{"id":14,"date":"2010-03-23T14:45:31","date_gmt":"2010-03-23T14:45:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=14"},"modified":"2010-09-30T09:31:25","modified_gmt":"2010-09-30T08:31:25","slug":"de-konkreta-alternativen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2010\/03\/23\/de-konkreta-alternativen\/","title":{"rendered":"De konkreta alternativen"},"content":{"rendered":"<p><strong>Hur ska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser minskas? Vilka metoder \u00e4r effektiva och samtidigt r\u00e4ttvisa, och vilka blir de samh\u00e4lliga konsekvenserna n\u00e4r de till\u00e4mpas? Daniel Brandell har l\u00e4ste en bok som s\u00f6ker besvara fr\u00e5gorna.<\/strong><\/p>\n<p>De ekosocialistiska debatt\u00f6rerna har l\u00e4nge och med r\u00e4tta kritiserat kapitalismens krampaktiga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att skapa n\u00e5gon sorts h\u00e5llbar klimatpolitik. Man har kritiserat de f\u00f6rekommande formerna av handel med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter, koldioxidskatter, CDM-projekt, etc med h\u00e4nvisning till att dessa metoder oftast varit verkningsl\u00f6sa, och i m\u00e5nga fall slagit h\u00e5rt mot ekonomiskt svaga individer. I en borgerlig milj\u00f6politik drabbas de fattiga f\u00f6rh\u00e5llandevis h\u00e5rdast, eftersom de har sm\u00e5 m\u00f6jligheter att hitta milj\u00f6v\u00e4nligare alternativ. Det \u00e4r inte de som skall b\u00e4ra b\u00f6rdan av att samh\u00e4llet inte \u00e4r ekologiskt h\u00e5llbart.<\/p>\n<p>Samma ekosocialister har dock ofta varit s\u00e4mre p\u00e5 att visa p\u00e5 alternativa system som<!--more--> skulle kunna fungera b\u00e4ttre, utan har ist\u00e4llet ofta inskr\u00e4nkt sig till paroller som att \u201dkapitalismen kan inte l\u00f6sa klimatkrisen\u201d. Detta kan ha sina sk\u00e4l. Det finns bland marxister en sund skepsis mot utopiska systembyggen. Framtidens samh\u00e4llen skapas ju i den dialektik som klasskampen utg\u00f6r och baseras p\u00e5 m\u00e4nniskors erfarenheter av kamp, och att d\u00e5 fila p\u00e5 \u201ddet perfekta samh\u00e4llet\u201d \u00e4r inte s\u00e4rskilt meningsfullt Det \u00e4r kampen h\u00e4r och nu som \u00e4r det v\u00e4sentliga \u2013 att organisera folk i motst\u00e5nd mot det r\u00e5dande f\u00f6rtrycket och den kommande ekologiska katastrofen. Men samtidigt finns ett behov av att ibland h\u00f6ja blicken, och se hur samh\u00e4llet skulle kunna vara organiserat \u2013 f\u00f6r att v\u00e4cka hopp, inspiration, men ocks\u00e5 f\u00f6r att peka ut realistiska v\u00e4gar fram\u00e5t. Om svaret p\u00e5 fr\u00e5gan \u201d\u2013 Hur vill ni l\u00f6sa klimatkrisen?\u201d bara blir \u201d\u2013 Med socialism!\u201d, s\u00e5\u00a0 \u00e4r det svaret mest ett \u201dgoddag yxskaft\u201d. N\u00e5got mer konkret m\u00e5ste s\u00e4gas.<\/p>\n<p>I sin bok <em>V\u00e5r besk\u00e4rda del<\/em> g\u00f6r klimatjournalisten David Jonstad \u2013 som legat bakom utm\u00e4rkta publikationer som tidskriften Effekt och Arbetarens klimatblogg \u2013 ett \u00e4rligt f\u00f6rs\u00f6k. Grunden \u00e4r enkel: om vi vill n\u00e5 en h\u00e5llbar niv\u00e5 p\u00e5 v\u00e4xthusgaserna s\u00e5 f\u00e5r ingen leva ut\u00f6ver sitt ekologiska fotavtryck, utan alla f\u00e5r anpassa sig efter sin besk\u00e4rda del. Och h\u00e4r kr\u00e4vs det d\u00e5 h\u00e5rda tag: statliga ingripanden, ransonering, strikta f\u00f6rbud och allm\u00e4n \u00e5tstramning. Hade det inte varit f\u00f6r att Jonstad hela tiden f\u00f6rs\u00f6kt visa p\u00e5 hur detta kan g\u00e5 hand i hand med medborgarengagemang och solidarisk aktivism, hade utopin inte k\u00e4nts s\u00e4rskilt tilltalande.<\/p>\n<p>Hur skulle d\u00e5 detta fungera? Jonstads modell bygger p\u00e5 David Fleming id\u00e9 om Transferable Energy Quotas (TEQs). Varje medborgare tilldelas en kvot efter ett nationellt utsl\u00e4ppstak, och f\u00e5r sedan anv\u00e4nda upp sin kvot n\u00e4r han eller hon k\u00f6per energi av olika slag. Det blir som ett bankkort med tv\u00e5 funktioner \u2013 ett som drar fr\u00e5n pengarna, och ett som drar fr\u00e5n koldioxidkvoten. \u00d6verblivna kvoter kan sedan k\u00f6pas och s\u00e4ljas p\u00e5 en marknad. Eftersom h\u00f6ginkomsttagare generellt s\u00e4tt lever mindre h\u00e5llbart och konsumerar mer flygresor, bensin, el, med mera, \u00e4n l\u00e5ginkomsttagare, inneb\u00e4r detta ocks\u00e5 en viss \u00f6verf\u00f6ring av pengar till de mindre best\u00e4llda.<\/p>\n<p>Den direkta energikonsumtionen fr\u00e5n medborgarna st\u00e5r dock bara f\u00f6r en fj\u00e4rdedel av v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen i Sverige; resten sker indirekt. H\u00e4r finns olika s\u00e4tt att administrera kvoterna f\u00f6r resten. Jonstad f\u00f6redrar ett system d\u00e4r staten auktionerar ut de \u00e5terst\u00e5ende tre fj\u00e4rdedelarna av utsl\u00e4ppsr\u00e4tterna till f\u00f6retag och organisationer som beh\u00f6ver energi i sin produktion; och de bakas d\u00e4rf\u00f6r in automatiskt i produktionspriset. Mer energikr\u00e4vande varor blir s\u00e5lunda dyrare. Ett alternativt system \u00e4r RAPS \u2013 Rate All Products and Services \u2013 d\u00e4r de dubbla prislapparna inte bara g\u00e4ller energi, utan alla produkter. H\u00e4r s\u00e4tts d\u00e5 koldioxidkvoten in direkt i produkten eller tj\u00e4nsten, och man \u00f6verl\u00e4mnar allts\u00e5 inte ansvaret \u00e5t tillverkan att baka in energi\u00e5tg\u00e5ngen i priset p\u00e5 varan. Varje vara f\u00e5r s\u00e5lunda ett \u201dvanligt\u201d pris i kronor och \u00f6ren som konsumenten betalar, men ocks\u00e5 ett koldioxidpris som dras fr\u00e5n konsumentens tilldelade ranson. Jonstad menar att systemet \u00e4r kr\u00e5ngligare \u2013 en ordentlig analys m\u00e5ste g\u00f6ras av utsl\u00e4ppen f\u00f6r varje produkt fr\u00e5n vaggan till graven f\u00f6r att koldioxidpriset ska bli korrekt, och det \u00e4r givetvis inte alltid s\u00e5 enkelt. \u00c5 andra sidan kan detta ha f\u00f6rdelar ur ett maktperspektiv: kapitalisterna kan inte kompensera sig genom att h\u00f6ja priserna p\u00e5 varorna p\u00e5 marknader d\u00e4r de \u00e4r i monopolst\u00e4llning. RAPS blir mer transparent, och kr\u00e4ver att mer demokratiska organ f\u00e5r insikt i produktionskedjan.<\/p>\n<p><em>V\u00e5r besk\u00e4rda del<\/em> forts\u00e4tter sedan att skildra de f\u00f6rmodade konsekvenserna av denna ransoneringspolitik i ett gr\u00f6nt skimmer: vi blir friskare och lyckligare, brottsligheten g\u00e5r ner, vi f\u00e5r l\u00e4ngre semester och det odlas gr\u00f6nsaker p\u00e5 parkeringsplatserna. \u00c4ven om Jonstad inte skriver att kapitalismen st\u00e5r i mots\u00e4ttning till hans visioner, \u00e4r dock r\u00f6relseriktningen utstakad: kortare arbetstid, omf\u00f6rdelning fr\u00e5n rika till mindre bemedlade, slut f\u00f6r \u00f6verklassens livsstil och f\u00f6r systemets tillv\u00e4xtparadigm.<\/p>\n<p>Att detta utmanar dagens makthavare, b\u00e5de politiska och ekonomiska, och att dessa nog l\u00e4r bjuda h\u00e5rt motst\u00e5nd mot varje s\u00e5dan utveckling torde ingen tvivla p\u00e5. Det \u00e4r h\u00e4r ekosocialisterna b\u00f6r ta upp tr\u00e5den. Men d\u00e5 kan man ha mycket nytta av att faktiskt kunna lansera en hyfsat r\u00e4ttvist och inte minst konkret alternativ klimatpolitik. Jonstads bok \u00e4r d\u00e5 s\u00e4kerligen en tillg\u00e5ng.<\/p>\n<p><strong>En artikel av Daniel Brandell.<\/strong><\/p>\n<p>Artikelf\u00f6rfattaren \u00e4r kemist, aktiv i Klimataktion i Uppsala och ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion<\/p>\n<p><strong>David Jonstad.<br \/>\nV\u00e5r besk\u00e4rda del \u2013 en l\u00f6sning p\u00e5 klimatkrisen.<br \/>\nOrdfront 2009.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hur ska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser minskas? Vilka metoder \u00e4r effektiva och samtidigt r\u00e4ttvisa, och vilka blir de samh\u00e4lliga konsekvenserna n\u00e4r de till\u00e4mpas? Daniel Brandell har l\u00e4ste en bok som s\u00f6ker besvara fr\u00e5gorna. De ekosocialistiska debatt\u00f6rerna har l\u00e4nge och med r\u00e4tta &hellip; <a href=\"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2010\/03\/23\/de-konkreta-alternativen\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[27,6,13,26,10,15],"tags":[95,93,97,96,94,98],"class_list":["post-14","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-ekonomi","category-klimat","category-kultur","category-miljo","category-socialism-politik","tag-daniel-brandell","tag-david-jonstad","tag-ekosocilaism","tag-klimatkris","tag-var-beskarda-del--en-losning-pa-klimatkrisen","tag-vaxthusgaser"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-e","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":271,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14\/revisions\/271"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}