{"id":1729,"date":"2016-12-30T17:53:49","date_gmt":"2016-12-30T16:53:49","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1729"},"modified":"2016-12-30T22:55:19","modified_gmt":"2016-12-30T21:55:19","slug":"1729","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2016\/12\/30\/1729\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

VENEZUELA \u2013 Djup kris och r\u00e5oljeberoendets konsekvenser<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

\"9536-1446031795_dobichanefti\"<\/a>2<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>016 blir det sv\u00e5raste kris\u00e5ret i Venezuela p\u00e5 flera \u00e5rtionden. Den senaste krisen i den kapitalistiska v\u00e4rldsekonomin har slagit h\u00e5rt mot det exportberoende landet. Redan 2009 b\u00f6rjade \u00e5terverkningarna fr\u00e5n den internationella finanskrisen bli k\u00e4nnbara. Men det \u00e4r under de senaste tre \u00e5ren krisen har n\u00e5tt en helt ny niv\u00e5. <\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Priset p\u00e5 olja har fallit fr\u00e5n 100 dollar per fat 2013 till, som l\u00e4gst, 24 dollar i \u00e5r. De sociala, politiska och ekonomiska konsekvenserna har varit dramatiska. Enligt FNs ekonomiska kommission f\u00f6r Latinamerika och Karibien, ECLAC, minskade landets BNP med fyra procent 2014. F\u00f6rra \u00e5ret fortsatte nedg\u00e5ngen med ytterligare \u00f6ver sju procent och i \u00e5r ber\u00e4knas ytterligare en f\u00f6rs\u00e4mring med \u00f6ver sju procent. <\/span><\/span><\/p>\n

Den marxistiske ekonomen Manuel Sutherland har i sina analyser av den ekonomiska utvecklingen visat att mycket av de \u00f6kade oljeint\u00e4kterna \u2013 f\u00f6rutom att finansiera sociala reformer \u2013 gick till kraftigt \u00f6kad import av konsumtionsvaror. \u00c5r 2003 uppgick importkostnaden till 14 miljarder dollar. \u00c5r 2012 var samma siffra 78 miljarder dollar. Av denna senare summa \u201dantogs\u201d 60 procent g\u00e5 till investeringar, men detta avspeglades aldrig i n\u00e5gon \u00f6kad inhemsk produktion av kapital- och konsumtionsvaror. Snarare minskade produktionen i Venezuela \u2013 den v\u00e4xande inhemska konsumtionen t\u00e4cktes helt av import\u00f6kningen och en allt st\u00f6rre utlandsskulds\u00e4ttning. Men en hel del av denna \u201dimport\u201d har helt klart ocks\u00e5 best\u00e5tt i att korrumperade statstj\u00e4nstem\u00e4n i samarbete med privata (ofta helt fiktiva) f\u00f6retag kanaliserat stora summor ut ur landet. Kapitalflykten fr\u00e5n Venezuela har varit den h\u00f6gsta i v\u00e4rlden. <\/span><\/span><\/p>\n

Med kraftigt sjunkande exportint\u00e4kter, och d\u00e4rmed minskad import, har tillg\u00e5ng p\u00e5 basvaror, livsmedel och medicin allvarligt f\u00f6rs\u00e4mrats. Bristen p\u00e5 livsn\u00f6dv\u00e4ndiga varor tvingar stora delar av befolkningen (inte enbart statstj\u00e4nstem\u00e4n och f\u00f6retagare med dollartillg\u00e5ngar) att som en ren \u00f6verlevnadsstrategi delta i den informella, olagliga handeln. Den reall\u00f6nes\u00e4nkning och \u00f6kade fattigdom, som drabbar de mest utsatta grupperna i samh\u00e4llet h\u00e5rdast, f\u00e5r sociala konsekvenser som demoraliserar de som tidigare utgjort revolutionens sociala bas.<\/span><\/span><\/p>\n

Sutherland har p\u00e5pekat att ett m\u00f6jligt alternativ till den f\u00f6rda politiken varit att spara en del av exportint\u00e4kten under \u00e5ren av h\u00f6ga r\u00e5varupriser f\u00f6r att sedan underbalansera statsbudgeten vid det kraftiga prisfallet. Det hade inte l\u00f6st problemet med de cykliska sv\u00e4ngningarna p\u00e5 den kapitalistiska v\u00e4rldsmarknaden, men gjort det m\u00f6jligt att m\u00f6ta nedg\u00e5ngen p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n det som nu v\u00e4ljs. (F\u00f6r den som \u00e4r spanskspr\u00e5kig finns Manuel Sutherlands ekonomiska analyser av bland annat exportberoendet, reall\u00f6nes\u00e4nkningen, inflationens orsaker p\u00e5 Aporreas webbsida: aporrea.org).<\/span><\/span><\/p>\n

\"mkohut-graffiti-007\"<\/a>R\u00f6da Rummet publicerar h\u00e4r tv\u00e5 texter som belyser krisen ur olika perspektiv. Den amerikanske ekonomen Mark Weisbrot skisserar ett program f\u00f6r vad regeringen borde g\u00f6r f\u00f6r att p\u00e5 kort sikt f\u00e5 fart p\u00e5 ekonomin och stopp p\u00e5 inflationen. Den venezolanske sociologen Edgardo Lander tecknar en m\u00f6rkare bild av framtidsutsikterna i sin artikel <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>The Implosion of Venezuela\u00b4s rentier state<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>. Landers artikel \u00e4r en h\u00e5rd kritik av den r\u00e5varubaserade modell f\u00f6r utveckling som den \u201dbolivarianska revolutionen\u201d haft som grundval och vilken, trots chavismens progressiva intentioner, lett till korruption och klientism, och har lett fram till en regering som kortskitigt klamrar sig fast vid makten utan att ha f\u00f6rm\u00e5ga hantera det ekonomiska s\u00f6nderfallet eller mobilisera folkligt st\u00f6d f\u00f6r en verklig socialistisk brytning med kapitalismen: <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u201dUtmaningen \u00e4r att f\u00f6rhindra att slutet f\u00f6r Maduroregeringen blir till ett nederlag f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntningar om samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring som Venezuelas folk b\u00e4r. Chavismens anh\u00e4ngare ska inte ta p\u00e5 sig regeringens misslyckande\u201d. <\/span><\/span><\/p>\n

Det utdrag ur Landers artikel som vi h\u00e4r \u00e5terger \u00e4r en kritiskt analys av Maduroregeringens planer p\u00e5 att bryta oljeberoendet med en annan form av r\u00e5varuutvinning; mineralexport. Landers hela artikel kan l\u00e4sas p\u00e5 tni.org<\/a><\/span><\/span><\/p>\n

\"tni\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

VENEZUELA \u2013 Djup kris och r\u00e5oljeberoendets konsekvenser 2016 blir det sv\u00e5raste kris\u00e5ret i Venezuela p\u00e5 flera \u00e5rtionden. Den senaste krisen i den kapitalistiska v\u00e4rldsekonomin har slagit h\u00e5rt mot det exportberoende landet. Redan 2009 b\u00f6rjade \u00e5terverkningarna fr\u00e5n den internationella finanskrisen bli … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[13,18],"tags":[637,638],"class_list":["post-1729","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-klimat","category-latinamerika","tag-manuel-sutherland","tag-reallonesankning"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1729","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1729","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1729"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1729\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1741,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1729\/revisions\/1741"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1729"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1729"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1729"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}