{"id":1036,"date":"2012-04-04T23:32:38","date_gmt":"2012-04-04T22:32:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1036"},"modified":"2012-04-05T09:19:41","modified_gmt":"2012-04-05T08:19:41","slug":"egypten-vad-blev-det-av-den-politiska-varen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2012\/04\/04\/egypten-vad-blev-det-av-den-politiska-varen\/","title":{"rendered":"Egypten – vad blev det av den politiska v\u00e5ren?"},"content":{"rendered":"


\nDet \u00e4r nu drygt ett \u00e5r sedan som en massiv folklig r\u00f6relse\u2009i Egypten\u2009\u2013\u2009\u2009med sin h\u00f6jdpunkt i protesterna p\u00e5 Tahrirtorget\u2009\u2013\u2009v\u00e4lte Mubaraks diktatur \u00f6ver \u00e4nda. Men vad har denna mobilisering utmynnat i? Att det styrande milit\u00e4rr\u00e5det bef\u00e4st sin makt och att konservativa islamister vann en jordskredsseger i parlamentsvalet \u00e4r synnerligen oroande tecken. Vilken styrka har d\u00e5 idag de radikala krafter som var Tahrirtorgets banerf\u00f6rare? Hur starka \u00e4r oddsen f\u00f6r en revolutionens rond tv\u00e5? Andreas Malm tar tempen p\u00e5 ett Egypten \u00e5ret efter.<\/strong><\/span><\/p>\n

Fredagen den 27 januari 2012, p\u00e5 gr\u00e4set utanf\u00f6r mosk\u00e9n vid Gizas torg. Rader av m\u00e4n b\u00f6jer sina ryggar, viker sig mot de enkla b\u00f6nemattorna\u2009\u2013\u2009en pappkartong, en tidning, en egyptisk flagga\u2009\u2013\u2009och reser sig igen i mumlande koncentration. Runt den bedjande massan st\u00e5r klungor av aktivister och v\u00e4ntar ot\u00e5ligt.<\/p>\n

I samma sekund som b\u00f6nen \u00e4r \u00f6ver\u2009\u2013\u2009knappt har den sista strofen uttalats\u2009\u2013\u2009ropar n\u00e5gon h\u00f6gt: \u201dyaskot yaskot hokm el-askar\u201d, ner ner med milit\u00e4rr\u00e5det! Nyss f\u00f6rsjunken i djup meditation flammar massan upp och svarar med en mun. De bedjande leden ordnar snabbt upp sig till en demonstration, flera shabab\u2009\u2013 den allm\u00e4nna termen f\u00f6r aktiva ungdomar\u2009\u2013\u2009sprider ut sig f\u00f6r att leda slagorden, och s\u00e5 b\u00e4r den l\u00e5nga marschen iv\u00e4g, \u00e4n en g\u00e5ng, in mot Kairos centrum: v\u00e4rldens just nu kanske mest ber\u00f6mda torg, 2010-talets mittpunkt: Tahrir.
\nDet \u00e4r ett \u00e5r sedan revolutionen b\u00f6rjade. Den 25 januari 2011 h\u00f6lls de f\u00f6rsta demonstrationerna, fortsatte de kommande dagarna med h\u00e5rda bataljer och flera d\u00f6dsoffer i hamnstaden Suez och spred sig sedan vidare in mot Egyptens nationella nerv. Fredagen den 28 januari 2012 d\u00f6ptes till \u201dvredens fredag\u201d.1 I Kairo avgick dussintals marscher efter b\u00f6nen, fr\u00e5n mosk\u00e9erna i centrum av megastadens stadsdelar\u2009\u2013\u2009var och en lika stor som en skandinavisk huvudstad\u2009\u2013\u2009med sikte p\u00e5 Tahrir. De st\u00f6tte emot Mubarakregimens s\u00e4kerhetsstyrkor, vattenkanoner och skarpa kulor men \u00f6vermannade dem i episka gatustrider, br\u00f6t igenom polisvallarna, er\u00f6vrade Tahrir, br\u00e4nde ned Nationaldemokratiska Partiet NDP:s h\u00f6gkvarter och kn\u00e4ckte ryggen p\u00e5 (delar av) regimen. Samma kv\u00e4ll rullade arm\u00e9ns stridsvagnar ut p\u00e5 gatorna. Den g\u00e5ngen h\u00e4lsade demonstranterna dem som hj\u00e4ltar\u2009\u2013\u2009\u201del geish, el sha\u2019ab, eid wahda!\u201d, arm\u00e9n och folket \u00e4r en hand! \u2013\u2009i hopp om att de skulle ge skydd mot Mubaraks hatade, korrupta, mordiska, torterande, kontrollerande polisenheter.
\nDenna fredag, den 27 januari 2012, \u00e4r det arm\u00e9n sj\u00e4lv som \u00e4r m\u00e5ltavlan. Dagen har d\u00f6pts till \u201dden andra vredens fredag\u201d.<\/span><\/p>\n

MILIT\u00c4RR\u00c5DETS DUBBLA\u00a0 ROLL<\/strong>
\nSCAF, The Supreme Council of the Armed Forces, h\u00f6gsta milit\u00e4rr\u00e5det eller helt enkelt \u201dhokm el-askar\u201d, tvingade Mubarak att avg\u00e5 efter 18 dagars folkresning, den 11 februari 2011. Generalerna lovade att styra landet i sex m\u00e5nader, f\u00f6r att sedan l\u00e4mna \u00f6ver till civilt styre. Ett \u00e5r senare regerar de fortfarande Egypten och planerar att g\u00f6ra det i minst ett halv\u00e5r till. Under \u00e5ret som g\u00e5tt har SCAF anammat valda delar av revolutionens retorik och legitimerat sin makt med hj\u00e4lp av den ursprungliga tankefiguren: arm\u00e9n och folket \u00e4r en hand, arm\u00e9n skyddar folkets intressen och s\u00e4krar revolutionens seger. S\u00e5ledes \u00f6nskade sig SCAF att revolutionens f\u00f6rsta jubileum skulle bli ett nationellt firande; det fanns planer p\u00e5 att, i en talande vertikal gest, sl\u00e4ppa ner karameller fr\u00e5n milit\u00e4rflygplan p\u00e5 det jublande folket d\u00e4rnere. De skrotades i all tysthet n\u00e4r det stod klart att \u00e4nnu en massmobilisering satts i rullning. I st\u00e4llet f\u00f6r en hyllning till f\u00f6rg\u00e5nget hj\u00e4ltemod blev s\u00e5 demonstrationerna den 25 januari 2012 de kanske st\u00f6rsta hittills under hela revolutionsprocessen, men det \u00e4r om\u00f6jligt att veta: var det tv\u00e5, tre eller fyra miljoner m\u00e4nniskor p\u00e5 Kairos gator? Minst lika m\u00e5nga m\u00e4nniskor som ett \u00e5r tidigare v\u00e4llde ut, nu f\u00f6r att kr\u00e4va SCAF:s omedelbara avg\u00e5ng, med ny beslutsamhet f\u00f6r att f\u00f6ra den ofullbordade revolutionen till seger.<\/p>\n

Det \u00e4r i denna st\u00e4mning fredagsdemonstrationen fr\u00e5n Giza r\u00f6r sig, genom bostadsomr\u00e5den och aff\u00e4rsstr\u00e5k, p\u00e5 v\u00e4g in mot Tahrir. Aktivisterna \u00e4r n\u00e4rmast euforiskt optimistiska efter uppslutningen den 25 januari. De har best\u00e4mt sig f\u00f6r att smida medan j\u00e4rnet \u00e4r varmt: m\u00e5let \u00e4r att p\u00e5 nytt kanalisera massorna till Tahrir och tvinga SCAF att kasta in handduken. Och f\u00f6r varje kvarter som passeras v\u00e4xer mycket riktigt demonstrationen. Marschv\u00e4gen kantas av Kairos enformigt gr\u00e5 eller p\u00e5 sin h\u00f6jd sandf\u00e4rgade betongbunkrar, fr\u00e5n vars innand\u00f6men familjer i mjukiskl\u00e4der dyker upp p\u00e5 balkonger och h\u00e4lsar t\u00e5get med hurrarop, vinkningar, flaggviftning och segertecken. Gatans svar: \u201denzil, enzil, enzil!\u201d, kom ner! En str\u00f6mkraft som inte l\u00e5ter sig f\u00e5ngas i ord pulserar genom t\u00e5get: h\u00e4r g\u00e5r m\u00e4nniskor som f\u00f6tts under diktatur, fostrats till underkastelse och sedan rest sig, st\u00f6rtat diktatorn och \u2013 s\u00e5 k\u00e4nns det \u2013 \u00f6ppnat alla d\u00f6rrar till framtiden. Sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet st\u00e5r skrivet i tusentals ansikten; k\u00e4nslan av makt att f\u00f6r\u00e4ndra framst\u00e5r som ett kollektivt rus som kan ta m\u00e4nniskor var som helst.
\nI Giza ligger Kairos universitet. D\u00e4r har den trotskistiska gruppen Revolution\u00e4ra Socialister (RS) ett av sina f\u00e4sten, och s\u00e5ledes leds talk\u00f6rerna av flera RS-aktivister som hissas upp p\u00e5 axlar och h\u00e4nder. Medel\u00e5ldern \u00e4r p\u00e5tagligt l\u00e5g, blandningen av m\u00e4n och kvinnor god. Blocket med aktivister fr\u00e5n al-Ahly ultras\u2009\u2013\u2009klacken till fotbollslaget al-Ahly\u2009\u2013\u2009ant\u00e4nder t\u00e5get med sina fyrverkerier och rytmiska s\u00e5nger. Liksom i s\u00e5 m\u00e5nga andra demonstrationer v\u00e4rlden \u00f6ver b\u00e4r m\u00e5nga vendetta-masker \u2013\u2009Muslimska Br\u00f6draskapet har varnat f\u00f6r att anarkister i vendetta-masker har planer p\u00e5 att skapa kaos i Kairo denna dag, med resultatet att fler \u00e4n vanligt tagit p\u00e5 sig dem. Men lika mycket \u00e4r det en familjekarneval, med flaggm\u00e5lade, stor\u00f6gda barn p\u00e5 sina f\u00e4ders ryggar. Det \u00e4r, kort sagt, revolutionens fotfolk som \u00e4n en g\u00e5ng \u00e4r i r\u00f6relse.
\nEfter n\u00e4rmare fem timmars vandring i v\u00e5rsolen n\u00e5r demonstrationen Qasr el-Nil-bron, sk\u00e5deplatsen f\u00f6r en av de mest legendariska sammandrabbningarna f\u00f6r ett \u00e5r sedan, d\u00e5 rullade s\u00e4kerhetsstyrkornas bepansrade vattenkanonbilar in i folkmassan, avlossade sina str\u00e5lar rakt mot grupper av bedjande, k\u00f6rde \u00f6ver demonstranter men tvingades till slut, n\u00e4r trycket bara steg, att v\u00e4nda om. Den h\u00e4r g\u00e5ngen ligger v\u00e4gen in mot Tahrir fri. Torget ser vid f\u00f6rsta anblick ut att vara sig likt, en ofattbar tr\u00e4ngsel som p\u00e5minner om ett festivalomr\u00e5de d\u00e4r alla s\u00e4kerhetsf\u00f6reskrifter nonchaleras, med m\u00e4ngder av popcornst\u00e5nd och flaggf\u00f6rs\u00e4ljare, \u00f6ar av t\u00e4lt och j\u00e4ttelika publiker som lyssnar p\u00e5 tal och musik fr\u00e5n scenerna. Men n\u00e4r t\u00e5get tr\u00e4nger sig in mot Tahrirs centrum st\u00e5r det klart att revolutionen inte l\u00e4ngre \u00e4r densamma.
\nDen st\u00f6rsta scenen \u00e4gs av Muslimska Br\u00f6draskapet. D\u00e4r p\u00e5g\u00e5r firande. Korans\u00e5ng d\u00e5nar ur h\u00f6gtalarna. N\u00e4r massorna, som trycker p\u00e5 fr\u00e5n Giza och andra stadsdelar, kommer fram till scenen forts\u00e4tter de att skandera slagord mot SCAF\u2009\u2013\u2009varp\u00e5 Br\u00f6draskapet skruvar upp volymen. D\u00e5 exploderar ilskan, flaskor och stenar haglar mot scenen, fler och fler h\u00f6jer sina skosulor i den klassiska gesten av f\u00f6rakt\u2009\u2013\u2009den som anv\u00e4ndes mot Mubarak n\u00e4r han h\u00f6ll sina tre ber\u00f6mda tal under de 18 dagarna \u2013 och vr\u00e5lar \u201df\u00f6rr\u00e4dare!\u201d, \u201dg\u00e5 ner!\u201d, \u201dni har s\u00e5lt revolutionen!\u201d.\u00a0 Br\u00f6draskapets m\u00e4n f\u00f6rs\u00f6ker parera projektilerna och kallar upp s\u00e5v\u00e4l imamer som aktivistrepresentanter f\u00f6r att lugna massan\u2009\u2013\u2009ingenting hj\u00e4lper. Till och med n\u00e4r eftermiddagsb\u00f6nen inleds och imamerna manar om respekt f\u00f6r islam forts\u00e4tter f\u00f6raktet att fl\u00f6da med flaskor och fuck you-signaler. N\u00e5gra shabab f\u00f6rs\u00f6ker sabotera h\u00f6gtalarsystemet, medan massan h\u00e4ver sig mot Br\u00f6draskapets allt mer panikslagna f\u00f6rs\u00f6k till ordning.
\nN\u00e5got liknande har aldrig tidigare h\u00e4nt. F\u00f6r ett \u00e5r sedan var Br\u00f6draskapet en del av Tahrir och revolutionen: nu ser det pl\u00f6tsligt ut som en m\u00e5ltavla, j\u00e4mte SCAF. Det \u00e4r de tv\u00e5 krafterna som har makten, ingendera kapitulerar denna fredag. Br\u00f6draskapet evakuerar visserligen sin scen p\u00e5 kv\u00e4llen och l\u00e4mnar torget \u00e5t revolution\u00e4rerna, men ett stenkast bort har de parlamentet i sin hand. SCAF tycks inte ta n\u00e5got st\u00f6rre intryck av j\u00e4ttemanifestationen med folkliga avg\u00e5ngskrav. Denna andra vredens dag blir ingen kopia av den f\u00f6rsta; ingen regim f\u00e5r sin ryggrad kn\u00e4ckt i dag.
\nI st\u00e4llet iscens\u00e4tts de nya styrkef\u00f6rh\u00e5llandena: p\u00e5 den ena sidan revolutionen, p\u00e5 den andra\u2009\u2013\u2009snett upp\u00e5t\u2009\u2013\u2009islamisterna och arm\u00e9n. Trots sina enorma numer\u00e4rer st\u00e5r d\u00e4rmed revolutionen inf\u00f6r en m\u00e4ktigare fiende \u00e4n n\u00e5gonsin.
\n
\nREVOLUTIONENS V\u00c5GM\u00d6NSTER<\/strong>
\nEfter ett \u00e5r \u00e4r det inte sv\u00e5rt att sk\u00f6nja ett m\u00f6nster: den egyptiska revolutionen g\u00e5r i v\u00e5gor. L\u00e5nga perioder av stiltje och skenbart lugn bryts av pl\u00f6tsliga uppsving n\u00e4r mots\u00e4ttningarna koncentreras i massakrer och kravaller, strejkv\u00e5gor och massdemonstrationer. Dynamiken har fortfarande inte stelnat till ett nytt status quo, men inte heller g\u00e5r revolutionen fr\u00e5n klarhet till klarhet. Tv\u00e4rtom: Egypten f\u00f6rblir upph\u00e4ngt i ett mellanl\u00e4ge, mellan revolution och kontrarevolution, i en instabil icke-j\u00e4mvikt d\u00e4r det mesta av den gamla regimen \u00e4nnu h\u00e5ller sig vid liv.
\nAvg\u00f6rande f\u00f6r utvecklingen \u00e4r, naturligtvis, det nya parlamentets sammans\u00e4ttning. Visserligen styrs Egypten fortfarande av en premi\u00e4rminister (Kamal el-Ganzouri, en gammal Mubarak-politruk) och en regering som tillsatts av SCAF, utan n\u00e5got som helst demokratiskt mandat; parlamentets reella makt f\u00f6rblir begr\u00e4nsad. Men det r\u00e5der f\u00f6ga tvekan om att en god del av den statliga makten i forts\u00e4ttningen kommer att utg\u00e5 fr\u00e5n denna f\u00f6rsamling. Enligt SCAF:s egen plan tr\u00e4der generalerna tillbaka i juni, n\u00e4r parlamentet f\u00e5tt s\u00e4llskap av en vald president. Redan nu \u00e4r det institutionellt centrum f\u00f6r egyptisk politik.
\nDet utdragna val som p\u00e5b\u00f6rjades i slutet av november 2011 slutade som bekant med absolut islamistisk dominans: Muslimska Br\u00f6draskapets \u201dFrihets- och R\u00e4ttviseparti\u201d vann 47 procent av mandaten, salafisterna 25 procent. De krafter som fr\u00e5n f\u00f6rsta stund drivit revolutionen\u2009\u2013 v\u00e4nstern och liberalerna\u2009\u2013\u2009fick dela p\u00e5 en ynklig fj\u00e4rdedel av mandaten; den mest utpr\u00e4glat socialistiska koalitionen, vid namn \u201dRevolutionen forts\u00e4tter\u201d, baxade in sju ledam\u00f6ter, f\u00e4rre \u00e4n resterna av Mubaraks gamla parti, NDP. Bland de aktivister som bor i det permanenta t\u00e4ltl\u00e4gret p\u00e5 Tahrir eller kretsar runt torget kan man st\u00f6ta p\u00e5 en stenh\u00e5rd \u00f6vertygelse om att valet var riggat; vi \u00e4r ju alltid fler \u00e4n Br\u00f6draskapet och salafisterna! Det \u00e4r ot\u00e4nkbart att de vann ett fritt val! Men det \u00e4r med st\u00f6rsta sannolikhet ett inverterat \u00f6nsket\u00e4nkande. Parlamentsvalet var det friaste som n\u00e5gonsin h\u00e5llits i Egypten, och d\u00e4rtill f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r avsev\u00e4rd folklig eufori; ett verkligt parlament var ett av huvudkraven under de 18 dagarna\u2009\u2013\u2009valet h\u00f6sten 2010 hade slagit alla rekord i bedr\u00e4geri\u2009\u2013\u2009och miljoner egyptier r\u00f6stade nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, med of\u00f6rnekligt utbredd stolthet. Utg\u00e5ngen kan inte skyllas p\u00e5 att milit\u00e4ren i n\u00e5gon direkt mening manipulerade r\u00f6sterna.
\nI st\u00e4llet hopar sig andra faktorer. Muslimska Br\u00f6draskapet och salafisterna \u00e4r helt enkelt de enda akt\u00f6rer som massor av egyptiska v\u00e4ljare, l\u00e5ngt bort fr\u00e5n Tahrir, i ett land d\u00e4r var tredje inv\u00e5nare \u00e4r analfabet, \u00f6verhuvudtaget k\u00e4nner till. De har funnits d\u00e4r i decennier; i synnerhet det mer \u00e4n 80 \u00e5r gamla Br\u00f6draskapet, som hela tiden verkat som det mest v\u00e4lorganiserade och v\u00e4lk\u00e4nda alternativet till regimdynastin Nasser-Sadat-Mubarak. Br\u00f6draskapet har tolererats som en halvlegal opposition, liksom salafisterna har de s\u00e4nkt ankar i folklagren genom mosk\u00e9er och predikanter (f\u00f6r att inte tala om den ber\u00f6mda sociala servicen)\u2009\u2013\u2009b\u00e5da\u00a0 str\u00f6mningarna badar i pengar. V\u00e4nstern, d\u00e4remot, slogs s\u00f6nder av repressionen fr\u00e5n Nasser och fram\u00e5t, klev ut ur m\u00f6rkret rakt in i det bl\u00e4ndande ljuset p\u00e5 Tahrir, utan disciplinerade massorganisationer eller traditionell folklig f\u00f6rankring. Den har inte lyckats g\u00f6ra sig k\u00e4nd, den har inga pengar. I sedvanlig ordning \u00e4r den dessutom splittrad. Delar av v\u00e4nstern\u2009\u2013\u2009d\u00e4ribland RS\u2009\u2013\u2009motsatte sig till yttermera visso parlamentsvalet, eftersom det \u00e4gde rum under SCAF:s \u00f6verinseende. Vissa revolution\u00e4ra str\u00f6mningar har varit s\u00e5 berusade av gatupolitikens makt att de satsat all sin kraft p\u00e5 barrikader och brandbomber, andra har fastnat i misslyckade partiprojekt. Samtidigt har arm\u00e9n med mjuk hand lotsat fram islamisterna till makten, i utbyte mot att de godtagit SCAF:s makt tills vidare. Inget aktivt valfusk kr\u00e4vs d\u00e5 f\u00f6r att f\u00f6rklara resultatet. \"\"<\/a>
\nRevolutionen har s\u00e5 f\u00f6tt fram en borgerligt-demokratisk statsapparat i vardande, utan att s\u00e4kra betydande egen representation i parlamentet. Valet blev d\u00e4rf\u00f6r ingen naturlig avslutning p\u00e5 processen. I st\u00e4llet cementerades en klyfta som under v\u00e5ren kunde upplevas som\u2009\u2013\u2009och ofta ocks\u00e5 var\u2009\u2013\u2009djupt absurd: \u00e5 ena sidan revolution\u00e4ra aktivister och miljontals vanliga egyptier beredda att t\u00e5ga i deras led, \u00e5 andra sidan en parlamentarisk f\u00f6rsamling vars majoritet seglade i v\u00e4g i allt st\u00f6rre fr\u00e4mlingskap inf\u00f6r \u201dgatan\u201d. Hittills har klyftan garanterat att striderna blossat upp igen, men den har ocks\u00e5 f\u00f6rsv\u00e5rat f\u00f6r kampen mot SCAF. De revolution\u00e4ra krafterna har sedan valet hamnat i en synnerligen s\u00e4regen situation. De har kr\u00e4vt att milit\u00e4rjuntan \u00f6verl\u00e4mnar makten till civilt styre\u2009\u2013\u2009l\u00e4s: parlamentet\u2009\u2013\u2009medan de tv\u00e5 partier som faktiskt kontrollerar detta parlament varit helt ointresserade av att mobilisera f\u00f6r en accelererad \u00f6verg\u00e5ng, eftersom de sitter i generalernas kn\u00e4.
\nParadoxen dramatiserades utanf\u00f6r parlamentsbyggnaden den 31 januari. I \u00e4nnu en demonstration i \u00e5rsdagens k\u00f6lvatten t\u00e5gade tusentals med kravet att parlamentet skulle ta \u00f6ver makten fr\u00e5n SCAF. Ett kvarter fr\u00e5n byggnaden blockerades deras v\u00e4g av ultradisciplinerade unga m\u00e4n fr\u00e5n\u2009\u2013\u2009Muslimska Br\u00f6draskapet. Scenerna fr\u00e5n Tahrir upprepades nu, i form av en flera timmar l\u00e5ng kraftm\u00e4tning d\u00e4r demonstrationen f\u00f6rs\u00f6kte bryta igenom Br\u00f6draskapets linjer. P\u00e5 den tr\u00e5nga gatan pressade de tusentals kropparna fr\u00e5n de tv\u00e5 l\u00e4gren mot varandra, handgem\u00e4ng utbr\u00f6t, hundratals avsvimmade och s\u00e5rade aktivister bars bort \u00f6ver massan medan ropen skallade om att Br\u00f6draskapet s\u00e5lt ut revolutionen. N\u00e4r m\u00f6rkret lagt sig retirerade till slut Br\u00f6draskapet, s\u00e5 att demonstrationen kunde n\u00e5 fram till parlamentsbyggnaden\u2009\u2013\u2009f\u00f6r att kr\u00e4va vad som i praktiken skulle vara ett \u00f6verf\u00f6rande av den exekutiva makten till just detta Br\u00f6draskap. S\u00e5 f\u00f6rvirrat hade l\u00e4get blivit i en revolution som inte f\u00f6rm\u00e5tt v\u00e4xla in sin gatukraft i reell politisk makt.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
\nISLAMISTERNAS FRAMMARSCH<\/strong>
\nKlyftan blottlades \u00e4nnu mer dramatiskt de f\u00f6ljande dagarna, n\u00e4r det v\u00e4rsta blodbadet sedan Mubaraks avg\u00e5ng intr\u00e4ffade, massakern p\u00e5 fotbollsstadion i Port Said den 1 februari. 79 fans, de allra flesta medlemmar av al-Ahly ultras, misshandlades, knuffades, h\u00f6ggs och str\u00f6ps till d\u00f6ds. Ingen seri\u00f6s bed\u00f6mare f\u00e4ste n\u00e5gon tilltro till SCAF:s f\u00f6rs\u00e4kran om att \u201ds\u00e5dana h\u00e4r incidenter intr\u00e4ffar i alla l\u00e4nder\u201d, som en naturlig konsekvens av rivaliteten mellan fotbollslag och deras klackar. Alla indicier\u2009\u2013\u2009de ok\u00e4nda huliganer som bussats fram, de uteblivna s\u00e4kerhetskontrollerna, de m\u00e5nga tillhyggena och knivarna, de l\u00e5sta utg\u00e5ngarna, den nedsl\u00e4ckta stadion, milit\u00e4rpolisens passivitet eller rentav uppmaningar till al-Masrys fans att invadera planen\u2009\u2013\u2009tydde p\u00e5 n\u00e5gon form av planering fr\u00e5n, troligast, delar av inrikesministeriet. Trots att det var Mubaraks mest fam\u00f6sa departement f\u00f6r brutal tyranni har inte inrikesministeriet och dess polisstyrkor genomg\u00e5tt n\u00e5gon reformering sedan hans fall. Al-Ahly ultras har varit deras s\u00e4rskilda hatobjekt i m\u00e5nga \u00e5r, i synnerhet sedan de gett ett avg\u00f6rande bidrag till segern i gatustriderna p\u00e5 \u201dvredens fredag\u201d 2011. I november och december flammade v\u00e5ldsamma anti-SCAF-kravaller upp runt Dakhliyya, inrikesministeriets komplex av h\u00f6gkvarter i n\u00e4rheten av Tahrir\u2009\u2013\u2009\u00e5terigen var det fotbollskidsen som, tillsammans med den radikala v\u00e4nstern, stod i f\u00f6rsta ledet. Det \u00e4r en allm\u00e4nt godtagen sanning i Egypten att massakern var statens h\u00e4mnd p\u00e5 al-Ahly ultras f\u00f6r deras roll i revolutionen.
\nDagen efter utbr\u00f6t en ny serie massupplopp runt Dakhliyya. Demonstranterna rev en mur som polisen byggde under f\u00f6rra kravallomg\u00e5ngen, bara f\u00f6r att stoppas av kanonader av t\u00e5rgas, f\u00e5gelhagel och skarpa skott. Beskjutningen var regelm\u00e4ssigt urskillningsl\u00f6s, ocks\u00e5 f\u00e4ltsjukhus och volont\u00e4rer attackerades. Inom loppet av fem dagar hade mer \u00e4n ett dussin unga m\u00e4n skjutits ihj\u00e4l i Kairo och Suez. S\u00e5 hur reagerade det ny\u00f6ppnade parlamentet? Br\u00f6draskapet skyllde till en b\u00f6rjan fotbollsmassakern p\u00e5 inrikesministeriet, men sv\u00e4ngde snabbt till att f\u00f6rd\u00f6ma demonstranterna p\u00e5 Kairos och Suez gator. Talmannen, den redan m\u00e4ktiga br\u00f6draskaparen Saad el-Katatni, bedyrade att inga f\u00e5gelhagel eller annan ammunition anv\u00e4nts utanf\u00f6r Dakhliyya, det hade inrikesministern personligen informerat honom om. N\u00e4r den liberala parlamentsledamoten Mohamed Abu Hamed kontrade med att visa upp en hylsa han plockat upp fr\u00e5n slagf\u00e4ltet, f\u00f6rd\u00f6mde polisens uppenbara bruk av skarp ammunition och anklagade SCAF f\u00f6r fotbollsmassakern tystades han ner av el-Katatni, medan andra islamister f\u00f6rs\u00f6kte slita hylsan ur hans h\u00e4nder. Under de allt mer urartade debattsessionerna f\u00f6rklarade en ledamot fr\u00e5n Frihets- och R\u00e4ttvisepartiet att kravallerna runt Dakhliyya var ett verk av CIA och h\u00e4nvisade till en ny bok om organisationens roll i arabisk historia som bevis.
\nMen rekorden i kontrarevolution\u00e4r hets togs hem av salafisterna. En ledamot fr\u00e5n deras Hizb el-Nour\u2009\u2013\u2009\u201dljuspartiet\u201d\u2009\u2013\u2009dundrade att \u201dinrikesministeriets fall skulle leda till hela samh\u00e4llets sammanbrott\u201d. En annan kr\u00e4vde mediecensur f\u00f6r att stoppa uppvigling mot ministeriet. En tredje anh\u00f6ll om att teves\u00e4ndningarna fr\u00e5n parlamentet skulle stoppas\u2009\u2013\u2009\u201ddet \u00e4r irreligi\u00f6st att l\u00e5ta folk se representanter f\u00f6r staten f\u00f6r\u00f6dmjukas [av liberaler och socialister]\u201d\u2009\u2013\u2009medan en fj\u00e4rde slog fast att demonstranterna utanf\u00f6r Dakhliyya \u201dinte \u00e4r revolution\u00e4rerna fr\u00e5n 25 januari [2011], de \u00e4r ett g\u00e4ng ligister som f\u00e5r 200 pund och tv\u00e5 gratis m\u00e5l mat om dagen\u201d. P\u00e5 gatan, d\u00e4r \u201dfolkets ambulanser\u201d\u2009\u2013\u2009mopeder och motorcyklar\u2009\u2013\u2009k\u00f6rde skytteltrafik f\u00f6r att frakta bort shabab som tr\u00e4ffats av polisens kulor eller svimmat av t\u00e5rgasen, d\u00e4r revolutionens ansikten f\u00f6rs\u00f6kte skydda sig mot den giftiga luften, d\u00e4r flaggorna och slagorden och aktivistklungorna var desamma som p\u00e5 varje demonstration, l\u00e4t naturligtvis s\u00e5dana p\u00e5st\u00e5enden som fantasier fr\u00e5n en annan galax. De uttalades fr\u00e5n ett folkvalt parlament n\u00e5gra kvarter bort.
\nSalafistledaren Abdel Moneim al-Shahat gick ett steg l\u00e4ngre. Han hade tidigare gjort sig k\u00e4nd f\u00f6r br\u00e4nnm\u00e4rkningen av Naguib Mahfouz som prostitutionsanh\u00e4ngare och kravet att Egyptens faraoniska monument m\u00e5ste \u201dt\u00e4ckas \u00f6ver\u201d; nu proklamerade han att fotboll \u00e4r f\u00f6rbjudet enligt islam. Religionen till\u00e5ter endast tre idrotter\u2009\u2013\u2009simning, b\u00e5gskytte och ridning (samtliga med enbart manliga deltagare, naturligtvis)\u2009\u2013\u2009varf\u00f6r de d\u00f6da i Port Said m\u00f6tte sin Herre i skam. De pengar som h\u00e4lls in i egyptiska fotbollsligor borde i st\u00e4llet satsas p\u00e5 skolor d\u00e4r man memorerar Koranen. Dagen efter al-Shahats uttalande, medan polisen gick till en sista offensiv och d\u00f6dade ytterligare tv\u00e5 demonstranter utanf\u00f6r Dakhliyya, orsakade en salafistisk parlamentsledamot nationell sensation n\u00e4r han beg\u00e4rde ordet\u2009\u2013\u2009bara f\u00f6r att s\u00e4tta ig\u00e5ng ett fullskaligt b\u00f6neutrop, mitt i debatten. Ocks\u00e5 han avbr\u00f6ts av talmannen el-Katatni, som h\u00e4nvisade honom till b\u00f6nesalen utanf\u00f6r. \"\"<\/a>Ett nytt m\u00f6nster etablerades under dessa parlamentets f\u00f6rsta veckor. P\u00e5 gator och torg bedrevs intelligent, progressiv, revolution\u00e4r politik; inne i parlamentet regerade clowner, r\u00e4ttshaverister och ultrareaktion\u00e4rer i en salig cirkusr\u00f6ra.
\nN\u00e4r detta skrivs har \u00e4nnu en salafistskandal just briserat. En av parlamentsledam\u00f6terna fr\u00e5n Hizb el-Nour, Anwar el-Bakimy, har hittills utm\u00e4rkt sig f\u00f6r en osedvanligt stor n\u00e4sa. S\u00e5 pl\u00f6tsligt en dag d\u00f6k han upp p\u00e5 en sjukhusb\u00e4dd med stora bandage \u00f6ver ansiktet. Han ber\u00e4ttade f\u00f6r f\u00f6rsamlade reportrar om hur han attackerats av maskerade m\u00e4n som slagit honom s\u00f6nder och samman, dumpat honom vid en v\u00e4gkant och stulit 100 000 pund. Den f\u00f6rv\u00e5nade sjukhuspersonalen gav senare en helt annan version; el-Bakimy hade i sj\u00e4lva verket s\u00f6kt upp kliniken f\u00f6r en ren sk\u00f6nhetsoperation av sin n\u00e4sa. Men enligt salafistisk islamtolkning \u00e4r \u00e4ven plastikkirurgi haram, synd. El-Bakimy hade allts\u00e5 hittat p\u00e5 hela historien f\u00f6r att d\u00f6lja sitt f\u00e5f\u00e4ngda snedspr\u00e5ng, och Hizb el-Nour s\u00e5g sig till sist tvunget att sparka ut honom fr\u00e5n partiet som en \u201dl\u00f6gnare\u201d.
\nIncidenter av det slaget accentuerar bara de absurda, tragikomiska dragen i den egyptiska utvecklingen. En ung, experimentell, spirande, smart, demokratisk revolution som inspirerat m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver speglar sig i bilden av en hysteriskt predikande man i l\u00e5ngt sk\u00e4gg (men utan mustasch). Den k\u00e4nner inte igen sig. Lika imponerad som man blir av att r\u00f6ra sig i den egyptiska revolutionens rum, lika mycket tappar man andan inf\u00f6r den islamistiska d\u00e5rskapen.
\nUnder tiden konsoliderar arm\u00e9n\u2009\u2013\u2009och inrikesministeriet\u2009\u2013\u2009sin djupa makt \u00f6ver statsapparaten. Februarikravallerna slutade med att polisenheter reste ytterligare fyra j\u00e4ttelika betongmurar p\u00e5 de gator som leder mot Dakhliyya. Komplexet \u00e4r i skrivande stund inmurat bakom totalt \u00e5tta murar och sju taggtr\u00e5dssp\u00e4rrar, mitt i centrala Kairo. S\u00e5 liknar den egyptiska staten en ockupationsmakt, som umg\u00e5s med sina fortsatta revolution\u00e4ra folklager genom f\u00f6r\u00f6dmjukelser och \u00f6verv\u00e5ld. Kan det vara ett recept f\u00f6r lugn och ro?
\n
\nGENERALSTREJKENS FIASKO<\/strong>
\nDet revolution\u00e4ra uppsvinget i samband med jubil\u00e9et har ett tydligt slutdatum: den 11 februari 2012. Till \u00e5rsdagen av Mubaraks avg\u00e5ng manade aktivistgrupper till civil olydnad, fr\u00e4mst i form av generalstrejk. Efter massdemonstrationerna och Dakhliyya-kravallerna ville man\u2009\u2013\u2009enligt modell fr\u00e5n de 18 dagarna\u2009\u2013\u2009eskalera det folkliga trycket genom att sl\u00e4cka ned produktion, transport och service. Kraven var desamma som under de g\u00e5ngna veckorna: el-Ganzouris avg\u00e5ng till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en parlamentariskt tillsatt regering, omedelbara presidentval, rensning av inrikesministeriet, f\u00e4llande dom mot Mubarak och alla som d\u00f6dat demonstranter, minimil\u00f6n och maximil\u00f6n.
\nSCAF svarade med en s\u00e4llan sk\u00e5dad hetskampanj. Den egyptiska staten skulle fullst\u00e4ndigt falla s\u00f6nder och ekonomin g\u00e5 upp i r\u00f6k om m\u00e4nniskor strejkade. Extra stridsvagnar och arm\u00e9enheter beordrades ut p\u00e5 gatorna. S\u00e5v\u00e4l al-Azhar\u2009\u2013\u2009h\u00f6gs\u00e4tet f\u00f6r egyptisk och arabisk sunniislam\u2009\u2013\u2009som den koptiske p\u00e5ven deklarerade att civil olydnad och strejk stred mot Guds vilja. Statsmedia toppade med rubriker som \u201dfolket s\u00e4ger nej till civil olydnad\u201d; Br\u00f6draskapet och salafisterna t\u00e4vlade i att f\u00f6rd\u00f6ma strejkappellen i de mest upphetsade ordalagen och suggerera fram de mest apokalyptiska scenarierna. Ledande RS-aktivister arresterades i f\u00f6rebyggande syfte, d\u00e4ribland Kamal el-Fayoumi, arbetarledare vid Mellan\u00f6sterns st\u00f6rsta textilfabrik i deltastaden Mahalla. I skrivande stund sitter han fortfarande f\u00e4ngslad, anklagad f\u00f6r att ha \u201dbetalat\u201d m\u00e4nniskor att l\u00e4gga ned arbetet.
\nGeneralstrejken blev ett pip. De enda som deltog i n\u00e5gon omfattning var studenter. Trots signaler om att vissa arbetargrupper skulle ansluta sig gick tunnelbanan som vanligt, Suezkanalen h\u00f6ll \u00f6ppet, textilfabrikerna producerade: SCAF och islamisterna gratulerade varandra och det sansade egyptiska folket. Det var ett svidande nederlag f\u00f6r revolutionen. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns inga indicier p\u00e5 att SCAF kommer att \u00f6verl\u00e4mna makten till en civil regim tidigare \u00e4n generalerna sj\u00e4lva vill. Presidentval st\u00e5r p\u00e5 schemat i maj.
\nMilit\u00e4ren, som hela tiden utgjorde en bas f\u00f6r Mubarakregimen, sl\u00e5r framg\u00e5ngsrikt vakt om sitt ekonomiska imperium: mellan 15 och 40 procent av Egyptens BNP uppskattas st\u00e5 under arm\u00e9ns kontroll. I de halvt hemliga f\u00f6retagskonglomeraten produceras allt fr\u00e5n makaroner till bilar, till stor del med v\u00e4rnpliktiga soldater\u2009\u2013\u2009i praktiken tv\u00e5ngsrekryterad, oavl\u00f6nad arbetskraft. En teori om milit\u00e4rens agerande under de 18 dagarna s\u00e4ger att den l\u00e5g i konflikt med NDP:s nyliberala ledning, under presidentsonen Gamal Mubarak. Han och hans gelikar av globaliserade f\u00f6retagsm\u00e4n var p\u00e5 v\u00e4g att genomf\u00f6ra en fullst\u00e4ndig privatisering av den egyptiska ekonomin, p\u00e5 kollissionskurs med milit\u00e4ren. Det skulle f\u00f6rklara varf\u00f6r generalerna\u2009\u2013\u2009som representanter f\u00f6r en \u201dnationell bourgeoisie\u201d\u2009\u2013\u2009inte f\u00e4llde n\u00e5gra t\u00e5rar \u00f6ver Mubaraks fall, utan tv\u00e4rtom s\u00e5g till att implementera det.
\nDet skulle ocks\u00e5 f\u00f6rklara varf\u00f6r SCAF har haft s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r att komma \u00f6verens med islamisterna. Deras ledningar representerar i allm\u00e4nhet l\u00e4gre segment av den egyptiska borgarklassen: sm\u00e5f\u00f6retagare, utbildade mellanskikt, en och annan miljon\u00e4r. Men hur \u201dnationell\u201d denna koalition av borgerliga intressen \u00e4r kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas. SCAF:s regeringar sade inledningsvis nej till nya l\u00e5n fr\u00e5n IMF och V\u00e4rldsbanken\u2009\u2013\u2009m\u00f6jligen f\u00f6r att f\u00f6rhindra att f\u00f6retagsimperiet s\u00e4tts under ljus \u2013 men p\u00e5 senare tid har f\u00f6rhandlingarna \u00e5terupptagits, nya l\u00e5n accepterats, och samtal om \u00e4nnu mer l\u00e5ngtg\u00e5ende frihandel inletts med EU. En detaljerad analys av de egyptiska klassernas sammans\u00e4ttning \u00e5terst\u00e5r att g\u00f6ra. Men det st\u00e5r klart att den egyptiska staten skiftat konfiguration sedan februari 2011, borta \u00e4r det \u00f6versta skiktet av hyperkorrupta storf\u00f6retagare och NDP-politiker runt familjen Mubarak. Milit\u00e4ren har klivit upp i h\u00f6gs\u00e4tet, och med sig har den numera Br\u00f6draskapet och salafisterna. Revolutionen st\u00e5r kvar framf\u00f6r statsapparatens murar och stampar.
\n
\nFRAMTIDSPERSPEKTIV<\/strong>
\nF\u00f6rutom den enorma arsenalen av gatupolitiska metoder har de revolution\u00e4ra krafterna ett yttersta vapen: strejk. I februari 2011 var det strejkerna som f\u00e4llde avg\u00f6randet mot Mubarak, i februari 2012 var det deras fr\u00e5nvaro som f\u00f6rde SCAF segerrikt ur striden. Under hela \u00e5ret d\u00e4remellan har strejkv\u00e5gor rullat genom Egypten, som h\u00f6gst i september, n\u00e4r l\u00e4kare och l\u00e4rare, bussf\u00f6rare och brevb\u00e4rare, sockerarbetare och hamnarbetare, b\u00f6neutropare och studenter gick ut i den ena aktionen efter den andra.2 Landets ar\u00ad\u00adbets\u00adplatser har inte slutat sjuda sedan dess. En vanlig dag i februari 2012 kunde dagstidningen Al-Masry al-Youm rapportera f\u00f6ljande incidenter: 25 avskedade arbetare vid en sockerfabrik i Minya sp\u00e4rrade ing\u00e5ngen till f\u00f6retagets huvudkontor, hundratals inv\u00e5nare i byn Sedfa blockerade motorv\u00e4gen till Kairo med brinnande d\u00e4ck f\u00f6r att kr\u00e4va asfaltering av byns v\u00e4gar, m\u00e4ngder av tillf\u00e4lligt anst\u00e4llda inom utbildningssektorn f\u00f6rs\u00f6kte storma ett kontor tillh\u00f6rande utbildningsministeriet i Qalyubiya, 200 tillf\u00e4lligt anst\u00e4llda vid ett oljeraffineringsf\u00f6retag i Alexandria fortsatte sin sit-in inne p\u00e5 f\u00f6retagets h\u00f6gkvarter medan 400 arbetare fr\u00e5n andra f\u00f6retag i staden organiserade en sit-in f\u00f6r h\u00f6gre l\u00f6ner, i Suez demonstrerade bagare utanf\u00f6r guvern\u00f6rens kontor med krav p\u00e5 h\u00f6gre l\u00f6ner och godk\u00e4nnande av ny fackf\u00f6rening\u2009\u2013\u2009och s\u00e5 vidare. SCAF har upprepade g\u00e5nger klassificerat strejker som brott. Ingenting tyder p\u00e5 att de \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att sina.
\nDet \u00e4r naturligtvis denna kraft som har potentialen att konstituera ett alternativ till islamisterna och, i sista hand, f\u00f6ra revolutionen till makten. Den Egyptiska Federationen av Oberoende Fackf\u00f6reningar har sedan Mubaraks fall organiserat ett par miljoner arbetare i 70 f\u00f6rbund\u2009\u2013\u2009fr\u00e4mst inom sektorerna transport, offentlig service, olja och gas, tillverkningsindustri, hantverk och mat\u2009\u2013\u2009vilket i sig m\u00e5ste r\u00e4knas som en av revolutionens st\u00f6rsta framg\u00e5ngar. Men det \u00e4r l\u00e5ngt till en enad, sj\u00e4lvst\u00e4ndig, landsomfattande arbetarr\u00f6relse. Inga ansatser finns till ett prolet\u00e4rt massparti\u2009\u2013\u2009t\u00e4nk brasilianska Partido dos Trabalhadores (PT) under och efter milit\u00e4rdiktaturen p\u00e5 1980-talet\u2009\u2013\u2009trots objektiva f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Den revolution\u00e4ra v\u00e4nstern f\u00f6rblir liten och fragmenterad. RS f\u00f6rs\u00f6k att bygga ett l\u00e4tt ultrav\u00e4nsteristiskt Demokratiskt Arbetarparti tillsammans med fackliga kadrer ser ut att g\u00e5 i st\u00e5\u2009\u2013\u2009men i geng\u00e4ld har SCAF:s och islamisternas hets mot partiet orsakat ett enast\u00e5ende medlemsinfl\u00f6de till den trotskistiska r\u00f6relsen.
\nKan en revolution\u00e4r ledning p\u00e5 prolet\u00e4r grund utkristalliseras ur denna massa? Det \u00e5terst\u00e5r att se. Tills vidare har Egypten f\u00f6rsett revolution\u00e4rer \u00f6ver hela v\u00e4rlden med ett f\u00e4rskt f\u00f6rr\u00e5d av l\u00e4rdomar. Den f\u00f6rsta \u00e4r uppenbar: om inte revolutionen s\u00e4krar den politiska makten \u00e4r den f\u00f6rlorad. Anarkistiskt inspirerade strategier av typen \u201df\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden utan att ta makten\u201d\u2009\u2013\u2009s\u00e5 omhuldade av aktivister sedan 1989 och 1999, s\u00e5 tilltalande i de sociala mediernas tidevarv\u2009\u2009\u2013\u2009har vederlagts i praktiken. Om inte revolution\u00e4rerna tar makten g\u00f6r kontrarevolution\u00e4rerna det, s\u00e5dana m\u00e4nniskor som Saad el-Katatni och Abdel Moneim al-Shahat. Det svindlar vid tanken p\u00e5 att salafisterna nu kontrollerar parlamentets utbildningsutskott\u00a0 med makt att utforma undervisningen i Egypten. Om revolutionscykeln fr\u00e5n 1917 till 1989 gav or\u00e4kneliga l\u00e4rdomar i riskerna med alltf\u00f6r centraliserad maktut\u00f6vning har den cykel som b\u00f6rjade tidigt 2011 redan gett gott om erfarenheter fr\u00e5n det motsatta diket d\u00e4r vissa aktivistgrupper rentav s\u00e4tter en \u00e4ra i att inte befatta sig med makt.3 S\u00f6kandet efter ett s\u00e4tt att ta ledningen och makten, att krossa den gamla statsapparaten och uppr\u00e4tta en ny, sant demokratisk\u2009\u2013\u2009utan att s\u00e4tta ig\u00e5ng totalit\u00e4ra mekanismer\u2009\u2013\u2009forts\u00e4tter. Det \u00e4r den sv\u00e5raste t\u00e4nkbara uppgift, och den mest n\u00f6dv\u00e4ndiga.
\nHar tillf\u00e4llet redan f\u00f6rsuttits i Egypten? Kan den revolution\u00e4ra processen fortg\u00e5 l\u00e4nge till utan att segra? I revolutionernas annaler kan \u00e5tminstone fyra typer av slut urskiljas. F\u00f6r det f\u00f6rsta kan en kraftig ekonomisk expansion undanr\u00f6ja j\u00e4snings\u00e4mnet och tillgodose vissa grundl\u00e4ggande behov, s\u00e5 var exempelvis fallet i Europa efter 1848. F\u00f6r det andra kan den revolution\u00e4ra ledningen urarta vid makten, s\u00e5 d\u00f6dades gl\u00f6den i Ryssland efter 1917. F\u00f6r det tredje kan ett krig kv\u00e4va alla emancipatoriska tendenser, n\u00e5got s\u00e5dant intr\u00e4ffade i Iran efter 1979. F\u00f6r det fj\u00e4rde kan, naturligtvis, revolution\u00e4ra krafter begravas under den skoningsl\u00f6sa repressionens berg av lik, och h\u00e4r finns utan tvekan flest exempel, fr\u00e5n Pariskommunen till den andra intifadan. Vilket slut \u00e4r troligast i Egypten? Allting talar f\u00f6r att den ekonomiska krisen f\u00f6rdjupas under \u00f6versk\u00e5dlig framtid, globalt och i Egypten, d\u00e4r en potentiellt katastrofal valutakris st\u00e5r inf\u00f6r d\u00f6rren sedan utlandsinvesteringar och turistinkomster uteblivit (pundet faller, priserna stiger, inflationen riskerar knuffa \u00e4nnu fler miljoner ut i extrem fattigdom). Ingen revolution\u00e4r ledning kan \u00e4nnu urarta vid makten, d\u00e4rf\u00f6r att ingen s\u00e5dan finns. Det l\u00e4r inte \u00e4ndras av presidentvalet. Ingenting tyder heller p\u00e5 att Egypten \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att dras in i ett krig, \u00e4ven om n\u00e5gon form av inblandning i ett krig mellan Iran och Israel inte kan uteslutas. I st\u00e4llet \u00e4r det fj\u00e4rde scenariot som vanligt det mest sannolika, och det som 2012 \u00e5rs Egypten ligger n\u00e4rmast.
\nMen vissa faktorer talar emot att kontrarevolutionen kommer att krossa de revolution\u00e4ra krafterna fysiskt. Efter Mubaraks fall vilar all politisk legitimitet p\u00e5 n\u00e5gon form av association till demokratiska fri- och r\u00e4ttigheter. Det \u00e5r som g\u00e5tt visar vilket h\u00f6gt pris de f\u00e5r betala som d\u00f6dar aktivister; samma arm\u00e9 som h\u00e4lsades som folkets hj\u00e4ltar \u00e4r i dag allm\u00e4nt avskydd och, enligt m\u00e5nga bed\u00f6mare, politiskt svagare \u00e4n n\u00e5gon g\u00e5ng i modern tid. Angreppen v\u00e4xer i styrka, men kanske skulle\u2009\u2013\u2009s\u00e4g\u2009\u2013\u2009massarresteringar eller massmord p\u00e5 RS-aktivister alltf\u00f6r uppenbart sv\u00e4ra mot legitimitetens k\u00e4lla f\u00f6r att vara politiskt m\u00f6jligt. M\u00e5h\u00e4nda \u00e4r inte heller det fj\u00e4rde scenariot troligt. Om inget av sluten infinner sig \u00e4r d\u00e5 risken\u2009\u2013\u2009eller chansen\u2009\u2013\u2009stor f\u00f6r nya revolution\u00e4ra uppsving, i ett Egypten d\u00e4r parlamentet inte kan l\u00f6sa de fundamentala sociala mots\u00e4ttningarna, d\u00e4r de ekonomiska problemen bara f\u00f6rdjupas, d\u00e4r ledande politiker g\u00f6r bort sig medan massorna samlar erfarenheter av sj\u00e4lvorganisering och kadrerna smider om sina strategier.
\nAndra slut \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s m\u00f6jliga. Revolutioner kan falla s\u00f6nder i splittring. De kan n\u00f6tas ut av tr\u00f6tthet och utmattning. De kan tappa lusten. Hittills, en bit in p\u00e5 den egyptiska revolutionens andra \u00e5r, finns dock inga tecken p\u00e5 n\u00e5got s\u00e5dant.\u00a0\u00a0 \u00a0\uf020<\/span><\/p>\n

En artikel av Andreas Malm
\nArtikelf\u00f6rfattaren \u00e4r doktorand i humanekologi, f\u00f6rfattare och Mellan\u00f6sternk\u00e4nnare. Han har bland annat givit ut b\u00f6ckerna Bulldozers mot ett folk<\/em> och N\u00e4r kapitalet tar till vapen<\/em> (b\u00e5da p\u00e5 Agora 2002 och 2004) och Hatet mot muslimer<\/em> (Atlas 2009)<\/strong><\/p>\n

NOTER
\n1. En fullst\u00e4ndigt briljant skildring av SCAF:s roll under h\u00e4ndelseutvecklingen 2011 \u00e5terfinns i Ahdaf Soueif: Cairo \u2013 My City, Our Revolution, Bloomsbury, 2012.
\n2. Se Anne Alexanders lysande ess\u00e4 \u201dThe Egyptian workers\u2019 movement and the 25 January revolution\u201d i International Socialism, nr. 133, 2012 (www.isj.org.uk<\/a>).
\n3. F\u00f6r en oupph\u00f6rligt intressant analys av 2011 \u00e5rs revolter och revolutioner, se Paul Mason: Why It\u2019s Kicking Off Everywhere, Verso, 2012.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r nu drygt ett \u00e5r sedan som en massiv folklig r\u00f6relse\u2009i Egypten\u2009\u2013\u2009\u2009med sin h\u00f6jdpunkt i protesterna p\u00e5 Tahrirtorget\u2009\u2013\u2009v\u00e4lte Mubaraks diktatur \u00f6ver \u00e4nda. Men vad har denna mobilisering utmynnat i? Att det styrande milit\u00e4rr\u00e5det bef\u00e4st sin makt och att konservativa … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[7,17],"tags":[341,427,428,426,425],"class_list":["post-1036","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-internationellt","category-mellanostern","tag-andreas-malm","tag-muslimska-brodraskapet","tag-salafister","tag-scaf","tag-tahrir"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-gI","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1036","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1036"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1036\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1043,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1036\/revisions\/1043"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1036"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1036"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1036"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}