Om man studerar den omfattande litteraturen om fascismen lite n\u00e4rmare ser man ganska snart att det inte finns n\u00e5gon av alla vedertagen generell definition av \u201dfascism\u201d \u2013 detta g\u00e4ller oavsett om f\u00f6rfattaren har en marxistisk utg\u00e5ngspunkt eller om han\/hon ansluter sig till en borgerlig uppfattning. Tv\u00e4rtom finns en rik flora med mer eller mindre motstridiga synpunkter i \u00e4mnet. Detta beror dels p\u00e5 att fascismen genom sin historiska roll \u00e4r mycket v\u00e4rdeladdad och d\u00e4rmed ocks\u00e5 uppr\u00f6r sinnena, dels \u2013 och i synnerhet \u2013 p\u00e5 att den faktiskt \u00e4r sv\u00e5r att f\u00e5 grepp om, eftersom fascistiska r\u00f6relser kan uppvisa drag som skiljer sig markant \u00e5t beroende p\u00e5 tid och plats. Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt den fascistiska ideologin som varierar en hel del (bland annat av det sk\u00e4let anser vissa marxister att ideologin \u00e4r ganska oviktig, att fascismens ideologi utm\u00e4rks av att den \u00e4r opportunistisk, det vill s\u00e4ga anpassar sig till r\u00e5dande f\u00f6rh\u00e5llanden).<\/p>\n
Generisk fascism vad \u00e4r det?<\/b><\/p>\n
Arnstads fr\u00e4msta inspirationsk\u00e4lla \u00e4r britten Roger Griffin. Denne har formulerat en kortfattad definition som g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att inbegripa alla varianter av fascism, det vill s\u00e4ga ett \u201dgenerisk fascismbegrepp\u201d. Det som Griffin anser \u00e4r fascismens k\u00e4rna \u00e4r den extrema nationalismen. Arnstad \u00e5terger i sin bok (s. 40) Griffins definition s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
Fascism \u00e4r en typ av politisk ideologi, vars mytiska k\u00e4rna \u2013 i sina olika gestaltningar \u2013 \u00e4r en folklig ultranationalism inriktad p\u00e5 nationens \u00e5terf\u00f6delse<\/i><\/p>\n
Griffin anser att ju kortare definition desto b\u00e4ttre, och har sj\u00e4lv f\u00f6reslagit att den kan reduceras till tv\u00e5 ord: \u201dpalingenetisk ultranationalism\u201d (d\u00e4r palingenetisk betyder \u00e5terf\u00f6delse).<\/p>\n
HA ansluter sig till denna definition, som \u00e4r mycket omstridd, \u00e4ven bland andra borgerliga fascismforskare, vilket ocks\u00e5 Arnstad p\u00e5 flera st\u00e4llen vidg\u00e5r \u2013 d\u00e4rvid medger han f\u00f6r \u00f6vrigt att det inte finns n\u00e5gon \u201dkonsensus\u201d betr\u00e4ffande fascismdefinitionen, vilket HA tidigare h\u00e4vdat, men nu s\u00e4ger han i st\u00e4llet att det r\u00e5der konsensus mellan fascismforskarna n\u00e4r det g\u00e4ller att karakterisera moderna h\u00f6gerextremistiska r\u00f6relser som fascistiska \u2013 detta anser undertecknad inte heller \u00e4r korrekt.<\/p>\n
Det kan f\u00f6ljaktligen ifr\u00e5gas\u00e4ttas om id\u00e9n att skala bort det mesta som brukar f\u00f6rknippas med \u201dklassisk\u201d fascism och reducera det hela till enbart ultranationalism \u00e4r en vettig id\u00e9? Fascismen och de fascistiska r\u00f6relserna \u00e4r ett komplext fenomen, s\u00e5 varf\u00f6r skulle definitionen bli b\u00e4ttre om man abstraherar bort alla komplikationer? Om de kastas ut genom d\u00f6rren kommer de bara tillbaka genom f\u00f6nstret. \u00c4r det inte vettigare att se fascismen som den faktiskt var\/\u00e4r i st\u00e4llet f\u00f6r att utg\u00e5 fr\u00e5n en teoretisk abstraktion? Verkligheten \u00e4r ju konkret!<\/p>\n
Om \u201dchecklistor\u201d<\/b><\/p>\n
Ett annat s\u00e4tt att definiera fascism \u00e4n att utg\u00e5 fr\u00e5n Griffins \u201dk\u00e4rnmyt\u201d \u00e4r att st\u00e4lla upp mer komplexa kriterier, till exempel anv\u00e4nda \u201dchecklistor\u201d, det vill s\u00e4ga r\u00e4kna upp de egenskaper som man anser utm\u00e4rker\u00a0 fascistiska r\u00f6relser. Det har gjorts av m\u00e5nga borgerliga fascismforskare, bland\u00a0 annat flera av de som Arnstad sj\u00e4lv h\u00e4nvisar till i sin bok.<\/p>\n
Arnstad menar att det \u00e4r felaktigt att st\u00e4lla upp \u201dchecklistor\u201d (som tar upp element som brukar f\u00f6rknippas med fascism, s\u00e5som v\u00e5ldsinriktning, utomparlamentariska aktioner, paramilit\u00e4ra grupper, ledarkult och s\u00e5 vidare) f\u00f6r att unders\u00f6ka om en organisation \u00e4r fascistisk eller ej.<\/p>\n
HA har en po\u00e4ng i att om man har en \u201dchecklista\u201d s\u00e5 kan man r\u00e5ka ut f\u00f6r att n\u00e5gon egenskap som man vill knyta till fascism inte \u00e4r uppfylld och att organisationen d\u00e4rf\u00f6r faller utanf\u00f6r ramen,fast den med lite annorlunda kriterier skulle hamna inom. Men det \u00e4r inget bra argument f\u00f6r att f\u00f6rkasta checklistor som s\u00e5dana, ty dels kan de olika punkterna ha olika tyngd och dels m\u00e5ste man g\u00f6ra en helhetsbed\u00f6mning (vilken relevans har den punkt som saknas) \u2013 och dessutom b\u00f6r man bet\u00e4nka att det finns aspekter som \u00e4r sv\u00e5ra att formulera som punkter i en lista, men som \u00e4nd\u00e5 kan vara viktiga att ta med i ber\u00e4kningen. Inte heller detta betyder att checklistor \u00e4r oanv\u00e4ndbara, bara att man \u00e4ven m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till andra aspekter.<\/p>\n
Ett konkret exempel: Jobbik<\/i> i Ungern. Jobbik \u00e4r ultranationalistiskt (kr\u00e4ver till och med territoriell utvidgning \u2013 Storungern), klart rasistiskt (inklusive antisemitiskt), homofobt, har en paramilit\u00e4r r\u00f6relse (Ungerska gardet) knuten till sig (som terroriserat minoriteter och meningsmotst\u00e5ndare), anv\u00e4nder sig av symboler p\u00e5 liknande s\u00e4tt som fascister brukat g\u00f6ra (inklusive Hitler-h\u00e4lsning), har tendenser till ledarkult och s\u00e5 vidare. D\u00e4remot har det inte \u00f6ppet f\u00f6respr\u00e5kat avskaffande av demokratin. S\u00e5ledes skulle man inte kunna bocka av den sista punkten i en checklista, men enligt min mening s\u00e5 r\u00e4cker de \u00f6vriga punkterna mer \u00e4n v\u00e4l f\u00f6r att h\u00e4nf\u00f6ra Jobbik till fascismkategorin.<\/p>\n
Olika slag av nationalism<\/b><\/p>\n
HA verkar inte ha klart f\u00f6r sig att det finns olika slags nationalism. Han skiljer f\u00f6rvisso mellan konservativ nationalism och den nationalism som utm\u00e4rker fascister, men det \u00e4r inte den distinktionen (som jag anser vara mindre viktig), som diskuteras i det f\u00f6ljande.<\/p>\n
Marxister har l\u00e4nge gjort \u00e5tskillnad mellan f\u00f6rtryckta nationers\/nationaliteters nationalism och f\u00f6rtryckarnas (till exem\u00adpel imperialistiska staters) nationalism. I f\u00f6rsta fallet s\u00e5 kan nationalismen representera och ge uttryck f\u00f6r en kamp mot f\u00f6rtryck, medan den i det andra fallet anv\u00e4nds f\u00f6r att motivera f\u00f6rtryck. Givetvis finns dessutom olika grader och former av nationalism av b\u00e5da slagen och nationalismen och dess uttryck kan \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndras med tiden. Det betyder att man inte kan sk\u00e4ra all nationalism \u00f6ver samma kam.<\/p>\n
Historiskt sett har exempelvis irl\u00e4ndsk, baskisk, katalansk och kurdisk nationalism i st\u00f6rre eller mindre grad representerat f\u00f6rtryckta nationer\/nationaliteter. Deras nationalistiska ideologier skiljer sig \u00e5t en hel del och de \u00e4r heller inte f\u00f6r\u00adtryckta i samma utstr\u00e4ckning (det \u00e4r tveksamt om baskerna och katalanerna idag \u00e4r utsatta f\u00f6r nationellt f\u00f6rtryck).<\/p>\n
Det finns knappast n\u00e5got land som inte har nationella minoriteter som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt upplever sig som f\u00f6rtryckta, eller som av en eller annan anledning vill frig\u00f6ra sig fr\u00e5n det som den uppfattar som nationellt f\u00f6rtryck. F\u00f6rutom de redan n\u00e4mnda kan vi foga flaml\u00e4ndare i Belgien, ungrare i flera Centraleuropeiska l\u00e4nder, albaner i Makedonien, serber i Kosovo, sunnimuslimer i Irak, kurder i Turkiet, kristna i Egypten, tjetjener i Ryssland, tibetaner och muslimer i Kina \u2013 och samer i Sverige och s\u00e5 vidare. Att beteckna den nationalism som dessa utvecklat f\u00f6r fascistisk eller fascistoid \u00e4r nonsens.<\/p>\n
Inte ens den nationalism som odlas i \u201dfria\u201d nationer\/stater kan kategoriseras som fascistisk, \u00e4ven om den kan utnyttjas f\u00f6r att f\u00f6rtrycka andra. Exempelvis \u00e4r nationalismen i Latinamerika oftast riktad mot USA, det vill s\u00e4ga den uttrycker en str\u00e4van att vilja frig\u00f6ra det egna landet fr\u00e5n imperialismen. Det g\u00e4ller ocks\u00e5 m\u00e5nga l\u00e4nder i Asien: Under 1900-talet f\u00f6rdes kampen mot imperialismen i avsev\u00e4rd utstr\u00e4ckning under nationalistiska f\u00f6rtecken i till exempel Indien (Gandhi, Nehru), i Kina (Sun Yat-sen, Mao) liksom i Indokina \u2013 inte var dessa r\u00f6relser fascistiska!<\/p>\n
Arnstads k\u00e4llor<\/b><\/p>\n
Vi har redan konstaterat att HA ensidigt knyter an till den anglosaxiska akademiska fascismforskningen. Exempelvis den viktiga forskning som gjort i Tyskland finns inte med i bilden.<\/p>\n
Hans k\u00e4llor inneh\u00e5ller heller inte marxistiska arbeten om fascismen. \u00c4nd\u00e5 var det l\u00e4nge\u00a0 marxister, som var de som mest envetet f\u00f6rs\u00f6kte studera och analysera fascismen. Men f\u00f6r HA existerar varken klassiker som Trotskij, Thalheimer, Silone, Arthur Rosenthal, Daniel Gu\u00e9rin och Georg Luk\u00e1cs eller modernare marxister s\u00e5som Ernest Mandel eller Dave Renton (som skarpt kritiserat Griffin & Co).<\/p>\n
Arbeten om fascismen p\u00e5 svenska, liksom \u00f6vers\u00e4ttningar, \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e5ligt representerade, oavsett f\u00f6rfattarens politiska f\u00e4rg. F\u00f6rfattare med v\u00e4nstersympatier som Gunnar Gunnarson och J\u00f6rn Svensson lyser helt med sin fr\u00e5nvaro.2<\/sup><\/b> Men \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller borgare s\u00e5 \u00e4r urvalet magert, f\u00f6r att inte s\u00e4ga m\u00e4rkligt. Exempelvis n\u00e4mns liberalen Herbert Tingstens tidiga bok om den italienska fascismen, Fr\u00e5n parlamentarism till diktatur: fascismens er\u00f6vring av Italien<\/i>, medan hans senare, mer generella och mer k\u00e4nda Den nationella diktaturen: nazismens och fascismens id\u00e9er<\/i> (1:a upplagan 1936, sista 1992) inte finns upptagen. I k\u00e4llf\u00f6rteckningen ing\u00e5r inte heller De fascistiska r\u00f6relserna<\/i> (1968), f\u00f6rfattad av pionj\u00e4ren n\u00e4r det g\u00e4ller borgerlig fascismforskning, tysken Ernst Nolte eller den finl\u00e4ndske statsvetaren Lauri Karvonens Fascismen i Europa<\/i> (Studentlitteratur 1990).3<\/sup><\/b> Utel\u00e4mnandet av dessa arbeten blir desto m\u00e4rkligare eftersom HA h\u00e4vdar att det innan hans bok \u201daldrig existerat n\u00e5got sammanh\u00e5llet modernt svenskt verk om fascismen\u201d.<\/p>\n Inte heller n\u00e4mns \u201dklassiska\u201d arbeten som Alan Bullocks Hitler \u2013 en studie i tyranni<\/i> (7 upplagor, den f\u00f6rsta 1960, den senaste 1995) och William Shirers\u00a0 Det tredje rikets uppg\u00e5ng och fall<\/i> (1960-61). B\u00e5da arbetena p\u00e5visar att viktiga delar av det tyska storkapitalet (s\u00e4rskilt inom kol- och st\u00e5lindustrin) tidigt st\u00f6dde Hitler ekonomiskt. Specialarbeten som specifikt behandlar storkapitalets st\u00f6d till nazismen saknas ocks\u00e5, s\u00e5som J & S Pool, Who financed Hitler?<\/i> (flera upplagor sedan 1979, den sista 1995). Inte heller n\u00e4mns storkapitalisten Fritz Thyssens memoarbok Jag betalade Hitler<\/i> (p\u00e5 svenska 1942), som Thyssen skrev efter att 1939 ha r\u00e5kat i luven p\u00e5 Hitler och l\u00e4mnat Tyskland. Kan det bero p\u00e5 att Arnstad anser att det betydande st\u00f6d som fascister fann hos storfinansen \u00e4r ov\u00e4sentligt i sammanhanget?<\/p>\n Fascism \u00e4r inte bara \u201dultranationalism\u201d<\/b><\/b><\/p>\n I senare delen av sin bok (s\u00e4rskilt i Del VIII om den fascistiska kvinnan och den virile supermannen) g\u00f6r HA sj\u00e4lv utvikningar fr\u00e5n grundtesen att det avg\u00f6rande f\u00f6r fascismen \u00e4r ultranationalismen och kompletterar med flera andra typiska drag och egenheter, s\u00e5som att fascismen hyllar ett mansideal som karakteriseras av extrem maskulinitet. Att h\u00e4vda att detta f\u00f6ljer mer eller mindre sj\u00e4lvklart ur Om nu HA anser att s\u00e5dana k\u00e4nnetecken \u00e4r typiska f\u00f6r fascismen, d\u00e5 har han i sj\u00e4lva verket fr\u00e5ng\u00e5tt definitionen om fascismen utifr\u00e5n ultranationalism. Och om det \u00e4r OK att ta med s\u00e5dana k\u00e4nnetecken, varf\u00f6r d\u00e5 inte ocks\u00e5 ta med andra som brukar f\u00f6rknippas med fascismen? Det \u00e4r en aspekt som \u00e4ven borgerliga fascismforskare (Passmore, Blinkhorn, Ian Kershaw, Richard Bosworth med flera),\u00a0 framh\u00e5llit som en svaghet hos Griffin: ultranationalismen r\u00e4cker inte till f\u00f6r att definiera fascismen.<\/p>\n Att g\u00f6ra fascismen rumsren<\/b><\/p>\n Britten Dave Renton skriver i sin bok Fascism Theory and Practice<\/i> att borgerliga fascismteoretiker ofta i praktiken f\u00f6rsk\u00f6nar fascismen och ger flera exempel p\u00e5 detta. Liknande tendenser finns \u00e4ven hos HA: Om man som honom anser att Sverigedemokraterna \u00e4r fascister, d\u00e5 bidrar man just till detta (\u00e4r fascister inte v\u00e4rre \u00e4n s\u00e5?).<\/p>\n I Arnstadts bok demonstreras detta p\u00e5 ett annat s\u00e4tt n\u00e4r han skriver om Francos Spanien.\u00a0 Bokens del VI, som har rubriken \u201dFascismen och konservatismen\u201d, inleds med ett citat fr\u00e5n Stanley Payne \u201dFranco var ingen fascist, han var n\u00e5gonting mycket v\u00e4rre\u201d.<\/p>\n F\u00f6r att detta uttalande ska bli begripligt m\u00e5ste vi klarg\u00f6ra att HA inte anser att frankismen var fascistisk, eftersom den fr\u00e4mst baserade sig p\u00e5 traditionella, konservativa eliter (borgarklassen \u2013 s\u00e4rskilt jord\u00e4gare, kyrkan, milit\u00e4ren) och inte, som fascismen, p\u00e5 en folklig massr\u00f6relse <\/i>(d\u00e4r \u201dmedelklasser\u201d intar en nyckelroll). En korrekt iakttagelse enligt min mening.<\/p>\n Detta att nationalistiska konservativa h\u00f6gerdiktaturer\/milit\u00e4rdiktaturer, s\u00e5som Francos, skulle vara v\u00e4rre \u00e4n fascistdiktaturer tycker jag \u00e4r ett uttryck f\u00f6r att HA missat en mycket viktig aspekt av fascismen vid makten: dess totalitarism i kombination med att den bygger p\u00e5 en massr\u00f6relse g\u00f6r att den tr\u00e4nger in djupare in i samh\u00e4llets alla porer \u00e4n andra borgerliga diktaturer \u2013 d\u00e4rf\u00f6r blir fascistiska diktaturer mer totalit\u00e4ra \u00e4n andra diktaturer.<\/p>\n Norge p\u00e5 v\u00e4g att bli fascistiskt?<\/b><\/p>\n Boken inneh\u00e5ller ett l\u00e5ngt avsnitt om Norge (s 367 ff). HA:s beskrivning av Norge som ett land som utm\u00e4rks av en extrem nationalism har uppr\u00f6rt m\u00e5nga i Norge, \u00e4ven politiskt progressiva v\u00e4nsterm\u00e4nniskor. Givetvis \u00e4r inte Norge (eller ens Fremskrittspartiet) fascistiskt. Nationalism, \u00e4ven extrem s\u00e5dan, \u00e4r inte liktydigt med fascism. D\u00e4remot kan nationalism under vissa omst\u00e4ndigheter exploateras av fascister.<\/p>\n Motst\u00e5nd mot invandring<\/b><\/p>\n Inte heller \u00e4r motst\u00e5nd mot invandring i sig ett uttryck f\u00f6r rasism (eller fascism). Man kan vara emot invandring f\u00f6r att man tror att samh\u00e4llet inte klarar av att hantera det, ekonomiskt och\/eller p\u00e5 andra s\u00e4tt, utan att ha det minsta n\u00e5got emot kineser, araber, judar, polacker eller muslimer. Exempelvis beh\u00f6ver inte det faktum att m\u00e5nga svenska byggnadsarbetare protesterar mot att polska byggjobbare kommer till Sverige, dumpar l\u00f6ner och \u201dtar jobb\u201d fr\u00e5n inhemska byggnadsarbetare vara ett uttryck f\u00f6r rasism eller fr\u00e4mlingsfientlighet. Men s\u00e5dant kan givetvis utnyttjas av rasister och fascister, och p\u00e5 sikt \u2013 om det inte effektivt motarbetas \u2013 leda till att alltmer rasistiska uppfattningar f\u00e5r fotf\u00e4ste. En viktig del av l\u00f6sningen p\u00e5 just det problemet \u00e4r att via fackliga avtal, lagar och andra \u00e5tg\u00e4rder se till att f\u00f6retagen inte l\u00f6nem\u00e4ssigt eller p\u00e5 andra s\u00e4tt kan st\u00e4lla arbetare mot arbetare; utan de som arbetar i Sverige ska omfattas av svenska avtal.<\/p>\n SD och annan extremh\u00f6ger<\/b><\/p>\n HA argumenterar f\u00f6r att kl\u00e4mma in Sverigedemokraterna (SD) i fascism-f\u00e5llan.<\/p>\n Han b\u00f6rjar med att konstatera att en del av dagens h\u00f6gerextremister ofta \u00e4r \u201danh\u00e4ngare till demokrati och det liberaldemokratiska politiska systemet\u201d, vilket helt klart skiljer sig fr\u00e5n mellankrigstidens fascister d\u00e4r hatet mot demokratin var en central fr\u00e5ga, vilket dock HA anser vara ganska ovidkommande f\u00f6r fascism-klassificeringen \u2013 likas\u00e5 \u00e4r v\u00e5ldsmentalitet, ledarkult, hat mot arbetarr\u00f6relsen och annat ov\u00e4sentligt. Inte heller fascismens typiska karakt\u00e4r av massr\u00f6relse (eller str\u00e4van att bli en s\u00e5dan), baserad fr\u00e4mst p\u00e5 sm\u00e5borgerliga skikt och marginaliserade element, \u00e4r n\u00e5got som man beh\u00f6ver bry sig om. Det r\u00e4cker med ultranationalismen. Och eftersom SD \u2013 enligt HA \u2013 uppfyller det kriteriet (vilket inte ens det \u00e4r solklart) s\u00e5 \u00e4r SD fascistiskt, liksom i stort sett all extremh\u00f6ger ute i Europa. Inga nyanser, inga skillnader mellan olika h\u00f6gerextremister tycks vara intressanta \u2013 det \u00e4r svart och vitt som g\u00e4ller.<\/p>\n Men det allvarligaste n\u00e4r det g\u00e4ller Arnstad och SD \u00e4r den politik som han f\u00f6respr\u00e5kar f\u00f6r att bek\u00e4mpa partier av detta slag. Av vad HA skriver i sin bok och \u00f6vriga artiklar av denne framg\u00e5r att han huvudsakligen f\u00f6respr\u00e5kar tv\u00e5 s\u00e4tt att bek\u00e4mpa SD:<\/p>\n 1: Bilda block\u00f6verskridande allianser<\/b><\/p>\n I Belgien f\u00f6rs\u00f6kte de \u00f6vriga partierna i det belgiska parlamentet 1989 s\u00e4tta det h\u00f6gerpopulistiska Vlaams Blok (nu: Vlaams Belang) i karant\u00e4n. Det kan inte p\u00e5st\u00e5s att detta blev s\u00e4rskilt framg\u00e5ngsrikt \u2013 partiet fortsatte att st\u00e4rkas (dess stora genombrott kom i valen 1991). Och efter n\u00e5gra \u00e5r br\u00f6t karant\u00e4n-politiken ihop.<\/p>\n Liknande f\u00f6rs\u00f6k att parlamentariskt isolera och frysa ut h\u00f6gerextrema partier har gjorts p\u00e5 fler st\u00e4llen i Europa, med tvivelaktiga resultat \u2013 p\u00e5 lite l\u00e4ngre sikt \u00e4r det snarare kontraproduktivt (och samarbetet bryter ihop n\u00e4r andra partier anser sig kunna vinna p\u00e5 det). Det senaste exemplet p\u00e5 detta \u00e4r Fremskrittspartiets i Norge som till och med tagit plats i regeringen.<\/p>\n 2: Debattera inte med SD<\/b><\/p>\n HA anser att man inte skall debattera med SD. Han menar att det \u00e4r liktydigt med att \u201dk\u00f6pa SD:s problemformulering\u201d, vilket kan vara riktigt i vissa fall, men som inte alls beh\u00f6ver vara det. Det beror ju ocks\u00e5 p\u00e5 hur man tar upp fr\u00e5gorna (och \u00f6vriga omst\u00e4ndigheter). I DN debatt<\/i> 15\/11 2012 g\u00e5r HA s\u00e5 l\u00e5ngt att han skriver:<\/p>\n Att Tyskland accepterade Hitlers tanke om \u201djudefr\u00e5gan\u201d innebar inget bakslag f\u00f6r hans parti, tv\u00e4rtom. Att \u201djudarna\u201d diskuterades som samh\u00e4llsproblem i st\u00e4llet f\u00f6r vad de egentligen var\u00a0\u2013 en samh\u00e4llsresurs\u00a0\u2013\u00a0satte kursen mot katastrofen.<\/i><\/p>\n S\u00e5ledes skulle inte katastrofen intr\u00e4ffat om man inte diskuterat \u201djudefr\u00e5gan\u201d. Nu diskuterades ju inte den fr\u00e5gan \u00f6verhuvudtaget i Italien innan fascisterna tog makten, s\u00e5 det kan allts\u00e5 inte st\u00e4mma f\u00f6r den italienska fascismen. Och det st\u00e4mmer inte heller f\u00f6r nazismen i Tyskland \u2013 det var helt andra faktorer som var avg\u00f6rande (i synnerhet den ekonomiska krisen och det \u00e4r inte ens s\u00e4kert att den militanta anti-semitismen gynnade nazisterna \u2013 det fanns ocks\u00e5 m\u00e5nga som st\u00f6ttes bort av denna). Och huvudorsaken till Hitlers seger var splittringen inom arbetarr\u00f6relsen, den mellan socialdemokrater och kommunister, som k\u00e4mpade mot varandra inb\u00f6rdes i st\u00e4llet f\u00f6r att gemensamt sl\u00e5 mot nazismen.<\/p>\n Id\u00e9n om att man ska v\u00e4gra diskutera de problem som SD drar fram \u00e4r felaktig. F\u00f6rdomar f\u00f6rsvinner inte f\u00f6r att man inte tar upp dem till granskning; n\u00e4r reaktion\u00e4rer i stor omfattning f\u00e5r st\u00e5 oemotsagda p\u00e5 n\u00e4tet och dra alla muslimer \u00f6ver en kam, samt beskriva dem som potentiella terrorister, ja d\u00e5 sprids dessa uppfattningar bland vanligt folk. Detta kanske inte spelar n\u00e5gon st\u00f6rre roll p\u00e5 kort sikt, men d\u00e4rmed sprids misstroende och f\u00f6rdomar. Och om\/n\u00e4r samh\u00e4llet hamnar i en sv\u00e5r kris s\u00e5 kan detta bli \u00f6desdigert. T\u00e4nk p\u00e5 hur snabbt fascismen i b\u00e5de Italien steg upp fr\u00e5n att vara sm\u00e5 marginella f\u00f6reteelser till att komma till makten (Italien 1919-1922, Tyskland 1929-januari 1933).4<\/sup><\/b><\/p>\n Anledningen till att de v\u00e4xte s\u00e5 snabbt var den ekonomiska krisen, arbetarr\u00f6relsen of\u00f6rm\u00e5ga, men ocks\u00e5 att de kunde anknyta till folkliga f\u00f6rdomar (om judar med mera). Och s\u00e5dana bek\u00e4mpas inte genom att sopa dem under mattan och v\u00e4gra diskutera dem, utan med upplysning, fakta, kritik.<\/p>\n Tredje v\u00e4g?<\/b><\/p>\n HA menar att \u201dFascism \u00e4r inte h\u00f6ger eller v\u00e4nster utan en \u2019tredje v\u00e4g\u2019\u201d (intervju i ETC<\/i> 15 mars 2013). Vad betyder det? Om det menas att fascism skulle st\u00e5 \u201d\u00f6ver klasserna\u201d, det vill s\u00e4ga varken h\u00f6ra hemma p\u00e5 den borgerliga eller den anti-kapitalistiska\u201d (socialistiska) sidan, ja d\u00e5 m\u00e5ste en marxist protestera. Fascismen uppst\u00e5r i kapitalistiska samh\u00e4llen och har inga aspirationer p\u00e5 att avskaffa kapitalismen \u2013 nazisternas tal om \u201dsocialism\u201d motsvarades inte av n\u00e5gon verklig str\u00e4van, det var bara demagogi.<\/p>\n Det viktigaste \u00e4r vad fascisterna g\u00f6r, inte vad de s\u00e4ger (h\u00e4r ser vi \u00e5terigen bristen med att bara utg\u00e5 fr\u00e5n ideologin). Det finns inga exempel p\u00e5 fascister som f\u00f6rs\u00f6kt avskaffa kapitalismen n\u00e4r de v\u00e4l kommit till makten. De har heller inte haft sin fr\u00e4msta massbas inom arbetarklassen utan bland sm\u00e5borgarklassen och mellanskikt (i synnerhet statens v\u00e5ldsapparater, milit\u00e4r och polis), liksom en del marginaliserade grupper (till exempel arbetsl\u00f6sa). S\u00e5v\u00e4l de fascistiska r\u00f6relsernas klassammans\u00e4ttning som deras praktiska politik har h\u00e5llit sig inom de kapitalistiska ramarna. Vi har s\u00e5ledes att g\u00f6ra med borgerliga r\u00f6relser. Det \u00e4r ingen ny uppt\u00e4ckt\u00a0 utan n\u00e5got som \u00e4ven borgerliga f\u00f6rfattare tidigare insett.\u00a0 Redan i inledningen till sin klassiska Nazismens och fascismens id\u00e9er (1936) slog Herbert Tingsten fast detta basala faktum:<\/p>\n Fascismen \u00e4r borgerlig: den har \u00f6verallt kommit till makten s\u00e5 gott som uteslutande med st\u00f6d av de borgerligt, antisocialt inriktade folkgrupperna, den har i sina grunddrag bevarat den borgerliga produktionsordningen, den privata \u00e4gander\u00e4tten till produktionsmedlen, den i princip fria konkurrensen och den avvisar tanken p\u00e5 ekonomisk utj\u00e4mning. Ett vagt antikapitalistiskt, \u201dsocialistiskt\u201d drag finns visserligen i nationalsocialismen och den italienska fascismens tidigare propaganda, men i r\u00f6relsens praktiska politik och ideologi har detta drag ringa betydelse. <\/i>(a.a. s. 6)<\/p>\n <\/p>\n En artikel av Martin Fahlgren. Skribenten ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion och driver \u00e4ven hemsidan marxistarkiv.se<\/i><\/p>\n En utf\u00f6rligare version av denna artikel kommer inom kort att publiceras p\u00e5 marxistarkiv.se<\/a><\/b><\/p>\n NOTER<\/p>\n 1. S\u00e5ledes ing\u00e5r inte ens Poulantzas till svenska (1973) \u00f6versatta bok Fascism och diktatur i Arnstads Litteraturlista. Vidare p\u00e5st\u00e5r sig HA sig citera Poulantzas, s (s. 32) \u2013 \u201dPoulantzas skrev\u201d \u2013 n\u00e4r han i sj\u00e4lva verket citerar Griffins tolkning av Poulantzas (sid 44 i Griffins International Fascism…)<\/p>\n 2. Gunnarsons Fascism och klassherrav\u00e4lde \u00e4r l\u00e4sv\u00e4rd. Svenssons texter, fr\u00e4mst Korporatismen och den borgerliga klassdiktaturen, \u00e4r mindre imponerande. Hans fascism-syn f\u00e5r honom att betrakta alla borgerliga diktaturer som fascistiska, och han ans\u00e5g ocks\u00e5 (felaktigt) att fascismen h\u00f6ll p\u00e5 att v\u00e4xa fram organiskt i hela Europa redan p\u00e5 1960-talet \u2013 han pekar p\u00e5 \u201dkorporatismen\u201d, dvs klassamarbetet, som ett avg\u00f6rande bevis p\u00e5 detta. Dessutom skrev han en hel bok om Tyskland, V\u00e4gen till det fj\u00e4rde riket (1963), d\u00e4r han f\u00f6rs\u00f6kte leda i bevis att V\u00e4sttyskland var p\u00e5 god v\u00e4g att bli fascistiskt.<\/p>\n 3. Bortsett fr\u00e5n John Weiss\u00b4, Den fascistiska traditionen (1972), som tar upp fascismen mer generellt, s\u00e5 behandlar de flesta av svenskspr\u00e5kiga b\u00f6cker som Arnstad n\u00e4mner 1) olika aspekter av nazismen (det g\u00e4ller t ex Alf W Johanssons Den nazistiska utmaningen: aspekter p\u00e5 andra v\u00e4rldskriget och H. L\u00f6\u00f6ws arbeten om den svenska nazismen); 2) specifika l\u00e4nder (t ex Italien och Spanien); 3) framtr\u00e4dande personer (som Mussolini, Hitler och Franco) eller 4) sidofr\u00e5gest\u00e4llningar som inte har direkt med fascismen att g\u00f6ra.<\/p>\n 4. I Italien bildades fascistpartiet 1919. Det tyska nazistpartiet fick 2,6 % av r\u00f6sterna 1928 \u2013 sommaren 1932 hade det blivit st\u00f6rsta parti med 37 %.<\/p>\n \u00a0<\/b><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00a0H\u00f6gerextremismen v\u00e4xer i Europa. D\u00e4r har vi typiska fascistiska partier som grekiska Gyllene Gryning och Svenskarnas Parti \u00e5 ena sidan och h\u00f6gerpopulistiska, fr\u00e4mlingsfientliga varianter som Sverigedemokraterna och franska Front National \u00e5 den andra. F\u00f6r att effektivt bek\u00e4mpa s\u00e5dana r\u00f6relser m\u00e5ste … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"64870-hungary-jobbik-magyarorsz-g-rt-mozgalom-the-movement-for-a-better-hung\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/64870-hungary-jobbik-magyarorsz-g-rt-mozgalom-the-movement-for-a-better-hung.jpg\")
<\/a>ultranationalismen \u00e4r inte s\u00e4rskilt \u00f6vertygande. HA redovisar \u00e4ven andra ingredienser, s\u00e5som ungdomsdyrkan, antifeminismen och andra uttryck f\u00f6r fascistisk m\u00e4nniskosyn \u2013 avsnitt som \u00e4r l\u00e4sv\u00e4rda.<\/p>\n