{"id":1918,"date":"2018-01-31T00:03:00","date_gmt":"2018-01-30T23:03:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1918"},"modified":"2018-01-31T13:00:23","modified_gmt":"2018-01-31T12:00:23","slug":"1918","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2018\/01\/31\/1918\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

\u00a0 \"\"<\/b><\/span>100 \u00e5r sedan den ryska revolutionen \u2013 intervju med Paul Le Blanc<\/b><\/span><\/h1>\n

I b\u00f6rjan av november m\u00e5nad g\u00e4stade den amerikanske socialisten och historikern Paul Le Blanc Sverige. Le Blanc h\u00f6ll f\u00f6rel\u00e4sningar om Oktoberrevolutionen 100 \u00e5r i Eskilstuna, G\u00f6teborg, Stockholm och Ume\u00e5. Vid hans bes\u00f6k i G\u00f6teborg tr\u00e4ffade \u00c5sa Hjalmers honom f\u00f6r en pratstund. <\/b><\/p>\n

D<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>en ryska revolutionen har varit din f\u00f6ljeslagare under en stor del av ditt liv, i b\u00e5de dina texter och som aktivist. St\u00e4mmer de att du skrev din doktorsavhandling om den ryska revolutionen? Vad \u00e4r det som g\u00f6r just den revolutionen s\u00e5 central?<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Min avhandling var en j\u00e4mf\u00f6rande analys mellan revolutionen i Ryssland och revolutionen i Nicaragua. Den behandlade vad som ledde fram till dem, de revolution\u00e4ra processerna och vad som skedde de fem d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande \u00e5ren. Jag tog nyligen den ryska delen av avhandlingen och utvecklade, uppdaterade och expanderade den till min nya bok <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>October Song<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det finns flera anledningar till varf\u00f6r jag \u00e4r intresserad av den ryska revolutionen. Delvis har det att g\u00f6ra med min familj som h\u00f6r hemma p\u00e5 v\u00e4nsterkanten i den amerikanska arbetarr\u00f6relsen. N\u00e5gra familjemedlemmar var kommunister som attraherade av den ryska revolutionens traditioner och ideal. Jag v\u00e4xte ocks\u00e5 upp i ett kapitalistiskt Amerika under det kalla kriget med antikommunism, McCarthy och andra demagoger p\u00e5 h\u00f6gerkanten som la fram en extremt negativ bild av vad kommunism \u00e4r. N\u00e4r jag blev alltmer radikal s\u00e5 b\u00f6rjade jag ifr\u00e5gas\u00e4tta den ber\u00e4ttelsen.\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Ett tag t\u00e4nkte jag att sanningen kanske l\u00e5g n\u00e5gonstans emellan vad mina f\u00f6r\u00e4ldrar trodde och vad antikommunisterna p\u00e5 h\u00f6gern p\u00e5stod, s\u00e5 jag drog slutsatsen att New York Times m\u00e5ste vara sanningen. Men som verkligheten utvecklade sig, med en v\u00e4xande medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relse och antikrigsr\u00f6relsen mot Vietnamkriget vilket radikaliserade mig, och jag b\u00f6rjade ifr\u00e5gas\u00e4tta \u00e4ven liberalernas ber\u00e4ttelse. Delar av den nya v\u00e4nsternv\u00e4nstern – som SDS, Students for a Democratic Society – gick igenom en del erfarenheter som fick mig att inse att vi m\u00e5ste t\u00e4nka igenom v\u00e5r politik mer seri\u00f6st om vi verkligen vill f\u00f6r\u00e4ndra. Vid det laget hade jag redan l\u00e4st en del Marx, Lenin, Trotskij och Luxemburg men nu blev jag mycket mer systematisk och fokuserad n\u00e4r jag unders\u00f6kte deras id\u00e9er och sammanhang, liksom vad jag kunde l\u00e4ra av dem. <\/span><\/span><\/p>\n

Det andra svaret p\u00e5 fr\u00e5gan har att g\u00f6ra med n\u00e5got som Rosa Luxemburg uttryckte. Lenin, Trotskij och deras kamrater i bolsjevikerna – arbetarna och b\u00f6nderna som hade samlats bakom bolsjevikpartiets program – var de f\u00f6rsta i v\u00e4rlden som lyckades g\u00f6ra det som borde g\u00f6ras. Med andra ord att ta politisk makt \u00e5t arbetarklassen och n\u00e4rma sig socialism. Andra socialister, av olika slag, hade misslyckats med det som bolsjevikerna lyckades med, \u00e5tminstone f\u00f6r en tid, och det finns mycket att l\u00e4ra av det. Om vi menar allvar med att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden m\u00e5ste vi titta p\u00e5 och l\u00e4ra oss fr\u00e5n b\u00e5de de positiva erfarenheterna och misstagen. <\/span><\/span><\/p>\n

Den \u00f6vertygelsen har bara blivit starkare hos mig med \u00e5ren. Jag f\u00f6rs\u00f6ker att f\u00f6rst\u00e5 b\u00e5de betydelsen av den ryska revolutionen samt hur den faktiska verkligheten s\u00e5g ut och dela den kunskapen med andra.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r m\u00e5nga aktivister idag skedde deras politiska uppvaknande i samband med den antikapitalistiska r\u00f6relsen eller antikrigsr\u00f6relsen. Men fr\u00e5gan kvarst\u00e5r \u2013 hur g\u00e5r vi fr\u00e5n protester till att \u00e5stadkomma en mer l\u00e5ngtg\u00e5ende och djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndring?<\/i><\/p>\n

Det har sk\u00e4nkt mig mycket optimism under \u00e5rens lopp, om och om igen, n\u00e4r nya personer st\u00f6ter p\u00e5 problem och blir radikaliserade och ser behovet av att ta saker l\u00e4ngre f\u00f6r att g\u00f6ra kampen mer effektiv. Den radikaliseringsprocessen forts\u00e4tter att ske och f\u00f6rnyar den radikala v\u00e4nstern. Att studera den ryska revolutionen \u00e4r en resurs f\u00f6r framtida generationer.<\/p>\n

Kommer vi n\u00e4rmre? B\u00f6rjar vi fr\u00e5n en h\u00f6gre niv\u00e5 varje g\u00e5ng eller b\u00f6rjar vi om fr\u00e5n b\u00f6rjan?<\/i><\/p>\n

Ja och nej. Verkligheten fungerar inte s\u00e5. Den \u00e4r dialektisk. P\u00e5 vissa s\u00e4tt \u00e4r vi mycket l\u00e4ngre fram och p\u00e5 andra s\u00e4tt mycket l\u00e4ngre bak. P\u00e5 det tidiga 1900-talet fanns det en organiserad arbetarr\u00f6relse med massiva fackf\u00f6rbund, politiska partier, kooperativ, kulturella aktiviteter som alla var en del av en socialistisk arbetarr\u00f6relse. Det var realistiskt att t\u00e4nka att revolutioner kan ske i andra delar av v\u00e4rlden, liknande det som hade skett i Ryssland, f\u00f6r det fanns en massiv folklig socialistisk arbetarr\u00f6relse. Vi har inte det idag. Det \u00e4r en enorm utmaning.<\/p>\n

I andra avseenden har vi kommit l\u00e4ngre. Under min livstid har den andel av befolkningen som radikaliserats \u00f6kat, de som inte anser att status quo \u00e4r bra, som k\u00e4nner att deras liv \u00e4r s\u00e4mre nu och som inte tror att det kommer bli b\u00e4ttre. En del st\u00f6djer Trump med illusionen att han kommer att \u00e5stadkomma n\u00e5got f\u00f6r dem. Ett stort antal r\u00f6star p\u00e5 en socialist, n\u00e5got som var ot\u00e4nkbart n\u00e4r jag tillh\u00f6rde den nya v\u00e4nstern p\u00e5 60-talet. Det finns problem och begr\u00e4nsningar med Sanders s\u00e5klart men det \u00e4r en radikaliseringsprocess som kommit l\u00e4ngre \u00e4n n\u00e4r jag var yngre. Men vi har en l\u00e5ng v\u00e4g kvar att g\u00e5. F\u00f6rhoppningsvis finns det tid att utveckla det som beh\u00f6ver utvecklas. Vi har historiska segrar och insikter, men samtidigt \u00e4r det mycket som vi beh\u00f6ver g\u00f6ra f\u00f6r att g\u00f6ra dessa relevanta i en faktisk masskamp som kan resultera i socialism.<\/p>\n

Hur \u00e4r situationen I USA idag? Bland utomst\u00e5ende betraktare \u00e4r det nog m\u00e5nga som tittat och dragit slutsatsen att det \u00e4r m\u00f6rka tider som stundar fram\u00f6ver med Trump, men p\u00e5 insidan finns det s\u00e5klart en ganska stor och v\u00e4xande protestr\u00f6relse. Vad har h\u00e4ndelserna i Charlottesville till exempel haft f\u00f6r effekt? <\/i><\/p>\n

Det finns absolut v\u00e4xande protester. Under Trump, f\u00f6re Trump och efter Trump. Det p\u00e5g\u00e5r m\u00e5nga olika slags kamper som lett till en radikalisering och ett skifte v\u00e4nsterut i det politiska medvetandet hos m\u00e5nga olika delar av befolkningen. Till exempel Occupyr\u00f6relsen, Black Lives Matter, The Million Women March n\u00e4r Trump skulle installeras som president, kamp om minimil\u00f6ner, sjukv\u00e5rd och om milj\u00f6fr\u00e5gor. Jag var sj\u00e4lv involverad i en kamp i Pittsburgh som p\u00e5g\u00e5tt i flera \u00e5r som handlade om v\u00e5rt kollektivtrafiksystem med \"\"bussar som inte l\u00e4ngre skulle finansieras offentligt utan avvecklas.<\/p>\n

Vi i min organisation (ISO) hj\u00e4lpte till att bygga en bred r\u00f6relse I Pittsburgh och Pennsylvania f\u00f6r att stoppa detta, att f\u00e5 den offentliga finansieringen tillbaka och \u00e5terinf\u00f6ra bussarna. Det var en viktig seger. Det betydde inte att alla som var involverade var socialister, eller att alla f\u00f6rstod vad socialism \u00e4r. Men det fanns en k\u00e4nsla av att om vi g\u00e5r ihop och k\u00e4mpar f\u00f6r v\u00e5ra gemensamma behov s\u00e5 kan vi vinna. Vi vann, det \u00e4r en viktig l\u00e4rdom. Det \u00e4r mots\u00e4gelsefullt, ibland st\u00f6djer Trumpanh\u00e4ngarna progressiva kamper, och liksom du och jag beh\u00f6ver de genomg\u00e5 en evolution i sitt s\u00e4tt att t\u00e4nka.<\/p>\n

Effekten av Charlottesville var kraftig, men \u00e5terigen en mots\u00e4gelsefull verklighet. \u00c5 ena sidan kom \u00f6ppet fascistiska och rasistiska element upp till ytan i Charlottesville uppmuntrade av Trump fenomenet. Trump \u00e4r inte en fascist, han \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt disciplinerad, men han \u00e4r en brutal och ot\u00e4ck person som hj\u00e4lpt till att sl\u00e4ppa fram dessa fascistiska aktivister och de har blivit mer \u00f6ppna och grova. \u00c5 den andra har folk samlats n\u00e4stan spontant till massm\u00f6ten och protester mot fascisterna \u00f6ver hela landet. I Pittsburgh hade vi i princip ett socialistiskt massm\u00f6te efter Charlottesville, organiserat av anh\u00e4ngare till Bernie Sanders i en grupp kallad the Democratic socialists in America (som \u00e4r en slags socialdemokratisk v\u00e4nster), min egen organisation ISO, the IWW och olika andra v\u00e4nsterkrafter.<\/p>\n

Detta reflekterar en polariserande politisk verklighet. En del Trumpsupporters \u00e4r besvikna p\u00e5 det han g\u00f6r och en del kommer att vandra h\u00f6gerut till fascistiska grupper. Andra kommer att g\u00e5 v\u00e4nsterut. Vi m\u00e5ste ha en uttalad och tydlig socialistisk pol p\u00e5 v\u00e4nsterkanten. Det \u00e4r idag m\u00f6jligt att prata om att bygga det p\u00e5 allvar, n\u00e5got som inte hade varit m\u00f6jligt f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan.<\/p>\n

Hur b\u00f6r socialister agera i en s\u00e5dan h\u00e4r mots\u00e4gelsefull verklighet, som ocks\u00e5 b\u00e4r p\u00e5 en v\u00e4xande potential?<\/i><\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e4rt att k\u00e4mpa f\u00f6r enskilda fr\u00e5gor, som mot rasism, f\u00f6r minimil\u00f6n och h\u00e4lsov\u00e5rd. Vi arbetar tillsammans med andra i fr\u00e5gor d\u00e4r vi \u00e4r \u00f6verens, men uttrycker v\u00e5r egen uppfattning om vad socialism inneb\u00e4r som ett alternativ till det r\u00e5dande systemet som skapar de h\u00e4r problemen. En del m\u00e4nniskor kommer inte att h\u00e5lla med om m\u00e5nga av v\u00e5ra id\u00e9er, men de kommer att fundera p\u00e5 dem om vi \u00e4r kamrater i kampen. Som Rosa Luxemburg s\u00e4ger i sin inledning till<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> Reform och revolution<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>; n\u00e4r man k\u00e4mpar f\u00f6r reformer bygger man en revolution\u00e4r potential, ett revolution\u00e4rt medvetande och en revolution\u00e4r r\u00f6relse.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Man m\u00e5ste vara beredd att g\u00f6ra det och kan inte vara f\u00f6r renl\u00e4rig och klaga p\u00e5 att en del aktivister st\u00f6djer n\u00e5gon inom Demokraterna, att kraven inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngtg\u00e5ende, att de andra inte l\u00e4st Marx eller inte anv\u00e4nder r\u00e4tt spr\u00e5k. Vi bygger enhetsfronter, r\u00f6relser med gemensamma enkla krav d\u00e4r vi samtidigt kan sprida socialistiska id\u00e9er. De andra i r\u00f6relsen kommer ocks\u00e5 ha id\u00e9er som man beh\u00f6ver ta till sig. Jag ska ge ett exempel. N\u00e4r jag f\u00f6rst h\u00f6rde talas om Occupy Wall Street tyckte jag det var galet. Jag blev till och med f\u00f6rbannad – det var s\u00e5 dumt. Sedan s\u00e5g jag hur det utvecklades och n\u00e4r diskussionen uppkom om vi skulle g\u00f6ra n\u00e5got liknande i Pittsburgh hade jag \u00e4ndrat mig. Samtidigt fanns det begr\u00e4nsningar. Var det socialistiskt? Nej. Fanns det ett sammanh\u00e4ngande budskap? Nej, egentligen inte. Samtidigt var det ett uttryck f\u00f6r klasskamp. \u201dVi \u00e4r de 99 procenten mot 1 procent\u201d \u00e4r ett briljant slagord, men var fanns programmet? Det fanns inga krav. Men, det fanns diskussioner, nya m\u00e4nniskor som var rasande och inte l\u00e4ngre stod ut engagerade sig. Mer \u00e4n s\u00e5 kunde det inte vara i ett f\u00f6rsta skede. En del personer d\u00e4rifr\u00e5n som kom att dela mina \u00e5sikter blev involverade i kampen om bussarna, n\u00e5gra blev socialister.<\/p>\n

Hur kunde Trump bli vald? Vad har h\u00e4nt sedan den ekonomiska krisen 2008?<\/i><\/p>\n

Kapitalistklassen \u00e4r mer desperat, de befinner sig i en kris och det bidrar till att f\u00f6rklara hur Trump kunde bli president. Ur den h\u00e4rskande klassens synvinkel, och f\u00f6r kapitalismen i allm\u00e4nhet, s\u00e5 \u00e4r Trump inte kompetent. Han \u00e4r ingen l\u00e4mplig person f\u00f6r jobbet. Att han kunde vinna visar att det politiska systemet \u00e4r i kris. Det faktum att han kunde dirigera det republikanska partiet trots att han hade majoriteten av ledarskapet mot sig \u00e4r mycket avsl\u00f6jande. Hilary Clinton var tvekl\u00f6st den kandidat som man f\u00f6redrog inom Demokraterna men hon var ingen bra kandidat och s\u00e5gs inte som representativ.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det p\u00e5g\u00e5r en politisk kris inom kapitalistklassen. Det finns en r\u00e4dsla \u00f6ver den ekonomiska och sociala krisen och en v\u00e4xande ilska bland den stora massan av m\u00e4nniskor. Det gamla status quo \u00e4r inte l\u00e4ngre h\u00e5llbart. Det h\u00e5ller inte ihop utan befinner sig under omst\u00f6pning sedan den ekonomiska krisen.<\/p>\n

Vi lever i en farlig tid men den inneh\u00e5ller ocks\u00e5 m\u00f6jligheter och g\u00f6r det n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r oss att bygga alternativ. Det p\u00e5verkar oss alla. Vi \u00e4r i ett helt annat l\u00e4ge \u00e4n f\u00f6r tio eller femton \u00e5r sedan.<\/p>\n

F\u00f6r att g\u00e5 \u00f6ver till fr\u00e5gan om partiet som n\u00e5got som l\u00e4nkar samman Oktober med dagens situation. Hur ser du p\u00e5 partiets roll?<\/i><\/p>\n

Det finns flera fr\u00e5gest\u00e4llningar h\u00e4r. En \u00e4r; vad menar vi n\u00e4r talar om ett parti? Har vi ett parti nu? Hur bygger man ett parti? Jag har genomg\u00e5tt en utveckling vad det g\u00e4ller de h\u00e4r fr\u00e5gorna. En g\u00e5ng i tiden, som aktivist i den Nya v\u00e4nstern, var jag anti-leninist. Min erfarenheter i SDS fick mig att inse att Lenins <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Vad b\u00f6r g\u00f6ras?<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> inneh\u00f6ll m\u00e5nga vettiga tankar. Hur skulle de \u00f6vers\u00e4ttas till den politiska situation jag befann mig i? <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Jag ska ber\u00e4tta om n\u00e5gra v\u00e4nner till mig, de var amerikanska studenter i Paris under maj 1968 och tog starkt intryck av sina erfarenheter d\u00e4r. De drog slutsatsen att de borde bygga ett leninistiskt parti och ge ut en tidning i ett arbetarklassomr\u00e5de. En av dem hade Lenins samlade verk och tillbringade mycket tid med att l\u00e4sa dem. Han var centralkommitt\u00e9n och utvecklade den politiska linjen. Resten agerade disciplinerade kamrater, efter lite diskussioner. Detta var galenskap! N\u00e5gra \u00e5r senare erk\u00e4nde de generat att det var s\u00e5 det hade fungerat. Detta var inte ett leninistiskt parti.<\/p>\n

Jag var med i en organisation som var mycket bra i en del avseenden, det amerikanska Socialist Workers Party. Det var en organisation med en stolt tradition och den politiska skolningen jag fick d\u00e4r var mycket viktig f\u00f6r mig och \u00e4r s\u00e5 \u00e4n idag. Men jag och m\u00e5nga med mig hade en felaktig uppfattning om vad vi var f\u00f6r n\u00e5gonting. Vi trodde att vi var det revolution\u00e4ra partiet, vi hade ungef\u00e4r 2 000 medlemmar, vilket var f\u00f6rh\u00e5llandevis mycket vid den h\u00e4r tiden. Vi ins\u00e5g att vi inte var tillr\u00e4ckligt stora, s\u00e5 vi betraktade oss som det revolution\u00e4ra partiets k\u00e4rna. Vi trodde att med tiden skulle vi rekrytera en st\u00f6rre kader och en st\u00f6rre skara anh\u00e4ngare och bli USA:s bolsjevikparti.<\/p>\n

Vi kunde den marxistiska teorin, vi kunde v\u00e5r Lenin, Trotskij, James P Cannon och s\u00e5 vidare. Vi hade en klar politisk till\u00e4mpning av dem som vi f\u00f6rsvarade orubbligt. Problemet var att vi egentligen inte begrep deras politik. Vi trodde vi gjorde det. Det berodde p\u00e5 att n\u00e4r de skrev de texter som vi studerade och tog till oss s\u00e5 var det i ett totalt annorlunda historiskt sammanhang \u00e4n v\u00e5rt, med en arbetarr\u00f6relse som var en verklig massr\u00f6relse och som hade en stark v\u00e4nster inom sig. P\u00e5 1960-talet fanns inte detta. Vi lade deras texter som ett raster p\u00e5 en helt annan verklighet. Vi s\u00e5g oss sj\u00e4lva som en f\u00f6rtrupp och det var ett misstag. N\u00e4r Lenin och andra talade om f\u00f6rtruppen s\u00e5 menade de ett skikt inom arbetarklassen, ett klassmedvetet skikt. Inte en majoritet, men ett ansenligt antal erfarna aktivister inom arbetarklassen, oberoende av parti.<\/p>\n

Partiet byggs inte bara genom rekrytering av intellektuella och studenter, utan av de klassmedvetna skikten av arbetarklassen. Detta existerade inte p\u00e5 60- och 70-talet och vi havererade p\u00e5 grund av det. Vi hade bristf\u00e4lliga id\u00e9er om vilka vi var och vad vi borde g\u00f6ra. De \u00f6verensst\u00e4mde inte med verkligheten och den verklige Lenin skulle ha f\u00f6respr\u00e5kat n\u00e5got helt annat om han varit p\u00e5 plats.<\/p>\n

Tariq Ali pratade vid n\u00e5got tillf\u00e4lle om leksaks-bolsjevikpartier. Det ligger en del i den beteckningen. Vi har inte r\u00e5d att vara det, vi m\u00e5ste vara mer seri\u00f6sa. Jag tror p\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigheten av ett leninistiskt parti, men det \u00e4r n\u00e5got som framtr\u00e4der i sinom tid \"\"<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>som en del av arbetarklassens kamp. Det var s\u00e5 det gick till i Ryssland. N\u00e4r jag skrev min bok <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Lenin and the revolutionary party<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> ins\u00e5g jag det h\u00e4r. Det hade funnits en brist i min tidigare uppfattning om vad det var <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>jag sysslade med. N\u00e4r jag v\u00e4l l\u00e4rde mig av den faktiska bolsjevikiska erfarenheten blev vissa saker klarare och jag utmanades i mina tankar om vad det innebar att vara revolution\u00e4r i 1980- och 90-talets USA. Jag st\u00e4lldes inf\u00f6r andra uppgifter \u00e4n de jag tidigare f\u00f6resatt mig.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det beh\u00f6vs ocks\u00e5 tid och erfarenheter f\u00f6r m\u00e4nniskor att inse behovet av att organisera sig. Det \u00e4r ingen l\u00e4tt uppgift, men en av de saker vi kan l\u00e4ra av historien \u00e4r behovet av en demokratisk, sammanh\u00e5llen och konsekvent organisation som kan koppla ihop olika fr\u00e5gor och f\u00f6ra m\u00e4nniskor tillsammans f\u00f6r att leda kampen och utveckla ett revolution\u00e4rt medvetande. Det \u00e4r i princip vad bolsjevikpartiet var. L\u00e4r av det, men g\u00f6r det utifr\u00e5n ditt eget sammanhang. Det var vad Lenin sj\u00e4lv argumenterade f\u00f6r inom den kommunistiska internationalen, v\u00e5r v\u00e4g \u00e4r inte densamma som er. Ni m\u00e5ste utveckla er egen v\u00e4g.<\/p>\n

M\u00e5nga, \u00e4ven inom v\u00e4nstern, brukar st\u00e4lla Rosa Luxemburg and Lenin mot varandra. Vad s\u00e4ger du om det?<\/i><\/p>\n

De var v\u00e4nner och kamrater. De stod varandra mycket n\u00e4rmare \u00e4n vad de flesta inser, och hade en oerh\u00f6rd respekt f\u00f6r varandra. Hon h\u00f6ll inte med de intellektuella som f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6ra henne till en stridsyxa mot Lenin. Det var inte vad hon var, i sj\u00e4lva verket raka motsatsen. De var p\u00e5 samma sida och f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5stadkomma samma sorts saker. De stod inte i motsatsst\u00e4llning till varandra.<\/p>\n

Vad ser du som det viktigaste att fokusera p\u00e5 i din bok <\/i>October song?<\/i><\/p>\n

\"\"Det \u00e4r att f\u00f6rmedla en k\u00e4nsla av n\u00e5got f\u00f6rbluffande och underbart som \u00e5stadkoms av vanliga m\u00e4nniskor, som samtidigt var extraordin\u00e4ra. M\u00e4nniskor som vi. Jag vill ge folk en k\u00e4nsla av sl\u00e4ktskap med dem. Vad vi kan l\u00e4ra av dem, hur underbar deras triumf var, och som sedan havererade. Varf\u00f6r misslyckades det? Jag vill f\u00e5 m\u00e4nniskor att f\u00f6rst\u00e5 det p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte f\u00f6rringar triumfen och de insikter vi kan f\u00e5 n\u00e4r vi f\u00f6rs\u00f6ker hantera v\u00e5ra egna problem. Dessa \u00e4r b\u00e5de likartade och olika. Vi st\u00e5r fortfarande inf\u00f6r samma typ av system som m\u00e5ste bek\u00e4mpas och kullkastas. En k\u00e4nsla f\u00f6r hur den ryska revolutionen \u00e4r relevant f\u00f6r oss, idag och imorgon. <<<\/p>\n

Intervju och \u00f6vers\u00e4ttning:<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

\u00c5sa Hjalmers. <\/b>\u00e4r gymnasiel\u00e4rare med m\u00e5ng\u00e5rig erfarenhet som politisk aktivist i England och Sverige<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0 100 \u00e5r sedan den ryska revolutionen \u2013 intervju med Paul Le Blanc I b\u00f6rjan av november m\u00e5nad g\u00e4stade den amerikanske socialisten och historikern Paul Le Blanc Sverige. Le Blanc h\u00f6ll f\u00f6rel\u00e4sningar om Oktoberrevolutionen 100 \u00e5r i Eskilstuna, G\u00f6teborg, Stockholm … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[695,326,692,694,689,690,691,693],"class_list":["post-1918","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-kapitalistklassen","tag-lenin","tag-occupyrorelsen","tag-october-song","tag-paul-le-blanc","tag-revolutionen-i-ryssland","tag-ryska-revolutionen","tag-socialist-workers-party"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1918","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1918","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1918"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1918\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1944,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1918\/revisions\/1944"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1918"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1918"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1918"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}