktiserats i Europa efter andra v\u00e4rldskriget.
\nProtesterna mot hela det politiska etablissemanget b\u00f6rjar likna det uppror som f\u00f6r tio \u00e5r sedan \u2013 i december 2001 \u2013 st\u00f6rtade fem presidenter inom loppet av en vecka i Argentina. Upproret ledde till att alla betalningar p\u00e5 statsskulden omedelbart stoppades. Landet br\u00f6t i praktiken med det internationella finanssystemet och \u2013 efter ett par \u00e5r\u2009\u2013\u2009uppn\u00e5ddes en rekordh\u00f6g ekonomisk tillv\u00e4xt, som kommit att gynna landets fattiga befolkning och lyft miljoner m\u00e4nniskor ur den extrema fattigdom man pressats ned i.
\nNu finns det naturligtvis skillnader mellan dagens Grekland och Argentina f\u00f6r tio \u00e5r sedan. En skillnad \u00e4r att de nedsk\u00e4rningar som f\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5dyvlas det grekiska folket, enligt ber\u00e4kningar som gjorts av oberoende ekonomer, \u00e4r 16 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n de som Argentinas borgerliga politiker\u2009\u2013\u2009pressade av IMF och V\u00e4rldsbanken\u2009\u2013\u2009f\u00f6rs\u00f6kte genomf\u00f6ra i slutet av 1990-talet.<\/p>\n

SKULDENS HISTORIA
\nMen skillnaderna till trots kan det vara v\u00e4rt att blicka tillbaka p\u00e5 det argentinska exemplet. Vilka positiva och negativa l\u00e4rdomar g\u00e5r det att dra av den argentinska utvecklingen?
\nEtt omedelbart resultat av upproret i december 2001 var att alla betalningar p\u00e5 statsskulden st\u00e4lldes in. Mellan december 2001 och mars 2005 betalade Argentina inte en dollar till de banker och privatpersoner som investerat i argentinska obligationer. N\u00e4r landet sedan \u00e5terupptog betalningarna var det efter att l\u00e5ngivarna i f\u00f6rhandlingar tvingats acceptera en nedskrivning av det ursprungliga beloppet med omkring 60 procent.
\nLiksom i dagens Grekland var upproret i Argentina en bred social protest mot en extrem \u00e5tstramningspolitik. Arbetsl\u00f6sheten l\u00e5g p\u00e5 rekordniv\u00e5er, fattigdomen var st\u00f6rre \u00e4n under 1940-talet och i vissa omr\u00e5den rapporterade tidningarna om ren sv\u00e4lt. Arbetsl\u00f6sa, \u201dpiqueteros\u201d, blockerade motorv\u00e4garna f\u00f6r att f\u00f6rhindra godstransporter (och d\u00e4rmed stoppa produktionen), medelklassen stormade banker f\u00f6r att f\u00e5 ut sina besparingar, kastrulldemonstrationer drog dagligen fram p\u00e5 gatorna i Buenos Aires. \"\"<\/a>
\nDe borgerliga presidenter som alternerade vid makten\u2009\u2013\u2009fr\u00e5n det liberala UCR och peronistpartiet\u2009\u2013\u2009motiverade \u00e5tstramningspolitiken med att avbetalningar p\u00e5 den stora statsskulden m\u00e5ste prioriteras om inte landet skulle hamna i en total isolering fr\u00e5n den internationella finansmarknaden.
\nMen hur hade skulden uppkommit?<\/p>\n

Fr\u00e5n 1975 till \u00e5r 2000 v\u00e4xte skulden tjugofalt. Vid milit\u00e4rkuppen den 24 mars 1976 var skulden mindre \u00e4n \u00e5tta miljarder dollar. I slutet av 2000 var den \u00f6ver 147 miljarder dollar. Under samma period betalade Argentina \u00f6ver 212 miljarder dollar i r\u00e4ntor och amorteringar till privata banker i Nordamerika och V\u00e4steuropa. Betalningarna var allts\u00e5 betydligt st\u00f6rre \u00e4n den ackumulerade skulden \u00e5r 2000.
\nDen mest omfattande \u00f6kningen av skulden \u00e4gde rum under milit\u00e4rdiktaturen 1976-1983. Skulds\u00e4ttningen d\u00e4refter handlade mest om att ers\u00e4tta gamla l\u00e5n med nya, dyrare l\u00e5n. Milit\u00e4rregimen l\u00e5nade pengar fr\u00e5n banker i USA och V\u00e4steuropa till ink\u00f6p av dyra vapensystem, direkt ekonomiskt st\u00f6d \u00e5t utlands\u00e4gda dotterbolag och ren korruption. N\u00e4r det g\u00e4ller ink\u00f6p av vapen finns det f\u00f6r \u00f6vrigt en viss likhet med Greklands skulds\u00e4ttning. Grekiska l\u00e5n fr\u00e5n franska banker har under de senaste tio \u00e5ren finansierat en ovanligt stor vapenimport. Under \u00e5ren 2005 till 2009 k\u00f6pte landet exempelvis 25 franska Mirage-2000 plan och 26 F-16 attackplan fr\u00e5n USA. De ink\u00f6pen svarade f\u00f6r 40 procent av Greklands totala import. 2005-2009 var landet v\u00e4rldens femte st\u00f6rsta vapenimport\u00f6r. Landet har under de snaste 20 \u00e5ren lagt dubbelt s\u00e5 stor andel av BNP p\u00e5 milit\u00e4rutgifter som resten av eurozonens l\u00e4nder.
\nMot slutet av milit\u00e4rdiktaturen besl\u00f6t den argentinska regimen att f\u00f6rstatliga de privata f\u00f6retagens utlandsskulder, vilka vid denna tid uppgick till 14 miljarder dollar. Bland dessa privata f\u00f6retag fanns exempelvis Mercedes Benz-Argentina,\u00a0 IBM-Argentina,\u00a0 Chase Manhattan Bank och Deutsche Bank, s\u00e5ledes dotterbolag eller rena filialer till koncerner med huvudkontor i USA och Europa. Den argentinska staten tog p\u00e5 sig och betalade dessa dotterbolag\/filialers skuld till koncernernas huvudkontor och f\u00f6r att klara av det tog den argentinska staten nya l\u00e5n i utl\u00e4ndska banker.
\nOch \u00e4ven om betalningen av de utl\u00e4ndska dotterbolagens skuld till huvudkontoren kan verka lite exceptionell s\u00e5 var det ingen isolerad h\u00e4ndelse. H\u00f6ga statstj\u00e4nstem\u00e4n deltog sj\u00e4lva aktivt i plundringen av statskassan. Ett k\u00e4nt exempel \u00e4r statssekreteraren f\u00f6r \u201dSamordning och ekonomiska program\u201d, Guillermo Walter Klein. Vid sidan av sitt jobb \u00e4gde han ocks\u00e5 ett privat f\u00f6retag, som tillvaratog de ekonomiska intressena \u00e5t utl\u00e4ndska banker vilka l\u00e5nade pengar till den argentinska staten. D\u00e5 han startade sin firma hade han f\u00f6rst bara den svenska Skandinaviska Enskilda Banken som uppdragsgivare, men efter n\u00e5gra m\u00e5nader representerade hans privata f\u00f6retag 22 utl\u00e4ndska banker. Efter att ha l\u00e4mnat sin post som statlig topptj\u00e4nsteman blev han 7 april 1982, fem dagar efter att kriget mellan Argentina och England om \u00f6gruppen Malvinas brutit ut, ombud f\u00f6r det brittiska aktiebolaget Barclays Bank Limited, som var en av de viktigare utl\u00e4ndska l\u00e5ngivarna till milit\u00e4rdiktaturen.
\nOcks\u00e5 h\u00e4r g\u00e5r det att peka p\u00e5 likheter med Grekland. Det \u00e4r idag v\u00e4lk\u00e4nt att den ekonomiska statistiken \u00f6ver landets utlandsskuld tidigare inte varit helt korrekt. Ansvariga f\u00f6r siffertrixandet, som gjorde anslutningen till eurozonen m\u00f6jlig 2001, var den d\u00e5varande socialdemokratiska (PASOK) premi\u00e4rministern Costas Simitis och den nuvarande premi\u00e4rministern Lucas Papademos\u2009\u2013\u2009i realiteten tillsatt av EU 10 november 2011. Papademos var \u00e5r 2001 chef f\u00f6r landets centralbank. F\u00f6r att fixa till siffrorna tog de b\u00e5da herrarna hj\u00e4lp av storbanken Goldman Sachs, som villigt gav r\u00e5dgivning\u2009\u2013\u2009till ett pris av 300 miljoner dollar. Fakturan betalades naturligtvis av den grekiska staten.
\nF\u00f6r att l\u00e5na pengar i de utl\u00e4ndska bankerna tvingades Argentinas milit\u00e4rregim de offentligt \u00e4gda f\u00f6retagen att st\u00e5 som l\u00e5ntagare\u2009\u2013\u2009trots att pengarna aldrig n\u00e5dde fram till dessa f\u00f6retag, och trots att de statliga f\u00f6retagen inte beh\u00f6vde pengarna f\u00f6r sin verksamhet eller sina investeringar. De l\u00e5n som togs sattes aldrig in p\u00e5 n\u00e5gra konton som de statliga f\u00f6retagen hade tillg\u00e5ng till\u2009\u2013\u2009de anv\u00e4ndes i st\u00e4llet p\u00e5 det s\u00e4tt som beskrivits ovan. N\u00e4r milit\u00e4rregimen 1983 tvingades l\u00e4mna \u00f6ver till en civil regering kom den h\u00e4r skulds\u00e4ttningen att anv\u00e4ndas som argument f\u00f6r en privatisering. De statliga f\u00f6retagen hade s\u00e5 stor skulds\u00e4ttning, f\u00f6rs\u00e4krade politiker fr\u00e5n UCR och peronistpartiet, att de m\u00e5ste s\u00e4ljas till privata \u00e4gare. Fast d\u00e5 de sedan s\u00e5ldes till utl\u00e4ndska storf\u00f6retag (ibland f\u00f6r en enda dollar) ingick aldrig skulden i f\u00f6retaget\u2009\u2013\u2009den beh\u00f6ll den argentinska staten.
\nV\u00e4n av ordning fr\u00e5gar sig naturligtvis om detta verkligen var lagligt. F\u00e5r man g\u00f6ra p\u00e5 detta s\u00e4tt? \u00c4ven om det r\u00e5dde milit\u00e4rdiktatur\u2009\u2013\u2009en av de blodigaste i Sydamerika\u2009\u2013\u2009fanns det v\u00e4l lagar att f\u00f6lja? \u00c5tminstone p\u00e5 pappret? Sj\u00e4lvklart var det inte lagligt. Redan i oktober 1982 inledde den argentinska journalisten Alejandro Olmos en r\u00e4ttslig process f\u00f6r att st\u00e4lla de ansvariga inf\u00f6r r\u00e4tta. Processen p\u00e5gick under hela 1980- och 90-talen. 13 juli 2000 kom domen. Ingen enskild person d\u00f6mdes till straff\u2009\u2013\u2009preskriptionstiden hade g\u00e5tt ut\u2009\u2013\u2009men domslutets 195 sidor inneh\u00e5ller \u00e4nd\u00e5 v\u00e4rdefull information om hur IMF och utl\u00e4ndska banker st\u00f6dde milit\u00e4rdiktaturen och de illegala transfereringar som var en del av den j\u00e4ttelika skuldb\u00f6rdan. Bland annat konstateras att det statliga \u00f6vertagandet av de privata f\u00f6retagens (bland annat 26 finansf\u00f6retag) skulder var totalt olaglig. De pengarna skulle allts\u00e5 vara m\u00f6jliga att kr\u00e4va tillbaka.
\n
\nKASTRULLPROTESTER<\/strong>
\nL\u00e5t oss se om det finns n\u00e5gra l\u00e4rdomar att dra av det argentinska exemplet. En f\u00f6rsta s\u00e5dan \u00e4r den folkliga kampens centrala betydelse f\u00f6r att uppn\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring. Det var upproret i december 2001\u2009\u2013\u2009under parollen \u201dAlla (makthavare) m\u00e5ste bort!\u201d (Que se vayan todos!)\u2009\u2013\u2009och de massiva mobiliseringarna som f\u00f6ljde under hela 2002 med v\u00e4gblockader, f\u00f6retagsockupationer, kastrullprotester och direkta angrepp p\u00e5 privat\u00e4gda banker, som satte de sociala ramarna f\u00f6r vad som sedan blev politiskt m\u00f6jligt. Den nya regering som s\u00e5 sm\u00e5ningom tog \u00f6ver\u2009\u2013\u2009med makarna Kirchner i spetsen\u2009\u2013\u2009tillh\u00f6rde det borgerliga peronistpartiet, men var tvunget att genomf\u00f6ra en rad f\u00f6r\u00e4ndringar till f\u00f6rdel f\u00f6r den arbetande befolkningen. Arbetsl\u00f6sa fick n\u00f6dhj\u00e4lp, l\u00f6nerna h\u00f6jdes (den tidigare l\u00f6nes\u00e4nkningen med tolv procent f\u00f6r de offentliganst\u00e4llda togs exempelvis bort). Tv\u00e5 miljoner \u00e4ldre medborgare fick m\u00f6jlighet att g\u00e5 i pension, de privatiserade bolagens pristariffer subventionerades med statliga medel och \u00e5tminstone en del av de r\u00e4ttigheter f\u00f6r de arbetande som i h\u00f6g grad annullerats under det nyliberala 1990-talet \u00e5terinf\u00f6rdes. \u00c4ven p\u00e5 det demokratiska planet kom f\u00f6r\u00e4ndringar. De b\u00e5da lagar, som borgerliga regeringar i slutet av 1980-talet instiftade f\u00f6r att f\u00f6r all framtid f\u00f6rhindra att m\u00f6rdarna och torterarna fr\u00e5n diktatur\u00e5ren skulle kunna st\u00e4llas inf\u00f6r r\u00e4tta, revs upp. Domstolsprocesserna mot milit\u00e4rerna, polischeferna och pr\u00e4sterna f\u00f6r mord, kidnappningar av barn, tortyr och \u201df\u00f6rsvinnanden\u201d kunde nu inledas och brottslingarna d\u00f6mas. P\u00e5 det internationella planet betalade man\u2009\u2013\u2009med delar av valutareserven och l\u00e5n fr\u00e5n Venezuela\u2009\u2013\u2009av sin skuld till Internationella valutafonden (IMF) och v\u00e4grade d\u00e4refter att g\u00e5 med p\u00e5 n\u00e5gra IMF-inspektioner av landets ekonomi eller att f\u00f6lja IMF-ekonomernas \u201dr\u00e5dgivning\u201d.
\nEn andra l\u00e4rdom \u00e4r att en betalningsinst\u00e4llelse inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inneb\u00e4r ekonomisk katastrof. I Argentinas fall bidrog den till att aktivera den inhemska ekonomin och en snabb ekonomisk tillv\u00e4xt. Fr\u00e5n 2003 v\u00e4nde kurvorna upp\u00e5t och under de f\u00f6ljande fem \u00e5ren v\u00e4xte ekonomin med runt \u00e5tta procent per \u00e5r. Fem miljoner arbetsl\u00f6sa fick jobb under de h\u00e4r \u00e5ren. Och \u00e4ven om den viktigaste orsaken till den snabba \u00e5terh\u00e4mtningen var en kraftigt \u00f6kad export av jordbruksprodukter (soja, k\u00f6tt, vete etc) till Kina och andra asiatiska l\u00e4nder s\u00e5 innebar betalningsv\u00e4gran att skattepengar, som f\u00f6re upproret skulle g\u00e5tt till amorteringar och r\u00e4ntebetalningar av utlandsskulden, kunde anv\u00e4ndas till de sociala satsningar som n\u00e4mndes ovan. De f\u00f6retag som producerade varor och tj\u00e4nster f\u00f6r den inhemska marknaden fick en v\u00e4xande avs\u00e4ttning. Den 38 m\u00e5nader l\u00e5nga betalningsstrejken underl\u00e4ttade samtidigt f\u00f6rhandlingarna med de utl\u00e4ndska l\u00e5ngivarna. L\u00e5netiderna omf\u00f6rhandlades och l\u00e5nen skrevs ned med omkring 60 procent\u2009\u2013\u2009den st\u00f6rsta skuldnedskrivningen n\u00e5gonsin. Argentina klarade sig ocks\u00e5 undan den internationella finanskris som br\u00f6t ut h\u00f6sten 2008 just genom att vara helt bortkopplad fr\u00e5n den internationella finansmarknaden. Ingen internationell bank har beviljat n\u00e5gra nya l\u00e5n till Argentina sedan betalningarna st\u00e4lldes in.
\nEn tredje erfarenhet handlar om begr\u00e4nsningarna i det argentinska exemplet. N\u00e4r skuldbetalningarna st\u00e4lldes in i december 2001, efter fyra \u00e5r av allt djupare ekonomisk kris, f\u00f6ljde ett \u00e5r av ekonomisk kollaps och en f\u00f6r\u00f6dande inflation. Detta var ett resultat av de borgerliga partiernas v\u00e4gran att uppr\u00e4tta en demokratisk kontroll \u00f6ver finanssystemet och valutahandeln genom att \u00f6verf\u00f6ra hela banksektorn i samh\u00e4llets \u00e4go. Det sociala pris, som miljoner fattiga och arbetsl\u00f6sa fick betala under de f\u00f6rsta \u00e5ren hade varit m\u00f6jligt att undvika.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Men regeringen v\u00e4grade att dra f\u00f6rdel av det nya l\u00e4ge, som f\u00f6ljde med den folkliga klasskampen, f\u00f6r att utreda och avskriva de delar av skulden som var helt illegitima. Och detta trots att det rent juridiskt\u2009\u2013\u2009vilket domslutet fr\u00e5n juli 2000 visar\u2009\u2013\u2009var fullt m\u00f6jligt. Den v\u00e4g som valdes handlade ist\u00e4llet om att ers\u00e4tta gamla statsskuldpapper med nya, till l\u00e4gre r\u00e4nta, l\u00e4ngre l\u00f6ptider och nedskrivet v\u00e4rde. Skulden minskade, men fortfarande var betalningarna av r\u00e4ntor och amorteringar st\u00f6rre \u00e4n den del av statsbudgeten som gick till att\u00a0 finansiera skola, v\u00e5rd och omsorg. Brytningen med IMF gjordes genom att betala hela skulden till fonden, men den nuvarande regeringen med president Cristina Fernandez-Kirchner str\u00e4var efter att \u00e5ter bli medlem i organisationen. Inte heller p\u00e5 ett \u00f6vergripande ekonomiskt och politiskt plan har f\u00f6r\u00e4ndringarna varit\u00a0 speciellt omfattande. Den modell som valts gynnar fr\u00e4mst exporterande jordbruks- och inhemska industrikapitalister. Merparten av de ekonomiska makthavare och korrupta politiker, mot vilka parollen \u201dalla m\u00e5ste bort!\u201d riktades f\u00f6r tio \u00e5r sedan, sitter fortfarande kvar vid makten.
\nDen argentinska betalningsinst\u00e4llelsen blev m\u00f6jlig tack vara det folkliga upproret. Men upproret stoppades upp p\u00e5 halva v\u00e4gen. Samma kapitalistiska makthavare, som var vinnare under 1990-talets nyliberala era, har kunnat forts\u00e4tta med att h\u00e5va in sina vinster, trots att upproret tvingade fram en omf\u00f6rdelning av den nationella inkomsten som gynnat de fattigaste i samh\u00e4llet.<\/p>\n

J\u00c4MF\u00d6RELSER<\/strong>
\nG\u00e5r vi till dagens Grekland finns det flera skillnader som inverkar menligt p\u00e5 den fortsatta kampen. Det mest uppenbara \u00e4r vad som faktiskt st\u00e5r p\u00e5 spel f\u00f6r Europas kapitalister. Argentina och dess valuta hade f\u00f6r tio \u00e5r sedan en relativt begr\u00e4nsad betydelse f\u00f6r det internationella kapitalistiska systemet. Grekland d\u00e4remot\u2009\u2013\u2009trots att det \u00e4r en liten ekonomi\u2009\u2013\u2009\u00e4r integrerad i EU med euron som valuta. Om Grekland st\u00e4ller in betalningarna, l\u00e4mnar EU och euron kan det riskera hela det EU-projekt, som den europeiska borgarklassen drivit fram de senaste 20 \u00e5ren. I kombination med det r\u00e5dande os\u00e4kra globala ekonomiska l\u00e4get och de h\u00e5rda \u00e5tstramningspaket som annonseras i land efter land kan det bli b\u00f6rjan p\u00e5 ett s\u00f6nderfall f\u00f6r hela projektet. Ocks\u00e5 andra l\u00e4nder kan komma att f\u00f6lja Greklands exempel: Portugal, Irland, Spanien, Italien\u2026
\nEn annan skillnad \u00e4r att de argentinska statsobligationerna var relativt v\u00e4l utspridda p\u00e5 flera banker och\u00a0 l\u00e4nder. F\u00f6r de banker som drabbades var det inga st\u00f6rre problem att\u2009\u2013\u2009om \u00e4n motvilligt\u2009\u2013\u2009ta den kreditf\u00f6rlusten. I Greklands fall handlar det ist\u00e4llet om ett relativt litet antal banker i fr\u00e4mst Frankrike och Tyskland. Till skillnad fr\u00e5n Argentina \u00e4r inte heller Grekland\u00a0 i f\u00f6rsta hand ett jordbruksexporterande land, som skulle kunna f\u00e5 ekonomin att v\u00e4nda upp\u00e5t med hj\u00e4lp av \u00f6kad export till exempelvis Kina. Den grekiska kapitalismen \u00e4r mer inriktad mot turism, finanssektor och sj\u00f6fart. I ett l\u00e4ge av internationell finanskris, en\u00a0 nedg\u00e5ng i den internationella konjunkturen (en trolig f\u00f6ljd av den minskade efterfr\u00e5gan som \u00e5tstramningsprogrammen i Europa och USA medf\u00f6r) kommer en ekonomisk \u00e5terh\u00e4mtning inom ramarna f\u00f6r den reellt existerande kapitalismen inte att vara helt enkel.
\nDet sista p\u00e5pekandet reser mer \u00f6vergripande fr\u00e5gor av samma natur som den kamp som f\u00f6rdes i Argentina gav upphov till. Ett f\u00f6rslag som diskuterades var att bilda en speciell klubb i Latinamerika f\u00f6r de skuldsatta l\u00e4nderna. Tanken var att genom gemensamma f\u00f6rhandlingar med de internationella bankerna\u2009\u2013\u2009ist\u00e4llet f\u00f6r var f\u00f6r sig\u2009\u2013\u2009skulle det vara m\u00f6jligt att s\u00e4tta mer press f\u00f6r av- och nedskrivningar av skulderna. N\u00e5gon skuldklubb uppkom aldrig, men d\u00e4remot har id\u00e9n om en \u00f6kad samverkan vid sidan av IMF, V\u00e4rldsbanken och det kapitalistiska finanssystemet tagit sig andra konkreta uttryck. Bildandet av Sydbanken (Banco del sur) av Argentina, Brasilien, Ecuador, Paraguay, Bolivia, Venezuela och Uruguay i december 2007 \u00e4r ett s\u00e5dant exempel. Syftet med den \u00e4r att finansiera gemensamma projekt, som l\u00e4nderna \u00e4r \u00f6verens om att genomf\u00f6ra. Banken ska \u00e4ven kunna fungera som en k\u00e4lla f\u00f6r stabilisering vid naturkatastrofer och andra krissituationer och utan de vinstkrav de privata bankerna st\u00e4ller. Ett annat exempel \u00e4r den Bolivarianska alliansen f\u00f6r folken i latinamerika (ALBA) som\u2009\u2013\u2009med Kuba och Venezuela som initiativtagare\u2009\u2013\u2009vilken \u00e4r en samarbetspakt mellan de ing\u00e5ende l\u00e4nderna f\u00f6r att fr\u00e4mja handelsutbyte.Inom ramen f\u00f6r ALBA sker utbyten av varor och tj\u00e4nster som m\u00f6jlig\u00f6r till exempel alfabetiseringsprojekt, utbyggnad av sjuk- och h\u00e4lsov\u00e5rd samt energif\u00f6rs\u00f6rjning. Men till skillnad fr\u00e5n det r\u00e5dande, or\u00e4ttvisa, handelsm\u00f6nstret handlar det om att utg\u00e5 fr\u00e5n de behov som folken i l\u00e4nderna har\u2009\u2013\u2009inte de krav p\u00e5 vinst som de privat\u00e4gda internationella bankerna och industrikoncernerna st\u00e4ller.<\/p>\n

L\u00d6SNINGAR<\/strong>
\nInom den grekiska v\u00e4nstern och arbetarr\u00f6relsen har tre olika f\u00f6rslag f\u00f6rts fram sedan skuldkrisen tog sin b\u00f6rjan:
\natt omstrukturera skulden
\natt genomf\u00f6ra en offentlig revision av skulden
\natt helt annullera skulden.<\/p>\n

F\u00f6rslaget att \u201domstrukturera\u201d skulden f\u00f6rs fram av den reformistiska delen av arbetarr\u00f6relsen och delar av det borgerliga politiska etablissemanget. Det handlar om att f\u00f6rhandla fram en viss nedskrivning av statsskulden och ers\u00e4tta nuvarande statsobligationer med nya som har l\u00e4ngre l\u00f6ptid och l\u00e4gre r\u00e4nta. Det \u00e4r denna l\u00f6sning som f\u00f6r n\u00e4rvarande h\u00e5ller p\u00e5 att drivas igenom. Bakom den \u201dl\u00f6sningen\u201d ligger att alla inblandade vet att den nuvarande skulden \u00e4r om\u00f6jlig att betala. Ocks\u00e5 f\u00f6r alla icke-ekonomer \u00e4r siffrorna enkla att f\u00f6rst\u00e5. I \u00e5r ber\u00e4knas v\u00e4rdet av Greklands BNP\u2009\u2013\u2009alla varor och tj\u00e4nster som produceras\u2009\u2013\u2009uppg\u00e5 till 212 miljarder euro. Av detta skulle 87 miljarder g\u00e5 till att betala banker och andra l\u00e5ngivare.Det motsvarar mer \u00e4n 40 procent av v\u00e4rdet p\u00e5 allt som produceras i landet. Skatteint\u00e4kterna\u2009\u2013\u2009f\u00f6r att ta en annan j\u00e4mf\u00f6relsesiffra\u2009\u2013\u2009ber\u00e4knas uppg\u00e5 till 53 miljarder euro. Och av dessa skatter ska enligt budgeten 5,7 miljarder euro g\u00e5 till utbildning, 4,8 miljarder till sjukv\u00e5rd och sex miljarder till pensioner. De privata bankerna och rika privatpersoner \u00e4r s\u00e5ledes beredda att ta en mindre f\u00f6rlust, men beh\u00e5ller fortfarande sina fordringar och kraven p\u00e5 en brutal \u00e5tstramningspolitik. Det handlar om en l\u00f6sning helt p\u00e5 finanskapitalets villkor.
\nF\u00f6rslaget att genomf\u00f6ra en offentlig revision av statsskulden \u00e4r inte helt oproblematisk. Att \u00f6ppna den borgerliga statens r\u00e4kenskapsb\u00f6cker kan naturligtvis avsl\u00f6ja en hel del korruption och ekonomiskt st\u00f6d\u2009\u2013\u2009legalt eller illegalt\u2009\u2013\u2009till olika kapitalistiska f\u00f6retag eller finansgrupper. Den r\u00e4ttsliga processen i Argentina, som jag n\u00e4mner ovan, \u00e4r ett exempel p\u00e5 detta. P\u00e5 det s\u00e4ttet kan det bidra till att f\u00f6rst\u00e4rka en bred mobilisering mot fortsatt skuldbetalning och \u201domstrukturering\u201d, men det argentinska exemplet visar samtidigt p\u00e5 begr\u00e4nsningarna. Trots den m\u00e5ng\u00e5riga juridiska processen och det domslut som f\u00f6ljde har den argentinska borgerliga regeringen aldrig anv\u00e4nt sig av detta f\u00f6r att helt avskriva ens den olagliga delen av statskulden. Betalningsinst\u00e4llelsen var ett direkt resultat av det folkliga upproret\u2009\u2013\u2009inte av en juridisk process. N\u00e4r kampen ebbade ut v\u00e4gde inte l\u00e4ngre den juridiska domen s\u00e5 tungt.
\nI grunden \u00e4r kampen f\u00f6r att v\u00e4gra betala den grekiska statsskulden inte en juridisk eller teknisk fr\u00e5ga om ing\u00e5ngna avtal \u00e4r lagliga eller olagliga. I grunden handlar den p\u00e5g\u00e5ende kampen om vem\u2009\u2013\u2009vilka sociala klasser\u2009\u2013\u2009som ska tvingas betala f\u00f6ljderna av den kapitalistiska krisen. Om arbetarklassen genom sin offensiva kamp kan tvinga fram en kontroll av statens finanser s\u00e5 pekar det fram mot att uppr\u00e4tta en demokratisk kontroll underifr\u00e5n av de arbetare, arbetsl\u00f6sa, pension\u00e4rer, ungdomar som nu ska tvingas betala. Kravet p\u00e5 en offentlig revision av statsskulden blir p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ett \u00f6verg\u00e5ngskrav i en social och politisk kamp f\u00f6r ett helt annat samh\u00e4lle d\u00e4r den arbetande befolkningens behov styr\u2009\u2013\u2009inte den kapitalistiska jakten p\u00e5 f\u00f6retagsekonomisk vinst.
\nDet \u00e4r sv\u00e5rt att se n\u00e5gon l\u00f6sning p\u00e5 den nuvarande krisen som kan tillgodose behoven f\u00f6r det grekiska folket inom ramarna f\u00f6r det kapitalistiska systemet. En varaktig l\u00f6sning som gynnar folken i Grekland, Portugal, Spanien etc handlar snarare om att ta fasta p\u00e5 de\u2009\u2013\u2009fortfarande sm\u00e5 och svaga\u2009\u2013\u2009exempel som blivit ett resultat av den folkliga kampen i Latinamerika; att ers\u00e4tta IMF, ECB, V\u00e4rldsbanken och liknande imperialistiska institutioner med nya, nationella och internationella finansorgan som st\u00e5r under demokratisk kontroll, ett europeiskt \u201dALBA\u201d och ers\u00e4tta de nuvarande politiska och ekonomiska makthavarna med nya demokratiska strukturer.
\nHur l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt att komma \u00e4r sist och slutligen helt beroende av hur v\u00e4l arbetarklassen i samarbete med andra sociala skikt kan organisera sin kamp, inte bara i Grekland utan p\u00e5 europeisk niv\u00e5. Den internationella solidariteten kommer att vara helt avg\u00f6rande f\u00f6r utg\u00e5ngen av de p\u00e5g\u00e5ende klasstriderna. Att kr\u00e4va att skulden avskrivs, att de privata bankerna f\u00e5r ta kreditf\u00f6rlusten och att \u00e5tstramningskraven avvisas \u00e4r bara en del i den klasskampen. \u00a0\u00a0 \u00a0\uf04e<\/p>\n

En artikel av Rolf Bergkvist
\nArikelskribenten \u00e4r latinamerikak\u00e4nnare. Han \u00e4r sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka flitig medarbetare i R\u00f6da rummet.
\n<\/strong><\/p>\n

K\u00c4LLOR:
\nCrisis financiera en Argentina: El origen de la deuda, av Eric Toussaint publicerad i Liberaci\u00f3n 18\/1 2002.
\nThe Greek Cauldron, av Stathis Kouvelakis, publicerad i New Left Review nov\/dec 2011.
\nReflexiones desde la experiencia argentina para el debate sobre la deuda en Portugal, Grecia, Irlanda, Espa\u00f1a,\u2026 av Eduardo Lucita, http:\/\/www.cadtm.org\/IMG\/article_PDF\/article_a6915.pdf.
\nLecciones de Argentina para Grecia, av Claudio Katz, http:\/\/www.cadtm.org\/Lecciones-de-Argentina-para-Grecia.
\nGrecia 2010, Argentina 2001, av Claudio Katz, http:\/\/www.cadtm.org\/Grecia-2010-Argentina-2001<\/a>
\nGenerellt rekommenderas hemsidan: Kommitt\u00e9n f\u00f6r avskrivning av tredje v\u00e4rldens skuld: http:\/\/www.cadtm.org<\/a> f\u00f6r den som vill orientera sig i skuldkrisens labyrint.<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under 1980-talet f\u00f6ll m\u00e5nga av de latinamerikanska l\u00e4nderna ner i en djup skuldkris. Mest utsatt var Argentina, som framf\u00f6r allt under milit\u00e4rdiktaturen 1976-83 drog p\u00e5 sig en enorm betalningsb\u00f6rda. Men en kraftfull folklig r\u00f6relse tvingades de h\u00e4rskande att i slutet … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[25,6,18],"tags":[],"class_list":["post-1030","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-balkan","category-ekonomi","category-latinamerika"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-gC","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1030","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1030"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1030\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1034,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1030\/revisions\/1034"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1030"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1030"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1030"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}