{"id":1700,"date":"2016-12-30T17:09:50","date_gmt":"2016-12-30T16:09:50","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1700"},"modified":"2016-12-30T19:52:30","modified_gmt":"2016-12-30T18:52:30","slug":"1700","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2016\/12\/30\/1700\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Kan Sverige bli <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>mer j\u00e4mlikt?<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"flyktingkrisen_omsl_2\"<\/a>Det socialdemokratiska f\u00f6rfattarparet <\/span><\/span><\/span><\/span>Anders Nilsson<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> och <\/span><\/span><\/span><\/span>\u00d6rjan Nystr\u00f6m<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> har gett ut en rad b\u00f6cker d\u00e4r den svenska samh\u00e4llsutvecklingen analyseras och d\u00e4r f\u00f6rfattarna <\/span><\/span><\/span><\/span>dessutom presenterar egna uppslag till f\u00f6r\u00e4ndring. I sin senaste bok <\/span><\/span><\/span><\/span>Flyktingkrisen och den svenska modellen <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span>str\u00e4var de efter att ge en bred strukturell f\u00f6rst\u00e5else av hur migrationsstr\u00f6mmarna p\u00e5verkar det svenska samh\u00e4llet och vilka m\u00f6jligheter och sv\u00e5righeter som f\u00f6religger.\u00a0<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>ilsson\/Nystr\u00f6m po\u00e4ngterar att det idag i m\u00e5nga yrken r\u00e5der brist \u2013 eller ibland till och med en skriande brist \u2013 p\u00e5 arbetskraft: pl\u00e5tslagare, bussf\u00f6rare, svetsare, butiksbitr\u00e4den och undersk\u00f6terskor, f\u00f6r att bara ta n\u00e5gra exempel. I sj\u00e4lva verket befinner sig Sverige i ett l\u00e4ge d\u00e4r en omfattande <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/h5>\n

<\/p>\n

invandring \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att vi de n\u00e4rmaste decennierna ska kunna f\u00e5 till st\u00e5nd en v\u00e4l fungerande arbetskraftsf\u00f6rs\u00f6rjning. Det som beh\u00f6vs \u00e4r stora satsningar p\u00e5 yrkesutbildningar f\u00f6r att matcha ihop de arbetss\u00f6kande med jobben F\u00f6rfattarna tillbakavisar ocks\u00e5 uppfattningen att de utlandsf\u00f6dda p\u00e5 grund av bristande utbildning skulle vara hoppl\u00f6st p\u00e5 efterk\u00e4lken: \u201dMen ser vi till utbildningsstatus bland utlandsf\u00f6dda som redan finns i riket skiljer den sig inte s\u00e4rskilt mycket fr\u00e5n de inrikesf\u00f6ddas. Andelen h\u00f6gskoleutbildade \u00e4r lika stor, cirka en fj\u00e4rdedel (25-64 \u00e5r): D\u00e4remot \u00e4r det en h\u00f6gre andel av invandrarna som enbart har f\u00f6rgymnasial utbildning, cirka var fj\u00e4rde individ\u201d. Det ofta framf\u00f6rda p\u00e5st\u00e5endet om att utlandsf\u00f6dda skulle ha en anm\u00e4rkningsv\u00e4rt l\u00e5g syssels\u00e4ttningsgrad \u2013 67,8 procent i SCB:s statistik f\u00f6r 2016 \u2013 menar de ocks\u00e5 \u00e4r en myt. Visst \u00e4r det en bra bit l\u00e4gre \u00e4n noteringen f\u00f6r inrikesf\u00f6dda p\u00e5 83,1 procent, men det ligger \u00f6ver EU:s totala syssels\u00e4ttningsgenomsnitt, som ligger p\u00e5 64,9 procent. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>N\u00e4r det g\u00e4ller arbetsmarknaden \u00e4r det dock en smula f\u00f6rv\u00e5nande att f\u00f6rfattarna inte med ett enda ord tar upp vilken roll en eventuell arbetstidsf\u00f6rkortning skulle kunna spela .I det sammanhanget g\u00e5r det inte heller att komma ifr\u00e5n att dagens arbetsmarknad uppvisar rej\u00e4lt mots\u00e4gelsefulla drag; n\u00e4r, enligt Arbetsf\u00f6rmedlingens senaste siffror, hela 364 000 m\u00e4nniskor (7,6 procent) st\u00e5r i arbetsl\u00f6shetsk\u00f6n, samtidigt som det d\u00e5 inom flera sektorer och yrken r\u00e5der en s\u00e5dan brist p\u00e5 arbetskraft med r\u00e4tt kompetens. H\u00e4r kan ocks\u00e5 anf\u00f6ras mer \u00e4n syssels\u00e4ttningspolitiska argument till en arbetstidsf\u00f6rkortning. Ett av de stora sociala problemen idag \u00e4r de galopperande sjukskrivningstalen och de experiment som gjorts med f\u00f6rkortad arbetstid uppvisar mer eller mindre entydigt positiva h\u00e4lsoeffekter. F\u00f6rkortad arbetstid skulle helt enkelt kunna bli en stor h\u00e4lso- och v\u00e4lf\u00e4rdsreform<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/h5>\n

New Public Management<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I sin strukturanalys g\u00f6r Nilsson\/Nystr\u00f6m ocks\u00e5 en svidande vidr\u00e4kning med New Public Management (NPM), det styrsystem som inf\u00f6rdes i den offentliga sektorn under 1980-talet. F\u00f6rfattarna menar att detta system lett till byr\u00e5kratisering med nya hierarkier och ett formaliserat tidssl\u00f6seri av v\u00e4ldiga m\u00e5tt: \u201dIdag \u00e4r det bara ungef\u00e4r h\u00e4lften av den tillg\u00e4ngliga arbetstiden inom kommuner och landsting som \u00e4gnas \u00e5t produktion av tj\u00e4nster f\u00f6r medborgarna. Andra h\u00e4lften g\u00e5r \u00e5t till interna processer, varav en stor del handlar om insamling och bearbetning av enkelt kvantifierbara data om verksamheten f\u00f6r administrativa och formaliserade styrprocesser av tvivelaktigt v\u00e4rde\u201d. Som rena skr\u00e4ckexempel framst\u00e5r f\u00f6rfattarnas p\u00e5pekande om att socialassistenter \u00e4gnar endast tio procent av sin arbetstid till klientkontakter och l\u00e4rare 34 procent av sin arbetstid \u00e5t undervisning. . <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Ett annat v\u00e4rdefullt avsnitt \u00e4r det d\u00e4r den svenska bostadspolitiken behandlas. H\u00e4r menar f\u00f6rfattarna att s\u00e5v\u00e4l dagens politiska h\u00f6ger \u2013 med sina f\u00f6rslag om avregleringar och mer av marknadshyror \u2013 som v\u00e4nstern \u2013 med sitt fokus p\u00e5 mer av subventioner \u2013 bara behandlar symptom ist\u00e4llet f\u00f6r att ge sig i kast med den verkliga sjukdomen bakom bostadsbristen. Det fr\u00e4msta hindret f\u00f6r att \u00f6ka bostadsbyggandet \u00e4r ist\u00e4llet enligt Nilsson\/Nystr\u00f6m att byggbranschen idag \u00e4r starkt oligopolistisk med fyra dominerande byggf\u00f6retag: Skanska, Peab, NCC och JM. Dessa bolag str\u00e4var efter att uppr\u00e4tth\u00e5lla en bristsituation som fr\u00e4mjar l\u00f6nsamheten. Nilsson och Nystr\u00f6ms f\u00f6rslag till f\u00f6rb\u00e4ttring \u00e4r uppfriskande handfast f\u00f6r att komma fr\u00e5n socialdemokratiskt h\u00e5ll: \u201dB\u00e4st f\u00f6r att motverka detta vore tillkomsten av en stor frist\u00e5ende akt\u00f6r i byggbranschen som verkar i allm\u00e4nintresset. Sabo, de allm\u00e4nnyttiga bostadsbolagens samorganisation, borde vara idealisk f\u00f6r denna uppgift. D\u00e5 skulle allm\u00e4nnyttan runt om i landet kunna g\u00e5 in i rollen som aktiva byggherrar och inte bara vara f\u00f6rvaltande fastighetsbolag\u201d<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Skatteuttaget<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/h6>\n
Det man fr\u00e4mst saknar i boken \u00e4r ett ordentligt resonemang om niv\u00e5n p\u00e5 det svenska skatteuttaget. F\u00f6rfattarna konstaterar att det minskat fr\u00e5n toppnoteringen p\u00e5 50,4 procent av BNP 1990 till 43 procent 2015<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>,<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> men de utvecklar inga tankeg\u00e5ngar om hur de h\u00e4r skulle vilja g\u00e5 fram. Det \u00e4r dock en massiv skattes\u00e4nkning som \u00e4gt rum sedan 1990, p\u00e5 i \u00e5r totalt 297 miljarder kronor 2015 j\u00e4mf\u00f6rt med om 1990 \u00e5r niv\u00e5 skulle g\u00e4llt. Nilsson\/Nystr\u00f6m f\u00f6r ist\u00e4llet ett resonemang om att EU i stort b\u00f6r finansiera de v\u00e4xande kostnaderna f\u00f6r flyktingmottagningen med \u00f6kad sedelutgivning, som \u00f6ronm\u00e4rks till en expanderande offentlig konsumtion. Men det \u00e4r v\u00e4l mycket tveksamt om det \u00e4t tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att sl\u00e5 in p\u00e5 en mer expansiv ekonomisk politik generellt, vilket utifr\u00e5n en rad resonemang i boken \u00e4r det f\u00f6rfattarna tycks f\u00f6respr\u00e5ka.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/h6>\n

Att l\u00e4sa Flyktingkrisen och den svenska modellen f\u00f6r tankarna till en annan bok och en annan tid; Gunnar Myrdals mycket l\u00e4sv\u00e4rda <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Hur styrs landet <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>fr\u00e5n 1982 d\u00e4r den svenska samh\u00e4llsvetenskapens d\u00e5varande grand old man f\u00f6retog en kritisk granskning av den v\u00e4lf\u00e4rdsstat, som efter den snabba utbyggnaden p\u00e5 1960- och 70-talet vid denna tid stod p\u00e5 sin h\u00f6jdpunkt. I m\u00e5ngt och mycket t liknar Nilsson\/Nystr\u00f6ms ansats Myrdals och boken ger l\u00e4saren en vidare f\u00f6rst\u00e5else av hur det r\u00e5dande samh\u00e4llsmaskineriet \u2013 med dess brister och styrkor \u2013 fungerar. <<<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/h6>\n
Anders Karlsson<\/span><\/span><\/span><\/h6>\n
ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion, \u00e4r skribent p\u00e5 Internationalen och medlem av Socialistiska Partiet.<\/span><\/span><\/span><\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kan Sverige bli mer j\u00e4mlikt? Det socialdemokratiska f\u00f6rfattarparet Anders Nilsson och \u00d6rjan Nystr\u00f6m har gett ut en rad b\u00f6cker d\u00e4r den svenska samh\u00e4llsutvecklingen analyseras och d\u00e4r f\u00f6rfattarna dessutom presenterar egna uppslag till f\u00f6r\u00e4ndring. I sin senaste bok Flyktingkrisen och den … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[584],"tags":[612,611,610,613,614],"class_list":["post-1700","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-socialdemokrati","tag-anders-nilsson-och-orjan-nystrom","tag-arbetsmarknad","tag-bostadspolitik","tag-flyktingkrisen","tag-svenska-modellen"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1700","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1700","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1700"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1700\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1704,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1700\/revisions\/1704"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1700"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1700"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1700"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}