{"id":1814,"date":"2017-07-05T23:30:48","date_gmt":"2017-07-05T22:30:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1814"},"modified":"2017-07-05T23:36:33","modified_gmt":"2017-07-05T22:36:33","slug":"1814","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2017\/07\/05\/1814\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Hj\u00e4lp molnen h\u00f6gre uppstiga… <\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Anteckningar fr\u00e5n en torr och kall v\u00e5r<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Denna\"IMG_1014\"<\/a> torra och kalla v\u00e5r ber mig redaktionen f\u00f6r R\u00f6da Rummet<\/i> at<\/span>t skriva en artikel om vinster i v\u00e4lf\u00e4rden i Reepaluutredningens sp\u00e5r. Vad kan det bli annat \u00e4n en klagevisa? <\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Hos v\u00e4dret torrt\/nu k\u00f6lden sommaren river.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

D<\/span><\/span><\/span><\/span>et finns mycket att klaga \u00f6ver. Nog kan det tyckas som om Lars Wivallius, \u00e4ventyraren, bedragar<\/span><\/span><\/span><\/span>en, poeten, sedermera advokaten, skulle ha haft annat \u00e4n v\u00e4dret att klaga \u00f6ver n\u00e4r han satt internerad p\u00e5 Kajaneborg i norra Finlands skogar i fem \u00e5rs tid p\u00e5 1630-talet och troligen under den tiden (det \u00e4r m\u00e5nga uppgifter som \u00e4r vaga om Wivallius) skrev sin mest k\u00e4nda dikt, <\/span><\/span><\/span><\/span>Klagevisa \u00f6ver denna torra och kalla v\u00e5r. <\/b><\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Men att tala om v\u00e4dret kan som bekant st\u00e5 f\u00f6r s\u00e5 mycket annat.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Denna kalla och torra v\u00e5r har vi kunnat klaga \u2013 ja inte bara klaga: f\u00f6rskr\u00e4ckas, f\u00f6rf\u00e4ras, vredgas \u2013 \u00f6ver Trumps vildsinta utfall mot klimat, migranter och sjuka; \u00f6ver att den president som valdes i Frankrike f\u00f6respr\u00e5kar en politik som sannolikt kommer att gynna Le Pen; \u00f6ver rapporterna om afghanska ungdomar som beg\u00e5r sj\u00e4lvmord sedan de f\u00e5tt h\u00f6ra att det \u00e4r tryggt att skickas till ett land de aldrig varit i och d\u00e4r svenska myndigheter inte v\u00e5gar vistas; \u00f6ver en sossekongress med satsning p\u00e5 fler poliser som huvudsvar p\u00e5 samh\u00e4llsproblemen; \u00f6ver det fortsatta d\u00f6dandet i Syrien och den nya \u00f6kningen av antalet d\u00f6da flyktingar p\u00e5 Medelhavet.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Och \u00f6ver v\u00e4lf\u00e4rdsutredningen som under Ilmar Reepalus ledning presenterat sitt slutbet\u00e4nkande, och tagits till sitt br\u00f6st av V\u00e4nsterpartiet, allt medan de privata v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagen ylar i protest.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Om det finns det mycket att s\u00e4ga, och klaga \u00f6ver.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

L\u00e4t v\u00e4dret kallt och torkan oblid<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Ej tvinga rosorna r\u00f6da,<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

L\u00e4t \u00e5kern stolt ej l\u00e4ggjas s\u00e5 nid,<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Att han ej bonden kan f\u00f6da!<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det som h\u00e4nder n\u00e4r klagan blir f\u00f6r stor \u00e4r att orden torkar in. S\u00e4llan har jag k\u00e4nt s\u00e5dan tvivel p\u00e5 att tala om vinsterna i v\u00e4lf\u00e4rden. Allt \u00e4r redan sagt f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Men mitt \u00f6mkande tillst\u00e5nd viker n\u00e5got n\u00e4r jag f\u00e5r h\u00f6ra rubriken redaktionen t\u00e4nkt sig f\u00f6r temanumret: Nyliberalismens kris.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Om detta \u00e4r en kris f\u00f6r nyliberalismen \u2013 d\u00e5 ska vi inte l\u00e5ta oss f\u00f6rledas att tro att den \u00e4r till v\u00e5r f\u00f6rdel. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Man blir l\u00e5ngsint av evighetsl\u00e5nga torra och kalla v\u00e5rar. S\u00e5 jag rotar i det som visserligen redan \u00e4r sagt f\u00f6r l\u00e4nge sedan. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I inledningen till Tidsignal nr 4 fr\u00e5n 2006, ett nummer om samh\u00e4lle, h\u00e4lsa och v\u00e5rd, skrev Gunilla Berglund och jag om den nyliberala ekonomiska doktrinen <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>New Public Management <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>som f\u00f6respr\u00e5kade att marknadsprinciper skulle \u00f6verf\u00f6ras till offentlig sektor:<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u201dNew Public Management<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> \u00e4r idag en teori p\u00e5 nedg\u00e5ng. Enligt dess kritiker finns det inga som helst bevis f\u00f6r att den lett vare sig till produktivitets\u00f6kning eller till \u00f6kad v\u00e4lf\u00e4rd.\u201d <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Vi h\u00e4nvisade till en v\u00e4rdering som publicerats p\u00e5 V\u00e4rldsbankens egen hemsida d\u00e4r NPM-reformerna i V\u00e4steuropa och andra OECD-l\u00e4nder beskrevs som ett misslyckande . <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 redan 2005 fanns det starka sk\u00e4l att misstro nyliberalismens anspr\u00e5k. Spelade det n\u00e5gon roll? Nej. I b\u00f6rjan av 90-talet hade kommersialiseringen av v\u00e4lf\u00e4rden i Sverige inletts med just NPM-interventioner, som k\u00f6p-och-s\u00e4lj och best\u00e4llar-utf\u00f6rar-system. Men fr\u00e5n 2006 och fram\u00e5t \u2013 framf\u00f6rallt sedan den borgerliga alliansen bildat regering \u2013 \u00f6kade kommersialiseringen kraftigt. Privatiseringarna tog fart. Man skulle kunna s\u00e4ga att nyliberalismen varit i kris under en stor del av en tid som den till\u00e5tits ta \u00f6ver i svensk v\u00e4lf\u00e4rdssektor. Har krisen p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt d\u00e4mpat lusten till nyliberala \u00e5tg\u00e4rder? Nej, inte p\u00e5 n\u00e5got som helst s\u00e4tt, eller n\u00e4stan inte alls.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Kommersialiseringens former <\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det som d\u00e4mpats har m\u00f6jligen varit lusten att privatisera akutsjukhus, vilket m\u00f6jliggjordes av den s\u00e5 kallade startlagen som inf\u00f6rdes 2007. Efter n\u00e5got enstaka f\u00f6rslag om sjukhusprivatisering valde de borgerliga partierna ist\u00e4llet att satsa p\u00e5 kommersialisering i andra skepnader. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En form f\u00f6r kommersialisering \u00e4r OPS, Offentlig-privat samverkan, d\u00e4r ett privat f\u00f6retag f\u00e5r uppdraget att b\u00e5de finansiera, bygga och under en l\u00e5ng tid driva en offentlig verksamhet. N\u00e4r landstinget i Stockholms l\u00e4n besl\u00f6t att bygga Nya Karolinska sjukhuset med en OPS-konstruktion hade man i Storbritannien redan flera \u00e5rs erfarenheter av PPP, Public Private Partnership. \u00d6verallt d\u00e4r det hade inf\u00f6rts hade v\u00e5rdplatsantalet minskat och sjukhusen blivit dyrare. Eftersom offentliga verksamheter alltid kan l\u00e5na till b\u00e4ttre villkor \u00e4n privata blev det dyrare med privat finansiering. N\u00e4r planerna f\u00f6r Nya Karolinska sjukhuset framf\u00f6rdes varnade kritiker med h\u00e4nvisningar till de brittiska erfarenheterna. Spelade det n\u00e5gon\"sjukt-hus\"<\/a> roll? Nej. Det \u00e4r f\u00f6rst nu NKS-skandalen briserat i kn\u00e4t p\u00e5 de styrande. Svenska Dagbladet journalisterna Henrik Ennart och Fredrik Hellgren har dokumenterat processen i den prisade boken <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Sjukt hus. Globala miljardsvindlerier \u2013 fr\u00e5n Lesotho till Nya Karolinska <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>(Ordfront, 2016).<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> <\/i> L\u00e4karf\u00f6reningen i Stockholm har protesterat i flera \u00e5r. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Upphandlingar var l\u00e4nge den dominerande formen f\u00f6r privatisering. Det normala \u00e4r att den som lovar att utf\u00f6ra v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nsten billigast vinner anbudet. Risken f\u00f6r kvalitetsf\u00f6rs\u00e4mring och personalinskr\u00e4nkning \u00e4r uppenbar. I den m\u00e5n kvaliteten beaktas \u00e4r den hart n\u00e4r om\u00f6jlig att m\u00e4ta. I den kommersialiserade v\u00e5rden blir det dessutom allt l\u00e4gre i tak \u2013 kritik \u00e4r illojalitet. Det visades till exempel i den externa utredningen om den s\u00e5 kallade strumpupphandlingen i Stockholmslandstinget, den upphandling som innebar att f\u00f6retaget Onemed kunde fakturera landstinget 6 000 kr f\u00f6r ett par st\u00f6dstrumpor. Enligt en artikel i <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Dagens Nyheter <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>28 april i \u00e5r s\u00e5g tj\u00e4nstem\u00e4n tidigt brister i avtalet men varningarna n\u00e5dde aldrig politikerna.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Med tiden har olika former av \u201dkundpeng\u201d blivit den vanligaste formen f\u00f6r privatisering. Skolpengen inf\u00f6rdes redan 1992 i samband med friskolereformen. I v\u00e5rden blev \u201dv\u00e5rdval\u201d lag 2009 i LOV, Lagen om valfrihetssystem. Mekanismen i kundpengar leder till en n\u00e4rmast automatisk privatisering. I v\u00e5rdvalsreformen kan v\u00e5rdgivare etablera sig efter ett enkelt certifieringsf\u00f6rfarande och b\u00f6rja driva prim\u00e4rv\u00e5rd oavsett om det motsvarar behoven, och med frihet att sj\u00e4lv best\u00e4mma placering. Det s\u00e4gs att Sverige \u00e4r unikt i att politikerna \u00f6verl\u00e5ter \u00e5t f\u00f6retagen att best\u00e4mma var v\u00e5rdcentralerna ska lokaliseras. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e5gra \u00e5r efter v\u00e5rdvalsreformen gjorde Riksrevisionen en granskning och fann att det blivit sv\u00e5rare \u201datt uppfylla v\u00e5rdens principer om likv\u00e4rdig v\u00e5rd f\u00f6r alla och att de sv\u00e5rast sjuka ska prioriteras\u201d. Enligt granskningen var det fr\u00e4mst \u201dpatienter med mindre v\u00e5rdbehov och h\u00f6gre socioekonomisk status som gynnats\u201d (Riksrevisionen, <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Prim\u00e4rv\u00e5rdens styrning \u2013 efter behov eller efterfr\u00e5gan? <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>RiR 2014:22). V\u00e5rdcentraler har i l\u00e4gre grad \u00f6ppnats i glesbygd och i st\u00e4dernas l\u00e5ginkomsttagaromr\u00e5den.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

En kv\u00e4ll, denna kalla och torra v\u00e5r, befinner jag mig p\u00e5 ett kaf\u00e9m\u00f6te med en av v\u00e4lf\u00e4rdskampanjernas fr\u00e4msta talespersoner, G\u00f6ran Dahlgren, professor emeritus fr\u00e5n Liverpool. \u00c5terigen gl\u00e4der jag mig \u00f6ver att det finns n\u00e5gon som orkar utveckla det redan sagda. Som inte ger upp hoppet om f\u00f6rnyad v\u00e4xtkraft. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Gott majeregn giv, l\u00e4t dugga t\u00e4tt ner,<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

L\u00e4t varm dagg \u00f6rterna fukta!<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Dahlgren beskriver kommersialiseringsprocessen som ett av de st\u00f6rsta systemskiftena i svensk v\u00e5rd. Om ett par \u00e5r kommer privat finansiering, i form av privata f\u00f6rs\u00e4kringar, att \u00f6ka kraftigt. D\u00e5 kommer man verkligen att kunna tala om att pl\u00e5nboken best\u00e4mmer v\u00e5rden.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Synv\u00e4ndor <\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> <\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Den privata vinstdrivna v\u00e5rden har inneburit en f\u00f6r\u00e4ndring i regelverk och tankar, n\u00e5got som Dahlgren kallar synv\u00e4ndor. Han talar om den etiska synv\u00e4ndan. I h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdslagen \u00e4r j\u00e4mlikhetsm\u00e5let skarpt formulerat \u2013 men \u00e4nd\u00e5 tandl\u00f6st, blir min reflektion. Ett vinstdrivet f\u00f6retag kan inte ha som syfte att skapa samh\u00e4llelig j\u00e4mlikhet, utan att v\u00e4rna om \u00e4garnas utdelning. Den kommersiella synv\u00e4ndan inneb\u00e4r att behovsperspektivet, som ska vara centralt i v\u00e5rden, \u00f6verges och ers\u00e4tts av ett efterfr\u00e5geperspektiv, och till och med ett perspektiv p\u00e5 den l\u00f6nsamma efterfr\u00e5gan. Ett exempel \u00e4r n\u00e4r multisjuka, \u00e4ldre patienter prioriteras ner f\u00f6r att ge plats \u00e5t korta v\u00e5rdbes\u00f6k av lindrigt sjuka patienter.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Privatiseringar inneb\u00e4r ocks\u00e5 en r\u00e4ttslig synv\u00e4nda. Offentlighetsprincipen g\u00e4ller inte hos privata akt\u00f6rer och beslut kan inte \u00f6verklagas p\u00e5 samma s\u00e4tt. Slutligen n\u00e4mner Dahlgren den demokratiska synv\u00e4ndan d\u00e4r beslut flyttas fr\u00e5n politiker till f\u00f6retag. Beslut fattas enligt regelboken \u2013 men demokratin blir t\u00f6md p\u00e5 inneh\u00e5ll n\u00e4r det g\u00e4ller vad man f\u00e5r besluta om. Ett exempel \u00e4r just etableringsfriheten som ger privata f\u00f6retag m\u00f6jligheten att lokalisera nya v\u00e5rdcentraler d\u00e4r de kan bli mest l\u00f6nsamma.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Reepalus utredning <\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det har rasat en strid kring vinsterna i v\u00e4lf\u00e4rden i v\u00e5r. I en l\u00e5ng rad av \u00e5r har opinionsunders\u00f6kning efter opinionsunders\u00f6kning visat att en majoritet \u00e4r mot vinstdrivna f\u00f6retag i v\u00e4lf\u00e4rden. \u00c5r 2014 tillsattes v\u00e4lf\u00e4rdsutredningen under den socialdemokratiske veteranen Ilmar Reepalus ledning. Utredningen har nu presenterat sitt resultat i tv\u00e5 delar. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e4r beskrivs effekterna av vinstdrift i kritiska ordalag. Det finns motstridiga uppgifter om huruvida kvaliteten blir b\u00e4ttre med konkurrens, och det \u00e4r utomordentligt sv\u00e5rt att m\u00e4ta kvalitet i offentlig service. Det finns \"reepalu-shekarabi\"<\/a>ingen kunskap om huruvida effektiviteten p\u00e5verkas. Vinstdrift har inte lett till \u00f6kad m\u00e5ngfald utan till \u00f6kad koncentration hos stora vinstsyftande koncerner. Inom skola och prim\u00e4rv\u00e5rd finns det tydliga tecken p\u00e5 att vinstdrift lett till \u00f6kad segregation.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6rslaget i Reepaluutredningen \u00e4r att reglera vinsten. Den siktar in sig p\u00e5 det den kallar \u201d\u00f6vervinster\u201d, definierat som den ers\u00e4ttning som marknaden kan anses kr\u00e4va f\u00f6r att skjuta till kapital. Utredningens kartl\u00e4ggning visar att vinsten i v\u00e4lf\u00e4rdssektorn \u00e4r s\u00e4rskilt h\u00f6g, speciellt n\u00e4r det g\u00e4ller avkastningen p\u00e5 s\u00e5 kallat operativt kapital. Med detta menas det resultat som g\u00f6rs i r\u00f6relsen i relation till det kapital som investerats i sj\u00e4lva r\u00f6relseverksamheten. F\u00f6rslaget \u00e4r att inf\u00f6ra ett tak f\u00f6r vinsterna till normala vinster f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retag, cirka 7-10 procent. G\u00f6ran Dahlgren tycker att det \u00e4r ett oroande f\u00f6rslag som legitimerar vinstdriften. Det finns en \u00f6vertro p\u00e5 att man kan reglera vinsten, n\u00e4r det i sj\u00e4lva verket \u00e4r oerh\u00f6rt l\u00e4tt f\u00f6r f\u00f6retagen att fuska och anv\u00e4nda bokf\u00f6ringstekniska kryph\u00e5l.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Efter \u00e5tta \u00e5rs processande i olika instanser kom det i april en dom i kammarr\u00e4tten d\u00e4r 85 personer vid sju olika riskkapitalbolag d\u00f6mdes att betala sammanlagt 2,3 miljarder ytterligare i skatt. Riskkapitalisterna h\u00e4vdade att deras m\u00e5ngmiljonbonuser var inkomst av kapital, medan r\u00e4tten d\u00f6mde att det var inkomst av tj\u00e4nst \u2013 med betydligt h\u00f6gre skattsats.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Listigare \u00e4n vi<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e4r den kalla, om \u00e4n n\u00e5got mindre torra, v\u00e5ren \u00e5terkommer efter ett par dagar av sommar, t\u00e4nker jag att l\u00e5ngsintheten riskerar att bli en sjukdom i detta klimat. Jag l\u00e4ser \u00e5terigen sammanfattningen av Reepaluutredningen och funderar p\u00e5 om dess \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att begr\u00e4nsa vinstuttaget kan fungera. Jag minns d\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag drabbades av en insikt om det om\u00f6jliga i den h\u00e4r sortens f\u00f6retag \u2013 att myndigheter f\u00f6rs\u00f6ker reglera vinster i en sv\u00e5r\u00f6versk\u00e5dlig f\u00f6retagssektor. Det var i slutet p\u00e5 60-talet d\u00e5 jag l\u00e4ste den serie reportage om Latinamerika som f\u00f6rfattaren Sven Lindqvist skrev i <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Dagens Nyheter. <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>En artikelserie som blev stommen till boken <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Slagskuggan,<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> som kom ut 1969. N\u00e4r jag nu bl\u00e4ddrar i boken efter s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r, hittar jag n\u00e4stan med en g\u00e5ng den mening som d\u00e5 bet sig fast:<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Redan f\u00f6rsta kv\u00e4llen i Latinamerika tr\u00e4ffade jag en europeisk aff\u00e4rsman, som p\u00e5 fr\u00e5gan hur hans f\u00f6retag bar sig f\u00f6rklarade att \u201dvinsten, ser du den skall man ta ut d\u00e4rhemma, inte h\u00e4r\u201d. <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>(Atlas, 1969)<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e4refter f\u00f6ljer sid\"SVEN_25_SLAGSKUGGAN_02\"<\/a>a upp och sida ner med beskrivningar av hur det gick till. Man \u00f6verfakturerade, moderbolaget s\u00e5lde dyrt till dotterbolaget i Latinamerika. Exporten underv\u00e4rderades systematiskt och importen \u00f6verv\u00e4rderades. I exemplet Guatemala var landet djupt skuldsatt till nordamerikanska f\u00f6retag och banker, samtidigt som United Fruit och andra bananbolag slapp betala skatt f\u00f6r den export de inte bokf\u00f6rde. Den skuldb\u00f6rda som p\u00e5 80-talet skulle v\u00e4xa \u00f6ver alla br\u00e4ddar och leda till nedsk\u00e4rningar i redan svaga sociala system, och till folkliga protester mot samma nedsk\u00e4rningar, var redan under uppbyggnad. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

De \u00e4r alltid listigare \u00e4n vi, det \u00e4r det starka intrycket som blir kvar. Eller kanske inte listigare, men m\u00e4ktigare \u2013 resursstarkare. F\u00f6r mig kom den artikelserien att bli en h\u00f6rnsten i uppbyggandet av en v\u00e4rldsbild. Kommer svenska myndigheter att ha en chans mot v\u00e5rdf\u00f6retagens ekonomiavdelningar n\u00e4r det g\u00e4ller att kontrollera att de h\u00e5ller sig under vinsttaket?<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Vinsten som styr\u00e5ra <\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Ett problem med utredningens fokus p\u00e5 \u00f6vervinsterna \u00e4r att det reducerar problemet med vinsterna till ett resursproblem. Det \u00e4r ett vanligt argument fr\u00e5n oss vinstkritiker, att vinst drar undan medel som beh\u00f6vs i verksamheten. Det \u00e4r instinktivt uppr\u00f6rande och etiskt motbjudande. Men den kanske allra st\u00f6rsta skadan av vinsten i v\u00e4lf\u00e4rden \u00e4r att vinsten blivit en styr\u00e5ra, f\u00f6r att anv\u00e4nda G\u00f6ran Dahlgrens formulering. Det p\u00e5verkar \u00e4ven offentliga verksamheter som inte \u00e4r vinstdrivna men som p\u00e5tvingas samma styrmekanismer i New Public Managements anda. Och det var denna mekanism som V\u00e4nsterpartiet siktade in sig p\u00e5 d\u00e5 man efter valet 2014 tog strid om direktiven till v\u00e4lf\u00e4rdsutredningen. N\u00e4r Jonas Sj\u00f6stedt talade p\u00e5 ABF-huset i november 2014 skr\u00e4dde han inte orden: Vinsten ska bort som incitament ur v\u00e4lf\u00e4rden, var hans budskap.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r lite sorgligt att Sj\u00f6stedt och V\u00e4nsterpartiet idag accepterar att vinsten blir kvar som styr\u00e5ra. Det paradoxala \u00e4r att v\u00e4nsterkrafter pl\u00f6tsligt framst\u00e5r som Reepaluutredningens fr\u00e4msta f\u00f6rsvarare, samtidigt som de borgerliga bl\u00e5ser till strid och Socialdemokraterna helst vill hitta n\u00e5gon s\u00e5 liten bit som m\u00f6jligt att f\u00f6rverkliga av utredningens f\u00f6rslag, utan att det blir br\u00e5k. Bland utredningens v\u00e4nsterf\u00f6rsvarare har motst\u00e5ndarnas aggressivitet ibland framh\u00e5llits som ett kriterium p\u00e5 att f\u00f6rslagen inneb\u00e4r ett steg i r\u00e4tt riktning. Det som v\u00e4cker s\u00e5dan ilska hos Svenskt N\u00e4ringsliv kan inte vara fel… Och det \u00e4r sant, f\u00f6retagarna har riktat en kanonad mot utredningen. Men det s\u00e4ger egentligen ganska lite om hur radikala f\u00f6rslagen \u00e4r. M\u00e5nga ganska beskedliga reformer har lett till starka borgerliga protester. Det g\u00e4llde till exempel medbest\u00e4mmandelagen, lagen om anst\u00e4llningsskydd och f\u00f6rst\u00e5s framf\u00f6rallt f\u00f6rslaget om l\u00f6ntagarfonder (\u00e4ven om det fortfarande finns en debatt om hur beskedligt det f\u00f6rslaget egentligen var). Varf\u00f6r tar de i s\u00e5? D\u00e4rf\u00f6r att de \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att f\u00f6rsvara sina intressen \u00e4n vi \u00e4r \u2013 och har resurser att g\u00f6ra det.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Konstruktiva f\u00f6rslag<\/b><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det sl\u00e5r mig att Wivallius \u00e4r s\u00e5 i grunden \u201dkonstruktiv\u201d i sin klagevisa, och trots sitt bekymmersamma l\u00e4ge. Och det handlar inte bara om v\u00e4dret. Att han orkade…<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

L\u00e4t \u00e4mbetsm\u00e4n f\u00e5 r\u00e4tt bruka sin hand<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Och trygg p\u00e5 resa sig giva,<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

L\u00e4t k\u00f6pm\u00e4nner g\u00e5 tilll vatten och land, <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

tit de helst handelen driva! (…)<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Still vreden, giv freden!<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det finns konstruktiva f\u00f6rslag om hur v\u00e4lf\u00e4rden kan r\u00e4ddas. I skriften <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Morgondagens prim\u00e4rv\u00e5rd \u2013 n\u00e5gra strategiska f\u00f6rslag <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>fr\u00e5n 2017 f\u00f6resl\u00e5r Gemensam V\u00e4lf\u00e4rds v\u00e5rdn\u00e4tverk i Stockholm bland annat f\u00f6ljande: avskaffa etableringsfriheten, avskaffa v\u00e5rdvalssystemet, mer resurser till prim\u00e4rv\u00e5rden, valfrihet \u2013 utan privatisering \u2013 och avgiftsfri v\u00e5rd. (Se: gemensamvalfard.se.) G\u00f6ran Dahlgren menar vid m\u00f6tet att det vore enkelt att direkt avveckla etableringsfriheten, och att New Public Management m\u00e5ste avvecklas. Sverige \u00e4r unikt n\u00e4r det g\u00e4ller att blanda ihop privatisering och valfrihet, s\u00e5v\u00e4l som privatisering och etableringsfrihet. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Managementteoretikerna \u00e4r numera ocks\u00e5 kritiska till New Public Management. Den senaste trenden \u00e4r det som kallas \u201dv\u00e4rdebaserad v\u00e5rd\u201d. Modellen som drivs igenom p\u00e5 Nya Karolinska med st\u00f6d av konsulter fr\u00e5n Boston Consulting Group har kritiserats h\u00e5rt f\u00f6r att den nedv\u00e4rderar behovs- och solidaritetsprinciperna och uppgraderar kostnadseffektivitetsprincipen (J\u00e4rhult m fl, L\u00e4kartidningen; 2017:EFHM). I v\u00e4rdebaserad v\u00e5rd vill man m\u00e4ta v\u00e4rdet av v\u00e5rdinsatserna f\u00f6r patienten, medan NPM m\u00e4ter vad personalen g\u00f6r, vilka pinnar de prickar av. Men bristen med b\u00e4gge systemen \u00e4r ekonomistyrningen, att m\u00e4tresultaten styr ers\u00e4ttningen till v\u00e5rdenheterna. Med den typen av styrning kommer \u00e4ven den offentliga v\u00e5rden att vara lika skicklig som United Fruit p\u00e5 att frisera resultaten. Av bland annat det sk\u00e4let f\u00f6reslog en rapport fr\u00e5n Svenska L\u00e4kares\u00e4llskapet 2014, \u201dEn V\u00e4rdefull V\u00e5rd \u2013 en h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd med m\u00e4nniskan i centrum\u201d att v\u00e5rden \u00e5ter ska bli anslagsfinansierad och inte prestationsstyrd (Se <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>www.sls<\/span><\/span><\/u><\/span><\/span>.se.) Det \u00e4r ett n\u00e4rmast osannolikt radikalt f\u00f6rslag och det \u00e4r kanske ingen slump att Svenska L\u00e4kares\u00e4llskapet verkat lite tveksamt om hur f\u00f6rslaget ska f\u00f6ras vidare.
\n<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Maria Sundvall<\/strong> \u00e4r l\u00e4kare inom psykiatrin och sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka medarbetare i R\u00f6da rummet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hj\u00e4lp molnen h\u00f6gre uppstiga… Anteckningar fr\u00e5n en torr och kall v\u00e5r Denna torra och kalla v\u00e5r ber mig redaktionen f\u00f6r R\u00f6da Rummet att skriva en artikel om vinster i v\u00e4lf\u00e4rden i Reepaluutredningens sp\u00e5r. Vad kan det bli annat \u00e4n en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[674,670,671,672,676,675,673],"class_list":["post-1814","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-maria-sundvall","tag-new-public-management","tag-npm","tag-reepalu","tag-reepaluutredningen","tag-slagskuggan","tag-vinst-i-valfarden"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1814","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1814","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1814"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1814\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1822,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1814\/revisions\/1822"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1814"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1814"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1814"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}