{"id":1930,"date":"2018-01-31T02:09:09","date_gmt":"2018-01-31T01:09:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1930"},"modified":"2018-01-31T02:09:09","modified_gmt":"2018-01-31T01:09:09","slug":"1930","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2018\/01\/31\/1930\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Att \u00f6vervinna v\u00e5ldet<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Bokf\u00f6rl\u00e4ggarna R\u00f6da Rummets f\u00f6rsta bok var <\/span><\/span><\/span>St\u00e4ll om! \u2013 f\u00f6r en ekologisk socialism<\/i><\/span><\/span><\/span>. De var v\u00e5rt s\u00e4tt att hj\u00e4lpa till med att bygga milj\u00f6r\u00f6relsen. Snart kommer v\u00e5rt bidrag till diskussionen inom fredsr\u00f6relsen: Bart de Ligts bok <\/span><\/span><\/span>Att \u00f6vervinna v\u00e5ldet<\/i><\/span><\/span><\/span>. H\u00e4r kan du l\u00e4sa en inledning om f\u00f6rfattarens liv och om hans insatser i fredsr\u00f6relsen mellan de tv\u00e5 v\u00e4rldskrigen, samt bokens f\u00f6rord.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Bidra<\/span><\/span><\/strong><\/em>\"\"<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> till utgivningen genom att g\u00f6ra ett f\u00f6rk\u00f6p! S\u00e4tt in 200 kronor p\u00e5 <\/span><\/span>pg 78 19 17 – 0. Skriv \u201dFred\u201d, ditt namn och din adress, s\u00e5 skickar vi boken s\u00e5 fort den \u00e4r klar!<\/span><\/span><\/strong><\/em><\/p>\n

D<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/strong>en 3 september 1938, efter m\u00e5nga \u00e5rs \u00f6veranstr\u00e4ngning, f\u00f6ll Bart de\u2005Ligt ihop och dog \u2013 bara 55 \u00e5r gammal\u00a0 \u2013 p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Nantes.\u00a0<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Bart de\u2005Ligt f\u00f6ddes den 17 juli 1883 i Schalkwijk n\u00e4ra Utrecht. Han var son till en kalvinistisk pr\u00e4st. Han l\u00e4ste mycket och intensivt i sin ungdom, men blev oerh\u00f6rt besviken n\u00e4r han skulle b\u00f6rja l\u00e4sa teologi vid universitetet i Utrecht: de stora f\u00f6rhoppningar han haft om intellektuellt berikande kom snabbt p\u00e5 skam, n\u00e4r han ins\u00e5g att det inte fanns n\u00e5got mindre universellt \u00e4n universitetet. Ett undantag utgjordes av f\u00f6rel\u00e4sningarna med Bolland, den ledande hegelianske filosofen i Nederl\u00e4nderna, som \u00e4ven om han var konservativ bidrog till att stimulera framv\u00e4xten av stark revolution\u00e4r medvetenhet hos sina studenter. de\u2005Ligt blev ocks\u00e5 starkt p\u00e5verkad av Kants idealistiska filosofi, men framf\u00f6r allt av Fichte. Ur den senares <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>F\u00f6rel\u00e4sningar om de intellektuellas plikt<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> tyckte han s\u00e4rskilt om att citera vad som kan ses som hans livsmotto: \u201dBara den \u00e4r fri som vill g\u00f6ra v\u00e4rlden runt omkring sig fri.\u201d Hans passion f\u00f6r teologiska och filosofiska fr\u00e5gor skulle snart f\u00f6ljas av grundliga studier av den sociala fr\u00e5gan. Han var mer tilltalad av de franska och brittiska \u201dutopiska\u201d och kristna socialisterna \u00e4n av de mer dogmatiska tyska och tog stort intryck av namn som Keir Hardie, William Morris och John Ruskin. Fr\u00e5n den senare h\u00e4mtade han begreppet samh\u00e4lleligt ansvarig produktion och citerade ofta Ruskins ord till de brittiska arbetarna under kriget mellan Frankrike och Preussen: \u201dNi f\u00e5r hellre d\u00f6 \u00e4n tillverka n\u00e5gra mekanismer eller produkter som leder till f\u00f6rst\u00f6relse\u201d.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

1909 gick de\u2005Ligt med i Bond van Christen Socialisten, BvCS (F\u00f6rbundet av kristna socialister) och var den ledande gestalten d\u00e4r tills han l\u00e4mnade det n\u00e4ra tio \u00e5r senare. 1910 utn\u00e4mndes han till pr\u00e4st i samma lilla reformerta kyrka i den lilla byn Brabant i Nuenen, n\u00e4ra Eindhoven, d\u00e4r Vincent van Goghs far ocks\u00e5 varit pr\u00e4st 25 \u00e5r tidigare och d\u00e4r konstn\u00e4ren bott med sina f\u00f6r\u00e4ldrar i tv\u00e5 \u00e5r. Under den perioden hade han m\u00e5lat av kyrkan och f\u00f6rsamlingen, men framf\u00f6r allt <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Potatis\u00e4tarna<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> 1885.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Bart de Ligt fick bevittna industriproletariatets armod i det n\u00e4rbel\u00e4gna Eindhoven. I sina predikningar betonade han n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en p\u00e5nyttf\u00f6dsel baserad p\u00e5 k\u00e4rlekens budskap: \u201dn\u00e4r vi omvandlat oss sj\u00e4lva vill vi ocks\u00e5 omvandla v\u00e4rlden\u201d. Han ins\u00e5g klasskampens existens, men avvisade den traditionella doktrin, som ans\u00e5g sig ha den enda l\u00f6sningen. de\u2005Ligt betonade alltid att vad som beh\u00f6vdes var en dubbel revolution: en av omv\u00e4rlden f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra ekonomiska, sociala och politiska relationer, och en lika n\u00f6dv\u00e4ndig moralisk och andlig inom varje enskild individ. Han uppt\u00e4ckte att den organiserade socialismens of\u00f6rm\u00e5ga att vara sant revolution\u00e4r hade sin spegelbild i kyrkorna: de h\u00f6ll p\u00e5 att stagnera i dogmer och hade blivit st\u00f6ttepelare f\u00f6r den etablerade ordningen.<\/span><\/span><\/p>\n

Mitt under den allm\u00e4nna mobiliseringen i b\u00f6rjan av augusti 1914 f\u00f6rfattade de\u2005Ligt, tillsammans med A\u2005R de\u2005Jong och Truus Kruyt (samtliga ledande inom BvCS) ett manifest med titeln <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Kyrkornas skuld<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>, som kraftigt f\u00f6rd\u00f6mde kyrkans samr\u00f6re med det imperialistiska systemet. De startade ocks\u00e5 en kampanj f\u00f6r dem som v\u00e4grade lyda inkallelseordern. I juni 1915 h\u00f6ll de\u2005Ligt en predikan i Eindhoven, vilket ledde till att han (av arm\u00e9bef\u00e4lhavaren) portf\u00f6rbj\u00f6ds fr\u00e5n den s\u00f6dra delen av landet, som f\u00f6rklarats i undantagstillst\u00e5nd. Hans skildring av milit\u00e4ren som en kall och h\u00e4nsynsl\u00f6s apparat \u00e4r brutalt frispr\u00e5kig:<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u201dVi har m\u00e5nga romare bland oss och f\u00f6r dem \u00e4r staten h\u00f6gsta auktoritet och draperad i gudomlig makt. Det staten ger order om sker obevekligt. Den sortens system f\u00f6rkroppsligas av detta infernaliska milit\u00e4rv\u00e4sende. F\u00f6r vad \u00e4r detta f\u00f6r slags system? En soldat st\u00e5r under korpralen, korpralen under sergeanten, sergeanten under officeren, denne under majoren och s\u00e5 \u00f6verst har vi generalen. Men han \u00e4r bara ett redskap i h\u00e4nderna p\u00e5 regeringen, som talar om f\u00f6r honom vart han ska g\u00e5, \u00e5t v\u00e4nster eller \u00e5t h\u00f6ger. S\u00e5 fort regeringen satt ig\u00e5ng generalen f\u00f6ljer alla efter honom; det \u00e4r ett enda stort maskineri. Och om generalen beordrar: \u2019Eld!\u2019 b\u00f6rjar alla skjuta, hur m\u00e5let \u00e4n ser ut \u2013 om det s\u00e5 vore Jesu Kristi hj\u00e4rta. Den militaristiska statens f\u00f6rsta krav \u00e4r att man, om det kr\u00e4vs, sliter bort samvetet ur sitt hj\u00e4rta.\u201d<\/span><\/span><\/p>\n

Inte helt ov\u00e4ntat beslutade den nederl\u00e4ndska regeringen att bland soldaterna f\u00f6rbjuda allt de\u2005Ligt skrivit. de\u2005Ligt f\u00e4ngslades i tv\u00e5 veckor, v\u00e5ren 1917 bannlystes han fr\u00e5n ytterligare tv\u00e5 provinser efter \u00e4nnu en frispr\u00e5kig predikan. Hans fortsatta konflikt med staten, och dess h\u00e5rda behandling av vapenv\u00e4grare \u2013 som han energiskt f\u00f6rsvarade, tillsammans med Jos Giesen \u2013 gjorde att de\u2005Ligt b\u00f6rjade granska statens karakt\u00e4r n\u00e4rmare. Han hade redan l\u00e4st Bakunin. Nu b\u00f6rjade han mer systematiskt studera anarkistisk litteratur, framf\u00f6r allt Proudhon och Kropotkin. Det han uppt\u00e4ckte renodlade och sk\u00e4rpte de insikter han redan b\u00f6rjat f\u00e5: anarkismen var grundad p\u00e5 en mystisk-andlig \u00f6vertygelse, som str\u00e4vade efter frihet, j\u00e4mlikhet och broderskap f\u00f6r alla. Dessutom hade anarkisterna h\u00e5llit vid liv den tidiga socialismens anti-militaristiska tradition: de bek\u00e4mpade militarismen p\u00e5 grund av att den ledde till slaveri och utgjorde ett angrepp p\u00e5 individen. Han b\u00f6rjade inse att den nya m\u00e4nniska och det nya samh\u00e4lle han verkade f\u00f6r inte kunde f\u00f6rverkligas i eller av staten, och han f\u00f6rstod att grundl\u00e4ggande anarkistiska id\u00e9er ocks\u00e5 fungerat som inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r progressiva t\u00e4nkare inom utbildningen, som Maria Montessori, som han fick kontakt med \u2013 \u201dvarken leda, eller bli ledd, utan sj\u00e4lvstyre, uttrycka sig sj\u00e4lv, utveckla sig sj\u00e4lv\u201d.\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Strax efter krigsslutet l\u00e4mnade de\u2005Ligt sin f\u00f6rsamling, och BvCS, eftersom han inte l\u00e4ngre betraktade sig som kristen. \u00c5r 1921 hamnade de\u2005Ligt \u00e5ter i f\u00e4ngelse (under en m\u00e5nad), sedan han lett en aktion f\u00f6r frigivning av Herman Groenendaal, en vapenv\u00e4grare som inlett en hungerstrejk. P\u00e5 ett m\u00f6te i juni 1921 sade de\u2005Ligt: \u201dKamrater, jag \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r att uppvigla er, i Jesu namn, i Marx\u2019 namn, i Bakunins namn, i Tolstojs namn, i Groenendaals namn, vill jag hetsa er till att sluta upp med allt arbete som leder till ondska, att v\u00e4gra att bygga kaserner \u00e5t arm\u00e9n och f\u00e4ngelser, att v\u00e4gra tillverka krigsmateriel.\u201d\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Han arresterades f\u00f6r att ha skapat oro och i sitt f\u00f6rsvarstal godtog han ocks\u00e5 helhj\u00e4rtat denna anklagelse: Ja, hans m\u00e5l hade varit att hetsa, att f\u00f6rd\u00e4rva ungdomen, som en annan Sokrates, men att f\u00f6rd\u00e4rva den f\u00f6r militarism och krig, genom att f\u00e5 \u00e5h\u00f6rarnas samveten att vakna och genom att v\u00e4dja till deras k\u00e4nsla f\u00f6r personligt ansvar. Han hade precis gett ut <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Antimilitaristerna och deras kampmetoder<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>, d\u00e4r han visat att krig inte bara vara ett ont, utan ett irrationellt, omoraliskt och ineffektivt s\u00e4tt att driva konflikter. Kampen mot krig och f\u00f6r en konstruktiv revolution m\u00e5ste f\u00f6ras med rena medel; ju mer upph\u00f6jt m\u00e5let var, desto renare m\u00e5ste medlen vara f\u00f6r att uppn\u00e5 det, annars fanns risken f\u00f6r att medlen f\u00f6rvandlades till despotism och slutm\u00e5let bara en illusion.\u00a0<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Vid p\u00e5sktid samma \u00e5r, 1921, tog de\u2005Ligt initiativ till bildandet av Internationella anti-militaristiska byr\u00e5n, uppf\u00f6ljare till Ferdinand Domela Nieuwenhuis\u2019 Internationella anti-militaristiska f\u00f6rbundet, som bildats 1904. Nieuwenhuis var den nederl\u00e4ndska arbetarr\u00f6relsens fader och hans bana uppvisar intressanta likheter med de\u2005Ligts: \u00e4ven han hade b\u00f6rjat som pr\u00e4st, som f\u00e5tt nog av den institutionella kyrkan och den institutionella socialismen f\u00f6r att sluta som ledande anarkist i Nederl\u00e4nderna. Inom Andra internationalen var han en uttalad f\u00f6rk\u00e4mpe f\u00f6r tanken p\u00e5 att arbetarna skulle g\u00e5 ut i generalstrejk i h\u00e4ndelse av krig. I likhet med Nieuwenhuis f\u00f6rd\u00f6mde de\u2005Ligt hela tiden att den socialdemokratiska r\u00f6relsen \u00f6vergett den starka och kompromissl\u00f6sa anti-militarism, som F\u00f6rsta internationalen antagit vid sin kongress 1868. I en broschyr utgiven 1918 uppmanade de\u2005Ligt soldater och arbetare att strejka och bli medvetna om sin makt och sitt ansvar \u2013 \u201dkapitalisterna st\u00e4ller till med krig, men prolet\u00e4rerna g\u00f6r det m\u00f6jligt\u201d, skrev han.\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"\u00c4ven om anti-militarism intog en framtr\u00e4dande plats i de\u2005Ligts t\u00e4nkande, texter och verksamhet s\u00e5g han den bara som en del av n\u00e5got mycket st\u00f6rre; att skapa en ny kultur och ett nytt samh\u00e4lle. F\u00f6r detta kr\u00e4vdes kamp mot militarism och reaktion, men ocks\u00e5 en djupg\u00e5ende f\u00f6rnyelse av hela samh\u00e4llet \u2013 p\u00e5 omr\u00e5den som filosofi, utbildning, konst, medicin och vetenskap. Det nya samh\u00e4lle han f\u00f6rest\u00e4llde sig, och k\u00e4mpade f\u00f6r, innebar att kvinnorna, arbetare, koloniala folk och intellektuella skulle befrias fr\u00e5n sitt f\u00f6rnedrande slaveri. M\u00e5let var att ge individen nytt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende, baserat p\u00e5 insikten att hen var en aktiv deltagare i utvecklingen av en v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande historisk process, som samtidigt som den str\u00e4ckte sig bortom, och i m\u00e5nga avseenden \u00f6versteg, varje enskild individ ocks\u00e5 var beroende av denna individs agerande. I de\u2005Ligts fall handlade det l\u00e5ngt ifr\u00e5n om f\u00e5f\u00e4nga spekulationer eller \u00f6nsket\u00e4nkande. Hans inst\u00e4llning var alltid att \u201dhoppas p\u00e5 allt, utan att v\u00e4nta sig n\u00e5got\u201d. Tillf\u00e4lliga motg\u00e5ngar och nederlag kunde inte rubba hans \u00f6vertygelse och arbete.\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e4r familjen deLigt flyttade till Schweiz 1925 h\u00f6ll Gen\u00e8ve precis p\u00e5 att etablera sig till forum f\u00f6r internationalistisk verksamhet genom Nationernas F\u00f6rbund. Men den fred de\u2005Ligt siktade in sig p\u00e5 var av ett annat slag: han f\u00f6rv\u00e4ntade sig aldrig att freden skulle uppst\u00e5 ur en organisation, som han betraktade som en sammanslutning av kapialistiskt-imperialistiska stater. Det visade sig att han till granne skulle f\u00e5 Pavel Birjukov, Tolstojs n\u00e4ra v\u00e4n och levnadstecknare. Birjukov hade tagit sig an de f\u00f6rf\u00f6ljda duchoborernas sak, en pacifistisk religi\u00f6s grupp i Ryssland, och blev d\u00e4rf\u00f6r under en tid f\u00f6rbjuden att \u00e5terv\u00e4nda till hemlandet. Av Birjukov fick de\u2005Ligt veta m\u00e5nga viktiga detaljer om f\u00f6rf\u00f6ljelserna av principfasta anti-militarister i s\u00e5v\u00e4l tsarens som bolsjevikernas Ryssland.\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"de\u2005Ligt \u00e4gnade detta \u00e4mne flera sidor i sin encyklopediska historia om direkt aktion mot kriget, som gavs ut i tv\u00e5 band 1931 och 1933 (<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Vrede als Daad \u2013 Fred som handling<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>). Inf\u00f6r detta arbete, som hade undertiteln <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Principer, historia och metoder f\u00f6r direkt aktion mot kriget <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>hade de\u2005Ligt samlat in material under flera \u00e5r och det blev hans livsverk. I sin historieframst\u00e4llning visade de\u2005Ligt att den anti-militaristiska r\u00f6relsen fr\u00e4mst handlar om att skapa en ny kultur. Boken f\u00f6rs\u00e5g ocks\u00e5 r\u00f6relsen med historia och tradition. Han skrev: \u201dVi f\u00e5r aldrig gl\u00f6mma att den nya framtid vi t\u00e4nker oss ocks\u00e5 kr\u00e4ver en ny tradition, som vi m\u00e5ste skapa. M\u00e4nniskan \u00e4r en historisk varelse: inget ger en r\u00f6relse mer kraft \u00e4n n\u00e4r de som b\u00e4r upp den inser att deras r\u00f6relse bygger p\u00e5 en l\u00e5ng historia som inte g\u00e5r att utradera.\u201d Under arbetet med denna bok l\u00e4ste han om historien ur ett nytt perspektiv och d\u00e4rigenom f\u00f6r\u00e4ndrade han v\u00e5r syn p\u00e5 och f\u00f6rst\u00e5else av det f\u00f6rg\u00e5ngna. Hans m\u00e5l var att visa hur m\u00e4nskligheten g\u00e5tt fr\u00e5n ett till stora delar omedvetet och instinktivt s\u00e4tt att leva till ett d\u00e4r den medvetet skapade sina egna livsvillkor och formade sin egen framtid. Han samlade in en oerh\u00f6rd m\u00e4ngd fakta, d\u00e4r det framgick att motst\u00e5nd av icke-v\u00e5ldskarakt\u00e4r mot krig och grymheter \u00e4r en universell f\u00f6reteelse, som g\u00e5r att hitta i alla kulturer och under alla epoker. Genom att bygga p\u00e5 detta (ofta bortgl\u00f6mda och borttr\u00e4ngda) f\u00f6rflutna skulle nya generationer alltmer kunna omvandla det m\u00e4nskliga samh\u00e4llet till n\u00e5got verkligt humant.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Under \u00e5ren i Gen\u00e8ve var de\u2005Ligt en f\u00f6rgrundsgestalt i organiseringen av den radikala fredsr\u00f6relsen och han var exempelvis en ledande medlem av WRI, krigsmotst\u00e5ndarnas international. Vid dess konferens i juli 1934 lade de\u2005Ligt fram sin ber\u00f6mda Kampanjplan mot alla krig och alla krigsf\u00f6rberedelser (som finns \u00e5tergiven i slutet av denna bok).<\/span><\/span><\/p>\n

Bart de\u2005Ligt drev tesen om det speciella ansvar vetenskapsm\u00e4n och intellektuella hade f\u00f6r kriget. S\u00e5 tidigt som 1921\u201322 f\u00f6rs\u00f6kte han bilda en internationell organisation av samh\u00e4lleligt ansvarsfulla vetenskapsm\u00e4n, som v\u00e4grade att vara delaktiga i n\u00e5got som helst arbete som hade med kriget att g\u00f6ra. de\u2005Ligt s\u00e5g konferensen mot gaskrig, som anordnades i Frankfurt i januari 1929 av Internationella kvinnof\u00f6rbundet f\u00f6r fred och frihet (IKFF), som en milstolpe. I sitt tal <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>De intellektuella och det moderna kriget <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>h\u00e4vdade han att alla som var med om att utforma krigsmaskinen, prolet\u00e4rer som intellektuella, bar skuld till kriget, men han riktade sig speciellt mot de senare f\u00f6r att inte ha lyckats h\u00f6ja den moraliska niv\u00e5n p\u00e5 de f\u00f6rra. Han anklagade det stora flertalet av pr\u00e4ster och l\u00e4rare, historiker och journalister, politiska och samh\u00e4lleliga ledare, kemister och ingenj\u00f6rer, f\u00f6r att ha s\u00e4nkt sig l\u00e4gre \u00e4n de kvinnor som s\u00e4ljer sina kroppar. Det var angel\u00e4get att v\u00e4cka vetenskapsm\u00e4n och intellektuella och skapa ny medvetenhet om deras individuella ansvar f\u00f6r det barbariska krig, som v\u00e4ntade runt h\u00f6rnet. Vad de\u2005Ligt s\u00e5g framf\u00f6r sig var den sorts organisation som skulle uppst\u00e5 i flera l\u00e4nder p\u00e5 1980-talet som olika \u201dYrkesgrupper f\u00f6r fred\u201d.\u00a0<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det var en av de\u2005Ligts livsuppgifter att skapa harmoni mellan och f\u00f6ra de olika grupperingarna inom den anti-militaristiska r\u00f6relsen n\u00e4rmare varandra. Inom olika organisationer och p\u00e5 konferenserna s\u00e5gs han som en unik fredsm\u00e4klare \u2013 utan att f\u00f6r den skull vara n\u00e5gon opportunist eller pragmatiker. I sina \u00f6vertygelser var han orubblig och, samtidigt som han ocks\u00e5 var ytterst tolerant, aldrig n\u00e5gon kompromissernas man. P\u00e5 WRI:s konferens i K\u00f6penhamn i juli 1937 var de\u2005Ligt den ende som tog avst\u00e5nd fr\u00e5n det personliga korst\u00e5g f\u00f6r fred som organisationens ordf\u00f6rande George Lansbury \u00e4gnade sig \u00e5t. Denne hade bl\u2005a \u00e5kt f\u00f6r att tr\u00e4ffa Hitler och Mussolini i ett f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5stadkomma vad de\u2005Ligt betecknade som \u201den kompromiss mellan olika former av imperialism\u201d. de\u2005Ligt stod fast vid att WRI skulle ta avst\u00e5nd fr\u00e5n sin ordf\u00f6randes privata aktiviteter, eftersom \u201dvi k\u00e4mpar f\u00f6r att avskaffa orsakerna till kriget, inte f\u00f6r n\u00e5gon kapitalistisk fred\u201d. Reynolds, som ofta tr\u00e4ffade de\u2005Ligt p\u00e5 WRI:s m\u00f6ten, sade: \u201dP\u00e5 det lugnaste, mest godmodiga, v\u00e4nliga och t\u00e5lmodiga s\u00e4tt som t\u00e4nkas kan, f\u00f6rblev han en b\u00e5ngstyrig extremist, en klippa av beslutsamhet som det alltid gick att luta sig mot.\u201d<\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e5gra \u00e5r tidigare hade de\u2005Ligt haft en brevv\u00e4xling med Gandhi, \u201dden store ledaren fr\u00e5n Orienten\u201d, som han beundrade samtidigt som han inte tvekade att kritisera honom. N\u00e4r de\u2005Ligt och Gandhi tr\u00e4ffades i Lausanne och Gen\u00e8ve 1931 hade den senare just deltagit i Rundabordskonferensen i London, d\u00e4r han kr\u00e4vt att Indien skulle f\u00e5 kontrollen \u00f6ver sin egen f\u00f6rsvarsmakt \u2013 och detta samtidigt som han gav schweizarna och l\u00e4nderna i v\u00e4st r\u00e5det att avst\u00e5 fr\u00e5n nationellt f\u00f6rsvar av v\u00e5ldskarakt\u00e4r och g\u00f6ra sig fria fr\u00e5n all anv\u00e4ndning av vapen och i st\u00e4llet till\u00e4mpa direkt aktion av icke-v\u00e5ldskarakt\u00e4r. de\u2005Ligt anm\u00e4rkte p\u00e5 det mots\u00e4gelsefulla i en s\u00e5dan h\u00e5llning och uttalade f\u00f6rhoppningen att Gandhi skulle ansluta sig till \u201dde revolution\u00e4ra anti-militaristernas st\u00e5ndpunkt\u201d.\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Att \u00f6vervinna v\u00e5ldet <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>var en ut\u00f6kad version av en bok utgiven p\u00e5 franska 1935, som i sin tur var en ut\u00f6kad \u00f6vers\u00e4ttning av den nederl\u00e4ndska utg\u00e5van 1934 (f\u00f6r de\u2005Ligt handlade en \u00f6vers\u00e4ttning alltid om behovet av bearbetning, ibland av stora delar). F\u00f6r \u00f6vers\u00e4ttningen till engelska bidrog s\u00e4kert de\u2005Ligts bekantskap med Aldous Huxley, som i mitten av 1930-talet var ett framtr\u00e4dande namn inom fredsr\u00f6relsen. De tr\u00e4ffades f\u00f6rsta g\u00e5ngen vid Allm\u00e4nna fredskongressen i Bryssel i september 1936, d\u00e4r Huxley deltog som medlem av Peace Pledge Union. N\u00e5gra m\u00e5nader senare bes\u00f6kte Huxley de\u2005Ligt i Gen\u00e8ve och under n\u00e5gra dagar hade de intensiva diskussioner om det n\u00f6dv\u00e4ndiga i att omv\u00e4rdera den vetenskapliga, moraliska och kulturella basen f\u00f6r socialismen och, ouppl\u00f6sligt f\u00f6rknippat med detta, om kampen mot kriget. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 utgavs b\u00e5de Huxleys <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>M\u00e5l och medel <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>och de Ligts bok som Huxley ans\u00e5g vara helt olik andra pacifistiska b\u00f6cker, eftersom den ocks\u00e5 helt tog sig an fr\u00e5gan om samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring, om revolutionen och kriget. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><<<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att \u00f6vervinna v\u00e5ldet Bokf\u00f6rl\u00e4ggarna R\u00f6da Rummets f\u00f6rsta bok var St\u00e4ll om! \u2013 f\u00f6r en ekologisk socialism. De var v\u00e5rt s\u00e4tt att hj\u00e4lpa till med att bygga milj\u00f6r\u00f6relsen. Snart kommer v\u00e5rt bidrag till diskussionen inom fredsr\u00f6relsen: Bart de Ligts bok Att … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[704,703,702,701,705],"class_list":["post-1930","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-aldous-huxley","tag-anti-militarism-ikff","tag-att-overvinna-valdet","tag-bart-de-ligt","tag-wri"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1930","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1930","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1930"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1930\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1934,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1930\/revisions\/1934"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1930"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1930"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1930"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}