{"id":1217,"date":"2012-06-17T18:06:38","date_gmt":"2012-06-17T17:06:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1217"},"modified":"2012-11-23T23:09:18","modified_gmt":"2012-11-23T22:09:18","slug":"adhd-lakemedelsindustrin-och-vansterns-uppgifter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2012\/06\/17\/adhd-lakemedelsindustrin-och-vansterns-uppgifter\/","title":{"rendered":"ADHD, L\u00c4KEMEDELSINDUSTRIN OCH V\u00c4NSTERNS UPPGIFTER"},"content":{"rendered":"


\nI sin artikel Opium \u00e5t folket \u2013 l\u00e4kemedelsindustrin exploaterar samh\u00e4llskrisens effekter p\u00e5 individen<\/em>, i f\u00f6rra numret av R\u00f6da rummet, beskrev Lars Lundstr\u00f6m ADHD-medicineringen som \u201dett kemiskt experiment utan motstycke\u201d och kritiserade skarpt diagnostikens grunder. H\u00e4r tecknar J\u00f6rgen Hassler en helt annan bild utifr\u00e5n sina erfarenheter och genm\u00e4ler samtidigt mot en rad av Lundstr\u00f6ms p\u00e5st\u00e5enden.<\/strong>
\nDiagnos och behandling vid ADHD har tagits upp i flera va\u0308nstertidningar, bland an- nat Ro\u0308da Rummet och veckotidningen Internationalen. Perspektivet har varit kritiskt, till diagnosen i sig och framfo\u0308rallt till la\u0308kemedelsbehandling vid ADHD. Ha\u0308r a\u0308r 15 anteckningar med ett delvis annat perspektiv.\"\"<\/a><\/p>\n

1. OM KEMISKA EXPERIMENT<\/strong>
\nDet a\u0308r sant att ADHD a\u0308r en av de diagnoser som marknadsfo\u0308rs av la\u0308kemedelsindu- strin, och att ba\u030ade na\u030agra av fa\u0308ltets ledande experter och ma\u030anga patientfo\u0308reningar har kopplingar till stora la\u0308kemedelsbolag.
\nMen i en analys a\u0308r det viktigt att beha\u030alla ka\u0308nslan fo\u0308r proportioner, och det har kritikerna ofta sva\u030art fo\u0308r. I Lars Lundstro\u0308ms artikel \u2013 Opium a\u030at folket \u2013 i senaste Ro\u0308da Rummet pa\u030asta\u030as till exempel att medicineringen med centralstimulerande medel vid ADHD skulle vara \u201dett kemiskt experiment utan motstycke\u201d. Det a\u0308r inte sant. Medicineringen a\u0308r inte sa\u0308rskilt experimentell, och motstycken finns det gott om. Ha\u0308r a\u0308r na\u030agra som a\u0308r ba\u030ade sto\u0308rre och a\u0308ldre.
\nDet kanske tydligaste a\u0308r medicineringen med ASA\/NSAID; piller som sa\u0308ljs under namn som Treo, Magnecyl, Ipren och Ibuprofen, vanliga va\u0308rktabletter, som toppar statistiken o\u0308ver la\u0308kemedelsfo\u0308rsa\u0308ljningen i Sverige. De lindrar sma\u0308rta genom att bland annat da\u0308mpa inflammationer. Det a\u0308r olyckligt, eftersom frisa\u0308ttning av substanser som orsakar inflammation (va\u0308rmeo\u0308kning, rodnad, sma\u0308rta svullnad, nedsatt funktion) a\u0308r en del av kroppens la\u0308kning. Preparaten lindrar alltsa\u030a sma\u0308rta, men samtidigt hindrar de kroppen fra\u030an att laga en eventuell skada. De la\u030angsiktiga effekterna av det ka\u0308nner vi inte till, men det a\u0308r ett rimligt antagande att a\u030atmins- tone en del av o\u0308kningen av la\u030angvariga och diffusa sma\u0308rtproblem (fibromyalgi, whiplash) ha\u0308nger ihop med da\u030aligt utla\u0308kta inflammationer.<\/p>\n

Ett annat motstycke a\u0308r medicineringen mot depression. 700 000 ma\u0308nniskor i Sverige medicinerar varje a\u030ar (siffra fra\u030an 2008) mot olika former av nedsta\u0308mdhet, mer a\u0308n tio ga\u030anger sa\u030a ma\u030anga som de som fa\u030ar mediciner utskrivna vid ADHD. Tre fja\u0308rdedelar av medicinerna som skrivs ut a\u0308r sa\u030a kallade SSRI-preparat. Det a\u0308r mediciner som a\u0308r dokumenterat utan effekt vid lindrig eller medelsva\u030ar depression. Att 700 000 personer i Sverige skulle lida av djup depression a\u030arligen a\u0308r inte sa\u0308rskilt troligt, da\u0308rfo\u0308r a\u0308r det rimligt att anta att ma\u030anga medicinerar helt i ono\u0308dan, och dessutom med preparat som vi inte har en aning om hur de fungerar i kroppen. Enligt teorin ska verkningsmekanismen vara att halten av signalsubstansen se- rotonin ho\u0308js i hja\u0308rnan. Problemet med\u00a0\u00a0den teorin a\u0308r att serotoninet ho\u0308js i stort sett i samma stund som tabletten sva\u0308ljs, medan det ibland tar tva\u030a till tre, ibland sex till a\u030atta, veckor innan preparaten har full effekt enligt tillverkarna.
\nEtt tredje motstycke: antibiotikafo\u0308rskrivning till barn. 2009 fick ungefa\u0308r var tredje barn i Sverige antibiotika utskrivet, oftast Ka\u030avepenin (som ocksa\u030a finns med pa\u030a medicinfo\u0308rsa\u0308ljningens tio-i-topp), och ofta fo\u0308r a\u030akommor da\u0308r antibiotika a\u0308r verkningslo\u0308st. Det a\u0308r na\u030agot som upp- ma\u0308rksammats da\u0308rfo\u0308r att allt fler bakterie-stammar blir motsta\u030andskraftiga mot va\u030ara vanligaste antibiotikapreparat. Det som inte uppma\u0308rksammas lika mycket a\u0308r skadan det go\u0308r pa\u030a barnens immunfo\u0308rsvar. Immunfo\u0308rsvaret skadas pa\u030a tva\u030a sa\u0308tt: dels beho\u0308ver kroppen tra\u0308na pa\u030a att beka\u0308mpa inkra\u0308ktare, precis som den beho\u0308ver tra\u0308na pa\u030a allt annat den ska bli bra pa\u030a, och om vi sla\u030ar ut bakterier kemiskt undanha\u030aller vi kroppen den tra\u0308ningen. Dels besta\u030ar en stor del av immunfo\u0308rsvaret av just bakterier, som sitter i tarmen, och som antibiotikan tar do\u0308d pa\u030a va\u0308ldigt effektivt. Ha\u0308r uppsta\u030ar ett dro\u0308mla\u0308ge fo\u0308r la\u0308kemedelsindustrin: barnen fa\u030ar antibiotika, vilket leder till sa\u0308mre immunfo\u0308rsvar, vilket leder till fler infektioner, som botas med mer antibiotika, vilket ytterligare fo\u0308rsa\u0308mrar immunfo\u0308rsvaret.
\n2. UPPIGGANDE \u00c5T FOLKET<\/strong>
\nMedicineringen vid ADHD a\u0308r da\u0308remot inte sa\u0308rskilt omfattande. Om vi la\u0308gger oss pa\u030a en genomsnittlig uppskattning bland dem som forskar pa\u030a ADHD \u2013 att ungefa\u0308r 4,5 procent av befolkningen upp- fyller diagnoskriterierna \u2013 sa\u030a skulle det inneba\u0308ra ungefa\u0308r 425 000 fall i Sverige. Av dem fa\u030ar 60 000, eller ungefa\u0308r 14 procent, mediciner.
\nMen a\u0308ven om medicineringen inte a\u0308r \u201dutan motstycke\u201d, skulle den va\u0308l a\u0308nda\u030a kunna vara experimentell?
\nVisst kan den det, men la\u030at mig bera\u0308tta en historia: Jag arbetade en ga\u030ang med en kvinna som var oproportionerligt irriterad pa\u030a ADHD-diagnoser, och som sja\u0308lv var, hur ska vi uttrycka det, ganska intensiv. En ga\u030ang sa hon irriterat att hon aldrig anva\u0308nt na\u030agot uppa\u030attjack. Jag pekade pa\u030a den kaffekopp hon alltid hade i handen, och pa\u030a alla snusdosor som la\u030ag utspridda da\u0308r vi jobbade \u2013 da\u0308r tog den diskussionen slut.
\nDet a\u0308r va\u0308l belagt att nikotinbruk a\u0308r mycket vanligare hos personer med ADHD a\u0308n i resten av befolkningen. Hur det a\u0308r med koffeinintaget har vad jag vet ingen ma\u0308tt, men koffein som sja\u0308lvmedicinering a\u0308r na\u030agot som diskuteras pa\u030a olika ADHD-forum pa\u030a internet. Ma\u030anga som har ADHD, eller som ligger na\u0308ra diagnosen, har sja\u0308lva uppta\u0308ckt att uppiggande medel fungerar. De flesta fo\u0308redrar de legala: koffein och nikotin. Att anva\u0308nda uppiggande medel vid ADHD a\u0308r med andra ord inte experimentellt, det a\u0308r baserat pa\u030a en omfattande erfarenhet. \"\"<\/a>
\nVissa har tyva\u0308rr ocksa\u030a hittat till det illegala alternativet, amfetamin. Principiellt a\u0308r det inge sto\u0308rre skillnad, eftersom allt tre substanserna pa\u030averkar dopaminsystemet i hja\u0308rnan.
\nDet finns en ra\u0308tt typisk historia som amfetaminmissbrukare brukar bera\u0308tta: \u201dVi var na\u030agra polare som tog amfetamin en kva\u0308ll. Dom andra festade som galningar, jag blev alldeles lugn…\u201d Gissa vem i kompisga\u0308nget det var som fastnade i missbruk?
\nAllting som har med amfetamin att go\u0308ra a\u0308r fo\u0308rbjudet: tillverkning, transport, inko\u0308p, konsumtion. Amfetamin a\u0308r dessutom dyrt, och hel del av det folk go\u0308r fo\u0308r att skaffa pengar till drogen a\u0308r ocksa\u030a olagligt. Det a\u0308r med andra ord inte sa\u030a fo\u0308rva\u030anande att siffrorna o\u0308ver ADHD-prevalens pa\u030a fa\u0308ngelserna a\u0308r ho\u0308ga: 25-40 procent av internerna uppskattas uppfylla diagnoskriterierna. Har man ADHD fastnar man la\u0308ttare i amfetaminmissbruk och eftersom det a\u0308r olagligt hamnar man till sist i fa\u0308ngelse.
\n3. VAD \u00c4R ADHD?<\/strong>
\nDet finns na\u030agra saker som a\u0308r viktiga att ha klart fo\u0308r sig na\u0308r man diskuterar ADHD. Det fo\u0308rsta a\u0308r att ADHD a\u0308r en symptomdiagnos, sta\u0308lld pa\u030a beteenden \u2013 inte en sjukdom. Vi har alltsa\u030a buntat ihop ett antal beteenden och satt en etikett pa\u030a dem. Vi go\u0308r sa\u030a fo\u0308r att det underla\u0308ttar kommunikationen mellan ma\u0308nniskor. Den medicinska vetenskapen a\u0308r full av va\u0308letablerade diagnoser som a\u0308r sa\u030adana ihopbuntningar, da\u0308r teorierna om de bakomliggande mekanismer a\u0308r oklara; spinal stenos (ser snyggt ut pa\u030a bild, kan ge i stort sett vilka symptom som helst), diskbra\u030ack (samma da\u0308r), obesitas (fetma), i stort sett allt hja\u0308rt-ka\u0308rl (kolesterolets roll, behandlingen med statiner), fibro- myalgi, whiplash. Och om man granskar det na\u0308ra: vad a\u0308r egentligen en fo\u0308rkylning? De ha\u0308r hopbuntningarna har gjorts i en viss tid, i ett visst sammanhang, med ett visst syfte. De a\u0308r inte absoluta, den har uppkommit, den fo\u0308ra\u0308ndras och den fo\u0308rsvinner \u2013 vi tycker oss se ett mo\u0308nster, och vi talar om det.
\nDet jag skriver a\u0308r inte polemiskt menat, det en nyckel fo\u0308r att fo\u0308rsta\u030a vad moderna psykiatriska diagnoser a\u0308r. Diagnoskritikerna fo\u0308rsta\u030ar antingen inte, eller fo\u0308rha\u030aller sig aldrig sig till, detta. De fortsa\u0308tter att argumentera som om ADHD vore en sjukdom. Lars Lundstro\u0308m skriver tillexempel om \u201den neda\u0308rvd biologisk sto\u0308rning\u201d, men det a\u0308r fel.
\nDet andra a\u0308r att ADHD a\u0308r ett funktionshinder. Den som fa\u030ar diagnosen ska alltsa\u030a ha problem att fungera, och det problemet ska skapa avseva\u0308rt lidande fo\u0308r personen sja\u0308lv eller fo\u0308r hennes omgivning.
\nDet tredje a\u0308r att problemet ska finnas i minst tva\u030a sammanhang. Det ra\u0308cker med andra ord inte med att ett barn inte kan sko\u0308ta skolan, eller att det att hon hamnar i sta\u0308ndiga konflikter hemma; det a\u0308r fo\u0308rst na\u0308r de tva\u030a sammanfaller som en diagnos kan bli aktuell.
\nDet fja\u0308rde a\u0308r att problemen ska finnas under la\u030ang tid. Gra\u0308nsen a\u0308r satt vid sex ma\u030anader, men det normala a\u0308r att de beteenden som leder till problemen alltid funnits, mer eller mindre och i en eller annan form.
\nDet femte a\u0308r att de som sta\u0308ller diagnosen ska utesluta att beteendet a\u0308r reaktivt, det fa\u030ar med andra ord inte finnas na\u030agra ka\u0308nda starka stressfaktorer i den diagnostiserades liv.
\nUto\u0308ver det ska den diagnostiserade (enligt DSM-IV, den mest spridda diag- nosmanualen) uppfylla minst sex kriterier pa\u030a ouppma\u0308rksamhet:
\n\u2022 A\u0308r ofta ouppma\u0308rksam pa\u030a detaljer eller go\u0308r slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.
\n\u2022 Har ofta sva\u030art att bibeha\u030alla uppma\u0308rksamheten info\u0308r uppgifter eller lekar.
\n\u2022 Verkar ofta inte lyssna pa\u030a direkt tilltal.
\n\u2022 Fo\u0308ljer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomfo\u0308ra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte pa\u030a trots eller pa\u030a att personen
\ninte fo\u0308rsta\u030ar instruktionerna).
\n\u2022 Har ofta sva\u030art att organisera sina upp-
\ngifter och aktiviteter.
\n\u2022 Undviker ofta, ogillar eller a\u0308r ovillig
\natt utfo\u0308ra uppgifter som kra\u0308ver mental utha\u030allighet (till exempel skolarbete eller la\u0308xor).
\n\u2022 Tappar ofta bort saker som a\u0308r no\u0308dva\u0308ndiga fo\u0308r olika aktiviteter (till exempel leksaker, la\u0308xmaterial, pennor, bo\u0308cker eller verktyg).
\n\u2022 A\u0308r ofta la\u0308ttdistraherad av yttre stimuli
\n\u2022 A\u0308r ofta glo\u0308msk i det dagliga livet.
\nOch\/eller minst sex symtom pa\u030a hyperaktivitet och impulsivitet:
\n\u2022 Har ofta sva\u030art att vara stilla med ha\u0308nder eller fo\u0308tter kan inte sitta still.
\n\u2022 La\u0308mnar ofta sin plats i klassrummet, eller i andra situationer da\u0308r personen fo\u0308rva\u0308ntas sitta kvar pa\u030a sin plats en la\u0308ngre stund. Springer ofta omkring. Kla\u0308nger eller kla\u0308ttrar mer a\u0308n vad som anses la\u0308mpligt fo\u0308r situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara begra\u0308nsat till en subjektiv ka\u0308nsla av rastlo\u0308shet).
\n\u2022 Har ofta sva\u030art att leka eller uto\u0308va fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara \u201dpa\u030a spra\u030ang\u201d eller \u201dga\u030a pa\u030a ho\u0308gvarv\u201d.
\nPratar ofta o\u0308verdrivet mycket.
\nKastar ofta ur sig svar pa\u030a fra\u030agor innan fra\u030agesta\u0308llaren pratat fa\u0308rdigt.
\n\u2022 Har ofta sva\u030art att va\u0308nta pa\u030a sin tur.
\n\u2022 Avbryter eller inkra\u0308ktar ofta pa\u030a andra (till exempel kastar sig in i andras
\nsamtal eller lekar).
\nKritikerna av ADHD-diagnosen menar ofta att den a\u0308r utformad sa\u030a att den skulle kunna ga\u0308lla i stort sett vem som helst. Men om den sta\u0308lls pa\u030a ra\u0308tt sa\u0308tt a\u0308r den en beskrivning av stora och ma\u030angfacetterade problem i flera viktiga sammanhang un- der la\u030ang tid. Lyckligtvis ser livet inte ut sa\u030a fo\u0308r de flesta av oss.<\/p>\n

4. PSYKIATRISKA DIAGNOSER OCH FUNKTIONSHINDER<\/strong>
\nI va\u030arden talar man numera allt mindre och mindre om psykisk sjukdom. Psykoser, schizofreni och mo\u0308jligen djupa depressioner a\u0308r sjukdomar i klassisk mening, det vill sa\u0308ga na\u030agot som a\u0308r fullkomligt va\u0308sensskilt fra\u030an det friska.
\nMen det mesta inom psykiatrin ser inte ut sa\u030a; det mesta inom psykiatrin a\u0308r ex- trema varianter av fullkomligt normala funktioner. Ta\u0308nk er att man go\u0308r en nor- malfo\u0308rdelningskurva o\u0308ver ka\u0308nslor och beteenden, och sedan tittar man pa\u030a de sma\u030a svansarna la\u0308ngst ut. Det a\u0308r da\u0308r man hittar den mentala oha\u0308lsan. Vi kan alla ibland kolla att vi har la\u030ast en extra ga\u030ang, men vi lider inte alla av tva\u030angssyndrom. Vi kan alla ka\u0308nna oss nedsta\u0308mda, men vi lider inte alla av depression. Vi kan alla ka\u0308nna oss utsatta na\u030agon ga\u030ang, men vi a\u0308r inte paranoida. Vi kan alla ha sva\u030art fo\u0308r att sitta still, men vi har inte alla ADHD. Det a\u0308r na\u0308r ka\u0308nslorna och beteendena blir o\u0308verva\u0308ldigande, na\u0308r de fyller va\u030ar tid och styr va\u030ara liv som de leder till psykisk oha\u0308lsa.
\nEftersom vi talar om extrema varianter av normala funktioner a\u0308r det inte konstigt att olika forskare kommer till olika resultat na\u0308r de bedo\u0308mer hur stor del av befolk- ningen som a\u0308r drabbad av en viss typ av psykisk oha\u0308lsa. Siffran a\u0308r helt beroende av var pa\u030a svansen du drar gra\u0308nsen. Det a\u0308r inte heller inte konstigt att, som na\u0308mns i Lars Lundstro\u0308ms artikel i Ro\u0308da Rummet, a\u0308rftligheten fo\u0308r ADHD inte a\u0308r sto\u0308rre a\u0308n fo\u0308r andra personlighetsdrag, eftersom en av fo\u0308rutsa\u0308ttningarna fo\u0308r diagnosen just a\u0308r en extrem uppsa\u0308ttning av vissa personlighetsdrag. Det Lundstro\u0308m pa\u030apekar a\u0308r med andra ord inte na\u030agot uppseendeva\u0308ckande utan en ren truism.
\nDen psykiska oha\u0308lsan bena\u0308mns \u201dfunktionshinder\u201d, na\u030agot hindrar na\u030agon slags funktion. Funktionshindret a\u0308r alltid situationsbundet: en rullstolsburen ska beso\u0308ka en restaurang. Restaurangen ligger tre trappsteg upp fra\u030an gatan. Den saknar \"\"<\/a>rullstolsramp. Den rullstolsburna kommer inte in. Funktionshindret finns inte i trappstegen, det finns inte i rullstolen, det finns da\u0308r rullstolen mo\u0308ter trappstegen, och kan avhja\u0308lpas med en rullstolsramp.
\nDet a\u0308r da\u0308rfo\u0308r inte heller sa\u030a att en ADHD-diagnos ga\u0308ller fo\u0308r evigt. Om en persons beteende eller den situation hon befinner sig i fo\u0308ra\u0308ndras, sa\u030a a\u0308r det mycket mo\u0308jligt att hon inte uppfyller kriterierna la\u0308ngre, och da\u030a ska diagnosen bort. Det a\u0308r egentligen inte konstigare a\u0308n att jag kan vara fo\u0308rkyld, men efter att mitt immunfo\u0308rsvar ka\u0308mpat mot virus na\u030agra dagar blivit frisk.
\nEftersom funktionshindret ADHD uppsta\u030ar da\u0308r beteende mo\u0308ter situation, a\u0308r det inte heller underligt att diagnoskriterierna fo\u0308r ma\u0308n och kvinnor kan beho\u0308va la\u0308gga tonvikt vid olika saker. Hur vi reagerar pa\u030a stimuli a\u0308r genuskodat, och samma reaktion kan mycket va\u0308l ta\u0308nkas fa\u030a olika uttryck beroende pa\u030a om den som agerar a\u0308r en pojke eller en flicka; \u201dsituationen\u201d fo\u0308r kvinnor och ma\u0308n a\u0308r helt enkelt olika.<\/p>\n

5. ETT SJUKDOMSALSTRANDE SAMH\u00c4LLE<\/strong>
\nADHD-diagnosen har i olika versioner funnits i ungefa\u0308r 100 a\u030ar, och antalet diag- nostiserade o\u0308kar. Om tillsta\u030andet uteslu- tande berodde pa\u030a psykosociala faktorer, som skribenterna i Internationalen (29\/3 2010 och 25\/11 2011) och Ro\u0308da Rummet verkar mena, borde det vara tva\u0308rtom – om ma\u0308nniskor under sva\u030ara fo\u0308rha\u030allanden utvecklar ADHD sa\u030a borde va\u0308l de som har sva\u030arast fo\u0308rha\u030allanden ocksa\u030a ha ho\u0308gst prevalens? I va\u0308stva\u0308rlden borde betydligt fa\u0308rre uppfylla diagnoskriterierna nu a\u0308n fo\u0308r hundra a\u030ar sedan. Da\u0308remot borde vi ha en massiv epidemi i till exempel Sudan, men sa\u030a a\u0308r det inte.
\nDet a\u0308r uppenbarligen inte heller sa\u030a att vi fa\u030att na\u030agra avgo\u0308rande fo\u0308ra\u0308ndringar av ma\u0308nniskor fysiologi de senaste hundra a\u030aren. Sa\u030a vad har ha\u0308nt?
\nDet mest uppenbara a\u0308r att vi fa\u030att diagnosen, och att den blivit mer ka\u0308nd. Vi har skapat \u201dADHD-bunten\u201d, och kan da\u0308rfo\u0308r prata om den. Na\u0308r vi kan prata om den blir det la\u0308ttare att se den.
\nSamtidigt som vi fa\u030att ADHD-bunten har samha\u0308llet fo\u0308ra\u0308ndrats: det finns allt fa\u0308rre arbeten som kan kanalisera den energi som a\u0308r karakta\u0308ristisk fo\u0308r ADHD; i allt fler sammanhang kra\u0308vs att vi under la\u030anga stunder sitter still och riktar va\u030ar uppma\u0308rksamhet mot sa\u030adant vi egentligen inte a\u0308r intresserade av.
\nUnder de senaste decennierna har vi ocksa\u030a fa\u030att ett samha\u0308lle da\u0308r vi o\u0308versko\u0308ljs av intryck i en sta\u0308ndigt o\u0308kande omfattning. Intrycken tar aldrig slut. 24-timmars- samha\u0308llet fortsa\u0308tter och fortsa\u0308tter och du kan visserligen sta\u0308nga av Tv:n, koppla ner Facebook, men varken Tv:n eller Facebook bryr sig utan pa\u030aga\u030ar i alla fall.
\nAtt sitta still, rikta sin uppma\u0308rksamhet och att sortera intryck a\u0308r na\u030agot som per- soner med ADHD har sva\u030art fo\u0308r, och det a\u0308r sva\u030art att ta\u0308nka sig att det inte skulle ha bidragit till att deras problem uppma\u0308rksammas oftare nu a\u0308n fo\u0308r 100 a\u030ar sedan. Fysiologi mo\u0308ter situation; funktionshin- der uppsta\u030ar.<\/p>\n

6. KAN DET FINNAS FELAKTIGT DIAGNOSTISERADE<\/strong>
\nLa\u030at mig bera\u0308tta en historia till: det kommer in en kvinna pa\u030a mottagningen da\u0308r jag arbetar. Hon ga\u030ar med spa\u0308nst i steget, ger ett fast handslag samtidigt som hon ler och ser mig i o\u0308gonen. Vi pratade en stund, hon hade en del problem, bland annat med so\u0308mnen. Hon hade dessutom varit hos en psykiater. Na\u0308r jag fra\u030agade vad han hade sagt svarade hon: \u201dHan sa att jag hade… o\u0308o\u0308o\u0308h… major depression, egentlig depression\u201d.
\nMin fo\u0308rsta reaktion var att den da\u0308r psykiatern aldrig kan ha sett en deprimerad person i hela sitt liv. Na\u0308r jag ta\u0308nker efter tror jag att det finns tva\u030a mo\u0308jliga fo\u0308rkla- ringar till att patienten fa\u030att en sa\u030a uppenbart absurd diagnos: antingen har psy- kiatern stirrat sa\u030a stint pa\u030a en uppsa\u0308ttning diagnoskriterier att han glo\u0308mt bort att titta pa\u030a patienten. Eller sa\u030a a\u0308r han va\u030aldsamt fo\u0308rtjust i de SSRI-preparat han skrivit ut, och valde diagnos fo\u0308r att fa\u030a indikation fo\u0308r fo\u0308rskrivning.
\nFelaktig diagnos, helt klart. Inneba\u0308r det att egentlig depression a\u0308r en diagnos av ett tillsta\u030and som inte finns, ett hja\u0308rnspo\u0308ke i psykiatrin? Verkligen inte, egentlig depression a\u0308r ett livshotande tillsta\u030and; pa\u030a kort sikt da\u0308rfo\u0308r att patienterna kan ta livet av sig, pa\u030a la\u030ang sikt da\u0308rfo\u0308r att de inte sko\u0308ter sin kropp och sina relationer.
\nHade kvinnan kanske varit ute och \u201ddiagnosshoppat\u201d, pa\u030a jakt efter lyckopiller? Inte det heller, hennes lidande var stort, och hennes problem a\u0308kta, men problemen kallas utmattning, inte depression.
\nVad har det ha\u0308r med ADHD att go\u0308ra? Fo\u0308r det fo\u0308rsta att det sa\u0308kert finns folk som har fa\u030att en felaktig diagnos, precis som det go\u0308r i alla patientgrupper; det kan till och med finnas folk i va\u030arden som systematisk o\u0308ver- eller underdiagnostiserar. Men det fo\u0308ra\u0308ndrar inte behovet av diagnosen eller dess giltighet. Fo\u0308r det andra att man ska vara va\u0308ldigt fo\u0308rsiktig med att ifra\u030agasa\u0308tta patienternas lidande, a\u0308ven i de fall da\u0308r sja\u0308lva diagnosen a\u0308r felaktig. Om man som legitimerad sjukva\u030ardspersonal bo\u0308rjar prata om \u201ddiagnosshopping\u201d och att sa\u0308ga att patienter man aldrig ens tra\u0308ffat mest verkar vara ute efter mediciner med missbrukspotential tycker jag att man ska fra\u030aga sig om det fortfarande a\u0308r sa\u030a att man fo\u0308rso\u0308ker hja\u0308lpa ma\u0308nniskor, eller om uppsa\u030atet glidit iva\u0308g, drivkraften blivit en annan.<\/p>\n

7. ADHD UR ETT FUNKTIONSPERSPEKTIV<\/strong>
\nMen om vi ska vara konkreta: vad a\u0308r ADHD? ADHD a\u0308r ett tillsta\u030and i ett samha\u0308lle som kra\u0308ver koncentration samtidigt som det erbjuder oa\u0308ndlig distraktion. Samtidigt a\u0308r ADHD ett beteendemo\u0308nster hos en ma\u0308nniska, ett mo\u0308nster som a\u0308r na\u030agorlunda konstant, det vill sa\u0308ga baserat pa\u030a personlighetsdrag, och da\u0308rfo\u0308r ytterst pa\u030a den fysiologiska strukturen hos hennes centrala nervsystem.
\nOm vi granskar personlighetsdragen, vilka a\u0308r nycklarna fo\u0308r att bedo\u0308ma dem? Jag menar att det finns tre saker som skiljer ADHD fra\u030an andra tillsta\u030and.
\nDen fo\u0308rsta a\u0308r nedsatt arbetsminne; problem a\u0308ven i ostressat tillsta\u030and att ha\u030alla sekvenser av ord, siffror eller relationer i huvudet. Den typiska ADHD-personen a\u0308r en som la\u0308r sig sla\u030a en kod inte genom att memorera siffrorna, utan genom att la\u0308ra sig hur fingrarna ro\u0308r sig pa\u030a tangentbordet.
\nDen andra a\u0308r fo\u0308rma\u030aga till hyperkoncentration. Va\u0308nta nu, AD i ADHD betyder va\u0308l \u201dattention deficit\u201d, koncentrations- sva\u030arigheter? Njaej, inte riktigt. Attention betyder styrd koncentration pa\u030a engelska. (Attention! pa\u030a milita\u0308rengelska a\u0308r mot- svarigheten till Giv akt! pa\u030a svenska.) Den typiska ADHD-personligheten blir fa\u030angad av och djup koncentrerad pa\u030a det som ha\u0308nder omkring henne, eller av sina egna tankar och ka\u0308nslor. I situationer da\u0308r personen fo\u0308rva\u0308ntas eller beho\u0308ver styra sin uppma\u0308rksamhet blir det ett funktionshinder, men funktionshindret beror inte pa\u030a nedsatt koncentrationsfo\u0308rma\u030aga, utan pa\u030a att fo\u0308rma\u030agan att styra koncentrationen a\u0308r betydligt la\u0308gre a\u0308n den genomsnittliga.
\nDen tredje a\u0308r ett stort ro\u0308relsebehov. Personer med ADHD ro\u0308r sig mycket, eller\u00a0\u00a0sa\u030a har de la\u0308rt sig att sitta still da\u0308rfo\u0308r att de ma\u030aste, men de tycker egentligen inte om det, och kontrollen o\u0308ver ro\u0308relseimpulserna kostar mycket mental energi. Ha\u0308r hittar vi en av de tydligaste genusskillnaderna: pojkar springer omkring da\u0308rfo\u0308r att pojkar fo\u0308rva\u0308ntas springa omkring, flickor sitter kontrollerat, da\u0308rfo\u0308r att flickor fo\u0308rva\u0308ntas sitta kontrollerat.
\n<\/strong><\/p>\n

8. ADHD I HJ\u00c4RNAN<\/strong>
\nSom ni kanske ser finns det ett mo\u0308nster ha\u0308r: om man har sva\u030art att styra sin upp- ma\u0308rksamhet kommer det vara sva\u030art att la\u0308ra sig tillsynes meningslo\u0308sa sekvenser utantill. Och om man la\u0308tt fa\u030angas av sina inre impulser kommer man att ha ett stort ro\u0308relsebehov, eftersom ma\u0308nniskan a\u0308r byggd fo\u0308r att ro\u0308ra pa\u030a sig.
\nDa\u0308r det finns ett mo\u0308nster a\u0308r det la\u0308tt att anta att det finns en gemensam bakgrund. Det a\u0308r ha\u0308r ma\u030anga av kontroverserna kring ADHD uppsta\u030ar. Om den gemensamma bakgrunden till ADHD-personligheten finns, ma\u030aste den finnas i hja\u0308rnan. Och eftersom vi vet sa\u030a oerho\u0308rt lite om hur hja\u0308rnan fungerar (vi kan ska\u0308ra bort delar av den och konstaterar att det inte a\u0308r na\u030agon bra ide\u0301, vi kan ma\u0308ta halter av olika substanser utan att veta vad variationen i niva\u030aer betyder eller beror pa\u030a, vi kan ta bilder och se att olika kno\u0308lar a\u0308r olika stora utan att bli sa\u0308rskilt mycket klokare av det och nu fo\u0308r tiden kan vi ta bilder av syrekonsumtion eller blodflo\u0308de, bilder som vi sedan kan fa\u0308rgla\u0308gga ja\u0308ttesnyggt men fortfarande inte fattar ett smack av) la\u0308mnas fa\u0308ltet fritt fo\u0308r spekulationer.
\n\"\"<\/a>La\u0308kemedelsindustrin spekulerar (bok- stavligen och ekonomiskt) i signalsub- stansteorin: det finns fo\u0308r lite av vissa a\u0308mnen i kopplingarna mellan nervcellerna i hja\u0308rnan hos patienterna \u2013 om vi petar i patienterna piller med de a\u0308mnena (som kroppen har hittat pa\u030a, men som vi patenterat) sa\u030a blir patienterna bra. I ADHD-fallet gillar la\u0308kemedelsindustrin att mixtra med niva\u030aerna av dopamin.
\nNa\u0308r jag sja\u0308lv funderar o\u0308ver bakgrunden utga\u030ar jag fra\u030an att nedsatt kontroll- och styrfo\u0308rma\u030aga a\u0308r den gemensamma na\u0308mnaren fo\u0308r na\u0308stan alla kriterier pa\u030a ADHD i diagnosmanualen DSM-VI. Da\u0308rfo\u0308r vill jag ner pa\u030a en djupare niva\u030a och bo\u0308ka \u2013 a\u0308nda ner till hja\u0308rnstammen. Da\u0308rifra\u030an regleras ma\u030anga av kroppens basala funktioner, bland annat so\u0308mn och vakenhet. Hja\u0308rnans normala tillsta\u030and a\u0308r att sova, fo\u0308r att vi ska vara vakna kra\u0308vs att impulser skickas fra\u030an en del av hja\u0308rnstammen. Om vi ta\u0308nker oss att antalet impulser som skickas fra\u030an vakenhetscentrum a\u0308r lite sa\u0308nkt \u2013 alltsa\u030a att ADHD-personligheten ha\u0308nger ihop med en vakenhetsgrad som a\u0308r na\u030agot la\u0308gre a\u0308n genomsnittet \u2013 sa\u030a skulle det kunna fo\u0308rklara mo\u0308nstret i ADHD- beteenden.
\nDet som ha\u0308nder na\u0308r vakenhetsgraden sa\u0308nks a\u0308r na\u0308mligen att den medvetna kon- trollen (funktioner som ha\u0308nger samman med de delar av hja\u0308rnan som sitter la\u0308ngst fram) o\u0308ver tankar och handlingar blir svagare; na\u0308r det a\u0308r dags att sta\u0308nga fo\u0308r dagen a\u0308r det av na\u030agon anledning grindvakten som ga\u030ar hem fo\u0308rst. Alla som varit hypno- tiserade, mediterat djupt, druckit alkohol eller dro\u0308mt pa\u030a natten har upplevt det.
\nSa\u0308nkt vakenhetsgrad \u2013 ha\u0308ng med nu, fo\u0308r det ha\u0308r blir en frivolt bakla\u0308nges \u2013 skulle ocksa\u030a kunna fo\u0308rklara ba\u030ade hyperaktivitet och varfo\u0308r ADHD-patienter blir lugna av medel som egentligen borde vara uppiggande.
\n\"\"<\/a>Om kroppen inte kan ha\u030alla sig vaken, kan den inte leva. Sa\u0308nkt vakenhetsgrad a\u0308r med andra ord ett livshotande tillsta\u030and, och eftersom kroppen tycker att det da\u0308r med o\u0308verlevnad a\u0308r viktigt, ma\u030aste den hitta na\u030agot annat system fo\u0308r att ha\u030alla iga\u030ang. Det finns egentligen bara ett system att va\u0308lja pa\u030a: den sa\u030a kallade HPA-axeln, kroppens stressystem. Neurologiskt skulle ADHD- personligheten med andra ord vara en la\u0308tt medvetandesa\u0308nkning, som ger nedsatt kontroll, kombinerat med stresspa\u030aslag, som ger fart i sto\u0308rsta allma\u0308nhet.
\nOm personen pillar i sig substanser som ho\u0308jer vakenhetsgraden \u2013 amfetamin, amfetaminderivat, koffein, nikotin, guarana eller ginseng till exempel \u2013 kan kroppen beha\u030alla balansen mellan so\u0308mn och vakenhet samtidigt som den reglerar ner aktiviteten i HPA-axeln, alltsa\u030a sa\u0308nker den generella stressniva\u030an.<\/p>\n

9. ADHD-BETEENDEN SOM PROBLEM<\/strong>
\nEn person med ADHD-diagnos har helt uppenbara problem: hon klara ofta inte av att sko\u0308ta skola eller arbete, hon klarar ofta inte av att sko\u0308te ett hem, hon hamnar ofta i sva\u030ara situationer i fo\u0308rha\u030allande till andra. Om sa\u030adana problem saknas ska ingen diagnos sa\u0308ttas. Vissa la\u0308kare, och framfo\u0308r allt fo\u0308retra\u0308dare fo\u0308r la\u0308kemedelsindustrin, kan tycka att diagnosen ska sta\u0308llas i alla fall, det kallas diagnosglidning, och a\u0308r en trevlig inkomstka\u0308lla fo\u0308r dem som sa\u0308ljer mediciner.
\nDrivkraften fo\u0308r diagnosglidning a\u0308r inte bara girighet, fo\u0308r a\u0308ven om en persons ADHD-beteenden inte skapar sa\u030a sva\u030ara problem att de kan sa\u0308gas utgo\u0308ra ett funk- tionshinder kan de vara sva\u030ara att leva med i alla fall. Uppgifter som kra\u0308ver riktad uppma\u0308rksamhet kan bli mycket kra\u0308vande a\u0308ven om de inte direkt blir omo\u0308jliga att utfo\u0308ra, ett stort ro\u0308relsebehov kan vara sva\u030art ba\u030ade att fo\u0308rsta\u030a och att hantera och ett impulsivt, oha\u0308mmat beteende kan skapa sva\u030arigheter i relationer till va\u0308nner, sla\u0308ktingar och arbetskamrater.
\nPersoner med ADHD-beteenden uppvisar ofta kroppsliga besva\u0308r, som muskel-spa\u0308nningar och sma\u0308rtor och ka\u0308nner sig misslyckande och missanpassade. ADHD-beteenden liknar andra diag- noser; va\u0308xlingar mellan hyperaktivitet och utmattning kan se ut som bipola\u0308r sjukdom, kontrollbehov i kombination med starka ka\u0308nsloutbrott kan se ut som autismspektrumsto\u0308rning.
\nI vissa fall kan ADHD-personligheten ge upphov till andra former av psykisk oha\u0308lsa. En o\u0308veraktiv eller la\u0308ttdistraherad person som sta\u0308ndigt kritiseras (eller kritiserar sig sja\u0308lv) kan utveckla ka\u0308nslor av va\u0308rdelo\u0308shet som leder till depression eller borderlinesto\u0308rning, en o\u0308veraktiv person vars hja\u0308rna vill mer a\u0308n kroppen klarar kan utveckla utmattningssyndrom.
\n10.<\/strong> ADHD-BETEENDEN SOM<\/strong> BEG\u00c5VNING<\/strong>
\nFast oftast ga\u030ar det inte sa\u030a illa fo\u0308r dem som fo\u0308ds med ADHD-personlighet. Det som ger upphov till funktionshinder ga\u030ar ocksa\u030a att betrakta som fo\u0308rma\u030agor, bega\u030avningar \u2013 allt beror pa\u030a situation och perspektiv. Mycket energi och en stark drivkraft a\u0308r ofta va\u0308ldigt anva\u0308ndbart. Fo\u0308rma\u030aga till hyperkoncentration a\u0308r ocksa\u030a va\u0308ldigt va\u0308rdefullt, fo\u0308rutsatt att det ga\u030ar att rikta den mot na\u030agot anva\u0308ndbart. Nyare forskning visar ocksa\u030a att det finns en koppling mel- lan ADHD och kreativitet: na\u0308r grindvakten ga\u030ar hem (alltsa\u030a na\u0308r vakenhetsgraden sa\u0308nks) o\u0308ppnas inte bara porten fo\u0308r en massa tokerier, det ger ocksa\u030a mo\u0308jlighet att go\u0308ra kopplingar som andra inte go\u0308r och se mo\u0308jligheter som andra inte ser.
\nI litteratur som inte a\u0308r vetenskaplig utan baseras pa\u030a patienters och behandlares egenerfarenheter spekuleras det om att det finns kopplingar mellan ADHD- personlighet och fo\u0308rma\u030agan att leda andra, fo\u0308rma\u030agan att leva sig in i andras situation, fo\u0308rma\u030agan att anva\u0308nda intuition, fo\u0308rma\u030agan att uttrycka sig tydligt och fo\u0308rma\u030agan att ka\u0308nna band till och ansvar fo\u0308r naturen.<\/p>\n

11.LIVET MED ADHD<\/strong>
\nSa\u030a, vad go\u0308r jag om jag missta\u0308nker att jag sja\u0308lv eller na\u030agon som a\u0308r mig na\u0308ra ho\u0308r till ADHD-bunten?
\nFo\u0308rst kan det vara bra att inventera li- vet; sa\u0308tta sig ner och fundera pa\u030a om de beteendemo\u0308nster jag tycker mig se skapar na\u030agra problem. Om de inte go\u0308r det a\u0308r det kanske inte sa\u030a mycket att engagera sig i \u2013 If it works, don \u0301t fix it.
\nOm beteendet faktiskt skapar problem, skulle jag bo\u0308rja med na\u030agra saker. Det fo\u0308r- sta a\u0308r att la\u0308ra mig mer om ADHD: \u201ddiagnosshopping\u201d, eller som vi sa fo\u0308rr: insikt och sja\u0308lvinsikt, a\u0308r nycklar till att hantera en ADHD-personlighet.
\nOm hyperaktivitet a\u0308r ett stort problem skulle jag testa att ta bort socker och vitt mjo\u0308l fra\u030an dieten, eftersom snabba kolhydrater i stor ma\u0308ngd driver stress, och da\u0308rfo\u0308r spa\u0308r pa\u030a hyperaktivitet. Samtidigt skulle jag utforska metoder fo\u0308r avspa\u0308nning, exempelvis yoga, tai chi eller meditation.
\nOm stort ro\u0308relsebehov a\u0308r ett problem, skulle jag fo\u0308rso\u0308ka hitta sa\u0308tt leva ut det.
\nOm problemet a\u0308r att jag inte kan fa\u030a ihop min vardag fo\u0308r att jag hela tiden glo\u0308mmer och tappar saker, skulle jag utforska metoder fo\u0308r att avlasta arbetsminnet med till exempel listor.
\nSyftet med utforskandet av mig sja\u0308lv och min omva\u0308rld skulle vara att hitta en livsva\u0308g som fo\u0308rvandlar funktionshinder till styrkor. Den som go\u0308r det kommer att beho\u0308va sla\u0308ppa taget om ma\u030anga fo\u0308resta\u0308llningar \u2013 egna och andras \u2013 om hur saker bo\u0308r eller ma\u030aste go\u0308ras. Ytterst handlar det om att a\u030ateruppra\u0308tta ett sja\u0308lvfo\u0308rtroende som ofta a\u0308r stukat av sta\u0308ndiga misslyckanden med att uppfylla egna och andras fo\u0308rva\u0308ntningar; det a\u0308r sa\u030a ha\u0308r du fungerar och du har ra\u0308tt att befinna dig i din ADHD-zon.
\nEn vuxen kan oftast go\u0308ra det ha\u0308r utforskandet sja\u0308lv, ett barn beho\u0308ver sa\u030a klart sto\u0308d av en insiktsfull omgivning. Fo\u0308r den som inte kan hantera sitt ADHD-beteenden pa\u030a egen hand, men som inte beho\u0308ver mediciner, ska det finnas annan hja\u0308lp att fa\u030a fra\u030an sjuk- och socialva\u030arden. La\u0308kemedelsbehandling a\u0308r ett alternativ fo\u0308rst da\u030a olika former av sto\u0308d pro\u0308vats och visat sig otillra\u0308ckliga och ska alltid kombineras med andra insatser. Det sla\u030as fast av ba\u030ade La\u0308kemedelsverket och Statens beredning fo\u0308r medicinsk utva\u0308rdering (SBU).
\nI sva\u030ara fall kan ba\u030ade barn och vuxna ha nytta av medicinering, i alla fall under en tid. A\u0308n en ga\u030ang: ADHD kan vara ett sva\u030art funktionshinder. Ett tag hade jag en patient som fa\u030att diagnosen autismspektrumsto\u0308rning och lindrig utvecklingssto\u0308rning. Fo\u0308r mig stod det ganska snart klart hon varken led av problem att relatera till sina medma\u0308nniskor eller hade en IQ under 70. Da\u0308remot tyckte jag att hon verkade ha extremt sva\u030art att fokusera; hon fo\u0308rsvann la\u0308tt bort i tankar och la\u0308mnade uppgifter halvgjorda. Na\u0308r jag fra\u030agade henne vad hon sja\u0308lv tyckte att hon hade fo\u0308r problem sa hon \u201ddet a\u0308r mest det da\u0308r att jag har sa\u030a ja\u0308vla sva\u030art med minnet\u201d. I fall som a\u0308r sa\u030a sva\u030ara tycker jag att det a\u0308r sja\u0308lvklart att prova medicinering; bo\u0308rja med maxdos koffeintabletter, och om det inte hja\u0308lper ga\u030a o\u0308ver till la\u0308kemedel baserade pa\u030a amfetaminderivat.<\/p>\n

12. KRITIK AV KRITIKEN<\/strong>
\nEn sak som kritikerna av ADHD-diagnosen har pa\u030afallande sva\u030art att go\u0308ra a\u0308r att visa upp na\u030agot positivt alternativ. Vissa ha\u0308vdar visserligen att diagnosen a\u0308r en lo\u0308sning pa\u030a ett problem som inte finns, att hela grejen a\u0308r ett pa\u030ahitt av psykiatrin och\/eller la\u0308kemedelsindustrin. I sa\u030a fall a\u0308r det sa\u030a klart helt i sin ordning att inte sta\u0308lla upp na\u030agot alternativ, problem som inte finns beho\u0308ver inte lo\u0308sas.
\nOftast tittar de tillbaka till na\u030agot obesta\u0308mt \u201dda\u030a\u201d, en romantisk tid innan ADHD- diagnoser, da\u030a man kunde ta hand om de ha\u0308r barnen utan att sa\u0308tta sta\u0308mpel pa\u030a dem. Jag skulle hemskt ga\u0308rna vilja veta na\u0308r det ha\u0308r var, och exakt hur man da\u030a gjorde. Min misstanke a\u0308r att man tog\u00a0\u00a0hand om dem genom att helt enkelt inte se och fo\u0308rsta\u030a. Man lo\u0308ste problemet genom att bortse fra\u030an det.
\n\"\"<\/a>Ett annat vanligt tema, som ocksa\u030a a\u030aterkommer i Lundstro\u0308ms artikel i Ro\u0308da Rummet, a\u0308r att ADHD-beteenden beror pa\u030a brister i uppfostran. Problemet med det a\u0308r att ADHD grundas pa\u030a personlighetsdrag, och fo\u0308rso\u0308k att uppfostra bort fysiologiskt grundade personlighetsdrag snarare orsakar a\u0308n fo\u0308rebygger ADHD. Ocksa\u030a ha\u0308r skulle det vara intressant att fa\u030a veta hur en uppfostran som avhja\u0308lper ADHD ser ut.
\nKanske ha\u0308nger det da\u0308r obesta\u0308mda \u201dda\u030a\u201d ihop med det da\u0308r med uppfostran. I sa\u030a fall blir det som Susanna Alakoski skriver: \u201dHon slog inte Ana med pekpinnen o\u0308ver fingrarna. Men hon slog dig och Jacek, hon slog de killar i din klass som inte kunde sitta stilla.\u201d
\nEtt sista tema i Lundstro\u0308ms artikel a\u0308r en obalanserad ra\u0308dsla fo\u0308r narkotikaklassade preparat, och det a\u0308r ocksa\u030a ett vanligt o\u0308vergripande stra\u030ak i kritiken mot ADHD- diagnosen. Man ger barnen knark! Knark som barnen sedan sprider till andra barn! Problemet med det argumentet a\u0308r att de ha\u0308r medicinerna inte a\u0308r sa\u030a enkla att bli ho\u0308g pa\u030a, och att det inte finns na\u030agra studier som visar att spridning har fo\u0308rekommit i Sverige, eller ens i Skandinavien.<\/p>\n

13. KRITIK F\u00d6R F\u00d6R\u00c4NDRING<\/strong>
\nDe ha\u0308r anteckningarna a\u0308r inge na\u0308rla\u0308sning av Lundstro\u0308ms artikel, sa\u030a varfo\u0308r na\u0308rgran- ska hans bara antydda alternativ?
\nSa\u030a ha\u0308r ta\u0308nker jag: Scientologerna \u2013 som a\u0308r drivande bakom kampanjen mot ADHD-diagnosen och medicinering med centralstimulerande medel \u2013 tycker att knark a\u0308r det absolut ondaste som finns, och det enda som a\u0308r ondare a\u0308n det ondaste som finns a\u0308r psykiatrin. Jag delar inte deras ADHD-kritik, men jag har inte heller sva\u030art att fo\u0308rsta\u030a den.
\nMen varken Lars Lundstro\u0308m eller till exempel Eva Ka\u0308rfve a\u0308r ju scientologer, sa\u030a vad driver dem? Fo\u0308r mig a\u0308r det som sagt sva\u030art att fo\u0308rsta\u030a.
\nOch a\u0308nnu sva\u030arare att fo\u0308rsta\u030a: Varfo\u0308r ska va\u0308nstertidningar bry sig om, till och med publicera, kritiken? Om vi drar saker till sin yttersta spets (fo\u0308r att go\u0308ra dem tyd- liga) a\u0308r det sa\u030a ha\u0308r: va\u0308nstern sysslar med publicistiks verksamhet fo\u0308r att uppna\u030a politisk fo\u0308ra\u0308ndring. Den fo\u0308ra\u0308ndringen frambringas genom a) ett agerande subjekt. Genom sitt agerande skapar de b) ett motsta\u030and. Kampen mellan det agerande subjektet och dess motsta\u030andare (i den ursprungliga teorin arbetarklassen mot kapitalistklassen), leder till c) politisk fo\u0308ra\u0308ndring.
\nMen vilka a\u0308r a)? A\u0308r det barn och vuxna med ADHD-diagnos? A\u0308r det deras fo\u0308ra\u0308ld- rar? A\u0308r det la\u0308rare och andra pedagoger? A\u0308r det psykologer och socionomer? A\u0308r det ett ga\u0308ng politiska journalister? Och vilka a\u0308r b)? A\u0308r det la\u0308kemedelsindustrin? A\u0308r det psykiatrin? A\u0308r det patientorganisationerna? A\u0308r det la\u0308rare och andra pedagoger? A\u0308r det barn och vuxna med ADHD-diagnos? A\u0308r det ett annat ga\u0308ng politiska journalister? Och om a) vinner, vad blir c)? Uppho\u0308r medicineringen? Lo\u0308ses de problem som barn och vuxna med ADHD-diagnos upplever? Fo\u0308rsvinner sja\u0308lva diagnosen?
\nInnan vi anva\u0308nder mer trycksva\u0308rta till den nu snart 15 a\u030ar gamla debatten om ADHD, kan inte na\u030agon bera\u0308tta varfo\u0308r vi go\u0308r det? Vad ska det leda till?<\/p>\n

14. DET \u00c4R B\u00c4TTRE ATT VARA RIK OCH FRISK<\/strong>
\nI sin artikel utga\u030ar Lundstro\u0308m fra\u030an att o\u0308verfulla la\u0308genheter i Kiev leder till ma\u030anga ADHD-diagnoser fo\u0308r att underbygga krav som ga\u0308ller Sverige idag: lika lo\u0308n, sex timmars arbetsdag, bra och billiga bosta\u0308der, mindre barngrupper pa\u030a dagis och en bra och na\u0308raliggande skola fo\u0308r alla. Utma\u0308rkta krav! Om ma\u030alet var att fo\u0308rba\u0308ttra folkha\u0308lsan i allma\u0308nhet skulle det da\u0308r vara huvudet pa\u030a spiken, fo\u0308r det finns en mycket tydlig koppling mellan sto\u0308rre ja\u0308mlikhet och ba\u0308ttre folkha\u0308lsa.
\nMen att anva\u0308nda det faktum att ADHD a\u0308r vanligare bland fattiga a\u0308n bland rika som ett argument mot diagnos och behandling a\u0308r underligt. Det inneba\u0308r na\u0308mligen bara att ADHD uppfo\u0308r sig som i stort sa\u0308tt all annan sjuklighet och oha\u0308lsa. Som det sa\u0308gs i senaste folkha\u0308lsorapporten fra\u030an Statens folkha\u0308lsoinstitut : \u201dDet finns dock tydliga skillnader i ha\u0308lsa mellan olika grupper. Personer med la\u030ag utbildning eller la\u030ag inkomst har kortare medellivsla\u0308ngd och uppger en sa\u0308mre ha\u0308lsa a\u0308n den o\u0308vriga befolkningen. […] En sammansta\u0308llning av olika svenska studier visar att risken fo\u0308r do\u0308dlighet bland barn och unga a\u0308r 30 procent ho\u0308gre i socioekonomiskt svaga grupper ja\u0308mfo\u0308rt med socioekonomiskt starka grupper. Dessutom a\u0308r risken fo\u0308r skador 40 procent ho\u0308gre och risken fo\u0308r depression och a\u030angest 100 procent ho\u0308gre.\u201d
\nI ett samha\u0308lle som dagens Sverige finns en koppling mellan psykosocial belastning och ADHD. Men kopplingen a\u0308r inte till absolut fattigdom, som man kan anta att den a\u0308r i Kiev, utan den har i mycket sto\u0308rre utstra\u0308ckning att go\u0308ra med sa\u030adant som missbruk och annan psykisk oha\u0308lsa i familjen; brist pa\u030a sto\u0308djande sociala na\u0308tverk, sja\u0308lvfo\u0308rtroende och kunskaper.
\n<\/strong><\/p>\n

15. FINNS DET EN PLATS F\u00d6R V\u00c4NSTERN<\/strong>
\nSammantaget a\u0308r hela ADHD-debatten, inte bara som den fo\u0308rts i Ro\u0308da Rummet, utan ocksa\u030a i till exempel Ordfront fo\u0308r o\u0308ver tio a\u030ar sedan, ett tragiskt exempel pa\u030a att va\u0308nstern sta\u030ar offside. Det vi sa\u0308ger har ingen som helst ba\u0308righet pa\u030a den verksamhet vi talar om \u2013 diagnostisering och behandling av patienter med ADHD.
\nDet ma\u030aste inte no\u0308dva\u0308ndigtvis vara sa\u030a, men fo\u0308r att va\u0308nstern ska ha na\u030agot vettigt att sa\u0308ga i det som med no\u0308dva\u0308ndighet till stor del blir en intern debatt i sjukva\u030arden ma\u030aste vi sla\u0308ppa den fo\u0308renklade uppfattningen att alla problem alltid a\u0308r sociala, och alla lo\u0308sningar alltid ekonomiska. Va\u0308nstern har en ra\u0308tt stark tendens att med hja\u0308lp av ganska glesa lappverk till analyser ha\u0308nga sina favoritlo\u0308sningar pa\u030a olika problem. Oavsett vad fra\u030agan a\u0308r, sa\u030a a\u0308r svaret o\u0308kad ja\u0308mlikhet och satsningar pa\u030a den offentliga sektorn. Kanske spo\u0308kar ha\u0308r den gamla insta\u0308llningen att mental oha\u0308lsa inte a\u0308r riktig oha\u0308lsa. Den a\u0308r mycket vanlig och har djupa ro\u0308tter. Inom va\u0308nstern kommer den ytterst ur hur arbetaren konstruerades ideologiskt fo\u0308r o\u0308ver hundra a\u030ar sedan: frisk, stark, frama\u030atblickande \u2013 i kontrast till den svagsinta, dekadenta och fo\u0308rvirrade borgerligheten.
\nFasta\u0308n det idag ra\u030ader fullsta\u0308ndig enighet i alla va\u030ardteorier om att ma\u0308nniskor a\u0308r biologiska, psykologiska och sociala varelser sa\u030a a\u0308r det en insikt som (milt sagt) inte alltid kommer praktiskt till uttryck i va\u030arden. Det fo\u0308rha\u030allandet borde vara en av va\u0308nsterns naturliga inga\u030angar fo\u0308r debatt och opinionsbildning. Da\u0308remot ma\u030aste vi sluta fo\u0308ra debatten som om den fortfarande handlade om arv mot miljo\u0308 \u2013 det a\u0308r passerat sedan decennier.
\nEtt annat omra\u030ade skulle kunna vara diskussionen kring medicinsk forskning. I april kungjorde regeringen att man satsar 1,5 miljarder pa\u030a Sci Life Lab, ett nytt forskningsna\u0308tverk som i fo\u0308rla\u0308ngningen ska leda till uppta\u0308ckten av nya molekyler att ta patent pa\u030a. Samma inriktning mot patenterbarhet framtra\u0308der starkt i verk- samheten pa\u030a exempelvis Karolinska Institutet. Det skadar inte bara forskningen (eftersom forskningsresultat som leder till patent ma\u030aste ha\u030allas hemliga tills patenten a\u0308r godka\u0308nda). Det a\u0308r ocksa\u030a va\u0308ldigt tvek- samt om de stora folkha\u0308lsoproblemen, som ha\u0308nger ihop med stress, sma\u0308rta och diet, ga\u030ar att lo\u0308sa med nya molekyler.
\nInriktningen pa\u030a patent och dess naturliga fo\u0308ljd, medikaliseringen av va\u030arden, har lett till en fo\u0308rtroendekris fo\u0308r hela sjukva\u030ardssystemet, a\u0308ven om fa\u030a talar om den pa\u030a det sa\u0308ttet: bara ha\u0308lften av patienterna tar de mediciner de fa\u030ar utskrivna pa\u030a det sa\u0308tt som doktorn ordinerat. Analyser, problemformuleringar, lo\u0308sningar na\u030agon? \u2605<\/p>\n

K\u00c4LLOR<\/strong>:
\nArtikeln a\u0308r essa\u0308istiskt skriven, och fo\u0308r att inte ge ett falskt vetenskapligt intryck har den inga lo\u0308pande ka\u0308llha\u0308nvisningar. Nedan ges ett antal ka\u0308llha\u0308nvisningar till faktapa\u030asta\u030aenden under de olika punkterna. Den som a\u0308r intresserad av ka\u0308llor till o\u0308vriga faktapa\u030a- sta\u030aenden a\u0308r va\u0308lkommen att maila till jorgen_hassler@yahoo.se<\/a>
\nAvsnitt 1 Om SSRI-preparat:
\n(Fournier, J. C. et al. (2010) Antidepressant Drug Effects and Depres- sion Severity JAMA , vol. 303 ss. 47-53. ) http:\/\/www.lakartidningen.se\/includes\/07printArticle. php?articleId=16969<\/a>
\nwww.fass.se<\/a>
\nOm antibiotika: http:\/\/www.antibiotikaellerinte.se\/<\/a>
\nAvsnitt 2 Om nikotinbruk och ADHD: http:\/\/archpsyc.jamanetwork.com\/article.aspx?volume=62&is sue=10&page=1142<\/a>
\nAvsnitt 8 Om vakenhetcentrum: http:\/\/newideas.net\/adhd\/neurology\/reticular-activating-system Avsnitt 10 Om hyperaktivitet och kreativitet: http:\/\/ki.se\/ki\/jsp\/polopoly.jsp?d=38724&a=118407&l=sv<\/a> Medicinsk Vetenskap nr 3\/2011
\nAvsnitt 12 Alakoskicitatet:
\nHa\u030apas du trifs bra i fengelset<\/em>, Natur och kultur 2010
\nAvsnitt 13 Fra\u030an scientologerna: http:\/\/www.kmr.nu\/intro_0.htm; http:\/\/jannel.se\/#home<\/a>; Om scientologerna: http:\/\/www.lakartidningen.se\/includes\/07printArticle. php?articleId=7601, http:\/\/motpolen.webs.com\/<\/a><\/p>\n

Avsnitt 14 Folkha\u0308lsoinstitutets rapport: http:\/\/www.fhi.se\/ PageFiles\/10555\/R2010-16-folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf<\/a><\/p>\n

Avsnitt 15 Om patienters (under-)bruk av ordinerade la\u0308kemedel: http:\/\/www.lakemedelsvarlden.se\/zino.aspx?articleID=4528<\/a><\/p>\n

EN ARTIKEL AV J\u00d6RGEN HASSLER<\/strong>
\nArtikelfo\u0308rfattaren a\u0308r legitimerad sjukgymnast och ansvarig utgivare fo\u0308r veckotidningen Internationalen. Tidigare redakto\u0308r fo\u0308r Oberoende, en tidning om la\u0308kemedels- och narkotikaberoende som ges ut av brukarfo\u0308rbundet RFHL.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I sin artikel Opium \u00e5t folket \u2013 l\u00e4kemedelsindustrin exploaterar samh\u00e4llskrisens effekter p\u00e5 individen, i f\u00f6rra numret av R\u00f6da rummet, beskrev Lars Lundstr\u00f6m ADHD-medicineringen som \u201dett kemiskt experiment utan motstycke\u201d och kritiserade skarpt diagnostikens grunder. H\u00e4r tecknar J\u00f6rgen Hassler en helt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[33,1,11,32],"tags":[429,476,480,477,478,479],"class_list":["post-1217","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-medicin-vard","category-okategoriserade","category-social-valfard","category-vetenskap","tag-adhd","tag-dsm-vi-diagnos-amfetamin","tag-eva-karfve","tag-funktionshinder","tag-hyperaktivitet","tag-lars-lundstrom"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-jD","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1217","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1217"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1217\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1219,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1217\/revisions\/1219"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1217"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1217"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1217"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}