{"id":1705,"date":"2016-12-30T17:07:53","date_gmt":"2016-12-30T16:07:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1705"},"modified":"2020-10-30T23:42:11","modified_gmt":"2020-10-30T22:42:11","slug":"1705","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2016\/12\/30\/1705\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Maoism p\u00e5 avv\u00e4gar<\/span><\/p>\n

Jan Myrdals beslut att skriva i den h\u00f6gerextrema tidskriften Nya Tider har orsakat en debatt d\u00e4r \u00e4ven delar av den v\u00e4nster som st\u00e5tt honom n\u00e4ra \u2013 Clart\u00e9, Fib\/Kulturfront och de sista \u00e5ren \u00e4ven \u201dr-arna\u201d i Kommunistiska Partiet \u2013 nu tar avst\u00e5nd fr\u00e5n honom.<\/b><\/p>\n

\"qmyrdal-nya_tider\"<\/a>Att Myrdal nu f\u00f6ljer samma logik som Nils Flyg i trettiotalets Socialistiska Partiet (som hamnade i samarbete med den tidens bruna krafter) \u00e4r inte en blixt fr\u00e5n klar himmel. Hela Myrdals historia har pekat mot m\u00f6jligheten av ett s\u00e5dant steg. Dels handlar det om den variant av f\u00f6rvriden \u201dmarxism-leninism\u201d som Myrdal tillh\u00f6rt, i realiteten Stalins och maoismens politik och ideologi. Dels handlar det antagligen till viss del om Myrdals speciella personliga karakt\u00e4r \u2013 alla fr\u00e5n den stalinist-maoistiska traditionen g\u00e5r ju inte den v\u00e4g Myrdal nu betr\u00e4der.<\/p>\n

Men l\u00e5t oss b\u00f6rja med den ideologiska bakgrunden och med en historisk genomg\u00e5ng. Myrdal och andra mao-stalinister har alltid talat sej varma f\u00f6r \u201denhetsfronten\u201d. I deras teori kring begreppet g\u00e4ller det att se var \u201dhuvudmots\u00e4ttningen\u201d g\u00e5r och skapa allianser utifr\u00e5n detta. Faktum \u00e4r att mao-stalinisterna aldrig f\u00f6rst\u00e5tt vad den Kommunistiska Internationalen verkligen menade med enhetsfrontstaktiken n\u00e4r den lanserades 1922. Taktiken byggde p\u00e5 konstaterandet att den revolution\u00e4ra stormv\u00e5g – som inneburit seger genom oktoberrevolutionen i Ryssland och revolution\u00e4ra resningar i Ungern, Finland, Tyskland och en f\u00f6rrevolution\u00e4r situation i flera l\u00e4nder – nu ebbat ut. Arbetarr\u00f6relsen hade splittrats och p\u00e5 de flesta h\u00e5ll hade socialdemokratin slutit upp bakom den borgerliga staten. I Tyskland hade de socialdemokratiska ledarna beg\u00e5tt \u00f6ppet f\u00f6rr\u00e4deri, vilket manifesterades i deras inblandning i morden p\u00e5 Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg. Resultatet var en avgrundsdjup spricka mellan socialdemokrater och kommunister.<\/p>\n

Icke desto mindre f\u00f6reslog Komintern 1922 en prolet\u00e4r enhetsfront mellan partierna och deras sympatis\u00f6rer. Den socialdemokratiska ledningen hade beg\u00e5tt f\u00f6rr\u00e4deri 1914 och 1918-19, men den kommunistiska internationalen kunde konstatera att detta inte lett till att proletariatet i n\u00e5gon h\u00f6g grad l\u00e4mnat socialdemokratin. I vissa l\u00e4nder hade kommunisterna nu majoriteten av de politiskt organiserade arbetarna bakom sig men i m\u00e5nga andra var socialdemokratin dominerande. De socialdemokratiska arbetarna delade de kommunistiska arbetarnas klassintresse. De var ideologiskt splittrade men hade samma behov och attackerades av samma fiende. Denna grund av gemensamma intressen i den omedelbara klasskampen var utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r Kominterns f\u00f6rslag om prolet\u00e4r enhetsfront, en enhet p\u00e5 klasskampens grund.<\/p>\n

N\u00e4r Stalin och hans allierade efter Lenins d\u00f6d tillskansade sig den avg\u00f6rande makten i Sovjetunionens kommunistiska parti gled man bort fr\u00e5n denna klasskampspolitik. Ist\u00e4llet menade Stalin, Bucharin med flera att man till exempel i Kina skulle underordna sig den borgerliga \u201ddemokratiska\u201d r\u00f6relsen Guomindang under Chiang Kai-cheks ledning. V\u00e4nstern inom partiet (Trotskij med flera) motsatte sej denna politik \u2013 och de fick r\u00e4tt. I tv\u00e5 blodiga massakrer i Shanghai och Kanton massakrerades kommunisterna av Guomindangs \u201ddemokrater\u201d.<\/p>\n

1929 slog Stalinregimen om och f\u00f6rklarade att nu g\u00e4llde \u201dKlass mot Klass\u201d. Omsv\u00e4ngningen speglade den desperata situationen i Sovjetunionen och behovet av segerrika revolutioner som kunde bryta Sovjetunionens isolering. Men \u201dklass mot klass-politiken\u201d var inte en \u00e5terg\u00e5ng till Kommunistiska Internationalens prolet\u00e4ra enhetsfront. Det var i st\u00e4llet en ultrav\u00e4nsteristisk desperat politik med orealistiska f\u00f6rhoppningar om snabba segrar f\u00f6r kommunistpartierna.<\/p>\n

I st\u00e4llet f\u00f6r enhetsfront med socialdemokratin st\u00e4mplades nu de socialdemokratiska partierna som \u201dsocial-fascister\u201d. Socialdemokratin beskrevs som den allt starkare fascistiska r\u00f6relsens \u201dtvilling\u201d. Klass mot klass \u00e4r allts\u00e5 en mycket missvisande beteckning, \u201darbetare mot arbetare\u201d hade varit mer korrekt. Denna period av Kominterns historia brukar kallas den \u201dtredje perioden\u201d. Den nu landsflyktige Trotskij s\u00e5g det katastrofala i tredje periodens politik och agiterade f\u00f6r att kommunister \u00e5ter m\u00e5ste till\u00e4mpa den prolet\u00e4ra enhetsfronten. Men varken kommunistiska eller socialdemokratiska ledare lyssnade p\u00e5 honom. Vi vet resultatet: Hitlers makt\u00f6vertagande.<\/p>\n

Folkfrontspolitiken <\/b><\/p>\n

Nu slog det Stalinledda Komintern om igen. Fascismen skulle h\u00e4danefter m\u00f6tas med frontpolitik. Men inte med prolet\u00e4r enhet utan med \u201dfolkfront\u201d. Kommunisterna och andra arbetarpartier borde nu enligt Stalin skrinl\u00e4gga klasskampen och underordna sig de liberaler och \u201dborgerliga demokrater\u201d som \u00e4nnu inte hade hoppat p\u00e5 det fascistiska t\u00e5get. I den kapitalistiska depressionens 1930-tal \u2013 d\u00e4r kapitalismen visat att den betyder \u00e5terkommande kriser, massarbetsl\u00f6shet, nedpressade l\u00f6ner och uppkomsten av fascistiska partier skulle arbetarna enligt stalinisterna inte bedriva sj\u00e4lvst\u00e4ndig klasskamp utan ist\u00e4llet begr\u00e4nsa kampen till att bevara det kapitalistiska systemet, minus fascistr\u00f6relserna. Folkfrontspolitiken var i grunden ett uttryck f\u00f6r att det stalinistiska, byr\u00e5kratstyrda Sovjetunionen nu desperat s\u00f6kte enhet med de \u201dborgerliga demokraterna\u201d och \u201dborgerliga demokratierna\u201d (imperialistmakterna Frankrike, Storbritannien etc.)<\/p>\n

Resultatet blev katastrofalt; f\u00f6r att blidka de imperialistmakter man s\u00f6kte allians med motsatte sig de av Moskva ledda kommunisterna all prolet\u00e4r klasskamp. I Spanien innebar det att stalinisterna under inb\u00f6rdeskriget med v\u00e5ld attackerade de arbetarorganisationer som verkade f\u00f6r arbetarkontroll \u00f6ver industri, infrastruktur och kollektiviseringar.<\/p>\n

De imperialistiska makterna f\u00f6rh\u00f6ll sig kallsinniga inf\u00f6r Moskvas kryperi och i augusti 1939 sl\u00f6t Stalinregimen ist\u00e4llet en non-aggressionspakt med Hitler-Tyskland. I november 1940 f\u00f6rdes till och med samtal om sovjetisk anslutning som fj\u00e4rde land i axeln Tyskland-Japan-Italien. I juni 1941 anf\u00f6ll dock Hitler Sovjetunionen och nu var det dags igen f\u00f6r folkfrontspolitik, i allians med England och USA. Efter kriget satt Stalin med Churchill och amerikanarna och delade upp Europa som vilken imperialist som helst. Det \u00e4r denna typ av allianspolitik som Jan Myrdal tagit till sig, kryddad med Mao Zedongs teorier om huvudmots\u00e4ttningar. Denna syn har inget med den prolet\u00e4ra enhetsfront som Lenin och Trotskij f\u00f6rordade. Den \u00e4r i sj\u00e4lva verket motsatsen.<\/p>\n

N\u00e4r milit\u00e4rdiktaturerna f\u00f6ll i Vietnam och Kambodja visade det sej att Pol Pots r\u00f6da khmerer i Kambodja hade en linje l\u00e5ngt ifr\u00e5n vietnamesernas. Man t\u00f6mde st\u00e4derna och drev ut befolkningen p\u00e5 landsbygden d\u00e4r de under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden skulle odla ris. Miljoner m\u00e4nniskor gick under i umb\u00e4randen eller slogs ihj\u00e4l om de opponerade sej. De r\u00f6da khmerernas styre utvecklades till ett obeskrivligt terrorv\u00e4lde och de b\u00f6rjade ocks\u00e5 g\u00f6ra r\u00e4der in i Vietnam. Till slut intervenerade vietnameserna och st\u00f6rtade Pol Pot-regimen, en intervention som r\u00e4ddade livet p\u00e5 oerh\u00f6rt m\u00e5nga kambodjaner.\"jm_i_kampuchea018\"<\/a><\/p>\n

Jan Myrdal och KFML (som varit dominerande i solidaritetsr\u00f6relsen med Vietnam) tog st\u00e4llning f\u00f6r Pol Pots r\u00f6da khmerer (som fortsatte ett gerillakrig, underst\u00f6dda av England och USA och som med imperialistmakternas st\u00f6d i \u00e5ratal fick representera Kambodja i FN) och st\u00f6dde ocks\u00e5 Kinas angreppskrig p\u00e5 Vietnam. KFML och Myrdal hade tidigare tagit st\u00e4llning f\u00f6r det kinesiska kommunistpartiet i mots\u00e4ttningen mellan Kina och Sovjet. Vietnam st\u00e4mplades nu pl\u00f6tsligt som kapitalistiskt av mao-stalinisterna. Landet hade \u201dbytt f\u00e4rg\u201d. S\u00e5dana \u201df\u00e4rgbyten\u201d kunde i mao-stalinisternas f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld ske genom politiska beslut. Sovjetunionen hade enligt dem bytt f\u00e4rg genom 20:e partikongressens beslut n\u00e4r Chrusjtjov avsl\u00f6jat Stalins brott. Det beh\u00f6ver v\u00e4l inte p\u00e5pekas att ett s\u00e5dant s\u00e4tt att se p\u00e5 produktionss\u00e4tt inte har n\u00e5got med marxism att g\u00f6ra. Kapitalism betyder verkliga best\u00e4mda relationer i ekonomin, att v\u00e4rdelagen styr utvecklingen och s\u00e5 vidare. Idag \u00e4r Vietnam kapitalistiskt, men detta kr\u00e4vde verkliga f\u00f6r\u00e4ndringar i det ekonomiska livet; inf\u00f6randet av marknadsrelationer och privat \u00e4gande.<\/p>\n

Myrdal hade med hull och h\u00e5r anammat Maos teori att \u201dhuvudmots\u00e4ttningen\u201d i v\u00e4rlden gick mellan \u201dsupermakterna\u201d och v\u00e4rldens folk. Supermakterna var USA och Sovjet, d\u00e4r Sovjet utpekades som den farligare \u201dupp\u00e5tstigande\u201d imperialistmakten. Med tiden accentuerades denna syn s\u00e5 att maoisterna i lokala konflikter till och med kunde ta st\u00e4llning f\u00f6r USA-st\u00f6dda krafter f\u00f6r att motverka \u201dsocialimperialismen\u201d.<\/p>\n

Maoismen och Sovjet<\/b><\/p>\n

I Sverige ledde det mao-stalinisterna till st\u00e4llningstagande f\u00f6r den svenska milit\u00e4rmakten eftersom \u201dSverige hotades av supermakten, det socialimperialistiska Sovjetunionen\u201d. Sovjetunionen var ju vid denna tid en djupt byr\u00e5kratiserad planekonomi med knappt styrfart. Arbetarna hade f\u00f6rvisso ber\u00f6vats den politiska makten redan p\u00e5 1920-talet men fortfarande hade den h\u00e4rskande privilegierade byr\u00e5kratin inte p\u00e5b\u00f6rjat nedrivningen av den r\u00e5dande ekonomin; att som Myrdal och SKP se denna stat som den \u201dupp\u00e5tstigande kapitalistiska imperialismen\u201d kr\u00e4ver avancerad f\u00f6rtr\u00e4ngningsf\u00f6rm\u00e5ga vad g\u00e4ller verkligheten. Men den stalinistiska traditionen har ju som vi sett tr\u00e4nat sina f\u00f6ljeslagare i just detta. F\u00f6rm\u00e5gan att skifta st\u00e5ndpunkt p\u00e5 ett logikf\u00f6raktande s\u00e4tt hade tr\u00e4nats upp till oanade h\u00f6jder. Bet\u00e4nk skiftet fr\u00e5n \u201dtredje periodens\u201d sekterism till folkfrontsperiodens kn\u00e4fall f\u00f6r borgarklassen. F\u00f6r att sedan f\u00f6lja Stalins p\u00e5bud under Molotov Ribbentrop-paktens \u00e5r, d\u00e5 fred med Nazityskland predikades och de makter som man tidigare desperat f\u00f6rs\u00f6kt blidka (Storbritannien och Frankrike) \u00e5terigen skulle f\u00f6rd\u00f6mas som imperialister, f\u00f6ljt av enhet med dessa imperialister efter Hitlers \u00f6verfall p\u00e5 Sovjetunionen.<\/p>\n

Den som accepterar dessa lappkast hade ju f\u00e5tt en god tr\u00e4ning i att f\u00f6lja husbondens r\u00f6st. Nu, efter Chrusjtjovs kritik mot Stalin, var husbonden ist\u00e4llet Kinas Kommunistiska Parti. Maoisterna tog st\u00e4llning mot den kubanska hj\u00e4lpen till Angola, och spred precis som USA myten att Kuba bara var ett verktyg f\u00f6r Sovjets str\u00e4vanden. Den kubanska milit\u00e4ra insatsen inte bara r\u00e4ddade Angola fr\u00e5n sydafrikansk invasion, utan var instrumentell f\u00f6r apartheidregimens slutliga fall.<\/p>\n

\"myrdal_mao\"<\/a>N\u00e4r Sovjetunionen gick in i Afghanistan f\u00f6r att s\u00e4kra en pro-sovjetisk regim s\u00e5g mao-stalinisterna detta som ett exempel p\u00e5 \u201dsocialimperialismens\u201d str\u00e4van efter herrav\u00e4lde \u00e4nda ned till Indiska oceanen. Man st\u00f6dde d\u00e4rf\u00f6r utan h\u00e4mningar de fundamentalister, utrustade av USA, som mobiliserade f\u00f6r sina egna reaktion\u00e4ra l\u00f6sningar. Fundamentalisternas program var inget problem f\u00f6r Myrdal och hans anh\u00e4ngare. Huvudsaken var att \u201dsocialimperialisterna\u201d besegrades. Att Sovjets invasion inte hade n\u00e5gra progressiva bevekelsegrunder \u00e4r en sak. Det kan dock inte leda socialister till att st\u00f6dja en annan sida med ett uttalat reaktion\u00e4rt program, men f\u00f6r Myrdal och KFML (som nu bytt namn till SKP) var det inga problem. Tillsammans med USA-imperialismen och alla borgerliga krafter sj\u00f6ng man fundamentalisternas lov.<\/p>\n

N\u00e4r Maos politiska linje i Kina ersattes av Deng Xiaopings \u00e5terintroduktion av kapitalism stod dock Myrdal kvar vid den maoistiska politiken. Dock kunde han inte l\u00e5ta bli att st\u00f6dja Dengs nedsl\u00e5ende av studenter och arbetare p\u00e5 Himmelska Fridens Torg 1989. Denna massaker var en viktig h\u00f6rnpelare i Dengs politik att f\u00f6rhindra allt folkligt motst\u00e5nd mot marknadsreformerna och s\u00e4kringen av den kapitalistiska restaurationen. I det l\u00e4ngsta (tills albanerna brutit med Kina) s\u00e5g \u00e4ven Myrdal Albanien under Enver Hoxha som ett f\u00f6red\u00f6me f\u00f6r arbetarklassen.<\/p>\n

Sammantaget kan vi s\u00e5ledes se att Jan Myrdal lyckas med att hamna fel i s\u00e5 gott som varje viktig fr\u00e5ga p\u00e5 v\u00e4rldsarenan. Mot bakgrund av det \u2013 utifr\u00e5n denna artikels historiska expos\u00e9 \u2013 blir ocks\u00e5 hans senaste politiska f\u00f6rflyttning \u2013 d\u00e4r han menar att Nya Tider st\u00e5r p\u00e5 r\u00e4tt sida mot USA \u2013 mindre obegriplig. <<<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare<\/p>\n

Peter Wid\u00e9n<\/strong> \u00e4r medlem av Socialistiska Partiet och f\u00f6re detta metallarbetare.<\/p>\n

\u00a0<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Maoism p\u00e5 avv\u00e4gar Jan Myrdals beslut att skriva i den h\u00f6gerextrema tidskriften Nya Tider har orsakat en debatt d\u00e4r \u00e4ven delar av den v\u00e4nster som st\u00e5tt honom n\u00e4ra \u2013 Clart\u00e9, Fib\/Kulturfront och de sista \u00e5ren \u00e4ven \u201dr-arna\u201d i Kommunistiska Partiet … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[54,615,616],"class_list":["post-1705","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-jan-myrdal","tag-maoism","tag-nya-tider"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1705","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1705","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1705"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1705\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2640,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1705\/revisions\/2640"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1705"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1705"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1705"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}