{"id":1131,"date":"2012-11-09T17:01:27","date_gmt":"2012-11-09T16:01:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1131"},"modified":"2012-11-11T00:23:35","modified_gmt":"2012-11-10T23:23:35","slug":"1131","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2012\/11\/09\/1131\/","title":{"rendered":"K\u00e4rlek och marxism"},"content":{"rendered":"

\u00c4nda sedan sitt offentliga genombrott med den inflytelserika feministiska<\/h3>\n

\"\"boken\u00a0Under det rosa t\u00e4cket<\/em> har Nina Bj\u00f6rk \u2013 med sin f\u00f6rm\u00e5ga att uttrycka egna tankesp\u00e5r \u2013 varit en vitaliserande r\u00f6st i samh\u00e4llsdebatten. Med sin senaste bok Lyckliga i alla sina dagar<\/em>. Om pengars och m\u00e4nniskors v\u00e4rde l\u00e4gger hon s\u00e5v\u00e4l familjen som samh\u00e4llet i stort under analysluppen. Rikard Warlenius kommenterar f\u00f6rs\u00f6ket.<\/span><\/h3>\n

<\/h3>\n

Det \u00e4r alltid en fr\u00f6jd och en utmaning att l\u00e4sa Nina Bj\u00f6rks texter eller h\u00f6ra hennes radiok\u00e5serier. Hon tar alltid upp angel\u00e4gna \u00e4mnen och har ett radikalt och inte alltid f\u00f6ruts\u00e4gbart perspektiv. Det \u00e4r f\u00e5 andra som t\u00e4nker s\u00e5 klart och skarpt och uttrycker sig s\u00e5 precist, vilket inte s\u00e4llan leder till att hon, till m\u00e5ngas f\u00f6rtret, sk\u00e4r bort det d\u00f6dk\u00f6tt som med tiden samlas runt konventionens och den intellektuella slapphetens midja.<\/span><\/h3>\n

Hennes nya bok \u2013 Lyckliga i alla sina dagar<\/em>. Om pengars och m\u00e4nniskors v\u00e4rde (W&W 2012) \u2013 lever\u00a0 upp till alla f\u00f6rhoppningar. De teman som tas upp \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt bekanta. I h\u00f6g grad utg\u00e5r den fr\u00e5n\u00a0 hennes mest uppm\u00e4rksammade artiklar fr\u00e5n senare \u00e5r \u2013 om dagis, \u201dskitdr\u00f6mmar\u201d och skilsm\u00e4ssor \u2013 men med ett f\u00f6rdjupat perspektiv som binder samman spridda reflektioner till en kritisk ess\u00e4 med n\u00e4stan pamflettartade inslag: mot den samtida kapitalismens varufiering av allt, och dess katastrofala sociala och ekologiska f\u00f6ljder f\u00f6r r\u00e4tten att dr\u00f6mma utopier.<\/p>\n

Tydligare \u00e4n i kr\u00f6nikorna kommer Nina Bj\u00f6rk h\u00e4r ut som marxist. Hon citerar vilt ur De ekonomisk-filosofiska manuskripten, Kommunistiska manifestet och Kapitalet och avsnitten b\u00e4r namn som \u201dVad \u00e4r en vara?\u201d. Samtidigt m\u00e4rks att Nina Bj\u00f6rk \u00e4r litteraturvetare skolad under den postmoderna eran. Hennes analyser av samtiden utg\u00e5r ofta fr\u00e5n en Barbie-film eller mamma-tidning, men f\u00f6rst\u00e4rks genom sofistikerade analyser och ymniga referenser till centrala verk inom kritisk teori: f\u00f6rutom Marx g\u00e4rna till sen- eller postmarxistiska f\u00f6rfattare som Roland Barthes, Andre Gorz, Zygmunt Bauman, Chantal Mouffe eller Slavoj \u017di\u017eek.<\/p>\n

Inte minst omv\u00e4lvande \u00e4r kapitlet som tar avstamp i ett kronprinsessbr\u00f6llop och Katarina Wennstams och Maria Svelands uppm\u00e4rksammade bok Happy Happy i vilken en rad kvinnor skriver om sina skilsm\u00e4ssor \u2013 inte som misslyckanden eller tragedier, utan laddade av positiva termer som \u201df\u00f6r\u00e4ndring\u201d, \u201dutveckling\u201d, \u201dfrihet\u201d (rent av \u201dvalfrihet\u201d?). En bok som vill tv\u00e4tta bort skilsm\u00e4ssostigmat m\u00e5ste spontant uppfattas som en feministisk v\u00e4lg\u00e4rning, men Bj\u00f6rk kr\u00e5nglar till det intrycket rej\u00e4lt i en underbar analys som blandar social teori, historia och personliga erfarenheter. Hon visar hur familjen, ocks\u00e5, kan ses som en sista bastion f\u00f6r relationer baserade p\u00e5 andra ideal \u00e4n marknadens; p\u00e5 l\u00e5ngsiktighetens, k\u00e4rlekens och altruismens ideal. Jag l\u00e4ser Nina Bj\u00f6rks k\u00e4rleksf\u00f6rklaring till sin man h\u00f6gt f\u00f6r min fru, och trots att den \u00e4r fj\u00e4rran fr\u00e5n romantisk k\u00e4rlek s\u00e5 som den st\u00e4ndigt paketeras i v\u00e5r kultur r\u00f6r den henne, och mig, djupt, f\u00f6r den sammanfattar ocks\u00e5 v\u00e5ra tio \u00e5r och tre barn tillsammans:<\/p>\n

Jag kommer ih\u00e5g hur jag t\u00e4nkte p\u00e5 den f\u00f6rsta tiden jag var tillsammans med den man som jag s\u00e5 sm\u00e5ningom gifte mig med. Jag ville, bland v\u00e4rldens alla m\u00e4n, v\u00e4lja just honom p\u00e5 nytt varje dag. Jag t\u00e4nkte att inget perifert n\u00e5gonsin skulle f\u00e5 orsaka att jag ville ha honom \u2013 inget gemensamt boende, inga l\u00e5n, ingen r\u00e4dsla f\u00f6r ensamhet eller l\u00e4ngtan till trygghet. Bara han. Nu, efter m\u00e5nga \u00e5r tillsammans och med gemensamma barn, \u00e4r det som jag jag inte l\u00e4ngre kan v\u00e4lja honom. Som om val vore ett fr\u00e4mmande och klumpigt ord i sammanhanget. Han har liksom st\u00e4llts utanf\u00f6r de valbara m\u00e4nniskorna, de valbara m\u00e4nnen. Inte f\u00f6r att jag har gett honom ett l\u00f6fte som jag inte vill bryta; inte f\u00f6r att jag vill vara otrogen \u2013 jag kan varken v\u00e4lja eller vara otrogen! Om jag s\u00e5 skulle ligga med hundra andra m\u00e4n skulle jag vara honom trogen f\u00f6r han har blivit mitt… \u00f6de. Min historia, min tid, mitt liv.<\/p>\n

Givetvis riskerar Nina Bj\u00f6rks kritik av Happy Happys ytliga frihetsideal att tippa \u00f6ver i en kv\u00e4vande kristdemokratisk familjesyn, och det \u00e4r den sv\u00e5ra balansg\u00e5ngen som g\u00f6r kapitlet s\u00e5 dynamiskt. Mot att inf\u00f6ra ytliga och egoistiska marknadsrelationer \u00e4ven i privatlivet f\u00f6respr\u00e5kar hon k\u00e4rleken som motmakt till marknaden, en utopisk kraft som snarare \u00e4n att drivas ut ur sin sista bastion borde utvidgas till hela samh\u00e4llet. K\u00e4rlek som socialistisk impuls.<\/p>\n

Jag gillar det. Men jag har en inv\u00e4ndning, ett problem m\u00e5h\u00e4nda som Nina Bj\u00f6rk inte \u00e4r ensam om i den tradition hon skriver in sig i. Det g\u00e4ller hennes f\u00f6rst\u00e5else av kapitalismen \u2013 av makten \u2013 som fr\u00e4mst en skapande process, inte utanf\u00f6r oss utan i oss, i v\u00e5ra kroppar och tankar. \u201dDet \u00e4r ingen makt som \u00f6ppet deklamerar sina \u00f6nskningar eller kr\u00e4ver disciplin och lydnad, snarare planterar\u00a0 den vissa tankem\u00f6nster i v\u00e5ra psyken\u201d, \u201den makt som kanaliserar m\u00e4nskliga dr\u00f6mmar om f\u00f6r\u00e4ndring till konsumtion, som avv\u00e4pnar utopier genom att f\u00f6rklara allting som \u00e4nnu inte \u00e4r som flum\u201d, skriver hon. Och \u00e4ven om jag\u00a0 h\u00e5ller med s\u00e5 m\u00e5ste denna Foucault-inspirerade maktanalys vara otillr\u00e4cklig, f\u00f6r annars ligger vi risigt till. F\u00f6r om vi \u00e4r kapitalismen, mot vad kan vi d\u00e5 rikta v\u00e5rt motst\u00e5nd? Om det \u00e4r vi \u2013 fattiga och rika tillsammans \u2013 och inte fossilkapitalet som h\u00e5ller p\u00e5 att driva planeten mot katastrofal uppv\u00e4rmning, vem ska vi d\u00e5 klaga p\u00e5?<\/p>\n

Visst pr\u00e4glas v\u00e5r tankev\u00e4rld av v\u00e5r tids ekonomiska organisation \u2013 det var ju f\u00f6r \u00f6vrigt Marx den f\u00f6rsta att uppt\u00e4cka \u2013 men den insikten f\u00e5r inte sl\u00e4ta \u00f6ver att kapitalismen ocks\u00e5 s\u00f6ndrar oss i exploaterade och exploat\u00f6rer, att all hittillsvarande historia \u00e4r historien om klasskamp. Men p\u00e5 allra sista sidan dyker det d\u00e4r lilla ordet upp till slut, och kanske pekar det ut en delvis ny riktning f\u00f6r Bj\u00f6rks lysande f\u00f6rfattarskap: \u201dAtt b\u00e4ra de dr\u00f6mmarna vidare, att k\u00e4mpa f\u00f6r deras \u00f6verlevnad och f\u00f6r en morgondag som g\u00f6r dem levande i handling, \u00e4r att delta i ett samtal, i en kamp\u201d.<\/p>\n

EN ARTIKEL AV Rikard Warlenius<\/strong><\/p>\n

Skribenten \u00e4r f\u00f6rfattare och journalist. Han har framf\u00f6rallt specialiserat sig p\u00e5 klimatfr\u00e5gan, har gett ut boken Utsl\u00e4pp
\n<\/em>och r\u00e4ttvisa<\/em> (Cogito 2008 www.cogito.nu<\/a>) <\/strong>och uttrycker sig dagligdags p\u00e5 bloggen http:\/\/warlenius.wordpress.com\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4nda sedan sitt offentliga genombrott med den inflytelserika feministiska boken\u00a0Under det rosa t\u00e4cket har Nina Bj\u00f6rk \u2013 med sin f\u00f6rm\u00e5ga att uttrycka egna tankesp\u00e5r \u2013 varit en vitaliserande r\u00f6st i samh\u00e4llsdebatten. Med sin senaste bok Lyckliga i alla sina dagar. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[233,27,148,6,14,13,26,10,1,5,15],"tags":[451,453,454,362,455,449,447,448,450,452],"class_list":["post-1131","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete-politik","category-bocker","category-debatt","category-ekonomi","category-feminism","category-klimat","category-kultur","category-miljo","category-okategoriserade","category-politik","category-socialism-politik","tag-andre-gorz","tag-chantal-mouffe","tag-happy-happy","tag-kamp","tag-karlek","tag-lyckliga-i-alla-sina-dagar","tag-nina-bjork","tag-pengars-varde","tag-skilsmassor","tag-zygmunt-bauman"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1131","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1131","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1131"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1131\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1180,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1131\/revisions\/1180"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1131"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1131"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1131"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}