![\"China-4\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/China-4.jpg\")
<\/a><\/p>\nKonservativ fantasy?<\/b><\/h2>\n
Varf\u00f6r framst\u00e5r fantasy som en litteratur som generellt hyllar konservativa v\u00e4rden?<\/b><\/p>\n
Det korta svaret \u00e4r att under l\u00e5ng tid har en stor andel av fantasyn gjort det. Om man kollar p\u00e5 stereotypisk episk \u2013 eller \u201dhigh\u201d\u2013 fantasy s\u00e5 talar vi om en genre vars ber\u00e4ttelser utspelas i en magisk v\u00e4rld med r\u00e4tt m\u00e5nga avskyv\u00e4rda f\u00f6rest\u00e4llningar. De tenderar att vara baserade p\u00e5 feodalism; till exempel id\u00e9n att, om det \u00e4r problem med styret i kungariket s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6r att han \u00e4r en d\u00e5lig<\/i> kung \u2013 att kungen ska styra kan aldrig ifr\u00e5gas\u00e4tts. Om b\u00f6nderna \u00e4r synliga \u00e4r de f\u00f6rmodligen enkla rej\u00e4la m\u00e4nniskor snarare \u00e4n f\u00f6rtrampade stackare (f\u00f6rutom i ett d\u00e5ligt <\/i>kungarike). Starka m\u00e4n beskyddar yppiga kvinnor. Superheroiska huvudpersoner skapar historia genom sin vilja som vore de karakt\u00e4rer i Nietzsches v\u00e5ta dr\u00f6mmar, men samtidigt best\u00e4ms skeenden av \u00f6det snarare \u00e4n av sociala krafter. Hoten mot den sociala ordningen \u00e4r utifr\u00e5nkommande patologier aldrig n\u00e5got som f\u00f6ds inuti samh\u00e4llet. Absoluta moraliska v\u00e4rden g\u00e4ller; karakt\u00e4rer \u2013 och ofta hela raser \u2013 sorteras som goda eller onda och det pr\u00e4glar fullst\u00e4ndigt beskrivningen av dem.<\/p>\n
Fast\u00e4n en v\u00e4ldig massa b\u00f6cker i varierande grad passar in i den h\u00e4r stereotypen s\u00e5 \u00e4r det viktigt h\u00e5lla i minnet att vi inte<\/i> pratar om fantasy i allm\u00e4nhet nu, utan om en speciell historisk str\u00f6mning inom genren \u2013 en str\u00f6mning som blev massiv p\u00e5 1960-talet. Man m\u00e5ste ocks\u00e5 komma ih\u00e5g att m\u00e5nga verk inom den h\u00e4r traditionen ifr\u00e5gas\u00e4tter eller undergr\u00e4ver dess mer konservativa aspekter. Men det \u00e4r trots allt sant att konservatismen \u00e4r stark inom genren och det \u00e4r ocks\u00e5 den h\u00e4r speciella str\u00f6mningen \u2013 i Tolkiens efterf\u00f6ljd \u2013 som folks syftar p\u00e5 n\u00e4r de talar om fantasy.<\/p>\n
<\/p>\n
Hur v\u00e4rderar du JRR Tolkiens och Mervyn Peakes verk?<\/b><\/p>\n
Tolkiens H\u00e4rskarringen<\/i> \u00e4r utan tvekan den mest inflytelserika fantasybok som skrivits. Den \u00e4r paradigmatisk f\u00f6r den sorts\u00a0 konservativa fantasier i en st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande v\u00e4rld som diskuterades ovan. Helt klart fanns det f\u00f6rfattare f\u00f6re Tolkien som var tongivande \u2013 Robert E Howard\u00b4s Conanb\u00f6cker<\/i> till exempel skrevs p\u00e5 1930-talet och ocks\u00e5 de var l\u00e5ngt ifr\u00e5n politiskt radikala \u2013 men Tolkien f\u00f6rde in en rad element i fantasy som gjorde att han blev central. Mer \u00e4n tidigare f\u00f6rfattare s\u00e5 konstruerade han en utvecklad historia, geografi, lingvistik, mytologi. etc f\u00f6r den v\u00e4rld han uppfunnit och han infogade sin ber\u00e4ttelse i den helheten. Visst hade det skapats v\u00e4rldar tidigare \u2013 Howards Hyboruai, Fritz Leibers Nehown, Clark Ashton Smiths Zothique \u2013 men Tolkien s\u00e5g bygget av en konsistent, st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande v\u00e4rld som central i det han kallade f\u00f6r sagor, och som vi idag kallar fantasy.<\/p>\n
Besattheten i fokuseringen p\u00e5 den sekund\u00e4ra v\u00e4rlden \u00e4r typisk f\u00f6r fantasyn fr\u00e5n 1960-talet och fram\u00e5t. Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rl\u00f6jliga det, men jag tycker det kan vara mycket intressanta sorts projekt. De inbegriper ofta ett stort m\u00e5tt av kreativitet och uppfinningsrikedom, och det \u00e4r ett kraftfullt s\u00e4tt att f\u00e5 till st\u00e5nd den tilltro till det otroliga som ing\u00e5r som ett s\u00e5 viktigt element i fantasy. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r fantasyfans ofta \u00e4r s\u00e5 neurotiska n\u00e4r det g\u00e4ller att uppr\u00e4tth\u00e5lla mots\u00e4gelsefriheten \u2013 f\u00f6rfattare som g\u00e5r vilse i sin egen v\u00e4rld och mots\u00e4ger sig sj\u00e4lva kommer inte undan. (Jag ser det som n\u00f6rd-kritik: \u2028\u2013 I andra boken i Elfmonkvintetten s\u00e5 sa du att Redfangbergen l\u00e5g tv\u00e5 dagsritter fr\u00e5n staden, men i fj\u00e4rde boken s\u00e5 tar det Bronmor tre dagar att komma dit\u2026)<\/p>\n
Tolkiens v\u00e4rldsbild \u00e4r m\u00e5lmedvetet lantlig, sm\u00e5borgerlig, konservativ, antimodernistisk, misantropisk, kristen och anti-intellektuell. Det visar sig mycket tydligt b\u00e5de i hans sk\u00f6nlitter\u00e4ra verk och i hans ess\u00e4er. Michael Moorcock har skrivit om det p\u00e5 ett brilliant s\u00e4tt sin bok Wizardry and Wild Romance<\/i> (1987):<\/p>\n
De sm\u00e5 kullarna och skogarna i den projektion av Surrey som \u00e4r det som\u00a0 bygger upp bilden av Shire (hemvisten f\u00f6r folket som \u00e4r bokens huvudpersoner \u2013\u2019hoberna\u2019) \u00e4r \u201dtrygga\u201d men alla trakter bortom Shire \u00e4r \u201dhotfulla\u201d\u2026Sagan om ringen \u00e4r en rent f\u00f6rd\u00e4rvlig bekr\u00e4ftelse p\u00e5 v\u00e4rderingarna hos en moraliskt bankrutt medelklass\u2026Om Shire \u00e4r som en engelsk park, s\u00e5 representerar Sauron (den onde h\u00e4rskaren) och hans hantlangare borgerlighetens gamla skr\u00e4ck; p\u00f6beln \u2013 galna fotbollshuliganer som kastar sina \u00f6lpavor \u00f6ver staketetet \u2013 den r\u00e4dslan \u00e4r en av de mest obehagliga aspekterna av det moderna samh\u00e4llet: medvetandet hos en skr\u00e4ckslagen bak\u00e5tstr\u00e4vande klass<\/i><\/p>\n
I opposition mot det han kallade Robot\u00e5ldern ger Tolkien en motbild av ett f\u00f6rflutet, som naturligtvis aldrig existerat i den skepnad han kl\u00e4r den. Han har inga systematiska inv\u00e4ndningar mot moderniteten, bara f\u00f6rskr\u00e4ckta haranger om \u201d\u2026 b\u00e4ttre f\u00f6rr\u201d. Han bem\u00f6ter kaos med l\u00e5gm\u00e4ldhet, s\u00e5 hans revolt mot moderniteten blir i sj\u00e4lva verket till surmulen passivitet. F\u00f6r Tolkien \u00e4r syftet med den fantasy han skriver att \u201dge tr\u00f6st\u201d. Om man l\u00e4ser hans ess\u00e4,\u00a0 Om Sagor<\/i>,\u00a0 s\u00e5 finner man att f\u00f6r honom \u00e4r det centrala inom fantasy \u201dden tr\u00f6st som det lyckliga slutet sk\u00e4nker\u201d. Han l\u00e5tsas att s\u00e5dana lyckliga slut \u00e4r n\u00e5got som sker \u201dmirakul\u00f6st\u201d, \u201daldrig n\u00e5got som man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig igen\u201d. Men den f\u00f6respeglingen av tillf\u00e4lligheternas spel \u00e4r idiotisk eftersom han precis innan h\u00e4vdar att \u201dalla full\u00f6diga sagor m\u00e5ste inneh\u00e5lla det [ett lyckligt slut]. Det \u00e4r deras h\u00f6gsta syfte.\u201d Med andra ord, l\u00e5ngt ifr\u00e5n att vara \u201dn\u00e5got som man aldrig kan f\u00f6rv\u00e4nta sig igen\u201d, vet b\u00e5de f\u00f6rfattaren och l\u00e4saren att f\u00f6r att kvalificeras sig som fantasy kommer \u201dett tr\u00f6stande\u201d lyckligt slut att dyka upp i varje ber\u00e4ttelse \u2013 hans teori om fantasy \u00e4r allts\u00e5 i sj\u00e4lva verket en policydeklaration. Det \u00e4r knappast n\u00e5gon \u00f6verraskning att den h\u00e4r sortens fantasy \u00e4r konservativ. Tolkiens ess\u00e4 \u00e4r s\u00e5 n\u00e4ra man kan komma en skriven konstitution f\u00f6r fantasylitteraturen, och han definierade fantasy som en litteratur som ska \u00f6verbeskydda l\u00e4saren snarare \u00e4n att utmana denne.<\/p>\n Hos Tolkien \u00e4r intentionen att l\u00e4saren ska finna tr\u00f6st i tanken att orosstiftare utifr\u00e5n orsakar problemen i samh\u00e4llsordningen och att hederliga m\u00e4nniskor, som \u00e4r n\u00f6jda med saker och ting som de \u00e4r, kommer att vinna till slut. Fantasy som bekv\u00e4mlighetslitteratur. Olyckligtvis har en hel del av Tolkiens arvtagare \u2013 som kanske inte alls delar hans politiska syn \u2013 tagit efter m\u00e5nga litter\u00e4ra grepp d\u00e4r m\u00e5nga av dessa f\u00f6rest\u00e4llningar ligger inspr\u00e4ngda.<\/p>\n Peake \u00e4r s\u00e5 oj\u00e4mf\u00f6rligt mycket b\u00e4ttre. Hans skrivs\u00e4tt \u00e4r strukturerat och frodigt, hans id\u00e9er \u00e4r komplexa, karakt\u00e4rerna v\u00e4gra falla in i mallar. Politiken som finns inb\u00e4ddad i Gormenghasttrilogin<\/i> \u00e4r tidvis tragisk, aldrig f\u00f6renklad. Peake \u00e4r en av de f\u00e5 av dem som skrivit fantasy som traditionella kritiker behandlar med res<\/p>\n pekt. Det \u00e4r sant att Peake inte passar s\u00e5 vidare bra in i genren \u2013 \u00e4ven om han h\u00f6gaktas av fantasyfans \u2013 och han hade till skillnad fr\u00e5n de flesta fantasyf\u00f6rfattare inte heller k\u00e4nsla av att han skrev i en genretradition. Han \u00e4r samtidigt b\u00e5de utanf\u00f6r och inuti fantasyn. Jag tror att det \u00e4r det som g\u00f6r att hans skrivande k\u00e4nns s\u00e5 unikt; det \u00e4r sv\u00e5rt att hitta influenser hos Peake, b\u00e5de innanf\u00f6r och utanf\u00f6r genren. Och \u00e4ven om hans inflytande varit mycket starkt s\u00e5 har det varit ganska diffust och nebul\u00f6st. Det \u00e4r inte alls s\u00e5 starkt som Sagan om ringen som fullst\u00e4ndigt sm\u00e4lte in i genren.<\/p>\n Det trevligaste n\u00e5gon sagt om Perdido Street Stationen<\/i> var att det var som att l\u00e4sa en fantasybok skriven i en alternativ v\u00e4rld d\u00e4r Gormenghasttrilogin var det mest inflytelserika verket i genren ist\u00e4llet f\u00f6r Sagan om ringen.<\/p>\n Ur: International Socialism Journal nr 88 h\u00f6sten 2000<\/i><\/p>\n <\/p>\n Det \u00e4r den vanligaste anklagelsen som riktas mot fantasy av litter\u00e4ra genresnobbar, men ocks\u00e5 av v\u00e4nsterfolk som ogillar fantasy. Det \u00e4r den ytliga inst\u00e4llningen att fantasy handlar ju inte om den verkliga v\u00e4rlden och \u00e4r s\u00e5ledes inte av n\u00e5got h\u00f6gre v\u00e4rde. Samtidigt s\u00e5 har m\u00e5nga av dem som velat f\u00f6rsvara fantasy accepterat p\u00e5st\u00e5endet att genren \u00e4r eskapistisk, men f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rsvara hela projektet med verklighetsflykt.<\/p>\n \u00c5terigen, detta g\u00e5r tillbaka till Tolkien. I Om Sagor s\u00e4ger han \u201dVarf\u00f6r ska man h\u00e5na en m\u00e4nniska som d\u00e5 han hamnat i f\u00e4ngelse, f\u00f6rs\u00f6ker komma ut och ta sig hem? Eller n\u00e4r han inte kan det, ist\u00e4llet t\u00e4nker p\u00e5 andra saker \u00e4n f\u00e5ngvaktare och f\u00e4ngelsemurar?\u201d Fantasyf\u00f6rfattaren Terry Pratchett uttrycker det mycket enkelt: \u201dF\u00e5ngvaktare gillar inte verklighetsflykt.\u201d Problemet \u00e4r, som Michael Moorcock p\u00e5pekat, f\u00e5ngvaktare \u00e4lskar<\/i> verklighetsflykt \u2013 det dom inte gillar \u00e4r flykt<\/i>.<\/p>\n Problemet med verklighetsflykt \u00e4r att n\u00e4r man l\u00e4ser eller skriver en bok s\u00e5 sitter samh\u00e4llet i f\u00e5t\u00f6ljen tillsammans med dig. Man kan inte fly fr\u00e5n sin historia eller sin kultur. S\u00e5 id\u00e9n, att eftersom fantasyb\u00f6cker inte handlar om den verkliga v\u00e4rlden s\u00e5 \u201dflyr\u201d de, \u00e4r l\u00f6jlig. Fantasy skrivs och l\u00e4ses genom den sociala verklighetens filter. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r vissa fantastiska ber\u00e4ttelser (som Swifts Gullivers resor<\/i>) s\u00e5 direkt allegoriska \u2013 men inte heller den mest bisarra fantasyn kan undg\u00e5 resonansen fr\u00e5n l\u00e4sarens medvetenhet om sin egen verklighet, \u00e4ven om det ljuder p\u00e5 ett f\u00f6rvirrat och oklart s\u00e4tt.<\/p>\n Ta en bok som Rats and Gargoyles<\/i> av Mary Gentle. Den utspelar sig i en fantasyv\u00e4rld och den inneh\u00e5ller diskussioner om rasism, industrikonflikter, sexuell passion och s\u00e5 vidare. Verkar det vettigt att p\u00e5st\u00e5 att boken till sin natur, som en f\u00f6ljd av den litter\u00e4ra formen inom dess genre, \u00e4r mer eskapistisk \u00e4n det som Ian Bankas kallar \u201dHampsteadromaner\u201d om det privata gr\u00e4landet i medelklassfamiljer som tycks hermetiskt isolerade fr\u00e5n sociala konflikter i samh\u00e4llet i stort. Bara f\u00f6r att s\u00e5dana b\u00f6cker l\u00e5tsas handla om \u201dden verkliga v\u00e4rlden\u201d betyder det inte att de ger en djupare resonans, \u00e4r mer sei\u00f6sa.<\/p>\n Just f\u00f6r att man l\u00e4ser och skriver b\u00f6cker med samh\u00e4llet inuti huvudet, \u00e4r den \u201dflykt\u201d som Tolkien och andra str\u00e4var efter d\u00f6md att misslyckas. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det precis de eskapistiska b\u00f6cker som tar den verkliga v\u00e4rlden f\u00f6r given som \u00e4r mest fj\u00e4ttrade till den ideologiskt besl\u00f6jade verkligheten. Problemet med den mesta fantasyn inom genren \u00e4r att den inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt fantastiskt. Den s\u00f6ker verklighetsflykt, men den kan inte fly.<\/p>\n \u00c4r fantasy oundvikligen reaktion\u00e4r d\u00e5?<\/b><\/p>\n Nej. \u00c5terigen, det \u00e4r att d\u00f6ma fantasy efter en minsta gemensam n\u00e4mnare i litteraturgenrens moderna form. Jag vill h\u00e4vda att f\u00f6rfattare som Mary Gentle, Mikhail Bulgakov, Gregory Maguire, StefanGrabinski, M John Harrison och massor av andra g\u00f6r slut p\u00e5 den diskussionen en g\u00e5ng f\u00f6r alla.<\/p>\n Ur: International Socialism Journal nr 88 h\u00f6sten 2000<\/i><\/p>\n Jag l\u00e4ste n\u00e5gra artiklar ur en diskussion kring din bok Iron Council<\/i>, och en f\u00f6rfattare h\u00e4vdade att dina b\u00f6cker \u00e4r ganska bistra \u2013 att du inte l\u00e5ter dina karakt\u00e4rer \u201dvinna\u201d. Jag undrar om du upplever att det ligger n\u00e5gon sanning i det? <\/b><\/p>\n Faktam\u00e4ssigt tycker jag inte att det \u00e4r helt sant. Det finns positiva slut, eller f\u00f6rsonande slut i b\u00f6ckerna. Men om jag erk\u00e4nner att materialet p\u00e5 det hela taget tenderar att vara t\u00e4mligen \u201ddystert\u201d \u2013 \u00e4ven om jag tycker att just den termen \u00e4r ganska enfaldig. Jag accepterar hennes \u00e5sikt, men jag f\u00f6rst\u00e5r den egentligen inte. Det har jag aldrig gjort.<\/p>\n Vi har en d\u00e5lig tradition av detta inom v\u00e4nstern, en mycket d\u00e5lig tradition som vi beh\u00f6ver l\u00e4gga bakom oss. Hur m\u00e5nga kulturrecensioner med v\u00e4nsterperspektiv har jag inte l\u00e4st som menar, \u201ddetta \u00e4r en intressant film, men den erbjuder inget alternativ\u201d. Det \u00e4r faktiskt inte v\u00e5rt jobb! Eller, \u201cdetta \u00e4r obevekligt m\u00f6rkt\u201d. Det kanske \u00e4r sant, men det \u00e4r irrelevant f\u00f6r dess kvalitet som litteratur och dessutom irrelevant f\u00f6r det politiska budskapet.<\/p>\n \u00c4ven idag h\u00f6r jag ofta m\u00e4nniskor som snackar om \u201dutopisk, hoppfull, progressiv science fiction\u201d som om det skulle vara samma sak. Ofta kan \u201dhoppfull\u201d fiktion vara bland det mest reaktion\u00e4ra. Ibland kan den \u201dm\u00f6rkaste\u201d och mest deprimerande fiktionen vara verkligt radikal och \u00e4ven om den inte \u00e4r det s\u00e5 kan det vara fantastisk fiktion.<\/p>\n Uppenbarligen s\u00e5 \u00e4r det en fr\u00e5ga om smak. Om du inte gillar \u201dm\u00f6rka\u201d b\u00f6cker kommer du troligtvis inte gilla m\u00e5nga av mina b\u00f6cker. Det \u00e4r helt okej, s\u00e5dan \u00e4r smaken.<\/p>\n H.P. Lovecraft \u00e4r uppenbarligen en viktig influens f\u00f6r dig, men Lovecraft var ocks\u00e5 skr\u00e4mmande rasistisk. Hur hanterar du detta att n\u00e5gon som \u00e4r en stor inspirationsk\u00e4lla ocks\u00e5 har mycket dubi\u00f6sa politiska \u00e5sikter?<\/b><\/p>\n Jag har skrivit en massa om Lovecraft, och jag har t\u00e4nkt mycket p\u00e5 Lovecraft och hans rasism. Det finns en hel skog av teoretiska analyser runt Lovecraft, vilka verkligen b\u00f6rjar f\u00e5 grepp om i vilken utstr\u00e4ckning rasismen \u00e4r en grundl\u00e4ggande strukturerande drivkraft i hans arbeten.<\/p>\n Min egen k\u00e4nsla \u00e4r att jag vill ha b\u00e5de ock \u2013 f\u00f6r jag tycker inte det \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6r oss inom v\u00e4nstern att s\u00e4ga \u201dJag gillar verkligen den h\u00e4r f\u00f6rfattaren och det politiska \u00e4r irrelevant\u201d. Jag menar att om du har en helt bunt med f\u00f6rfattare som du tycker om och varenda en av dem \u00e4r fascist, \u00e4r det \u00e5tminstone n\u00e5got som b\u00f6r analyseras.<\/p>\n Men samtidigt tror jag att det \u00e4r helt m\u00f6jligt att hysa den st\u00f6rsta beundran f\u00f6r en f\u00f6rfattares verk och p\u00e5 samma g\u00e5ng vara djupt kritisk mot det vidriga politiska inneh\u00e5llet, som det v\u00e4lk\u00e4nda fallet med Trotskijs syn p\u00e5 Louis-Ferdinand Celine.<\/p>\n Jag tror inte det \u00e4r n\u00e5gon mots\u00e4gelse i det. Jag tror att man kan tycka att M\u00f6rkrets hj\u00e4rta<\/i> \u00e4r en enast\u00e5ende bok och ocks\u00e5 acceptera att dess kraftfullhet delvis bygger p\u00e5 nedtystandet av varje afrikansk r\u00f6st. Det \u00e4r ett verk vars form best\u00e4ms av en speciell sorts rasism. Om det hade haft mindre s\u00e5dan rasism hade det kanske varit mycket mer politiskt tilltalande, men skulle ha f\u00f6rlorat n\u00e5got som sk\u00f6nlitteratur betraktat. Fast, kanske vunnit p\u00e5 andra s\u00e4tt.<\/p>\n Det \u00e4r en av de obekv\u00e4ma saker vi bara f\u00e5r acceptera. Kraften i de h\u00e4r verken har inget att g\u00f6ra med om de \u00e4r politiskt tilltalande. Men det \u00e4r ju n\u00e5got som \u00e4r helt m\u00f6jligt att bena ut teoriskt. Det \u00e4r en av de saker jag gillar med att kritiskt granska sk\u00f6nlitteratur \u2013 man har m\u00f6jlighet att f\u00f6rst\u00e5 k\u00e4llorna till verkens kraft utan att f\u00f6r den skull moraliskt frik\u00e4nna dem . Jag tycker Lovecraft \u00e4r en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande fantasifull f\u00f6rfattare, och k\u00e4llan till hans f\u00f6rest\u00e4llningsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r, i m\u00e5nga fall, rashat. Hur ska man hantera det? Ska man s\u00e4ga: \u201dJag t\u00e4nker inte l\u00e4sa n\u00e5got av honom\u201d? Eller s\u00e4ger man; \u201dJag \u00e4r imponerad av hans extatiska fantasier\u201d? Det \u00e4r jag. Att f\u00f6rst\u00e5 att de har ett verkligt vidrigt ursprung \u00e4r ett s\u00e4tt att s\u00e4ga att man inte st\u00e4ller upp p\u00e5 hans politiska \u00e5sikter, men man f\u00f6rnekar inte att det som, \u2013 med Michel Houellebecqs ord \u2013 \u201dlyfte honom till niv\u00e5er av poetisk trans\u201d var rashat.<\/p>\n Ur:\u00a0 Socialist Worker\/20110523 <\/i><\/b><\/p>\n Det kan h\u00e4vdas att science fiction som genre \u2013 fr\u00e5n Jules Vernes sv\u00e4vande farkoster \u00f6ver \u201dAfrikas ok\u00e4nda regioner\u201d till H. G. Wells\u00b4 Dr. Moreaus \u00f6<\/i><\/b> <\/i>\u2013 utvecklades ur den kombinerade andan av industriell revolution, vetenskapligt uppt\u00e4ckande och kolonial er\u00f6vring. Det \u00e4r tydligt hur genren har r\u00f6tter i kapitalistisk expansion och vetenskaplig uppt\u00e4ckt. Men den \u00e4r lika djupt rotad i imperialismens och kolonialismens samh\u00e4llsf\u00f6rh\u00e5llanden och har h\u00e4mtat bildspr\u00e5k och m\u00e5nga grundl\u00e4ggande teman ur v\u00e5ldsam expansion, folkmord och er\u00f6vring. M\u00e5nga f\u00f6rfattare har senare utvecklat dessa grunddrag till kritiska motber\u00e4ttelser, genom att ber\u00e4tta historierna ur ett alternativt eller ur ett helt omv\u00e4nt perspektiv. Andra reproducerar i sina arbeten det v\u00e4rsta ur den imperialistiska, koloniala nybyggarideologin och den nationalistiska paranoian. Givet det faktum att science fictions ber\u00e4ttarram i sj\u00e4lva sin form innefattar skildringen av det politiska skeendet i m\u00f6ten mellan varelser, v\u00e4rldar och kulturella system; kan du se n\u00e5gra tecken p\u00e5 att s\u00e5dana t\u00e4nkta m\u00f6ten kan utspela sig utanf\u00f6r ett paradigm av dominering och exploatering? Kan du prata om hur du behandlar, eller frig\u00f6r dig fr\u00e5n, olika former av dominans, kolonialism och imperialism i ditt skrivande?<\/b><\/p>\n Jag misst\u00e4nker att det \u00e4r riktigt, att vi inte kan t\u00e4nka utanf\u00f6r de tankesystemen och jag \u00e4r t\u00e4mligen misst\u00e4nksam kring hela konceptet att f\u00f6rs\u00f6ka t\u00e4nka utanf\u00f6r n\u00e5got \u00f6verhuvudtaget. Vi kan aldrig t\u00e4nka utanf\u00f6r de paradigm vi befinner oss inom. Tanken att man kan \u00f6verskrida ramarna \u00e4r sorgligt nog en felaktig f\u00f6rest\u00e4llning eftersom kolonial kapitalism, baserad p\u00e5 id\u00e9n om vit \u00f6verl\u00e4gsenhet, \u00e4r ett helhetssystem. I fallet med science fiction och dess klassiska teman om expansion och uppt\u00e4cktsf\u00e4rder \u00e4r min misstanke att de kategorierna \u00e4r s\u00e5 tungt integrerade i den koloniala moderniteten att det \u00e4r om\u00f6jligt att avkolonisera dem; att det \u00e4r om\u00f6jligt att t\u00e4nka sig utforskande utan att ha kolonialismen bredvid sig i rummet. Detta inneb\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte att det \u00e4r ett system utan sprickor och utan interna konflikter.<\/p>\n Vad t\u00e4nker du om andras arbete som behandlar kolonialism ur en kritisk st\u00e5ndpunkt? Nalo Hopkinsons arbeten \u00e4r ett exempel. <\/b><\/p>\n C:<\/b> De flesta kategorier vi t\u00e4nker inom kommer att vara \u2013 ganska elakt \u2013 befl\u00e4ckade. Detta hindrar inte att vi kan anv\u00e4nda v\u00e5r estetiska, dialektiska eller sociala f\u00f6rm\u00e5ga n\u00e4r vi g\u00f6r vissa saker med dem; t\u00e4nka intressanta \u2013 potentiellt radikala \u2013 politiska eller kritiska tankar inom kategorin. Men det \u00e4r utopiskt, i en d\u00e5lig bem\u00e4rkelse, att tro att man kan dr\u00e4nera dessa sociala f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 dess kraft. N\u00e4r man som f\u00f6rfattare blir medveten om att man har kolonialismen bredvid sig p\u00e5 stolen kan resultatet bli ganska emancipatoriskt. Hellre \u00e4n att intala sig att man kan f\u00f6rbig\u00e5 \u00e4mnet, kan man explicit och implicit ta sig an det.<\/p>\n Det finns en viss sorts naiv antikolonialism \u2013 grundad i stereotypen om den \u00e4dle vilden \u2013 som helt enkelt \u00e5terger f\u00f6rest\u00e4llningen om en sk\u00f6n urbefolkning och ett ursprung som har svaret p\u00e5 alla v\u00e5ra samtida politiska problem, om vi bara kunde \u00e5terv\u00e4nda dit. Det \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att inte f\u00e5ngas i en s\u00e5dan typ av ber\u00e4ttelse n\u00e4r man inser \u00e4ckligheten i de koloniala f\u00f6rh\u00e5llandena.<\/p>\n Det h\u00e4r leder tillbaka till s\u00e4ttet som en del, som \u00e4r p\u00e5 samma politiska bog som jag velat f\u00f6rsvara den h\u00e4r litteraturformen \u2013 folk som arbetar med teorier i den utopiska traditionen; som pratar om hur science fiction framst\u00e4ller fascinerande, radikala alternativ. Id\u00e9n att en bok som utspelar sig i ett annat sorts samh\u00e4lle kan var utopiskt anv\u00e4ndbar i s\u00e5 m\u00e5tto att vi kan l\u00e4ra oss av den hur vi kan ha ett annat sorts samh\u00e4lle \u2013 det \u00e4r helt enkelt inte s\u00e5 det fungerar. D\u00e4rf\u00f6r har den grundl\u00e4ggande kategorin f\u00f6r mig alltid varit det alternativa, inte det utopiska. Jag tror att det finns n\u00e5got i det storslagna \u2013 och k\u00e4nslan av att det storslagna befolkar vardagslivet \u2013 som kan fungera som en f\u00f6rbindelse mellan tankestr\u00e5k som har sitt ursprung i referens till alternativa verkligheter (eller i utopism), och kritiskt ifr\u00e5gas\u00e4ttande av den vardagliga v\u00e4rlden. Och grejen med det sublima \u00e4r att man kan betrakta det fr\u00e5n kullarna d\u00e4r man st\u00e5r och det \u00e4r helt j\u00e4vla sinnesvr\u00e4ngande, trotsar all beskrivning, bortom spr\u00e5k \u2013 k\u00e4nslan av det orepresenterbara, k\u00e4nslan av det \u00f6verv\u00e4ldigande. Det \u00f6verv\u00e4ldigande \u00e4r ett ord som vi har kommit att sk\u00e4mmas \u00f6ver i science fiction. Jag s\u00e4ger, l\u00e5t oss rehabilitera det! L\u00e5t oss ha en kritiskt utarbetad, socialistisk upplevelse av \u00f6verv\u00e4ldigande \u2013 och rummet f\u00f6r det, tror jag, \u00e4r en slags radikal vardaglig sublimitet<\/p>\n Ur: Social Text Journal 2012-01 04\u00a0\u00a0<\/i><\/p>\n Varf\u00f6r kan det finnas sk\u00e4l f\u00f6r socialister att intressera sig f\u00f6r fantasylitteratur?<\/b><\/p>\n Fantasy intresserar mig<\/i> eftersom jag v\u00e4xte upp med den, och det \u00e4r \u2013 tillsammans med Science fiction och Skr\u00e4ck, tre ouppl\u00f6sligt sammanl\u00e4nkade genrer \u2013 det jag fortfarande tycker om att l\u00e4sa<\/p>\n F\u00f6r socialister i allm\u00e4nhet finns det, tycks det mig, tre anledningar. Det f\u00f6rsta handlar om f\u00f6rst\u00e5elsen av masskulturen. Titta p\u00e5 b\u00e4sts\u00e4ljar-listorna: Stephen King, J K Rowling och Terry Pratchett lyser med neonskrift. Tolkien \u00e4r en av f\u00f6rra \u00e5rhundradets mest popul\u00e4ra f\u00f6rfattare. Jag tror vi b\u00f6r intressera oss f\u00f6r varf\u00f6r vissa konstformer och genrer \u00e4r popul\u00e4ra, och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 dem.<\/p>\n Det andra sk\u00e4let \u00e4r att fantasy, SF och skr\u00e4ck, av konventionella litteraturkritiker, \u00e4r totalt svartm\u00e5lade som vulg\u00e4r och underm\u00e5lig litteratur. Jag menar att socialisters antenner borde reagera p\u00e5 motkulturer, subkulturer och alternativ till den \u201dpolerade\u201d smaken. Jag blir misst\u00e4nksam s\u00e5 fort dessa halvofficiella kvalitetsdomare, med n\u00f6dtorftigt skyld snobbism, f\u00f6rklarar f\u00f6r oss att n\u00e5got \u00e4r under deras v\u00e4rdighet. (Jag p\u00e5st\u00e5r, sj\u00e4lvklart inte, att marginalisering \u00e4r en automatisk kvalitetsst\u00e4mpel).<\/p>\n Till sist, och det som \u00e4r mest intressev\u00e4ckande; det tycks finnas en udda sl\u00e4ktskap mellan radikal politik och sk\u00f6nlitter\u00e4r fantastik. Det finns ett flertal fantasy- och SF-f\u00f6rfattare som har seri\u00f6sa v\u00e4nsterst\u00e5ndpunkter av n\u00e5got slag: Iain Banks \u00e4r socialist, Ken MacLeod och\u00a0 Steven Brust \u00e4r trotskister, Ursula Le Guin ochMichael Moorcock \u00e4r v\u00e4nsteranarkister och det finns m\u00e5nga fler, hela v\u00e4gen bak\u00e5t till William Morris och \u00e4ven f\u00f6re honom. J\u00e4mf\u00f6r med surrealismen, som man kan h\u00e4vda var en h\u00f6jdpunkt f\u00f6r fantastiken inom bildkonsten; en r\u00f6relse vars anh\u00e4ngare i h\u00f6g grad s\u00e5g systematiskt socialistiskt engagemang som oskiljbart f\u00f6renat med deras estetik. Naturligtvis finns det massor av utm\u00e4rkta fantasyf\u00f6rfattare som \u00e4r opolitiska, eller som \u00e4r h\u00f6gervridna, men jag menar att blotta storleken p\u00e5 den minoritet f\u00f6rfattare som \u00e4r v\u00e4nster ger anledning att fundera p\u00e5 om det finns n\u00e5got i den h\u00e4r skrivformen som \u00e4r gynnsam f\u00f6r radikal och subversiv estetik.<\/p>\n Hur har marxistiska t\u00e4nkare sett p\u00e5 fantasy och science fiction?<\/b><\/p>\n Det mest inflytelserika marxistiska st\u00e4llningstagandet \u00e4r f\u00f6rmodligen Darko Suvin\u00b4s teoretiserande, framf\u00f6r allt i hans Metamorphoses of Science Fiction <\/i>(1979). Han st\u00e4ller sig politiskt bakom SF och ser genren, i synnerhet i dess tidiga utvecklingsfas, som besl\u00e4ktad med borgarklassens progressiva projekt. Han menar att SF karakt\u00e4riseras av det han kallar \u201dkognitivt f\u00f6rfr\u00e4mligande\u201d genom att vara grundad i ett rationalistisk\/vetenskapligt t\u00e4nkes\u00e4tt, men samtidigt bortom h\u00e4r och nu, vilket ger genrens s\u00e4regna frihet till kreativt extrapolerande. Fantasy \u00e5 andra sidan, brukade Suvin h\u00e4vda, var en genre som byggde p\u00e5 att f\u00f6ra in anti-kognitiva lagar i den empiriska verkligheten\u2026 bara en sorts variant \u201dkyrkog\u00e5rdsrysare\u201d, n\u00e4rmast en subgenre inom den andligt mystiska litteraturen. Att av kommersiella sk\u00e4l klumpa ihop fantasy och SF \u00e4r s\u00e5ledes att g\u00f6ra den senare en otj\u00e4nst, att betrakta som ett uttryck f\u00f6r samh\u00e4lligt f\u00f6rfall.<\/p>\n Han har \u00e4ndrat st\u00e5ndpunkt nuf\u00f6rtiden och \u00e4r mer vidsynt vad g\u00e4ller fantasy, men hans ursprungliga formuleringar har fortfarande stort inflytande. N\u00e4r jag talar med socialister st\u00f6ter jag fortfarande p\u00e5 m\u00e5nga som \u00e4r skeptiska eller rent avf\u00e4rdande gentemot fantasy p\u00e5 grund av f\u00f6rekomsten av magi eller sp\u00f6ken eller n\u00e5got liknande, och s\u00e5dant tror ju inte vi marxister p\u00e5. Dom menar att det \u00e4r n\u00e5got skumt med en litteratur som g\u00f6r sken av att s\u00e5dant \u00e4r verkligt. Som jag ser det \u00e4r det ett missf\u00f6rst\u00e5nd av vad konst \u00e4r. Jag har skrivit sp\u00f6khistorier \u2013 det inneb\u00e4r inte f\u00f6r ett \u00f6gonblick att jag tror p\u00e5 sp\u00f6ken. Jag skriver en ber\u00e4ttelse<\/i> som inte utger sig f\u00f6r att vara en direkt representation av den verkligt existerande v\u00e4rlden. Att sl\u00e4ppa sin naturliga\u00a0 misstro mot det otroliga \u00e4r avg\u00f6rande.<\/p>\n Den enda ytterligare, n\u00e5gorlunda omfattande, marxistiska bok om fantasy jag k\u00e4nner till \u00e4r Jos\u00e9 Monleon\u00b4s A Specter is Haunting Europe: A Socoihistoric Approach to the Fantastic <\/i>(Ett sp\u00f6ke g\u00e5r genom Europa: En socialhistorisk syn p\u00e5 Fantastiken). Han menar att fantastiken avspeglar det faktum att \u2013 och h\u00e4r l\u00e5nar han titeln fr\u00e5n en av Goyas mest k\u00e4nda bilder – \u201ddet sovande f\u00f6rnuftet frambringar monster\u201d (1799). [se omslaget] Jag tror att det \u00e4r en mycket anv\u00e4ndbar utg\u00e5ngspunkt. Goyas bild visar en sovande man som hotas av en hop kusliga varelser. Monleon menar \u2013 korrekt anser jag \u2013 att Goya uppr\u00e4ttar en orsaksrelation mellan f\u00f6rnuft och irrationalitet.\u00a0 Den tidiga kapitalismens omfamnande av det vetenskapliga t\u00e4nkandet var progressivt j\u00e4mf\u00f6rt med vad som f\u00f6regick det, och man kunde utifr\u00e5n det h\u00e4vda att kapitalismens var en det rationella systemets triumf, och att alla krafter som motsatte sig var irrationella eller \u201danti-rationella\u201d. Men vi vet ocks\u00e5 att kapitalismen frambringar, helt ofr\u00e5nkomliga, krafter som kan och m\u00e5ste st\u00e4lla sig i mots\u00e4ttning. Systemet f\u00f6rtrycker i princip varje m\u00e4nsklig impuls du kan t\u00e4nka dig och de dyker upp igen i olika former. Det mest grundl\u00e4ggande \u00e4r att det frambringar och f\u00f6rtrycker arbetarklassen, och frambringar och f\u00f6rnekar dess politiska befrielseprojekt. Kapitalismen ger sken av att klasskonflikter \u00e4r avarter i systemet men i sj\u00e4lva verket \u00e4r de inneboende i det. Revolutionens sp\u00f6ke tycks vara sj\u00e4lva grunden f\u00f6r det icke-rationellas \u00e5terkomst i allm\u00e4nhet och f\u00f6r den fantastiska litteraturen i synnerhet. S\u00e5 de \u201dicke-rationella\u201d inslagen i fantasy \u00e4r en sorts motpoler till kapitalismens \u201drationalitet\u201d.<\/p>\n Inom den ramen g\u00f6r Monleon begripligt hur den fantastiska litteraturen framtr\u00e4der i olika former vid olika tider. De r\u00e4dslor f\u00f6r det ur\u00e5ldriga och det f\u00f6rmoderna som skr\u00e4ckromantikens litteratur i b\u00f6rjan p\u00e5 1800-talet uttrycker (gamla slott, skogar, kyrkog\u00e5rdar etc) \u00e4r en avspegling av att de revolter som grodde ur kapitalismens utveckling vid den h\u00e4r tiden, kom fr\u00e5n en arbetarklass som fortfarande ofta var lokaliserad till landsbygden eller helt nyligen urbaniserad; vars revolter (som luddismen) p\u00e5 ett oklart s\u00e4tt riktade sig mot det \u201dmoderna\u201d. Senare p\u00e5 1800-talet, n\u00e4r arbetarklassens protester blev mer programmatiska, placerade fantastiken sina \u201dmonster\u201d i hj\u00e4rtat av staden, eller s\u00e5 var de ett resultat av ett vetenskapligt t\u00e4nkes\u00e4tt. (Mary Shelley\u00b4s Frankenstein<\/i> \u00e4r ett utm\u00e4rkt exempel).<\/p>\n Jag tror att id\u00e9n om \u2019f\u00f6rnuftets s\u00f6mn\u2019 \u00e4r till otroligt stor hj\u00e4lp f\u00f6r att f\u00f6rklara varf\u00f6r den fantastiska litteraturen \u00e4r en s\u00e5dan efterh\u00e4ngsen f\u00f6ljeslagare till den kapitalistiska rationaliteten. Id\u00e9n g\u00f6r det m\u00f6jligt att se det historiska f\u00f6rloppet i fantastikens utveckling och l\u00e4mnar utrymme f\u00f6r att, inom ramen f\u00f6r paradigmet, g\u00f6ra mer specifika analyser, antingen av s\u00e4rskilda drag i den fantastiska litteraturen eller av individuella verk eller f\u00f6rfattare. Jag menar att Monleons bok \u00e4r ov\u00e4rderlig ur den synpunkten.<\/p>\n Men s\u00e5 finns det problem med Monleon: han fokuserar f\u00f6r ensidigt p\u00e5 att fantasy handlar om \u201ddet monstru\u00f6sa\u201d. Och, vilket \u00e4r \u00e4nnu mer problematiskt, han anv\u00e4nder ett reduktionistiskt teoretiskt paradigm d\u00e4r begreppet \u201ddominerande ideologi\u201d spelar huvudrollen, och han d\u00f6mer fantasy med m\u00e5ttstockar ur det paradigmet. Der \u00e4r alldeles f\u00f6r f\u00f6renklat, och det inneb\u00e4r att hans politiska bed\u00f6mning av fantasy \u00e4r alldeles f\u00f6r negativ. Han menar att genren avspeglar viktiga problem men \u201dinordnar\u201d dem i litteraturen p\u00e5 ett s\u00e4tt som kl\u00e4r av dem deras radikala inneh\u00e5ll \u2013 \u201den undantr\u00e4ngning skedde som gav det dominerande samh\u00e4llet m\u00f6jlighet att kontrollera eller t\u00e4mja icke-rationaliteten\u201d. S\u00e5 den skr\u00e4ckromantiska litteraturen, till exempel, ser han mer eller mindre som \u201den f\u00f6rsvarare\u201d av status quo.<\/p>\n Och efter 1917, n\u00e4r kapitalismen i krig och revolution tillgrep sin egen form av \u2019barbarisk irrationalitet\u2019 f\u00f6r att f\u00f6rsvara sin p\u00e5st\u00e5dda \u2019rationalitet\u2019 s\u00e5 menar han att fantasyns \u2019irrationalism\u2019 spr\u00e4nger sina gr\u00e4nser och generaliseras, och blir till syvende och sidst en reaktion\u00e4r spegelbild av kapitalismens irrationalitet. Det \u00e4r en st\u00e5ndpunkt, f\u00e4rgad av Luk\u00e1cs, som \u00e4r konstn\u00e4rligt och politiskt inskr\u00e4nkt. Han mildrar det en del i de sista kapitlen i sin bok, men det \u00e4r helt klart att han ans\u00e5g att fantasy kommit att bli en genre som b\u00e4rs upp av kapitalistisk irrationalism p\u00e5 ett s\u00e4tt som att genren n\u00e4rmast n\u00e4rdes av den, och att fantasy i sin tur var en del i ett reaktion\u00e4rt borgerligt projekt som bar upp kapitalismen: \u201dFantastiken \u2019\u00e5terspeglade\u2019 mycket reella hot: \u00e5 andra sidan skapade den ett universum d\u00e4r dessa hot kunde omvandlas till \u00f6vernaturligheter och monstrositeter, och hj\u00e4lpte d\u00e4rmed till att omforma de filosofiska premisser som bar upp fantastiken och till att effektivt f\u00f6ra den sociala utvecklingen i nya riktningar.\u201d Hans l\u00e4sning av b\u00f6ckerna \u00e4r p\u00e5 tok f\u00f6r ensidig och han tillskriver fantastisk litteratur samh\u00e4llig kraft som jag inte tror att den har. (Hoppas jag!)<\/p>\n Jag tror att fantasyns s\u00e4tt att uttrycka de sp\u00e4nningar som kapitalismen alstrar g\u00f6r det mycket sv\u00e5rare \u00e4n vad Monleon p\u00e5st\u00e5r att l\u00e4sa litteraturen som antingen \u201dreaktion\u00e4r\u201d eller \u201dprogressiv\u201d \u2013 kategorier som ju kan vara mycket anv\u00e4ndbara sammanfattningar men som \u00e4r grovt schematiska i sammanhanget. Litteraturen \u00e4r helt enkelt mer ambivalent och mer komplex, relationen till irrationalism \u00e4r mindre rak och entydig, och utrymmet f\u00f6r det kritiska och subversiva \u00e4r mycket st\u00f6rre i den fantastiska litteraturen \u00e4n vad han h\u00e4vdar.<\/p>\n <\/p>\n Ur: International Socialism Journal nr 88 h\u00f6sten 2000<\/i><\/p>\n Hur ser du p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan litter\u00e4rt skapande och revolution\u00e4r politik?<\/b><\/p>\n N\u00e4r jag skriver en roman s\u00e5 ber\u00e4ttar jag en historia och beskriver en v\u00e4rld som ska bibeh\u00e5lla l\u00e4sarens intresse och f\u00e5 denna att forts\u00e4tta v\u00e4nda blad. Mitt jobb \u00e4r inte att med bokens hj\u00e4lp vinna m\u00e4nniskor f\u00f6r socialismen \u2013 en 700 sidig fantasybok vore en uppseendev\u00e4ckande ineffektiv propagandaform. Men uppenbart, eftersom jag \u00e4r en politisk sk\u00f6nlitter\u00e4r f\u00f6rfattare s\u00e5 \u00e4r det oundvikligt att jag \u00e4r en f\u00f6rfattare till politiskt sk\u00f6nlitteratur. Jag f\u00f6rs\u00f6ker verkligen behandla politiska id\u00e9er i mina b\u00f6cker. N\u00e4r man g\u00f6r det i fantasy, som har en s\u00e5dan konservativ tradition, blir det b\u00e5de ett politiskt engagemang i allm\u00e4nhet och i politiken inom den genre man skriver. Politiken finns i mina b\u00f6cker f\u00f6r att det ger min v\u00e4rld struktur och f\u00f6r att det \u00e4r ett s\u00e4tt att unders\u00f6ka id\u00e9er. Om folk som l\u00e4ser vill hoppa \u00f6ver en del av politiken s\u00e5, visst, l\u00e5t dem g\u00f6ra det, men om det politiska i b\u00f6ckerna, f\u00f6r mig som socialist, vore det huvudsakliga s\u00e5 skulle jag bli rej\u00e4lt besviken. Jag tror inte skrivandet kan ers\u00e4tta traditionellt politiskt engagemang och kamp f\u00f6r att f\u00f6ra fram socialistisk politik.<\/p>\n Jag \u00e4r en passionerad \u00e4lskare av\u00a0 kusliga ber\u00e4ttelser, sp\u00f6khistorier, serieskr\u00e4ck och Science fiction men det kommer inte att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r jag romanf\u00f6rfattare och<\/i> aktiv revolution\u00e4r socialist.<\/p>\n <\/p>\n Kan du s\u00e4ga n\u00e5got specifikt om vilken betydelse fantasy kan ha f\u00f6r revolution\u00e4r socialism?<\/b><\/p>\n Som jag f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rklara s\u00e5 \u00e4r s\u00e5v\u00e4l mitt politiska engagemang som mitt sk\u00f6nlitter\u00e4ra skrivande centrala i mitt liv, men det r\u00e5der inte en relation av direkt, of\u00f6rmedlat inflytande mellan dem. Jag tror dock att det finns n\u00e5got som \u00e4r av grundl\u00e4ggande vikt f\u00f6r det m\u00e4nskliga medvetandet i f\u00f6rm\u00e5gan att kunna f\u00f6rest\u00e4lla sig det om\u00f6jliga \u2013 det fantastiska. En massa av teoretiker inom fantasy och SF f\u00f6rs\u00f6ker uttrycka detta med en idealistisk begreppsapparat. Eric Rabkin menar att \u201dm\u00e4nniskans storhet ligger i att hon inte \u00e4r bunden till verkligheten. M\u00e4nniskan reser i fantasins v\u00e4rldar\u201d. Paradoxen \u00e4r att\u00a0 i den modellen \u00e4r man f\u00e5nge i verkligheten, s\u00e5 n\u00e4r man f\u00f6rest\u00e4ller sig det fantastiska \u00f6verskrider man verkligheten. Det \u00e4r en modell som separerar det fantastiska fr\u00e5n det verkliga.<\/p>\n Men titta p\u00e5 Marx\u00b4 argumentation i Kapitalet: \u201dMen det som i grunden skiljer den s\u00e4mste byggm\u00e4stare fr\u00e5n det duktigaste bi, \u00e4r att han har byggt cellen i huvudet, innan han bygger den i vax. Vid arbetsprocessens slut framkommer ett resultat, som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan fanns i arbetarens medvetande, allts\u00e5 redan existerade ideellt.\u201d Med andra ord s\u00e5 \u00e4r m\u00e4nsklig produktiv verksamhet grundad i en medvetenhet om det icke-verkliga<\/i>. Man m\u00e5ste veta hur v\u00e4rlden inte \u00e4r<\/i> f\u00f6r att kunna f\u00f6r\u00e4ndra den<\/p>\n I den reella verkligheten kan det icke-verkliga s\u00e4rskiljas som, det m\u00f6jliga; det \u00e4nnu inte m\u00f6jliga; och det som aldrig \u00e4r m\u00f6jligt. Men i medvetandet kan man inte alltid vara s\u00e4ker p\u00e5 dessa distinktioner. Man kan p\u00e5b\u00f6rja en uppgift utan att vara s\u00e4ker p\u00e5 att om den \u00e4r m\u00f6jlig att genomf\u00f6ra eller inte \u2013 vad som \u00e4r s\u00e4kert \u00e4r att det efterst\u00e4vade resultatet inte<\/i> \u00e4r verkligt d\u00e5 man b\u00f6rjar. Med andra ord s\u00e5 skiljer sig den modell jag h\u00e4mtar fr\u00e5n Marx gentemot de traditionella kritikernas genom att det icke-verkliga inte \u00e4r separerat<\/i> fr\u00e5n det verkliga. Det verkliga skapas genom en process av kontinuerlig referens till det icke-verkliga<\/i>. V\u00e5r uppfattning om vad som \u00e4r m\u00f6jligt och vad som inte \u00e4r det p\u00e5verkar direkt v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6r\u00e4ndra. Den f\u00f6rm\u00e5gan betingas i allm\u00e4nhet av medvetandets pendlande mellan det verkliga och, antingen det m\u00f6jliga<\/i> eller det \u00e4nnu inte m\u00f6jliga<\/i>, i det icke-verkliga.<\/p>\n Fantasy \u00e4r annorlunda. N\u00e4r man ber\u00e4ttar en fantasyhistoria s\u00e5 l\u00e5tsas man att saker som man vet \u00e4r om\u00f6jliga \u00e4r – inte bara m\u00f6jliga utan – verkliga. P\u00e5 s\u00e4tt och vis skapar man ett mentalt rum (en alternativ v\u00e4rld, eller vad man vill kalla det) som omdefinierar (eller skenbart omdefinierar) det om\u00f6jliga Det \u00e4r en psykologisk och estetiskt radikal handling \u2013 det ger m\u00f6jlighet till en form av mentalt trick. F\u00f6r om man omdefinierar \u201ddet om\u00f6jliga\u201d, \u00e4ndrar man kategorierna inom det icke-verkliga. Och det jag f\u00f6rs\u00f6ker argumentera f\u00f6r \u00e4r att, genom den mentala pendling som Marx beskrev; om man \u00e4ndrar det icke-verkliga s\u00e5 f\u00e5r man m\u00f6jlighet att t\u00e4nka annorlunda kring vad som \u00e4r m\u00f6jligt i verkligheten<\/i>.<\/p>\n Jag ser den h\u00e4r processen som ett mentalt trick, eftersom det ju \u00e4r inte \u00e4r s\u00e5 att man p\u00e5 riktigt omdefinierar det om\u00f6jliga (fantasyns betingelser \u00e4r defintionsm\u00e4ssigt om\u00f6jliga) men man ger sken av att man g\u00f6r det (eftersom dessa betingelser p\u00e5st\u00e5s vara verkliga).<\/p>\n Allt det h\u00e4r \u00e4r teoretiserande i efterhand. S\u00e5 l\u00e4nge jag kunnat l\u00e4sa har jag \u00e4lskat \u201dweird fiction\u201d, och s\u00e5 l\u00e4nge jag har varit politisk medveten har jag lutat \u00e5t v\u00e4nster \u2013 en process som f\u00f6r sju \u00e5r sedan ledde mig till marxismen och den revolution\u00e4ra socialismen. Jag \u00e4r \u00f6vertygad att dessa b\u00e5da faktum h\u00e4nger ihop. Jag \u00e4r inte s\u00e4ker p\u00e5 att jag f\u00f6rst\u00e5tt hur, men jag famlar vidare efter en f\u00f6rklaring.<\/p>\n Ur: International Socialism Journal nr 88 h\u00f6sten 2000<\/i><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Texten p\u00e5 baksidan \u00e4r h\u00e4mtad ur Mievilles novellsamling Looking for Jake and other stories (<\/i>Macmillan 2005) Originalets titel: Entry taken from a medical encyclopedia.<\/p>\n <\/p>\n \u00d6vers\u00e4ttning: <\/b><\/p>\n Peter Jervelycke Belfrage<\/b><\/p>\n \u00a0<\/b><\/p>\n China Mi\u00e8ville har f\u00f6rutom sina sk\u00f6nlitter\u00e4ra b\u00f6cker givit ut Between Equal Rights: A Marxist Theory of International Law (2005) hans doktorsavhandling i internationell r\u00e4tt. Han har var parlamentskandidat f\u00f6r Socialist Workers Party i valet 2001 men l\u00e4mnade SWP i \u00e5r och \u00e4r nu aktiv i kretsen kring grundandet av det nya brittiska arbetarpartiet Left Unity.<\/p>\n \u00a0<\/b><\/p>\n B\u00f6cker & L\u00e4nkar<\/b><\/p>\n B\u00f6cker av China Mi\u00e8ville:<\/b><\/p>\n King Rat (1998)<\/p>\n Perdido Street Station (2000)<\/p>\n The Scar (2002)<\/p>\n The Tain (2002)<\/p>\n Iron Council (2004)<\/p>\n Looking for Jake (novellsamling)<\/p>\n Un Lun Dun (2007)<\/p>\n The City & the City (2009)<\/p>\n Kraken (2010)<\/p>\n Embassytown (2011)<\/p>\n Railsea (2012)<\/p>\n \u00a0<\/b><\/p>\n \u00a0<\/b><\/p>\n L\u00e4nkar till de fullst\u00e4ndiga intervjuerna med Mi\u00e8ville:<\/b><\/p>\n \u00a0Fantasy and revolution<\/i>: An interview with China Mi\u00e9ville av John Newsinger, International Socialism Journal nr 88 h\u00f6sten 2000\u2028 http:\/\/pubs.socialistreviewindex.org.uk\/isj88\/newsinger.htm<\/a><\/p>\n Politics and the fantastic,<\/i> Interview: \u00a0China Mi\u00e9ville av Nicole Colson, Socialist Worker 2011-05-23 http:\/\/socialistworker.org\/2011\/05\/23\/politics-and-the-fantastic<\/a><\/p>\n Socialist Irrealism: an interview with China Mi\u00e9ville<\/i> av Jayna Brown och Alexis Lothian, Social Text Journal 2012-01 04\u00a0 \u00a0http:\/\/socialtextjournal.org\/periscope_article\/socialist_irrealism_an_interview_with_china_mieville\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den marxistiske fantasy och science fictionf\u00f6rfattaren China Mi\u00e8ville \u00e4r en av de senaste \u00e5rens viktigaste nedrivare av gr\u00e4nser mellan den fantastiska litteraturens genrer. De f\u00f6ljande sidorna \u00e5terger hans tankar om litteratur och poilitik mixade ur tre olika intervjutillf\u00e4llen (vilket m\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa <\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n\u00c4r fantasy verklighetsflykt?<\/b><\/h2>\n
Bistra slut?<\/b><\/h2>\n
<\/a><\/p>\nOm Kolonialism och det sublima<\/b><\/h2>\n
Marxism och Fantastik<\/b><\/h2>\n
<\/a><\/p>\nRevolution och skrivande?<\/b><\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n