{"id":1806,"date":"2017-07-04T22:26:52","date_gmt":"2017-07-04T21:26:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1806"},"modified":"2017-07-05T08:27:59","modified_gmt":"2017-07-05T07:27:59","slug":"1806","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2017\/07\/04\/1806\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Vilken v\u00e4g f\u00f6r USA:s <\/span><\/span>bakg\u00e5rdspolitik?<\/span><\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Historiskt sett har USA sett Latinamerika som sin egen bakg\u00e5rd, en region d\u00e4r man egenm\u00e4ktigt ger sig sj\u00e4lv r\u00e4tten att intervenera och dominera. Runt millennieskiftet svepte dock en v\u00e4nsterv\u00e5g \u00f6ver regionen, vilken ifr\u00e5gasatte den r\u00e5dande relationen till den stora \"160901_POL_Mexico-into-Trump.jpg.CROP.promo-xlarge2\"<\/a>grannen norr. Hur reagerade USA under Bush och Obama p\u00e5 denna v\u00e4nsterv\u00e5g och vad kan vi r\u00e4kna med f\u00f6r kursriktning under Trump? Vilken roll spelar andra imperialistmakters \u2013 och d\u00e5 fr\u00e4mst Kinas \u2013 vidgade intressen i omr\u00e5det? Rolf Bergkvist ana-lyserar det r\u00e5dande l\u00e4get<\/b><\/span><\/span>.<\/span><\/span><\/p>\n

Valet av Donald Trump till president i USA \u00e4r ett uttryck f\u00f6r den kris som den nyliberala politiken befinner sig i; med sin \u00f6ppna rasism, sexism, xenofobi, l\u00f6gnaktighet, och h\u00f6gernationalistiska retorik har landet nu en extremt arbetarfientlig miljard\u00e4r som h\u00f6gste politiker. Om han kan genomdriva sin offensiv mot landets l\u00f6nearbetare beror i grunden p\u00e5 hur stort och kraftfullt motst\u00e5nd som organiseras.\u00a0<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6rh\u00e5llandet mellan USA-imperialismen och de Latinamerikanska l\u00e4nderna lyftes fram av Trump sj\u00e4lv d\u00e5 han under valkampanjen f\u00f6rklarade att en j\u00e4ttelik mur ska byggas l\u00e4ngs med hela den mexikanska gr\u00e4nsen och att alla handelsavtal ska rivas upp. Nu kommer knappast varken n\u00e5gon mur att byggas eller handelsavtal att brytas, men Trumps f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt ger \u00e4nd\u00e5 en bild av de problem som USA-imperialismen st\u00e5r inf\u00f6r. <\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 den nuvarande situationen m\u00e5ste vi g\u00e5 bak\u00e5t i tiden ett drygt tiotal \u00e5r. I november 2005 \u2013 vid det historiska m\u00f6tet i Mar del Plata \u2013 stoppades ALCA, det frihandelsavtal som USA:s storbolag ville ha f\u00f6r hela den amerikanska kontinenten Bankerna och de stora USA-\u00e4gda bolagen \u00f6nskade sig en fri marknad f\u00f6r kapitalr\u00f6relser och varor fr\u00e5n Alaska ned till Eldslandet. Presidenterna i bland annat Brasilien, Argentina, Venezuela och Bolivia tackade best\u00e4mt nej till erbjudandet \u2013 och de hade ett brett folkligt st\u00f6d f\u00f6r detta avvisande.<\/span><\/span><\/p>\n

Den nyliberala politik som i Latinamerika <\/span><\/span><\/span>inleddes redan efter milit\u00e4rkuppen i Chile 1973 \u2013 med utf\u00f6rs\u00e4ljning av statliga f\u00f6retag, avregleringar, skattes\u00e4nkningar f\u00f6r de rika, etc. \u2013 gav upphov till f\u00f6rs\u00e4mrade levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r miljoner m\u00e4nniskor. Det var m\u00e4nniskor som under 00-talets f\u00f6rsta \u00e5r gick ut i massiva protester, ibland i regelr\u00e4tta folkliga uppror, vilka f\u00e4llde en rad nyliberala regeringar. Men upproren i Latinamerika f\u00e4llde inte bara de egna nyliberala regeringarna, de f\u00f6rsv\u00e5rade \u00e4ven m\u00f6jligheterna f\u00f6r USA att forts\u00e4tta sin imperialistiska politik som tidigare.<\/span><\/span><\/p>\n

A L C A<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 omfattningen av denna folkliga seger \u00f6ver USA-imperialismen b\u00f6r man komma ih\u00e5g att ALCA var det f\u00f6rsta storstilade projektet f\u00f6r hela regionen sedan den s\u00e5 kallade framstegs-alliansen presenterades vid konferensen i Punta del Este 1961. Den g\u00e5ngen handlade det om att f\u00f6rhindra att Kubas revolution\u00e4ra exempel skulle spridas \u00f6ver resten av kontinenten.<\/span><\/span><\/p>\n

Drygt 40 \u00e5r senare handlade ALCA snarare om att svara p\u00e5 den nya internationella situation som uppst\u00e5tt. Kapitalismens \u00e5teruppr\u00e4ttande i Ryssland och Kina fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1990-talet innebar ett f\u00f6r\u00e4ndrat v\u00e4rldsl\u00e4ge som bidrog till att sk\u00e4rpa konkur\"00_TRADE_NAFTA_birthday_shutterstock43919458_800x533\"<\/a>rensen mellan de imperialistiska blocken. F\u00f6r USA-imperialismen var ALCA ett initiativ f\u00f6r att f\u00f6rsvara sina storbolag och banker i den nya konkurrensen p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden och reorganisera dominansen \u00f6ver Latinamerika. Redan i b\u00f6rjan av 1990-talet hade ett frihandelsomr\u00e5de, NAFTA, skapats i Nordamerika mellan Kanada, USA och Mexiko.<\/span><\/span><\/p>\n

Nederlaget f\u00f6r ALCA l\u00e4mnade under en tid USA utan n\u00e5got klart projekt i regionen. Detta gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r de regeringar i Latinamerika som kommit till makten efter protesterna mot den nyliberala politiken att skapa nya regionala organisationer (UNASUR, CELAC) som helt ex- kluderade USA (och Kanada). De radikalare regeringarna gick ocks\u00e5 ett steg l\u00e4ngre med initiativ f\u00f6r ett solidariskt handelsutbyte (ALBA, Petrocarib), en ny regional utvecklingsbank (Bansur), samt alternativa medier (Telesur) f\u00f6r att bryta USAs monopolst\u00e4llning n\u00e4r det g\u00e4ller nyhetsf\u00f6rmedling. Men nederlaget f\u00f6r ALCA innebar naturligtvis inte att USA-imperialismen slutade att ingripa i regionen. <\/span><\/span><\/p>\n

Efter 1980-talets brutala krig mot sandinisternas Nicaragua och upproren i El Salvador och Guatemala blev Colombia det land som kom att f\u00e5 det st\u00f6rsta milit\u00e4ra st\u00f6det i syfte att att krossa dels gerillagrupperna FARC och ELN men ocks\u00e5 landets radikala folkr\u00f6relser Ingredienserna var utbildning av milit\u00e4ra trupper p\u00e5 baser i USA, mer \u00e4n 2000 milit\u00e4ra r\u00e5dgivare p\u00e5 plats i Colombia, vapen och \u2013 kanske viktigast \u2013 flyg- och signalspaning f\u00f6r att lokalisera gerillaenheterna och deras ledare. USA har de senaste tio \u00e5ren pumpat in milit\u00e4rt st\u00f6d f\u00f6r \u00f6ver sex miljarder dollar \u2013 mer \u00e4n till n\u00e5got annat land i regionen. N\u00e4mnas kan ocks\u00e5 att mellan 2001 och 2010 m\u00f6rdades \u00f6ver 1000 fack-f\u00f6reningsledare i Colombia. D\u00e5 Donald Trump i samband med den colombianske presidentens USA-bes\u00f6k i mitten av maj i \u00e5r pratade om det l\u00e5nga samarbetet mellan de b\u00e5da l\u00e4ndernas reger-ingar som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att \u201dfixa\u201d Venezuela fanns det en grund f\u00f6r detta ordval. Vid flera till-f\u00e4llen efter att Hugo Chavez valts till president avsl\u00f6jades det komplotter d\u00e4r venezuelanska h\u00f6ger-terrorister haft ett n\u00e4ra samarbete med colombianska milit\u00e4rer \u2013 och i samband med den miss-lyckade statskuppen 2002 hade USA (liksom i dagens konflikt) ett finger med i spelet.<\/span><\/span><\/p>\n

Statskuppsst\u00f6d<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

Vid sidan av den milit\u00e4ra insatsen i Colombia gick ett diskret amerikanskt materiellt st\u00f6d till de milit\u00e4rer och politiker<\/span><\/span> som genomf\u00f6rde statskupperna i Honduras 2009, Paraguay 2012 och<\/span><\/span><\/p>\n

Brasilien 2016. I samtliga tre fall avsattes folkvalda presidenter i \u201dkonstitutionella kupper\u201d d\u00e4r de nya (icke-valda) h\u00f6gerregimerna omedelbart erk\u00e4ndes av Obamas regering. Parallellt med den mili-t\u00e4ra insatsen i Colombia fortsatte USA arbeta f\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd nya frihandelsavtal. Under senare delen av 00-talet blev ett avtal klart med de sm\u00e5, centralamerikanska l\u00e4nderna och Dominikanska republiken. D\u00e4refter har bilaterala f\u00f6rhandlingar f\u00f6rts med de nyliberala regeringarna i Colombia, Peru och Chile. Dessa tre, plus Mexiko, har senare bildat en \u201dStillahavs-allians\u201d, som en nyliberal motpol till ALBA (som innefattar Venezuela, Kuba, Bolivia, Ecuador, Nicaragua, Dominica, Saint Vincent och Grenadinerna samt Antigua och Barbuda) och Mercosur (som domineras av Brasilien och d\u00e4r \u00e4ven Argentina, Uruguay, Paraguay och Venezuela ing\u00e5r). Med h\u00f6gerpolitikern Macris seger i det argentinska presidentvalet 2015 och kuppen som avsatte den folkvalda Dilma Roussef i Brasilien s\u00e5g USA:s regering under Obamas styre en ny m\u00f6jlighet till ett frihandelsomr\u00e5de i Stilla havet, som \u00e4ven skulle utstr\u00e4ckas till Asien, ett frihandelsomr\u00e5de som president Trump sagt nej till. Det beh\u00f6ver kanske inte till\u00e4ggas att medan Macri och den nyliberala genomkorrupte president Temer i Brasilien h\u00e4lsats med gl\u00e4dje av USAs regering (Obama sj\u00e4lv gjorde det f\u00f6rsta statsbes\u00f6ket i Argentina sedan 1997 efter Macris valseger) har Venezuelas regering offentligt klassats som ett s\u00e4kerhetshot mot USA. Under presidentvalskampanjen gjorde Donald Trump med \u00f6ppen rasism stort v\u00e4sen och av \u201dvall\u00f6ftet\u201d om att bygga en mur mot Mexiko. Det som \u00e4r mindre k\u00e4nt \u00e4r att \u00e4ven Barack Obama under sin tid f\u00f6rst\u00e4rkte \u201dmuren\u201d gentemot Mexiko, men med mindre rasistiska argument. F\u00f6rev\u00e4ndningen d\u00e5 var det upptrappade v\u00e5ldet mellan knarkkartellerna i Mexiko. Redan 24 mars 2009 annonserade regeringen att 100 federala poliser skulle skickas till gr\u00e4nsen f\u00f6r att stoppa vapenfl\u00f6det fr\u00e5n USA till kartellerna. En vecka senare meddelade \u201dUS Homeland Security Secretary\u201d Janet Napolitano att mer \u00e4n 400 miljoner dollar skulle avs\u00e4ttas f\u00f6r \u00f6kad teknisk \u00f6ver-vakning av gr\u00e4nsomr\u00e5det. Samma dag anslog senaten ytterligare 550 miljoner dollar f\u00f6r att placera ett par tusen poliser fr\u00e5n olika federala myndigheter vid gr\u00e4nsen.<\/span><\/span><\/p>\n

Trumps v\u00e4g<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

Vilken politik kommer Trumpregimen att f\u00f6ra mot Latinamerika? Det \u00e4r aldrig enkelt att f\u00f6ruts\u00e4ga framtiden och med Donald Trump som president blir det knappast enklare. Flera psykologer i USA har ju \u00e4ven offentligt p\u00e5st\u00e5tt att han \u00e4r psykiskt sjuk och av den anledningen inte borde f\u00e5 vara president. Jag kan naturligtvis inte avg\u00f6ra hur sjuk (eller frisk) Trump \u00e4r, och det \u00e4r heller inte s\u00e5 intressant. Det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att vara intelligent eller mentalt frisk f\u00f6r att vara president i USA. De delarna ing\u00e5r inte i kravspecifikationen. D\u00e4remot m\u00e5ste den person som innehar posten i handling f\u00f6retr\u00e4da den sociala klass som har makten i USA. Barack Obama liksom Hillary Clinton \u00e4r i h\u00f6gsta grad s\u00e5dana personer; att underst\u00f6dja de privat\u00e4gda finansbolagen med obegr\u00e4nsade statliga resurser under kris\u00e5ren 2008\u20132009 och fram\u00e5t var aldrig n\u00e5got problem f\u00f6r n\u00e5gon av dem. Under samma tid fick en majoriet av den l\u00f6nearbetande befolkningen betala krisen med f\u00f6rs\u00e4mrad levnadsstandard. Det \u00e4r missn\u00f6jet med den politiken som Trump appellerade till med sin hatretorik under valkampanjen. Valet av Donald Trump \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6r till viss del bilden av den \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd som den nyliberala politiken hamnat i \u2013 i USA liksom i Europa. Allt skulle ju bli s\u00e5 bra med av-regleringarna, privatiseringarna och skattes\u00e4nkningar. Men efter n\u00e4stan 40 \u00e5r av oavbruten nyliberal politik saknar den idag trov\u00e4rdighet f\u00f6r breda grupper i samh\u00e4llet. Det utlovade guldet la de rikaste egenm\u00e4ktigt beslag p\u00e5 medan vi andra fick n\u00f6ja oss med grovkornig sand. Miljard\u00e4ren Trumps svar f\u00f6r att r\u00e4dda det kapitalistiska systemet fr\u00e5n grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndringar blir att splittra den klass som med sin gemensamma handling skulle kunna g\u00e5 i spetsen f\u00f6r en radikal f\u00f6r\u00e4ndring. Vita l\u00f6ne-arbetare ska se arbetare med annan etnisk bakgrund som hot eller problem, m\u00e4n st\u00e4lls mot kvinnor, m\u00e4nniskors skilda sexuella preferenser eller religi\u00f6sa\/ickereligi\u00f6sa tro blir det som s\u00e4tts i f\u00f6r-grunden. Enighet mellan l\u00f6nearbetare (inklusive de som ser sig sj\u00e4lva som medelklass) ska f\u00f6r-hindras.<\/span><\/span><\/p>\n

Allt detta kan den h\u00e4rskande klassen <\/span><\/span>\u2013 <\/span><\/span>mer eller mindre entusiastiskt \u2013 acceptera. En uppsplittrad, \u201dprivatiserad\u201d klass av l\u00f6nearbetare g\u00f6r det l\u00e4ttare att ytterligare pressa reall\u00f6ner och h\u00f6ja banker-nas och storbolagens vinstniv\u00e5. Men de politiska besluten p\u00e5 presidentniv\u00e5 f\u00e5r inte p\u00e5verka \u201daff\u00e4rerna\u201d negativt. Om de g\u00f6r det \u2013 eller riskerar att g\u00f6ra det \u2013 kommer Donald Trump att avs\u00e4ttas utifr\u00e5n n\u00e5gon typ av legal anklagelse.<\/span><\/span><\/p>\n

Problemet f\u00f6r Trump \u00e4r att hans h\u00f6gernationalistiska, protektionistiska <\/span><\/span>\u201d<\/span><\/span>Amerika f\u00f6rst\u201d-retorik inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis gynnar just de egna imperialistiska koncernerna. Bankdirekt\u00f6rernas och stor-f\u00f6retagens kandidat till presidentposten var trots allt Hillary Clinton. Det var hon som stod f\u00f6r den nyliberala (och or\u00e4ttvisa) frihandel som de vill ha.<\/span><\/span><\/p>\n

Det finns en materiell grund f\u00f6r detta. Mer \u00e4n 30 procent av all handel i dagens kapitalistiska v\u00e4rld \u00e4r en handel inom de egna privat\u00e4gda f\u00f6retagskoncernerna. Det g\u00e4ller i h\u00f6gsta grad f\u00f6r de handels- och produktionsf\u00f6retag som har sina huvudkontor i USA; deras produktionskedjor \u00e4r globala i sin utstr\u00e4ckning och dessa \u00e4r inte helt enkla att bryta. Den mexikanska ekonomin \u00e4r till sin struktur helt integrerad med USAs och Kanadas. 80 procent av Mexikos export g\u00e5r till USA. \u00c5t andra h\u00e5llet \u00e4r n\u00e4stan 3,5 miljoner arbeten i USA beroende av exporten till de b\u00e5da l\u00e4nderna. Det betyder att det \u201dhandelskrig\u201d som det ibland spekulerats om blir sv\u00e5rt f\u00f6r Trump att genomf\u00f6ra. Troligare \u00e4r att vi kommer att f\u00e5 bilaterala omf\u00f6rhandlingar f\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd handelsavtal som b\u00e4ttre ska gynna USA:s koncerner och minska den negativa handelsbalans landet har. Nafta \u00e4r h\u00e4r ett tydligt ex-empel. Under valkampanjen bullrade Trump mycket och ofta om att han skulle bryta avtalet med Kanada och Mexiko \u2013 efter valet har budskapet d\u00e4remot varit att avtalet ska revideras och om-f\u00f6rhandlas.<\/span><\/span><\/p>\n

Ett annat problem <\/span><\/span>med<\/span><\/span> Donald Trumps <\/span><\/span>\u201d<\/span><\/span>mur\u201d-retorik \u00e4r de f\u00f6r\u00e4ndrade f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 v\u00e4rlds-marknaden. De folkliga uppror och protester som gjorde en annan politik m\u00f6jlig fick ocks\u00e5 andra ekonomiska konsekvenser. Kapital med andra k\u00e4llor \u00e4n de imperialistiska l\u00e4nderna i Nordamerika och V\u00e4steuropa har de senaste 15 \u00e5ren str\u00f6mmat in i Latinamerika. Kinesiska l\u00e5n och investeringar har varit mest tydliga, men \u00e4ven ryska och indiska f\u00f6retag (ibland statliga) har investerat. En h\u00f6ger-nationalistisk protektionism som f\u00f6rsv\u00e5rar handeln mellan USA och Latinamerika f\u00f6r att \u201dg\u00f6ra Amerika stort igen\u201d kan medf\u00f6ra att dessa f\u00e5r l\u00e4ttare att ut\u00f6ka sina marknadsandelar. Det betyder ocks\u00e5 att till och med de h\u00f6 h\u00f6gerregeringar som nu styr i regionens s\u00f6dra delar \u2013 och som Obama\/Clinton s\u00e5g som allierade \u2013 kan komma att ut\u00f6ka sin handel och sitt beroende av Kina och Ryssland (och den europeiska imperialismen). Det har redan funnits tendenser till detta.<\/span><\/span><\/p>\n

\u201dTrump reser murar medan Kina bygger broar\u201d, heter det idag bland en del finansiella placerare. Det var knappast en tillf\u00e4llighet att den kinesiske presidenten Xi Jinping gjorde en rundresa till Peru, Ecuador och Chile samt passade p\u00e5 att delta vid begravningen av Fidel Castro i Kuba bara n\u00e5gra dagar efter presidentvalet i USA. Inte heller att b\u00e5de Kina och Ryssland g\u00e5r in med eko-nomiskt och diplomatiskt st\u00f6d till Venezuela i den p\u00e5g\u00e5ende konflikten mellan regeringen och den USA-st\u00f6dda oppositionen. Det \u00e4r tydliga uttryck f\u00f6r den asiatiska stormaktens,och i mindre ut-str\u00e4ckning, Rysslands, vilja att f\u00f6rsvara och ut\u00f6ka de investeringar det egna landets kapitalister gjort det senaste \u00e5rtiondet p\u00e5 det som USA-imperialismens f\u00f6retr\u00e4dare tidigare alltid betraktat som sin egen \u201dbakg\u00e5rd\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

Framtidsscenario<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

Men det som p\u00e5 nytt skulle kunna f\u00f6r\u00e4ndra situationen till f\u00f6rdel f\u00f6r Latinamerikas fattiga befolkningens \u00e4r samma typ av folkliga mobiliseringar som vi s\u00e5g f\u00f6r 15-20 \u00e5r sedan. Det \u00e4r \u2013 trots de senaste \u00e5rens bakslag \u2013 inte en om\u00f6jlighet. De senaste m\u00e5naderna har vi sett omfattande strejker och demonstrationer mot USA-imperialismens allierade presidenter i Brasilien och Argentina. I Brasilien \u00e4r ett av de samlande kraven att den korrupte \"Ut<\/a>kuppresidenten Temer omedelbart ska avg\u00e5 och nyval h\u00e5llas. Ofta st\u00e4lls samtidigt kravet att <\/span><\/span>\u201d<\/span><\/span>alla m\u00e5ste bort\u201d \u2013 hela den politiska och eko- nomiska eliten m\u00e5ste ers\u00e4ttas! Den framg\u00e5ngsrika generalstrejk, som nyligen genomf\u00f6rdes, \u00e4r ett tecken p\u00e5 att den striden l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00e4r avgjord. I grannlandet Argentina har framf\u00f6rallt offentlig-anst\u00e4llda, med l\u00e4rarfacken i f\u00f6rsta ledet, g\u00e5tt ut i en omfattande f\u00f6rsvarskamp mot de nyliberala nedsk\u00e4rningar Macris regering inlett.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c4ven i USA har vi sett folkliga protester mot Trumps rasism och sexism. Demonstrationer p\u00e5 landets flygplatser mot hans f\u00f6rs\u00f6k att stoppa m\u00e4nniskorfr\u00e5n l\u00e4nder med islamsk tro liksom stora kvinnodemonstrationer runt om i landet. P\u00e5 samma s\u00e4tt som i Latinamerika \u00e4r det bara denna sj\u00e4lv-st\u00e4ndiga folkliga mobilisering och organisering som p\u00e5 sikt skulle kunna utg\u00f6ra grunden f\u00f6r ett verkligt politiskt alternativ, ett alternativ som inte begr\u00e4nsas till att ers\u00e4tta den protektionistiske Donald Trump med den nyliberala Hillary Clinton. <<<\/span><\/span><\/p>\n

Rolf Bergkvist <\/b><\/span><\/span><\/span>\u00e4r Latinamerikak\u00e4nnare och har i ett flertal artiklar i R\u00f6da rummet det senaste \u00e5rtiondet analyserat utvecklingen i Latinamerika.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vilken v\u00e4g f\u00f6r USA:s bakg\u00e5rdspolitik? Historiskt sett har USA sett Latinamerika som sin egen bakg\u00e5rd, en region d\u00e4r man egenm\u00e4ktigt ger sig sj\u00e4lv r\u00e4tten att intervenera och dominera. Runt millennieskiftet svepte dock en v\u00e4nsterv\u00e5g \u00f6ver regionen, vilken ifr\u00e5gasatte den r\u00e5dande … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[18,19],"tags":[663,662,665,668,667,666,664,669],"class_list":["post-1806","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-latinamerika","category-usa","tag-alba","tag-alca","tag-frihandelsomrade","tag-knarkkarteller","tag-mercosur","tag-muren-not-mexico","tag-nafta","tag-temer"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1806","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1806","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1806"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1806\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1813,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1806\/revisions\/1813"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1806"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1806"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1806"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}