![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/bolivia_rice.jpg\" "\\"bolivia_rice\\"")
<\/a><\/p>\nLivsmedelspriserna stiger igen, delvis p\u00e5 grund av de skador som drabbat sk\u00f6rdarna p\u00e5 norra halvklotet, som en f\u00f6ljd av v\u00e5ldsamma v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden. I USA, Ryssland och Ukraina f\u00f6rst\u00f6rdes sk\u00f6rdarna av ovanligt sv\u00e5r torka. I delar av norra Europa, s\u00e5som Storbritannien, blev de \u00f6delagda av ett oupph\u00f6rligt regnande.<\/p>\n
Trots detta \u00e4r det inte, som ett reportage i Guardian h\u00e4vdade f\u00f6r en tid sedan, \u201den av de s\u00e4msta sk\u00f6rdarna i v\u00e4rlden p\u00e5 flera \u00e5r.\u201d1 Det \u00e4r en av de b\u00e4sta. F\u00f6rra \u00e5ret var v\u00e4rldens spannm\u00e5lsproduktion den st\u00f6rsta n\u00e5gonsin, och \u00e5rets sk\u00f6rd \u00e4r bara 2,6 procent mindre.2 Problemet \u00e4r kombinationen av en v\u00e4xande befolkning och det moraliskt anst\u00f6tliga faktum att s\u00e5 mycket spannm\u00e5l anv\u00e4nds till djurfoder och biobr\u00e4nsle3, vilket g\u00f6r att det kr\u00e4vs en ny rekordsk\u00f6rd varje \u00e5r. Trots att 2012 \u00e4r den tredje st\u00f6rsta sk\u00f6rden i v\u00e4rldshistorien (efter de 2011 och 2008)4 s\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 ett \u00e5r med livsmedelsunderskott d\u00e4r vi kommer att konsumera omkring 28 miljoner ton mer spannm\u00e5l \u00e4n vad b\u00f6nderna producerat.5 Om inte 2013 \u00e5rs sk\u00f6rd blir ett nytt v\u00e4rldsrekord hamnar de fattiga i ett mycket allvarligt l\u00e4ge.<\/p>\n
S\u00e5 fr\u00e5gan om hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kan komma att f\u00f6r\u00e4ndra livsmedelsproduktionen \u00e4r av yttersta vikt. Den \u00e4r ocks\u00e5 extremt sv\u00e5r att besvara, och \u00e4r beroende av verktyg vars sj\u00e4lva namn blottar den avskr\u00e4ckande komplexiteten i uppgiften; \u201dmultinominella endogena, v\u00e4xlande regressionsmodeller\u201d.6\u00a0 Problemet \u00e4r att det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga faktorer inblandade. Kommer mera nederb\u00f6rd att balanseras av en \u00f6kad avdunstning? Kommer koldioxidens g\u00f6dslande effekt att vara kraftigare \u00e4n de skador uppv\u00e4rmningen orsakar? I hur stor utstr\u00e4ckning kan b\u00f6nderna anpassa sig? Kommer nya sorters gr\u00f6dor att kunna utvecklas och introduceras i takt med v\u00e4derf\u00f6r\u00e4ndringarna?<\/p>\n
I mycket grova drag r\u00e5der det dock samst\u00e4mmighet om att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kommer att drabba b\u00f6nderna i tropikerna och gynna b\u00f6nderna i de tempererade l\u00e4nderna. Ett omtalat vetenskapligt arbete som publicerades 2005 drog slutsatsen, att om vi skulle f\u00f6lja den mest extrema utvecklingskurvan f\u00f6r utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser (den som vi r\u00e5kar f\u00f6lja nu) skulle den globala uppv\u00e4rmningen \u00e5rligen \u00f6ka sk\u00f6rdarna i de rika l\u00e4nderna med tre procent fram till 2080-talet och minska dem med sju procent i de fattiga l\u00e4nderna.7 Det ger en total minskning av v\u00e4rldens livsmedelstillg\u00e5ngar (i j\u00e4mf\u00f6relse med utfallet utan de av m\u00e4nniskan orsakade\u00a0 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna) p\u00e5 fem procent. Arbeten som publicerats senare ger st\u00f6d f\u00f6r denna slutsats: de f\u00f6ruts\u00e4ger h\u00e5rda tider f\u00f6r b\u00f6nderna i Afrika och s\u00f6dra Asien,8, 9, 10 men ett l\u00e4ge med\u00a0 lukrativ avkastning f\u00f6r b\u00f6nderna i de kallare delarna av v\u00e4rlden,11, 12, 13 vars sk\u00f6rdar kommer att \u00f6ka just vid en tidpunkt d\u00e5 utvecklingsl\u00e4nderna i mindre grad blir f\u00f6rm\u00f6gna att f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lva. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kommer troligen att bli f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r m\u00e5nga av v\u00e4rldens fattiga. Om inte b\u00f6nderna i utvecklingsl\u00e4nderna kan konkurrera, s\u00e5 kommer b\u00e5de deras inkomster och livsmedelstrygghet att f\u00f6rs\u00e4mras, och antalet st\u00e4ndigt undern\u00e4rda m\u00e4nniskor kommer att \u00f6ka. De l\u00e4nder de lever i, vars tillv\u00e4xt till stor del f\u00f6rv\u00e4ntas komma fr\u00e5n livsmedelsproduktion, blir tvungna att importera en st\u00f6rre andel av sina livsmedel. Men i fr\u00e5ga om det totala varufl\u00f6det f\u00f6rutsp\u00e5r inte modellerna n\u00e5got ol\u00f6sligt problem.<\/p>\n Men h\u00e4r reser sig en allvarlig inv\u00e4ndning. De modeller som anv\u00e4nts i de flesta av dessa arbeten f\u00f6ruts\u00e4ger effekterna av f\u00f6r\u00e4ndringar i genomsnittliga f\u00f6rh\u00e5llanden. De tar inte h\u00e4nsyn till extrema v\u00e4derh\u00e4ndelser.14, 15 Visst, det \u00e4r rimligt; modellerna \u00e4r redan komplexa nog. Men t\u00e4nk om f\u00f6r\u00e4ndringarna av storleken p\u00e5 den globala sk\u00f6rden avg\u00f6rs mindre av genomsnittliga f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4n av extrema?<\/p>\n Det var vad som h\u00e4nde 2012 och det \u00e4r det troligaste scenariot framgent. En artikel publicerat i \u00e5r av v\u00e4rldens ledande klimatforskare, James Hansen, visar att antalet f\u00f6rekomster av extremt varma v\u00e4derh\u00e4ndelser (s\u00e5som den torka som drabbade USA och Ryssland) har \u00f6kat med omkring en faktor 50 j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5rtiondena f\u00f6re 1980.16\u00a0 F\u00f6r 40 \u00e5r sedan ber\u00f6rdes vanligtvis mellan 0,1 och 0,2 procent av jorden av extrem sommarhetta. Idag drabbas omkring tio procent. \u201dVi kan med h\u00f6g tillf\u00f6rlitlighet\u201d, varnar Hansen, \u201dber\u00e4kna att det omr\u00e5de som kommer att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e4deravvikelser med extrem hetta kommer att bli \u00e4nnu st\u00f6rre under de n\u00e4rmaste decennierna och vi kommer att f\u00e5 se \u00e4nnu v\u00e4rre ytterligheter.\u201d Trots det ing\u00e5r inte dessa extremer i de standardmodeller som anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00f6ruts\u00e4ga f\u00f6r\u00e4ndringar av sk\u00f6rdarna.<\/p>\n Om de mekanismer som f\u00f6ruts\u00e4gs i en annan artikel \u00e4r korrekta, \u00e4r det inte bara extrem v\u00e4rme som kommer att bli vanligare. 17 Jag har f\u00f6rklarat det h\u00e4r tidigare, men jag tror att det \u00e4r v\u00e4rt att upprepa:<\/p>\n Jetstr\u00f6mmar \u00e4r de luftstr\u00f6mmar som r\u00f6r sig \u00f6sterut \u00f6ver det \u00f6vre norra halvklotet. De skiljer av det fuktiga v\u00e4dret i norr fr\u00e5n det varmare, torrare v\u00e4dret i s\u00f6der. L\u00e4ngs detta band gungar enorma utvikningar som kallas Rossbyv\u00e5gor. N\u00e4r Arktis v\u00e4rms upp blir utvikningarna l\u00e5ngsammare och brantare.<\/p>\n V\u00e4dret l\u00e5ser sig i sitt l\u00e4ge. V\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden som fastnat \u00e4r ett annat s\u00e4tt att s\u00e4ga extremt v\u00e4der. Om jetstr\u00f6mmen fastnar norr om d\u00e4r du befinner dig blir v\u00e4dret varmt och torrt, och temperaturen stiger \u2013 och stiger. Om den placerar sig s\u00f6der om dig forts\u00e4tter det bara att regna, marken blir m\u00e4ttad och floderna spr\u00e4nger sina vallar. I somras verkar Storbritannien och USA ha befunnit sig p\u00e5 motsatta sidorna av utvikningar som l\u00e5sts fast, och sk\u00f6rdarna i b\u00e5da l\u00e4nderna f\u00f6r\u00f6ddes av motsatta sorters extremt v\u00e4der. Det \u00e4r h\u00e4r vi befinner oss med bara 0,8 graders global uppv\u00e4rmning och 30 procent f\u00f6rlust av is i haven under sommartid. T\u00e4nk er d\u00e5 en v\u00e4rld med tv\u00e5, fyra eller sex graders uppv\u00e4rmning och en pol utan is, s\u00e5 f\u00e5r ni en f\u00f6rest\u00e4llning av vad som kan ske.<\/p>\n B\u00f6nderna i de rika l\u00e4nderna kan anpassa sig till en f\u00f6r\u00e4ndring av de genomsnittliga f\u00f6rh\u00e5llandena.<\/p>\n Det \u00e4r emellertid sv\u00e5rt att se hur de skulle kunna anpassa sig till extrema h\u00e4ndelser, i synnerhet om dessa h\u00e4ndelser skiftar \u00e5r fr\u00e5n \u00e5r. F\u00f6rra vintern \u00e4gnade jag exempelvis flera dagar \u00e5t att skydda mina \u00e4ppeltr\u00e4d mot torka, eftersom det v\u00e5ren innan hade varit s\u00e5 torrt att st\u00f6rre delen av frukten skrumpnade och dog n\u00e5gra veckor efter pollineringen. \u00c5rets v\u00e5r var s\u00e5 bl\u00f6t att det knappt fanns n\u00e5gra pollinerare \u00f6verhuvudtaget: det var de obefruktade blommorna som vissnade och dog. Det \u00e4r min smala lycka att jag inte f\u00e5r min utkomst av fruktodling.<\/p>\n Det kanske inte finns n\u00e5got som \u00e4r normalt l\u00e4ngre. Kanske den mjuka genomsnittliga uppv\u00e4rmning som klimatmodellerna f\u00f6rutsp\u00e5r \u2013 p\u00e5 samma g\u00e5ng skr\u00e4mmande och egendomligt lugnande \u2013 d\u00f6ljer v\u00e5ldsamma ytterligheter som inga b\u00f6nder kan planera f\u00f6r eller har f\u00f6rm\u00e5ga att tackla n\u00e4r de intr\u00e4ffar.<\/p>\n Hur p\u00e5verkar det en v\u00e4rld som redan idag antingen m\u00e5ste \u00f6ka livsmedelsproduktionen eller drabbas av sv\u00e4lt?<\/p>\n En artikel av George Monbiot \u00d6vers\u00e4ttning fr\u00e5n engelska G\u00f6ran K\u00e4llqvist.<\/p>\n Ur Guardian 16 oktober 2012<\/p>\n NOTER<\/p>\n 1. http:\/\/www.guardian.co.uk\/environment\/2012\/oct\/10\/un-rising-food-costs-weather<\/a><\/p>\n 2. http:\/\/www.fao.org\/news\/story\/en\/item\/161602\/icode\/<\/a><\/p>\n 3. http:\/\/www.monbiot.com\/2007\u00a0 \/11\/06\/an-agricultural-crime-against-humanity\/<\/a> Publicerad i R\u00f6da rummet 3\/2007: V\u00e4stv\u00e4rldens t\u00f6rst efter biobr\u00e4nsle orsakar sv\u00e4lt i den fattiga v\u00e4rlden. www.rodarummet.org\/web\/aldre-nummer\/2007-2\/<\/a><\/p>\n 4. http:\/\/www.fao.org\/news\/story\/en\/item\/161602\/icode\/<\/a><\/p>\n 5. http:\/\/www.fao.org\/news\/story\/en\/item\/161602\/icode\/<\/a><\/p>\n 6. <\/a>http:\/\/papers.ssrn.com\/sol3\/papers.cfm?abstract_id=2030220<\/a><\/p>\n 7. Martin Parry, Cynthia Rosenzweig och Matthew Livermore, 2005. Climate change, global food supply and risk of hunger. Philosophical Transactions of the Royal Society \u2013 B, vol 360, s 2125\u20132138. doi:10.1098\/rstb.2005.1751, http:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC1569580\/<\/a><\/p>\n 8. Till exempel Jerry Knox, Tim Hess, Andre Daccache och Tim Wheeler, 2012. \u201dClimate change impacts on crop productivity in Africa and South Asia\u201d. Environmental Research Letters 7. 034032. doi:10.1088\/1748-9326\/7\/3\/034032<\/p>\n 9. Christoph M\u00fcller et al, 2012. \u201dClimate change risks for African agriculture\u201d. Proceedings of the National Academy of Sciences Early Edition. http:\/\/www.pnas.org\/cgi\/doi\/10.1073\/pnas.1015078108<\/a><\/p>\n 10. P. Krishnan et al, 2011. \u201dHigh temperature effects on rice growth, yield, and grain quality\u201d. Advances in Agronomy. Vol 111, s 87-205.<\/p>\n 11. Jan Beck, 2012. \u201dPredicting climate change effects on agriculture from ecological niche modeling: who profits, who loses?\u201d Climatic Change \u2013 publicerad online. doi:10.1007\/s10584-012-0481-x http:\/\/www.springerlink.com\/content\/p46301h961544077\/<\/a><\/p>\n 12. Tom Osborne, Gillian Rose och Tim Wheeler, 2012 (under tryckning). \u201dVariation in the global-scale impacts of climate change on crop productivity due to climate model uncertainty and adaptation\u201d. Agricultural and Forest Meteorology. http:\/\/dx.doi.org\/10.1016\/j.agrformet.2012.07.006<\/a><\/p>\n 13. Kyungsuk Cho et al, 2012. \u201dWinter wheat yields in the UK: uncertainties in climate and management impacts\u201d. Climate Research. Vol. 54, s 49\u201368. doi: 10.3354\/cr01085<\/p>\n 14. Martin Parry, Cynthia Rosenzweig och Matthew Livermore, 2005 (som ovan) skriver till exempel: \u201cModellerna f\u00f6r ber\u00e4kningar av sk\u00f6rdeutfallet inneh\u00e5ller ett antal f\u00f6renklingar. Exempelvis antas ogr\u00e4s, sjukdomar och skadeinsekter vara under kontroll, inga problematiska markf\u00f6rh\u00e5llanden (t ex h\u00f6g salthalt eller surhetsgrad) och att det inte sker n\u00e5gra extrema v\u00e4derh\u00e4ndelser som sv\u00e5ra stormar.\u201d<\/p>\n 15. Och Kyungsuk Cho et al 2012 (som ovan) s\u00e4ger: \u201dVi tar inte med effekter som orsakats av negativa markf\u00f6rh\u00e5llanden s\u00e5som salthalt, surhetsgrad och jordt\u00e4thet, extrema v\u00e4derh\u00e4ndelser eller skadeinsekter och sjukdomar, vilka alla troligen direkt eller indirekt kommer att p\u00e5verkas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och de d\u00e4rav orsakade f\u00f6r\u00e4ndringarna av jordbruksmetoderna.\u201d<\/p>\n 16. James Hansen, Makiko Satoa, Reto Ruedy, 2012. \u201dPerception of climate change. Proceedings of the National Academy of Sciences\u201d, publicerad online. http:\/\/www.pnas.org\/content\/early\/2012\/07\/30\/1205276109.full.pdf+html?with-ds=yes<\/a><\/p>\n 17. Jennifer A. Francis and Stephen J. Vavrus, 2012. \u201dEvidence linking Arctic amplification to extreme weather in midlatitudes\u201d. Geophysical Research Letters, Vol. 39, L06801, doi:10.1029\/2012GL051000.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kan vetenskapsm\u00e4nnen ha missbed\u00f6mt klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas p\u00e5verkan p\u00e5 livsmedelstillg\u00e5ngen? N\u00e4r jordens medeltemperatur h\u00f6js drabbas stora omr\u00e5den i Syd av \u00f6kad torka och minskat sk\u00f6rdeutfall. Men kompenseras inte det \u00e5tminstone i viss m\u00e5n av rikare sk\u00f6rdar i de tempererade zonerna l\u00e4ngre norrut? … Forts\u00e4tt l\u00e4sa <\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\nArtikelf\u00f6rfattaren \u00e4r kr\u00f6nik\u00f6r p\u00e5 den
\nbrittiska tidningen The Guardian.
\nHans texter kan l\u00e4sas p\u00e5:
\nwww.monbiot.com<\/a><\/p>\n