{"id":1519,"date":"2015-12-31T17:07:38","date_gmt":"2015-12-31T16:07:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1519"},"modified":"2016-01-02T01:10:11","modified_gmt":"2016-01-02T00:10:11","slug":"ned-med-vapnen-unionsupplosningens-drama","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2015\/12\/31\/ned-med-vapnen-unionsupplosningens-drama\/","title":{"rendered":"Ned med vapnen! \u2013 unionsuppl\u00f6sningens drama"},"content":{"rendered":"<p>(ur nr\u00a0 3-4\/15)<\/p>\n<p><b>F\u00f6r<\/b><b> i \u00e5r 110 \u00e5r sedan hotade \u00f6ppet krig mellan Sverige och Norge. D\u00e5 norrm\u00e4nnen vill bryta unionen mellan de b\u00e5da l\u00e4nderna och bli sj\u00e4lvst\u00e4ndigt gav riksdagen krigsmakten fullmakt att ingripa milit\u00e4rt mot norrm\u00e4nnen. Kriget stoppades framf\u00f6rallt genom arbetarr\u00f6relsens mobilisering. Per-Olof Mattsson anm\u00e4ler en bok som skildrar f\u00f6rloppet.<\/b><\/p>\n<h3>Kalle Holmqvist har skrivit en popul\u00e4r och informativ bok om den svenska arbetarr\u00f6relsens kamp f\u00f6r fred med Norge i samband med uppl\u00f6sningen av unionen mellan Sverige och Norge 1905. Boken inleds med ett fascinerande citat ur den socialdemokratiska tidningen Arbetet i Malm\u00f6 fr\u00e5n september 1905. Sjunde kompaniet i n\u00e5got av de svenska regementena b\u00f6rjade pl\u00f6tsligt under en \u00f6vning i Revinge i Sk\u00e5ne sjunga den norska \u201dJa, vi elsker dette land\u201d. L\u00f6jtnanten talade d\u00e5 om att den s\u00e5ngen \u201dunder nuvarande f\u00f6rh\u00e5llanden\u201d, d.v.s. konflikten mellan den svenska h\u00f6gern och staten och den norska befolkningen, inte fick sjungas. N\u00e4r d\u00e5 soldaterna ist\u00e4llet tog i med Internationalen och en annan popul\u00e4r socialistisk s\u00e5ng, s\u00e5 var det mer acceptabelt och blev \u201dop\u00e5taldt\u201d. <!--more--><\/h3>\n<p>Citatet s\u00e4ger mycket om hur laddad fr\u00e5gan om Norges sj\u00e4lvst\u00e4ndighet var under \u00e5ret 1905. Fr\u00e5gan hade emellertid inte uppst\u00e5tt pl\u00f6tsligt utan hade en l\u00e5ng f\u00f6rhistoria. Norge hade i m\u00e5nga \u00e5rhundraden tillh\u00f6rt Danmark. I samband med Napoleonkrigen i b\u00f6rjan av 1800-talet satsade emellertid Danmark fel n\u00e4r man st\u00f6dde den franska sidan. Sverige hade 1809 f\u00f6r sin del f\u00f6rlorat den finl\u00e4ndska delen av riket till Ryssland. I st\u00e4llet f\u00f6r att satsa p\u00e5 en \u00e5terer\u00f6vring av Finland, sl\u00f6t den svenska staten en allians med Ryssland med m\u00e5let att er\u00f6vra Norge fr\u00e5n Danmark. Svenska trupper deltog i besegrandet av Napoleon vid Leipzig 1813 och p\u00e5 hemv\u00e4gen t\u00e5gade trupperna mot Danmark och tvingade fram en uppg\u00f6relse om Norge. Europas stormakter st\u00f6dde de svenska anspr\u00e5ken och d\u00e4rmed var fr\u00e5gan avgjord. Norrm\u00e4nnen var dock inte med p\u00e5 resultatet av uppg\u00f6relsen och sammankallade i st\u00e4llet en konstituerande f\u00f6rsamling i Eidsvoll. En egen grundlag antogs den 17 maj 1814, den dag som \u00e4nnu \u00e4r Norges nationaldag. I j\u00e4mf\u00f6relse med den svenska f\u00f6rfattningen var den norska betydligt mer demokratisk.<\/p>\n<p>F\u00f6rsamlingen var helt emot Sveriges anspr\u00e5k p\u00e5 att styra i Norge och uts\u00e5g i st\u00e4llet en dansk prins till norsk kung. Den svenska staten tog d\u00e5 till vapen och med 45 000 man, m\u00e5nga med stor erfarenhet av olika krig, mot norrm\u00e4nnens 30 000, illa utrustade och d\u00e5ligt tr\u00e4nade, vann svenskarna en snabb seger. Det var dock inte s\u00e5 l\u00e4tt att kuva norrm\u00e4nnen och fredsf\u00f6rdraget i Moss 1814 kodifierade en union mellan de tv\u00e5 l\u00e4nderna med en gemensam monark. Norge fick beh\u00e5lla stortinget, arm\u00e9n och den nya grundlagen. Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att detta var r\u00e4tt unikt i det d\u00e5tida Europa, d\u00e4r reaktionen i och med Wienkongressen 1815 besegrade de radikala v\u00e5gorna efter franska revolutionen 1789. Den svenska staten f\u00f6rs\u00f6kte g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng st\u00e4vja de norska str\u00e4vandena efter sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Firandet av 17 maj f\u00f6rbj\u00f6ds 1828 och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 m\u00f6ttes firandet av svensk milit\u00e4r. Men 1836 uts\u00e5gs dagen officiellt av stortinget till nationaldag och svenskarna v\u00e5gade inte l\u00e4ngre ingripa.<\/p>\n<p>Mellan den gemensamma men egentligen svenske kungen och stortinget r\u00e5dde ett slags dubbelmakt. Kungen kunde s\u00e4ga nej till lagf\u00f6rslag som stortinget antagit, men om f\u00f6rslaget r\u00f6stades igenom tre g\u00e5nger upph\u00e4vdes kungens veto. Ett symptomatiskt exempel p\u00e5 stortingets radikalism j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga kontinenten \u00e4r avskaffandet av den norska adeln. Lagen r\u00f6stades f\u00f6rsta g\u00e5ngen igenom 1816 och blev vid tredje omr\u00f6stningen 1821 g\u00e4llande lag och den norska adeln f\u00f6rsvann i historiens m\u00f6rker.<\/p>\n<p>Uppl\u00f6sningen av unionen 1905 h\u00e4ngde samman med att norrm\u00e4nnen ville etablera egna diplomatiska representationer. Utrikespolitiken lydde under kungen men stortinget ville f\u00f6ra en egen, vilket ocks\u00e5 den norska borgerligheten hade intresse av. Norge hade en omfattande sj\u00f6fart och 1893 r\u00f6stade stortinget f\u00f6r att det speciella unionsm\u00e4rket skulle tas bort fr\u00e5n den norska handelsflaggan.<\/p>\n<p>I den svenska arbetarr\u00f6relsen var sympatierna f\u00f6r Norge mycket starka, speciellt i de socialistiska ungdomsorganisationerna. Socialdemokratins framtida obestridde ledare Hjalmar Branting var emellertid inte fr\u00e5n b\u00f6rjan f\u00f6r uppl\u00f6sning av unionen utan f\u00f6respr\u00e5kade en verklig folkunion som alternativ. I februari 1895 antogs vid ett socialdemokratiskt m\u00f6te i Malm\u00f6 ett uttalande som uppmanade arbetarna att mots\u00e4tta sig alla f\u00f6rs\u00f6k att undertrycka norrm\u00e4nnen. N\u00e4r den svenske kungen Oscar II v\u00e4grade 1895 att godk\u00e4nna en ny norsk regering sk\u00e4rptes konflikten. Kungen och krigsmakten fick d\u00e5 ocks\u00e5 av riksdagen fullmakt att ingripa milit\u00e4rt mot norrm\u00e4nnen. Vid demonstrationen p\u00e5 f\u00f6rsta maj i Stockholm 1895 talade Branting och deklarerade att om makthavarnaskulle v\u00e4nda gev\u00e4ren mot Norge, kunde det h\u00e4nda att de sj\u00e4lva kunde bli skjutna. Han \u00e5talades och d\u00f6mdes f\u00f6rst till f\u00e4ngelse sedan till b\u00f6ter. Den socialistiska ungdomsr\u00f6relsen var vid den h\u00e4r tiden splittrad i en kulturradikal, anarkistisk gren, kallad ungsocialisterna, och en mer partitrogen socialdemokratisk gren. St\u00f6det f\u00f6r Norges str\u00e4van efter sj\u00e4lvst\u00e4ndighet var starkt i b\u00e5da r\u00f6relserna och en intensiv aktivitet utvecklades f\u00f6r att motarbeta den svenska statens planer. Det v\u00e4xte ocks\u00e5 fram ett samarbete med den norska arbetarr\u00f6relsen.<\/p>\n<p>Parallellt med att den svenska staten med kungahuset i spetsen blev alltmer hotfull mot norrm\u00e4nnen utvecklade ungdomsr\u00f6relserna en febril aktivitet, inte minst riktad till v\u00e4rnpliktiga. N\u00e4r stortinget i juni 1905 konstaterade att Oscar II inte l\u00e4ngre var kung \u00f6ver Norge st\u00e4lldes allt p\u00e5 sin spets. Fr\u00e5gan var om arbetarr\u00f6relsen skulle lyckas i sina f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rhindra ett krig. Reaktion\u00e4ra krafter mobiliserade till st\u00f6d f\u00f6r kungen och milit\u00e4ra insatser mot Norge. I juni samlades ocks\u00e5 den socialdemokratiska ungdomsr\u00f6relsen till kongress och antog ett uttalande som f\u00f6respr\u00e5kade generalstrejk f\u00f6r att \u201df\u00f6rhindra ett krig\u201d. En eventuell mobilisering skulle m\u00f6tas av v\u00e4gran att delta och kongressen h\u00e4vdade att \u201dvapnen \u2013 om de skulle riktas mot n\u00e5gon \u2013 icke borde riktas mot norrm\u00e4nnen.\u201d H\u00e4r fanns ett implicit hot om att vapnen egentligen borde riktas mot de h\u00e4rskande i Sverige. Kongressen uppmanade vidare till massm\u00f6ten \u00f6ver hela landet under parollen \u201dFred med Norge!\u201d Den blivande statsministern Per Albin Hansson menade p\u00e5 kongressen att hela arbetarr\u00f6relsen m\u00e5ste vara \u201dberedd att s\u00e4tta makt bakom r\u00e4tten och till hvarje pris f\u00f6rhindra v\u00e5ld mot Norge\u201d. Uppropet trycktes i tidningar och spreds i 100 000 exemplar som flygblad. \u00c4ven socialdemokratiska partiet h\u00f6jde r\u00f6sten sommaren 1905. Partiets ledning skickade telegram med st\u00f6d till det norska partiet och antog ett manifest som bland annat kr\u00e4vde ett erk\u00e4nnande \u201dutan f\u00f6rbeh\u00e5ll\u201d av \u201ddet norska folkets sj\u00e4lfbest\u00e4mningsr\u00e4tt \u00f6fver sina egna \u00f6den\u201d.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2015\/12\/ned-med-vapnen.jpg\" rel=\"attachment wp-att-1520\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2015\/12\/ned-med-vapnen-226x300.jpg\" alt=\"\u00d4\" width=\"226\" height=\"300\" \/><\/a><\/p>\n<p>\u00d6ver hela landet organiserades m\u00f6ten och protester till st\u00f6d f\u00f6r Norge. Aktiviteten fr\u00e5n arbetarr\u00f6relsens sida till st\u00f6d f\u00f6r de norska kraven fick kungahuset och de reaktion\u00e4ra krafterna att t\u00e4nka tv\u00e5 g\u00e5nger innan man gav sig in i milit\u00e4ra \u00e4ventyr mot grannlandet. Regeringen b\u00f6rjade ocks\u00e5 vackla och kungen slog till retr\u00e4tt. I riksdagen ins\u00e5g talare som f\u00f6respr\u00e5kat en h\u00e5rd linje mot Norge att befolkningen motsatte sig krig mot Norge och att arbetarklassen som helhet skulle kunna hamna \u201di socialismens v\u00e5ld\u201d. S\u00e4rskild agitation och propaganda riktades till de v\u00e4rnpliktiga av ungdomsr\u00f6relserna och gjorde arm\u00e9n op\u00e5litlig. Till slut gav reaktionen efter och den sista augusti 1905 inleddes f\u00f6rhandlingar i Karlstad. De under sommaren inryckta v\u00e4rnpliktiga i den svenska arm\u00e9n, 50 000 till antalet, var inte att lita p\u00e5. Tidningarna fylldes av rapporter om vad som h\u00e4nde bland soldaterna. I Stockholm, p\u00e5 Svea livgarde, sj\u00f6ng v\u00e4rnpliktiga den norska nationals\u00e5ngen och Arbetets s\u00f6ner.<\/p>\n<p>Den 23 september undertecknades avtal om att uppl\u00f6sa unionen. N\u00e4r sedan riksdagens tv\u00e5 kamrar godk\u00e4nde avtalet meddelade Oscar II att han avsade sig Norges tron. D\u00e4rmed var Norge sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, till stor del tack vare den svenska arbetarr\u00f6relsens motst\u00e5nd mot alla f\u00f6rs\u00f6k att \u00e4nnu en g\u00e5ng underkuva Norge. Den svenska arbetarr\u00f6relsens inst\u00e4llning och praktiska handlande under unionskrisen blev ett f\u00f6red\u00f6me f\u00f6r den internationella arbetarr\u00f6relsen.<\/p>\n<p>Den ryske revolutionsledaren Lenin polemiserade p\u00e5 1910-talet mot Rosa Luxemburgs principiella motst\u00e5nd mot Polens avskiljande fr\u00e5n Ryssland och lyfte fram den norsk-svenska unionsuppl\u00f6sningen som ett f\u00f6red\u00f6me. Lenin skrev \u201datt detta exempel de facto visar de medvetna arbetarnas plikt att systematiskt propagera och vidta f\u00f6rberedelser f\u00f6r att eventuella sammanst\u00f6tningar p\u00e5 grund av en nations avskiljande endast skall avg\u00f6ras s\u00e5 som de avgjordes 1905 mellan Norge och Sverige och inte \u2019p\u00e5 ryskt vis\u2019.\u201d Lenin menade ocks\u00e5 att det \u201dn\u00e4ra f\u00f6rbundet mellan de norska och de svenska arbetarna, deras fullst\u00e4ndiga kamratliga klassolidaritet vann p\u00e5 att de svenska arbetarna erk\u00e4nde norrm\u00e4nnens r\u00e4tt till avskiljande\u201d. De norska arbetarna blev \u00f6vertygade om att \u201dde svenska arbetarna inte hade smittats av den svenska nationalismen, att broderskapet med de norska prolet\u00e4rerna stod h\u00f6gre f\u00f6r dem \u00e4n den svenska bourgeoisins och aristokratins privilegier\u201d.<\/p>\n<p>Det \u00e4r en utm\u00e4rkt bok som Kalle Holmqvist skrivit. Den lyfter fram och belyser ett av de finaste kapitlen i den svenska arbetarr\u00f6relsens historia. Den \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4tt att f\u00f6lja med i \u00e4ven f\u00f6r den som saknar f\u00f6rkunskaper om arbetarr\u00f6relsens historia. Holmqvist \u00e4r gener\u00f6s med f\u00f6rklaringar av olika f\u00f6reteelser som inte kan antas vara allm\u00e4nt bekanta. Dessutom \u00e5terges ett antal centrala dokument i en bilaga.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\" align=\"left\"><span style=\"text-decoration: underline;\">Artikelf\u00f6rfattare<\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\" align=\"left\"><strong>Per-Olof Mattsson<\/strong> \u00e4r lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Forskar med inriktning p\u00e5 arbetarlitteratur. Han har i R\u00f6da rummet skrivit flertal artiklar, bland annat <em>Fr\u00e5n modernistisk poet till \u00e4mbetsman \u2013 den stillsamme socialisten Ragnar Thoursie<\/em>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>(ur nr\u00a0 3-4\/15) F\u00f6r i \u00e5r 110 \u00e5r sedan hotade \u00f6ppet krig mellan Sverige och Norge. D\u00e5 norrm\u00e4nnen vill bryta unionen mellan de b\u00e5da l\u00e4nderna och bli sj\u00e4lvst\u00e4ndigt gav riksdagen krigsmakten fullmakt att ingripa milit\u00e4rt mot norrm\u00e4nnen. Kriget stoppades framf\u00f6rallt &hellip; <a href=\"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2015\/12\/31\/ned-med-vapnen-unionsupplosningens-drama\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[27,9,15],"tags":[],"class_list":["post-1519","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-historia","category-socialism-politik"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-ov","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1519","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1519"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1519\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1533,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1519\/revisions\/1533"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1519"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1519"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1519"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}