{"id":1801,"date":"2017-07-04T23:08:09","date_gmt":"2017-07-04T22:08:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1801"},"modified":"2017-07-04T23:12:02","modified_gmt":"2017-07-04T22:12:02","slug":"1801","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2017\/07\/04\/1801\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Nyliberal utbildningspolitik i Trumps Amerika<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Vad kan Trumpadministrationens makttilltr\u00e4de betyda f\u00f6r det amerikanska skolv\u00e4sendet? Mattias B\u00f6rjesson sk\u00e4rsk\u00e5dar ett omr\u00e5de som hamnat i medial skugga.<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"TRUMPRfb\"<\/a>Valet av Donald Trump till amerikansk president har enligt m\u00e5nga borgerliga bed\u00f6mare inneburit ett brott med n\u00e5gra av den nyliberala ortodoxins grundsatser, som internationell frihandel och utlokalisering av produktion till l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder. Efter Trumps f\u00f6rsta tre m\u00e5nader som president finns det inte mycket som tyder p\u00e5 att han kommer fullf\u00f6lja den protektionistiska ekonomiska politik som utlovades under valkampanjen. Men oavsett om Trumps politik skulle leda till ett brott med frihandelspolitiken, r\u00e5der ingen tvekan om att hans politik inneb\u00e4r en fullf\u00f6ljning av den nyliberala linjen n\u00e4r det handlar om skattes\u00e4nkningar f\u00f6r de rika och privatisering av det offentliga skolv\u00e4sendet. G\u00e4llande utbildningspolitiken har det aldrig ens p\u00e5 ett retoriskt plan funnits n\u00e5gra tvivel om Trumps ambitioner. S\u00e5v\u00e4l under valkampanjen som under sina f\u00f6rsta m\u00e5nader som president har Trump drivit en tydligt nyliberal linje med f\u00f6rslag om inf\u00f6rande av \u00f6kad individuell frihet vid val av skola och offentlig finansiering av privata skolor (skolpengsystem). Trumps val av Betsy DeVos, anh\u00e4ngare och propagandist f\u00f6r privata skolval och vinstdrivande skolor, som utbildningsminister ger en klar signal om politikens inriktning. Fr\u00e5n svensk utg\u00e5ngspunkt kanske dessa f\u00f6rslag inte framst\u00e5r som s\u00e4rskilt radikala. Det handlar ju om mer eller mindre samma reformer som genomf\u00f6rdes i det svenska skolsystemet f\u00f6r \u00f6ver tjugo \u00e5r sedan fr\u00e5n slutet av 1980-talet och fram till mitten av 1990-talet. Men i en amerikanske kontext utg\u00f6r faktiskt Trumps utbildningspolitik en kursoml\u00e4ggning i j\u00e4mf\u00f6relse med f\u00f6reg\u00e5ende presidentadministrationer. Medan Sverige har varit ett nyliberalt f\u00f6reg\u00e5ngsland i utbildningspolitiken \u00e4r skolan i USA, med vissa regionala undantag, fortfarande huvudsakligen en offentlig angel\u00e4genhet. Reformer i enskilda delstater och st\u00e4der, som inf\u00f6randet av skolpengsystem och Charter schools, f\u00f6r\u00e4ndrar inte bilden av ett land d\u00e4r nyliberala reformf\u00f6rslag har haft sv\u00e5rt att vinna nationellt st\u00f6d f\u00f6r en mer grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndring av det amerikanska skolsystemet som helhet.<\/p>\n

Motkrafter<\/strong><\/p>\n

Det starka motst\u00e5ndet mot en privatisering av skolan i USA illustreras av att Betsy DeVos godk\u00e4ndes av Senaten med minsta m\u00f6jliga marginal. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i USA:s historia kr\u00e4vdes vicepresidentens utslagsr\u00f6st f\u00f6r att en nominerad person skulle kunna ta sin plats i regeringen. I USA har l\u00e4rarfacken varit en av de starkaste motst\u00e5ndarna mot en privatisering av skolan. F\u00f6ljaktligen har den politiska h\u00f6gern sedan 1990-talet demoniserat l\u00e4rark\u00e5ren som \u00f6verbetald, inko\"charter_schools_buchheit_0\"<\/a>mpetent och v\u00e4nstervriden; och den offentliga skolan har beskrivits som i ett tillst\u00e5nd av f\u00f6rfall. Trots att forskning \u00e5ter-kommande har visat att l\u00e4rare snarare \u00e4r under-betalda i USA och att i princip samtliga gruppers utbildningsresultat f\u00f6rb\u00e4ttrats kontinuerligt sedan 1960-talet och fram\u00e5t, upprepas mantrat om en skola i kris. Sj\u00e4lvfallet pr\u00e4glas den amerikanska skolan i likhet med den svenska av en m\u00e4ngd problem. Dessa problem h\u00e4rr\u00f6r huvudsakligen fr\u00e5n den oj\u00e4mlikhet som \u00e4r en integrerad del av alla kapitalistiska samh\u00e4llen. H\u00f6gern vinner folkligt st\u00f6d f\u00f6r en konservativ utbildningspolitik genom att lyfta problem som folk upplever i skolan, exempelvis ordningsproblem eller en bristande utbildning. Frikopplade fr\u00e5n sitt samh\u00e4lleliga sammanhang kan problemen i skolan ge underlag f\u00f6r folkligt st\u00f6d f\u00f6r konservativ eller nyliberal utbildningspolitik, som erbjuder imagin\u00e4ra l\u00f6sningar p\u00e5 dessa problem. Ironiskt nog banar en s\u00e5dan beskrivning om en skola i kris v\u00e4g f\u00f6r reformer som i realiteten f\u00f6rv\u00e4rrar skolans problem. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Framtidsvy?<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> <\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Intressant i sammanhanget \u00e4r att f\u00f6rest\u00e4llningen om \u201dkrisen i skolan\u201d \u00e4ven k\u00e4nnetecknade den svenska utbildningspolitiska debatten under 1980-talet; en period som i j\u00e4mf\u00f6relse med skolkrisen under 2010-talet framst\u00e5r som mycket framg\u00e5ngsrik med ett stort m\u00e5tt av likv\u00e4rdighet likv\u00e4rdighet och h\u00f6ga utbildningsresultat. Det \u00e4r snarare 1980- och 1990-talets utbildningspolitiska reformer: inf\u00f6rande av marknadsstyrning som har lett till en verklig kris i den svenska skolan av minskad likv\u00e4rdighet och fallande utbildningsresultat. En f\u00f6r\u00e4ndring av skolan i USA motsvarande den i Sverige, det vill s\u00e4ga inf\u00f6rande av marknadsstyrning av skolan genom privata skolval och offentlig finansiering av privata skolor, kommer med st\u00f6rsta sannolikhet f\u00e5 samma negativa konsekvenser f\u00f6r den amerikanska skolan i form av \u00f6kad oj\u00e4mlikhet och f\u00f6rs\u00e4mrade utbildningsresultat, som vi redan har observerat i Sverige. Eftersom oj\u00e4mlikheten g\u00e4llande inkomst och livschanser \u00e4r l\u00e5ngt mycket st\u00f6rre i USA \u00e4n i Sverige, kommer en s\u00e5dan \u00f6kad oj\u00e4mlikhet i det amerikanska skolsystemet bidra till att f\u00f6rv\u00e4rra en redan skenande \u00f6kning av den i USA. De som skulle drabbas h\u00e5rdast av en s\u00e5dan utveckling \u00e4r de grupper som redan har \u00e5derl\u00e5tits av 40 \u00e5rs nyliberalism, arbetarklassen i vid mening men framf\u00f6rallt den afroamerikanska underklass som redan p\u00e5 grund av rassegregationen f\u00e5r utbildning i underm\u00e5liga skolor. Det \u00e5terst\u00e5r att se i vilken utstr\u00e4ckning Trump och den amerikanska h\u00f6gern lyckas med sina ambitioner p\u00e5 utbildningspolitikens omr\u00e5de. Det republikanska partiets kontroll av presidentposten, kongressen, samt en majoritet av guvern\u00f6rsposter och delstatsparlament, skapar onekligen stora m\u00f6jligheter f\u00f6r en radikal nyliberal omstrukturering av det amerikanska skolsystemet. Men det finns dock ocks\u00e5 starka motst\u00e5ndare till en s\u00e5dan utveckling i det amerikanska samh\u00e4llet, politiskt medvetna l\u00e4rarfack, en l\u00e5ng progressiv liberal tradition med den offentliga skolan som ideal samt ett st\u00f6d f\u00f6r den \u201degna\u201d offentliga skolan i lokalsamh\u00e4llet. Utfallet av de n\u00e4rmaste \u00e5rens skolpolitiska strider i USA kommer att ha avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r om landet likt Chile (d\u00e4r utdraget motst\u00e5nd fr\u00e5n studenter och l\u00e4rarfack lyckades stoppa samma typ av reformer) v\u00e4nder sig bort fr\u00e5n visionen om ett privatiserat skolsystem eller om man i likhet med Sverige anammar en s\u00e5dan skola. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><< <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Mattias B\u00f6rjesson<\/strong> \u00e4r lektor i pedagogik med inriktning mot utbildningspolitik<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nyliberal utbildningspolitik i Trumps Amerika Vad kan Trumpadministrationens makttilltr\u00e4de betyda f\u00f6r det amerikanska skolv\u00e4sendet? Mattias B\u00f6rjesson sk\u00e4rsk\u00e5dar ett omr\u00e5de som hamnat i medial skugga. Valet av Donald Trump till amerikansk president har enligt m\u00e5nga borgerliga bed\u00f6mare inneburit ett brott med … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1,11],"tags":[657,660,658,661,659],"class_list":["post-1801","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","category-social-valfard","tag-amerikansk-utbildningspolitik","tag-betsy-devos","tag-charter-schools","tag-privata-skolval","tag-trumps-utbildningspolitik"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1801","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1801","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1801"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1801\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1805,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1801\/revisions\/1805"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1801"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1801"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1801"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}