{"id":1744,"date":"2016-12-30T17:50:11","date_gmt":"2016-12-30T16:50:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1744"},"modified":"2017-01-04T01:26:02","modified_gmt":"2017-01-04T00:26:02","slug":"1744","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2016\/12\/30\/1744\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Venezuelas ekonomiska kris: Betyder den att v\u00e4nstern misslyckats?<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0Mark Weisbrot<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"billetes_de_cien-bs-4\"<\/a>I<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>nternationella medier har under l\u00e5ng tid nu levererat en oavbruten kanonad av historier och ledarkommentarer (ibland sv\u00e5ra att skilja fr\u00e5n varandra) om sammanbrottet f\u00f6r Venezuelas ekonomi. Brist p\u00e5 mat och l\u00e4kemedel, timsl\u00e5ngt k\u00f6ande efter basvaror, inkomster som urholkas av tresiffrig inflation, och till och med matupplopp, dominerar medierapporteringen.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

De konventionella f\u00f6rklaringarna till den r\u00e5dande ekonomiska h\u00e4rvan \u00e4r ganska f\u00f6ruts\u00e4gbara. \u201dSocialismen\u201d har misslyckats \u2013 det spelar ingen roll att merparten av de jobb som skapades under Hugo Chavez tid var i den privata sektorn, eller att staten som institution \u00e4r betydligt mindre \u00e4n i till exempel Frankrike. Det var ett misslyckat experiment fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan, sl\u00e5r man fast.<\/span><\/span><\/p>\n

Enligt den h\u00e4r sortens skildringar s\u00e5 var det nationaliseringar, n\u00e4ringslivsfientlig politik, populistiskt sl\u00f6seri under \u00e5ren med h\u00f6gt oljepris och sedan kollapsen av oljepriset fr\u00e5n 2014, som beseglade Venezuelas \u00f6de. De som sprider den h\u00e4r sortens f\u00f6rklaringar menar att den ned\u00e5tg\u00e5ende spiralen kommer att forts\u00e4tta tills chavisterna tvingats bort fr\u00e5n makten antingen genom val eller en statskupp (de flesta av f\u00f6rst\u00e5sigp\u00e5arna verkar inte bry sig om vilket).<\/span><\/span><\/p>\n

Verkligheten \u00e4r dock lite mer komplicerad. F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 fungerade det Bolivarianska experimentet ganska hyfsat fram till 2014 \u2013 efter det att Ch\u00e1vezregeringen f\u00e5tt kontroll \u00f6ver den nationella oljeindustrin s\u00e5 v\u00e4xte realinkomsterna per capita med tv\u00e5 procent \u00e5rligen. Det var en enorm f\u00f6r\u00e4ndring j\u00e4mf\u00f6rt med den 20 \u00e5r l\u00e5nga nedg\u00e5ngen f\u00f6re Ch\u00e1vez, d\u00e5 BNP per capita minskade med i snitt 1.2 procent per \u00e5r. Mellan 2004 och 2014 sj\u00f6nk fattigdomen med 49 procent och den extrema fattigdomen med 63 procent \u2013 och detta innefattar bara rena kontantint\u00e4kter. Till det ska l\u00e4ggas att antalet personer \u00f6ver 60 \u00e5r som fick offentligt finansierad pension tredubblades och att miljontals venezolaner fick tillg\u00e5ng till sjukv\u00e5rd och utbildning. De h\u00e4r framstegen under en tio\u00e5rsperiod f\u00f6rklarar att regeringspartiet PSUV kunde f\u00e5 41 procent av r\u00f6sterna i parlamentsvalet i december 2015, trots sv\u00e5rartad varubrist, inflation p\u00e5 180 procent och djup ekonomisk recession.<\/span><\/span><\/p>\n

Men f\u00f6r att komma tillbaka till den ned\u00e5tg\u00e5ende spiralen under de senaste tre \u00e5ren: Var den oundviklig? Och kan den inte brytas f\u00f6rr\u00e4n PSUV l\u00e4mnar ifr\u00e5n sig makten? F\u00f6r att besvara de h\u00e4r fr\u00e5gorna s\u00e5 m\u00e5ste vi titta p\u00e5 hur Venezuela hamnade i den h\u00e4r situationen och vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att komma ur den.<\/span><\/span><\/p>\n

Bakgrunden till den ekonomiska nedg\u00e5ngen<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

H\u00f6sten 2012 begr\u00e4nsade regeringen drastiskt m\u00f6jligheterna att v\u00e4xla till sig utl\u00e4ndsk valuta, och ytterligare \u00e5tg\u00e4rder med samma syfte vidtogs i februari 2013. Det var vid den h\u00e4r tidpunkten som bristen p\u00e5 basvaror kraftigt \u00f6kade och inflationen och dollarkursen p\u00e5 den svarta marknaden sk\u00f6t i h\u00f6jden. Den officiella v\u00e4xelkursen, det pris till vilket regeringen s\u00e5lde de dollar man fick fr\u00e5n fr\u00e5n oljehandeln, var satt till 6.3 Bolivares Fuertes (Bs.F) per dollar. Men en parallell marknad fanns redan och bristen p\u00e5 dollar drev upp kursen p\u00e5 denna. Kurs\u00f6kningen p\u00e5 den parallella marknaden \u00f6kade inflationen eftersom det \u00f6kade priserna p\u00e5 importerade varor. Och n\u00e4r inflationen stiger vill fler k\u00f6pa dollar eftersom man ser dollarn som en v\u00e4rdes\u00e4kring av tillg\u00e5ngarna gentemot den v\u00e4rdeminskning inflationen inneb\u00e4r. Vilket driver upp dollarpriset, vilket \u00f6kar inflationen ytterligare, och s\u00e5 vidare. I oktober 2012 l\u00e5g inflationen p\u00e5 18 procent och pris\u00f6kningen p\u00e5 den parallella dollarmarknaden p\u00e5 13 procent. Mot slutet av 2015 var inflationen p\u00e5 180 procent och kurs\u00f6kningen p\u00e5 den parallella dollarmarknaden 833 procent. Bristen p\u00e5 konsumtionsvaror och andra varor bidrar ocks\u00e5 till att f\u00f6rst\u00e4rka inflationsspiralen och f\u00f6rv\u00e4rras i sin tur som en f\u00f6ljd av den. <\/span><\/span><\/p>\n

Det f\u00f6rsta kvartalet 2014 befann sig Venezuela redan i recession trots att oljepriset p\u00e5 den internationella marknaden l\u00e5g p\u00e5 \u00f6ver 100 dollar per fat. I januari 2015 hade priset fallit till 48 dollar och ligger kvar p\u00e5 ungef\u00e4r samma niv\u00e5 idag. Detta utarmade regeringens int\u00e4kter i motsvarande grad och regeringen hemf\u00f6ll \u00e5t att trycka pengar f\u00f6r att t\u00e4cka utgifter. Att \u00f6ka penningm\u00e4ngden leder inte automatiskt till \u00f6kad inflation, men i den r\u00e5dande ekonomiska kontexten med en redan p\u00e5g\u00e5ende inflationsspiral s\u00e5 gjorde det absolut det.<\/span><\/span><\/p>\n

Sedan mars i \u00e5r har kursen p\u00e5 den parallella dollarmarknaden fallit fr\u00e5n en topp p\u00e5 1 211 till ungef\u00e4r 1 024 Bs.F per dollar \u2013 ett fall p\u00e5 cirka 15 procent i f\u00f6rh\u00e5llande till den inhemska valutan \u2013 efter att oavbrutet ha stigit i \u00f6ver tre \u00e5r. Samtidigt har regeringen l\u00e5tit dollarkursen stiga p\u00e5 en tredje marknad, den s\u00e5 kalla SIMADI- eller DICOM-kursen. Den ligger nu runt 640 Bs.F per dollar, eller p\u00e5 \u00f6ver 60 procent av kursen p\u00e5 den parallella marknaden.<\/span><\/span><\/p>\n

Detta betyder inte att ekonomin \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att stabiliseras.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 \u00e4r den parallella v\u00e4xelkursen fortfarande 100 g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n den officiella. F\u00f6r det andra s\u00e5 \u00e4r en av de huvudsakliga orsakerna till att inflationsspiralen bromsat in den f\u00f6rdjupade recessionen i sig. Det \u00e4r betydligt f\u00e4rre m\u00e4nniskor som nu har r\u00e5d att k\u00f6pa dollar, och m\u00e5nga f\u00f6rbrukar sina dollarbesparingar f\u00f6r att k\u00f6pa n\u00f6dv\u00e4ndiga varor. Detta har tryckt ner priset p\u00e5 dollar p\u00e5 den parallella marknaden.<\/span><\/span><\/p>\n

Det h\u00e4r inneb\u00e4r att Venezuelas ekonomi inte kan \u00e5terh\u00e4mta sig under det nuvarande v\u00e4xelkurssystemet. Man \u00e4r fast i recessionen. <\/span><\/span><\/p>\n

Dessutom skapar systemet med olika v\u00e4xelkurser, och de v\u00e4ldiga skillnaderna mellan dem, enorma incitament f\u00f6r korruption. Var och en som har tillg\u00e5ng till officiella dollar kan berika sig genom att s\u00e4lja dem p\u00e5 svarta marknaden som i stort sett alla har \u00e5tkomst till.<\/span><\/span><\/p>\n

\"venezuela_economy\"<\/a>Men det \u00e4r inte bara genom det officiella v\u00e4xelkurssystemet som regeringens dollarint\u00e4kter g\u00e5r f\u00f6rlorade. Bensinpriset ligger, \u00e4ven efter vissa h\u00f6jningar den senaste tiden, p\u00e5 p\u00e5 6 Bs.F per liter – vilket motsvarar cirka 10 \u00f6re m\u00e4tt med SIMADI-v\u00e4xelkursen. \u00c4ven gas och elektricitet \u00e4r kraftigt subventionerat. Dessa subventioner kostar regeringen \u00f6ver 13 procent av bruttonationalprodukten. Som j\u00e4mf\u00f6relse till den siffran kan man n\u00e4mna att den amerikanska regeringens totala skatteint\u00e4kter uppgick till 10.6 procent av BNP. Samtidigt har man priskontroller som \u00e4r sv\u00e5ra eller om\u00f6jliga att uppr\u00e4tth\u00e5lla i den nuvarande ekonomiska situationen. Under 2015 steg konsumentpriserna i allm\u00e4nhet med 180 procent, medan matpriserna som ska vara priskontrollerade steg med 300 procent, ett otvetydigt tecken p\u00e5 att systemet med priskontroll inte fungerar.<\/span><\/span><\/p>\n

En m\u00f6jlig v\u00e4g till \u00e5terh\u00e4mtning<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

Miljontals venezolaner lever nu p\u00e5 att med olika metoder utnyttja de obalanser mellan olika marknader som uppst\u00e5tt \u2013 alltifr\u00e5n att k\u00f6a i timtal f\u00f6r att komma \u00f6ver ett litet parti subventionerad mat och sedan s\u00e4lja det vidare, handla med valuta p\u00e5 den parallella marknaden eller s\u00e4lja stulna varor. \u00c4ven en diktatur med tillg\u00e5ng till ansenlig repressiv makt f\u00f6r att sl\u00e5 ned p\u00e5 alla illegala transaktioner skulle ha mycket sv\u00e5rt att h\u00e5lla ig\u00e5ng en fungerande ekonomi med s\u00e5 snedvridna prismekanismer. Men Venezuela \u00e4r ingen diktatur; i sj\u00e4lva verket \u00e4r statsmakten svag n\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rm\u00e5gan att uppr\u00e4tth\u00e5lla lag och ordning.<\/span><\/span><\/p>\n

Det st\u00e5r allts\u00e5 klart att det beh\u00f6vs genomgripande reformer f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng ekonomin igen. <\/span><\/span><\/p>\n

Sydamerikanska nationernas union (UNASUR) hat samlat en grupp ekonomer som leds av f\u00f6re detta presidenten i Dominikanska republiken, Leonel Fern\u00e1ndez, vilka har tagit fram ett antal reformf\u00f6rslag. (F\u00f6r att undvika alla missf\u00f6rst\u00e5nd; – Ja, jag ing\u00e5r i gruppen).<\/span><\/span><\/p>\n

Den mest uppenbara f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r att skapa ett enhetligt v\u00e4xelkurssystem. Detta b\u00f6r ske snabbt och i ett enda steg. Regeringen skulle kunna auktionera ut en best\u00e4md m\u00e4ngd dollar per dag och l\u00e5ta tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan best\u00e4mma kursen. \u00c4ven om det verkar skr\u00e4mmande att l\u00e5ta valutan flyta s\u00e5 skulle dollarpriset otvivelaktigt stabilisera sig p\u00e5 en avsev\u00e4rt l\u00e4gre niv\u00e5 \u00e4n den nuvarande kursen p\u00e5 den parallella marknaden. Flytande v\u00e4xelkurs \u00e4r i praktiken enda s\u00e4ttet att hindra att man sl\u00f6sar bort statsmakten reserv av utl\u00e4ndsk valuta i fruktl\u00f6sa f\u00f6rs\u00f6k att bibeh\u00e5lla en \u00f6verv\u00e4rderad fast v\u00e4xelkurs.<\/span><\/span><\/p>\n

Eftersom devalveringar i allm\u00e4nhet leder till pris\u00f6kningar s\u00e5 m\u00e5ste man skydda \"workers-jpeg\"<\/a>folkflertalet fr\u00e5n effekterna av \u00f6kade kostnader p\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga varor, inklusive mat. Detta kan g\u00f6ra genom en omfattande utvidgning av regeringens nuvarande system Tarjeta Misiones Socialistas \u2013 ett ransoneringssystem som ger direkt st\u00f6d till familjer med l\u00e5ga inkomster \u2013 vilket skulle kunna kompensera f\u00f6r pris\u00f6kningarna. Det h\u00e4r systemet b\u00f6r vara p\u00e5 plats innan man inf\u00f6r den enhetliga v\u00e4xelkursen.<\/span><\/span><\/p>\n

Energisubventionerna skulle sedan kunna fasas ut \u00f6ver 18 m\u00e5nader. F\u00f6r att g\u00f6ra det politiskt och ekonomiskt acceptabelt skulle regeringens \u00f6kade inkomster fr\u00e5n energiprish\u00f6jningarna kunna tillf\u00f6ras Tarjetassystemet (tarjetas=kort, det vill s\u00e4ga ransoneringskort). Det skulle var en nettovinst f\u00f6r den stora majoriteten av medborgare. En del av priskontrollerna \u2013 innefattande s\u00e5dana som leder till att vissa producenter m\u00e5ste s\u00e4lja till priser som inte t\u00e4cker produktionskostnaderna \u2013 skulle fasas ut.<\/span><\/span><\/p>\n

Andra \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rsvara folks levnadsstandard innefattar l\u00f6ner som indexregeras i f\u00f6rh\u00e5llande till inflationen och skapandet av tillf\u00e4lliga offentliga syssels\u00e4ttningsprogram f\u00f6r att skapa arbeten. S\u00e5dant kan finansieras med en f\u00f6rm\u00f6genhetsskatt av samma typ som man inf\u00f6rt i Colombia och med beskattning av finansiella transaktioner.<\/span><\/span><\/p>\n

Regeringen kan finansiera omst\u00e4llningen genom att s\u00e4lja en del av sina utl\u00e4ndska tillg\u00e5ngar. Samtidigt m\u00e5ste man omstrukturera sina l\u00e5n f\u00f6r att reducera de utgifter, i form av r\u00e4ntor och amorteringar, p\u00e5 17 miljoner dollar som f\u00f6rfaller till betalning de kommande 18 m\u00e5naderna.<\/span><\/span><\/p>\n

Allt detta \u00e4r g\u00f6rbart \u00e4ven med nuvarande oljepriser eftersom Venezuela redan anpassat sin import till de fallande oljepriserna, vilka st\u00e5r f\u00f6r 90 procent av landets dollarint\u00e4kter. Det h\u00e4r har inneburit en enorm omst\u00e4llning; importen har fallit med mer \u00e4n h\u00e4lften sedan 2012. Som j\u00e4mf\u00f6relse kan n\u00e4mnas att Grekland, efter sex \u00e5r av ekonomisk depression minskat sin import med 28 procent.<\/span><\/span><\/p>\n

Dock inneb\u00e4r det ocks\u00e5 att den tunga biten i omst\u00e4llningen \u2013 vilken kr\u00e4ver att befolkningen s\u00e4nker sin levnadsstandard f\u00f6r att drastiskt minska importen \u2013 redan har skett. Det \u00e4r prisrelationerna som nu m\u00e5ste justeras f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtningen ska vara m\u00f6jlig. F\u00f6ljaktligen kan Venezuela f\u00e5 ig\u00e5ng tillv\u00e4xten ganska snabbt utan den utdragna recession som nyliberala \u00e5tg\u00e4rdsprogram normalt leder till.<\/span><\/span><\/p>\n

V\u00e4nsterkritik av de f\u00f6reslagna reformerna<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

Stora delar av v\u00e4nstern \u2013 inklusive folk inom regeringen och i regeringspartiets PSUV:s bas \u2013 mots\u00e4tter sig de h\u00e4r ekonomiska reformerna. Man tror att det \u00e4r ett \u201dpaket\u201d liknande de som Internationella Valutafondens eller andra nyliberala reformer som tidigare \u00f6kade fattigdomen. De ser den fasta v\u00e4xelkursen som socialistisk och en flytande kurs om en \u201dmarknadsreform\u201d. Men i sj\u00e4lva verket s\u00e5 utg\u00f6r den informella dollarekonomin en av de mest destruktiva \u201dfria marknader\u201d som finns; det \u00e4r den v\u00e4rsta formen av \u201dbanditkapitalism\u201d f\u00f6r att anv\u00e4nda ett uttryck som Hugo Ch\u00e1vez myntade. (Ch\u00e1vez sj\u00e4lv l\u00e4t valutan flyta under en period i februari 2002, och dollarreserven \u00f6kade faktiskt d\u00e5 trots att det r\u00e5dde allvarlig politisk instabilitet.) Och vi ska h\u00e5lla i minnet att IMF f\u00f6respr\u00e5kade fasta, \u00f6verv\u00e4rderade v\u00e4xelkurser – med f\u00f6r\u00f6dande resultat – i Argentina, Brasilien, Ryssland och ett antal asiatiska l\u00e4nder under de sista \u00e5ren av f\u00f6rra \u00e5rhundradet.<\/span><\/span><\/p>\n

Det finns inget nyliberalt med ett program d\u00e4r regeringen skapar syssels\u00e4ttning, inflationsskyddar l\u00f6nerna (vilket man inte gjort sedan inflationen sk\u00f6t i h\u00f6jden f\u00f6r n\u00e4stan fyra \u00e5r sedan), subventionerar mat och n\u00f6dv\u00e4ndighetsprodukter i stor skala och \u00f6verhuvudtaget skyddar folk i allm\u00e4nhet fr\u00e5n effekterna av anpassningen av de relativa priserna.<\/span><\/span><\/p>\n

Trots det s\u00e5 finns det folk p\u00e5 v\u00e4nsterkanten som tror att Venezuela kan \u00e5terh\u00e4mta sig utan att \u00e5tg\u00e4rda sina mest grundl\u00e4ggande och destruktiva ekonomiska obalanser. Regeringsr\u00e5dgivaren Alfredo Serrano publicerade den f\u00f6rste september i \u00e5r en artikel p\u00e5 2 700 ord, Las Tesis Econ\u00f3micas del Chavismo, utan att det dysfunktionella v\u00e4xelkurssystemet n\u00e4mndes.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Den amerikanska regeringen som har f\u00f6respr\u00e5kat \u201dregimf\u00f6r\u00e4ndring\u201d i Venezuela de senaste 15 \u00e5ren f\u00f6rs\u00f6ker samtidigt att destablisera ekonomin ytterligare. I mars 2016 deklarerade president Obama p\u00e5 nytt att Venezuela utg\u00f6r ett \u201dosedvanligt och extraordin\u00e4rt hot mot USA:s nationella s\u00e4kerhet\u201d och inf\u00f6rde ekonomiska sanktioner. Det \u00e4r sanktioner som i sig inte \u00e4r ekonomiskt viktiga, men de s\u00e4nder en signal till investerare som v\u00e4l vet vad som h\u00e4nder med l\u00e4nder som klassas som \u201dextraordin\u00e4ra hot\u201d mot USA. Obamaadministrationen har ocks\u00e5 pressat amerikanska finansiella institutioner till att inte g\u00f6ra aff\u00e4rer med Venezuela.<\/span><\/span><\/p>\n

De internationella medief\u00f6retagen och deras vanliga informat\u00f6rer spelar ocks\u00e5 sin standardroll och en del av de rapporter de l\u00e4mnar om tillst\u00e5ndet i landet \u00e4r helt fel. Under 2025 spreds rapporter om att andelen som lever under fattigdomsstrecket \u00f6kat med 76 procent, vilket var praktiskt om\u00f6jligt.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> IMF, som har en l\u00e5ng historia av politiskt motiverat prognosmakande, f\u00f6rutsp\u00e5dde att BNP skulle minska med 10 procent f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r, medan den verkliga siffran blev 5.7 procent.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> Medierna vidarrapporterar IMF:s inflationsprognoser f\u00f6r 2016 p\u00e5 720 procent fast\u00e4n det f\u00f6rmodligen blir betydligt mindre.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> Det h\u00e4r f\u00f6rst\u00e4rker bilden av att mediebolagen hyser en extrem fientlighet gentemot Venezuela att man inte drar sig f\u00f6r att \u00f6verdriva ens n\u00e4r landet genomg\u00e5r sin v\u00e4rsta ekonomiska kris p\u00e5 \u00e5rtionden. Men \u00e4ven under den ekonomiska boomen mellan 2003 och 2008 d\u00e5 syssels\u00e4ttningsgraden \u00f6kade snabbt och fattigdomen f\u00f6ll s\u00e5 var det sv\u00e5rt att hitta n\u00e5got positivt om Venezuela i de stora medierna.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det b\u00f6r hursomhelst st\u00e5 klart att Venezuela inte kommer att \u00e5terh\u00e4mta sig, \u00e4ven om oljepriserna snabbt skulle b\u00f6rja stiga, utan att man genomf\u00f6r rej\u00e4la reformer som l\u00f6ser de v\u00e4rsta ekonomiska obalanserna. <<<\/span><\/span><\/p>\n

Truthout, 27 oktober 2016 <\/span><\/span><\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Peter Jervelycke Belfrage<\/span><\/span><\/p>\n

\"weisbrot2\"<\/a>Artikelf\u00f6rfattare: Mark Weisbrot<\/b> \u00e4r ekonom och f\u00f6rfattare, en av grundarna av den progressiva tankesmedjan Center for Economic and Policy Research i Washington.<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Venezuelas ekonomiska kris: Betyder den att v\u00e4nstern misslyckats? \u00a0Mark Weisbrot Internationella medier har under l\u00e5ng tid nu levererat en oavbruten kanonad av historier och ledarkommentarer (ibland sv\u00e5ra att skilja fr\u00e5n varandra) om sammanbrottet f\u00f6r Venezuelas ekonomi. Brist p\u00e5 mat och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[644,647,643,646,645],"class_list":["post-1744","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-chavismo","tag-devalvering","tag-mark-weisbrot","tag-vaxelkurssystem","tag-venezuela-recession"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1744","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1744","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1744"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1744\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1749,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1744\/revisions\/1749"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1744"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1744"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1744"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}