{"id":1935,"date":"2018-01-31T12:55:46","date_gmt":"2018-01-31T11:55:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1935"},"modified":"2018-01-31T12:55:46","modified_gmt":"2018-01-31T11:55:46","slug":"1935","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2018\/01\/31\/1935\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Gandhi 3.0 f\u00f6r v\u00e5r tid<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

\"\"\u201dDet indiska benranglet\u201d, det var det neds\u00e4ttande epitet som Leo Trotskij vid ett tillf\u00e4lle gav den kontroversielle befrielseledaren och ideologen Mohandas K. Gandhi. Men har inte vi med hj\u00e4rtat till v\u00e4nster idag n\u00e5got att l\u00e4ra av Gandhi? Tord Bj\u00f6rk tar oss med p\u00e5 en expos\u00e9 \u2013 med den indiske profeten som ress\u00e4llskap \u2013 \u00f6ver folkr\u00f6relsemotst\u00e5nd nu som d\u00e5.<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

K<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>an socialister l\u00e4ra sig n\u00e5got av Mohandas K. Gandhis icke-samarbetsstrategi? Det var fr\u00e5gan R\u00f6da rummets <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

redaktion st\u00e4llde till mig f\u00f6r en artikel till tidskriften. Eftersom jag just f\u00f6rs\u00f6ker att avsluta ett bokprojekt f\u00f6r utgivning i Indien, om Gandhi och indiska folkr\u00f6relsers p\u00e5verkan p\u00e5 folkr\u00f6relser i Norden fr\u00e5n 1917 fram till v\u00e5ra dagar, passade uppdraget v\u00e4l.<\/p>\n

St\u00e4lls fr\u00e5gan om Gandhi kan l\u00e4ra folkr\u00f6relser n\u00e5got idag som \u00e4r av betydelse f\u00f6r socialister s\u00e5 \u00e4r svaret klart ja. F\u00f6r de socialister som inser att det socialistiska projektet i dess statscentrerade eller dess antistatscentrerade anarkistiska form \u00e4r i kris kan det vara av vikt f\u00f6r att komma vidare, ett intresse f\u00f6r folkr\u00f6relser av Gandhis typ \u00e4r v\u00e4rdefullt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 den tid vi lever i och hitta v\u00e4gar fram\u00e5t. I denna artikel ska jag f\u00f6rs\u00f6ka utveckla varf\u00f6r med exempel samt avsluta med en hoppfullt utopisk bild av hur Gandhis positiva inflytande kan se ut i framtiden \u2013 efter de tv\u00e5 f\u00f6rsta epokerna under hundra \u00e5r \u2013 en Gandhi 3.0 f\u00f6r v\u00e5r tid.
\n<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>
\nOm fr\u00e5gan begr\u00e4nsar sig till om socialister kan l\u00e4ra sig n\u00e5got av Gandhis icke-samarbetsstrategi blir svaret kort. Nej, det g\u00e5r inte eftersom sj\u00e4lva po\u00e4ngen med Gandhi \u00e4r att hans strategi \u00e4r odelbar. Den borgerliga metoden att missbruka Gandhi genom att ljuga ihop en bild av honom som enbart f\u00f6respr\u00e5kare av icke-v\u00e5ld, skild fr\u00e5n hans totala v\u00e4gran att ge efter f\u00f6r imperialismen, \u00e4r ett s\u00e4tt att missbruka honom. Den kan vara framg\u00e5ngsrik f\u00f6r den som vill beh\u00e5lla den r\u00e5dande v\u00e4rldsordningen. Metoden \u00e4r i flitigt bruk i vida kretsar fr\u00e5n h\u00f6ger till v\u00e4nster f\u00f6r att med hj\u00e4lp av Gandhi eller liknande syns\u00e4tt f\u00f6rd\u00f6ma v\u00e5ld i politiken, som om det g\u00e5r att skilja fr\u00e5n n\u00f6dv\u00e4ndigheten att g\u00f6ra motst\u00e5nd mot det r\u00e5dande systemet. Denna metod att stympa Gandhi har ocks\u00e5 med hj\u00e4lp av den amerikanska fredsr\u00f6relsens professionalisering kommit i omfattande bruk i v\u00e4lfinansierade NGO-kampanjer f\u00f6r regimf\u00f6r\u00e4ndringar frikopplade fr\u00e5n socialt ifr\u00e5gas\u00e4ttande av samh\u00e4llet. Denna form av stympning \u00e4r inte en lika anv\u00e4ndbar metod f\u00f6r de som vill \u00e4ndra det r\u00e5dande samh\u00e4llssystemet, \u00e4ven om mer begr\u00e4nsade s\u00e4tt att inspireras av Gandhi kan g\u00f6ra nytta ibland.<\/span><\/span><\/p>\n

Nordiska milj\u00f6- och solidaritetsaktivister uttryckte behovet av att \u00e5terta Gandhi fr\u00e5n denna stympade version i ett manifest inf\u00f6r Saltmarschjubileet 2005:<\/span><\/span><\/p>\n

\u201dDet \u00e4r dags att \u00e5terta Gandhi. Den systemkritik som Gandhi arbetade f\u00f6r innefattade inte bara en befrielse fr\u00e5n utl\u00e4ndska f\u00f6rtryckare. Den innebar ocks\u00e5 bredare systemkritik och konstruktiva program f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring samt personlig utveckling. Idag finns det risk f\u00f6r att Gandhi h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rvandlas till ett verktyg f\u00f6r de som vill sprida passivitet. Skyms hans uppmaning till konfrontation med f\u00f6rtryckande system undan till f\u00f6rdel f\u00f6r ett systemanpassat passivt motst\u00e5nd? Vi \u2026 ser det som viktigt att Gandhis uppmaning till mod och radikal kamp mot f\u00f6rtryckande samh\u00e4llssystem tas tillvara. Mot en syn p\u00e5 Gandhi som en superhj\u00e4lte som kr\u00e4ver av alla oavsett situation att de avst\u00e5r fr\u00e5n att f\u00f6rsvara sig med v\u00e5ld vill vi s\u00e4tta in honom i sitt sociala och historiska sammanhang. Gandhi sj\u00e4lv var kritisk mot de som anv\u00e4nde tanken p\u00e5 ickev\u00e5ld som en urs\u00e4kt f\u00f6r att vara passiva.\u201d<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"\"

\u00a0<\/p><\/div>\n

Begreppet passivt motst\u00e5nd \u00e4r det som kanske skapat mest missf\u00f6rst\u00e5nd. Amerikanen Mark Shepheard menar att Gandhi pekade p\u00e5 tre s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till f\u00f6rtryck och or\u00e4ttvisor: En var den feges v\u00e4g, att acceptera det som var fel och ge sig iv\u00e4g d\u00e4rifr\u00e5n. Den andra var att st\u00e5 kvar och ta till vapen. Den tredje menade Gandhi var den b\u00e4sta och kr\u00e4vde mest mod, att st\u00e5 upp och k\u00e4mpa enbart med icke-v\u00e5ldsliga medel, \u00e4ven med risk f\u00f6r sitt eget liv. <\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Efter att Gandhi anv\u00e4nt begreppet passivt motst\u00e5nd sj\u00e4lv problematiserade han det och ersatte det med satyagraha, en hops\u00e4ttning av sanskritorden f\u00f6r sanning och h\u00e5lla fast vid. Det s\u00e5g han som en synonym f\u00f6r kraft, den kraft som \u00e4r f\u00f6dd av sanning och k\u00e4rlek eller icke-v\u00e5ld. Han s\u00e5g satyagraha som de starkas vapen som inte l\u00e4mnar n\u00e5got utrymme f\u00f6r v\u00e5ld under n\u00e5gra omst\u00e4ndigheter alls, och det insisterar alltid p\u00e5 sanningen. Passivt motst\u00e5nd menade han kunde innefatta \u00e4ven v\u00e5ld. Han tog h\u00e4r konkret upp suffragetternas kamp d\u00e4r v\u00e5ld blivit ett p\u00e5tagligt inslag.
\n<\/span><\/span><\/p>\n

Hind Swaraj<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> \u00e4r den bok d\u00e4r Gandhis syns\u00e4tt mest kommer till uttryck. Han skrev den p\u00e5 resan hem fr\u00e5n London till Indien 1909 \u2013 i sp\u00e5ren av sina erfarenheter av politisk kamp i Sydafrika \u2013 i en tid n\u00e4r man p\u00e5 en vanlig resa mellan kontinenterna kunde skriva ett helt ideologiskt livsverk. Boken finns sedan l\u00e4nge \u00f6versatt till svenska och \u00f6versattes till bland annat finska och estniska 2005 i samband med Saltmarschens 75-\u00e5rs-jubileum. Den skrevs p\u00e5 gujarati men f\u00f6rbj\u00f6ds p\u00e5 detta spr\u00e5k av britterna, som styrde Indien, men till\u00e4ts bli utgiven p\u00e5 engelska. Man r\u00e4knade med att de indier som kunde engelska var s\u00e5 v\u00e4l indoktrinerade att de inte skulle ta till sig budskapet om hur man skulle ers\u00e4tta britternas styre med sj\u00e4lvstyre.
\nJag har inte satt mig in i Gandhis t\u00e4nkande s\u00e5 mycket utan har mer ur ett folkr\u00f6relseperspektiv studerat Gandhis p\u00e5verkan p\u00e5 folkr\u00f6relser transnationellt och s\u00e4rskilt p\u00e5 Norden. Allts\u00e5 mer intresserat mig f\u00f6r Gandhis praktik och strategi \u00e4n hans ideologi. N\u00e5gra ord om Hind Swaraj \u00e4r dock p\u00e5 sin plats. Hind Swaraj kan \u00f6vers\u00e4ttas som indiskt sj\u00e4lvstyre \u00e4ven om det inte ger hela inneb\u00f6rden. I boken beskriver Gandhi sin syn p\u00e5 Swaraj, modern civilisation, mekanisering och annat.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Gandhi har fyra teman som strukturerar hans argument: F\u00f6r det f\u00f6rsta h\u00e4vdar han att det inte r\u00e4cker med att britterna l\u00e4mnar Indien. Han kritiserar de som \u201d\u00f6nskar engelskt styre utan engelsm\u00e4n\u201d. Det vore att anta en brittisk typ av samh\u00e4lle.
\nF\u00f6r det andra h\u00e4vdar Gandhi att ett indiskt oberoende endast \u00e4r m\u00f6jligt genom vad som ibland \u00f6vers\u00e4tts otillr\u00e4ckligt med passivt motst\u00e5nd. Snarare \u00e4n att f\u00f6rd\u00f6ma v\u00e5ldet argumenterar Gandhi f\u00f6r att det \u00e4r kontraproduktivt. \u201dK\u00e4rlekens och medlidandets kraft \u00e4r o\u00e4ndligt st\u00f6rre \u00e4n v\u00e5ldets kraft. Det finns skada i ut\u00f6vandet av brutalt v\u00e5ld, aldrig i medlidandets kraft.\u201d (egen \u00f6vers\u00e4ttning). Detta \u00e4r ett genomg\u00e5ende tema i hela Hind Swaraj.<\/span><\/span><\/p>\n


\n<\/span><\/span>\"\"F\u00f6r att ut\u00f6va passivt motst\u00e5nd, f\u00f6rklarar Gandhi att indier ska anv\u00e4nda sig av Swadeshi (sj\u00e4lvtillit). Det inneb\u00e4r att v\u00e4gra all handel och f\u00f6rbindelser med britterna. Det \u00e4r detta som \u00e4r icke-samarbetsstrategin. Han v\u00e4nder sig till engelsm\u00e4nnen n\u00e4r han s\u00e4ger: \u201dOm ni inte erk\u00e4nner v\u00e5ra krav kommer vi inte l\u00e4ngre v\u00e4nda oss till er. Ni kan bara regera \u00f6ver oss s\u00e5 l\u00e4nge vi f\u00f6rblir de styrda; vi kommer inte l\u00e4ngre ha n\u00e5gra kontakter med er.\u201d (egen \u00f6vers\u00e4ttning). Engelska Wikipedia ger en delvis f\u00f6rminskande kommentar men \u00e4nd\u00e5 en som tillf\u00f6r n\u00e5got: Gandhi kommer med ett intressant argument h\u00e4r: \u201dOm britterna vill ha Indien f\u00f6r handelns skull, ta bort handel fr\u00e5n ekvationen.\u201d
\n<\/span><\/span><\/p>\n

Slutligen argumenterar Gandhi f\u00f6r att Indien aldrig kommer att bli fritt om inte den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen avvisas. I texten \u00e4r han djupt kritisk mot den och h\u00e4vdar att \u201dIndien har dragits ner till botten, inte under den engelska h\u00e4len, men av den moderna civilisationen.\u201d Han talar h\u00e4r om civilisation, inte bara i f\u00f6rh\u00e5llande till Indien. \u201dV\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen \u00e4r s\u00e5dan att man bara m\u00e5ste ha t\u00e5lamod och s\u00e5 kommer den f\u00f6rst\u00f6ras av sig sj\u00e4lv.\u201d (egen \u00f6vers\u00e4ttning). Det \u00e4r ett djupt f\u00f6rd\u00f6mande. Inte bara \u00e4r den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen skadlig f\u00f6r Indien, den \u00e4r generellt skadlig.<\/span><\/span><\/p>\n

Gandhi 1.0<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

Gandhis civilisationskritiska syns\u00e4tt leder till en samlad strategi d\u00e4r det \u00e4r kombinationen av ett konstruktivt program, motst\u00e5nd mot imperialismen och sj\u00e4lvtillit som \u00e4r k\u00e4rnan. P\u00e5 klassiskt folkr\u00f6relsevis s\u00e5g han det ocks\u00e5 viktigt att leva som man l\u00e4r, vilket varit ytterligare en orsak till hans l\u00e5ngvariga inflytande. Man kan beskriva detta ursprungliga gandhianska ingripandet som en del av bonderevolutionerna i l\u00e4nder som Ryssland, Mexiko och Indien. <\/span><\/span><\/p>\n


\nDen nordiska f\u00f6rbindelsen med gandhianismen kan man l\u00e4ra en hel del av. Kontakterna med Gandhi startade redan innan han blev anlitad av b\u00f6nder f\u00f6r att leda kampen mot det brittiska styret. Det var danska mission\u00e4rskvinnor i den grundtvigska folkr\u00f6relsetraditionen som bes\u00f6kte honom i hans ashram i februari 1917. Ur detta f\u00f6ddes livsl\u00e5ng v\u00e4nskap och den moderna europeiska solidaritetsr\u00f6relsen med tredje v\u00e4rlden. De kvinnliga mission\u00e4rerna f\u00f6rbj\u00f6ds snart av Danska missionen att ha kontakt med uppviglaren Gandhi, men \u00e5kte hem till Danmark och skaffade nya bidrag till en egen skola f\u00f6r kvinnor i Gandhis anda. En skola i det nationella system Gandhi s\u00f6kte bygga upp som f\u00f6renade handens och tankens kraft, d\u00e4rtill den enda som \u00f6verlevde \u00e4nda fram till befrielsen 1947.<\/p>\n

Detta bidrog till att den internationella solidaritetsr\u00f6relsen Friends of India kunde starta 1930 med danskan Ellen H\u00f6rup som grundare. Den tog i bruk de metoder som senare kom att tillh\u00f6ra standardmetoderna f\u00f6r en solidaritetsr\u00f6relse: att \u00e5ka till landet ifr\u00e5ga och ta sig genom alla sp\u00e4rrar myndigheter s\u00e4tter upp f\u00f6r att hindra att information kommer ut, starta regelbunden nyhetsf\u00f6rmedling, p\u00e5verka politiken \u2013 inte minst i detta fall Nationernas F\u00f6rbund dit huvudkontoret snart flyttades \u2013 och i allians med n\u00e4rst\u00e5ende organisationer starta praktisk bist\u00e5ndsverksamhet. \u00c5r 1935 startade den f\u00f6rsta sekul\u00e4ra bist\u00e5ndsverksamheten i v\u00e4rlden. Det var Pierre Ceresole, som tr\u00e4ffat Gandhi p\u00e5 dennes Europaresa 1931 och stod Friends of India n\u00e4ra, vars r\u00f6relse Internationella arbetslag (Service Civil Internationale) startade ett m\u00e5ng\u00e5rigt bist\u00e5ndsarbete i delstaten Bihar f\u00f6r att sida vid sida med lokalbefolkningen r\u00f6ja upp efter en naturkatastrof.
\n<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"

\u00a0<\/p><\/div>\n


\nGandhis ledarskap f\u00f6r den nationella kongressens massorganisation kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas f\u00f6r att vara of\u00f6ruts\u00e4gbar och oj\u00e4mn och \u00e4nd\u00e5 med f\u00f6rm\u00e5ga att visa att det brittiska imperiet kunde besegras, med saltmarschen 1930 som en av hans mest framtr\u00e4dande insatser som f\u00f6renade hela nationen n\u00e4r hundratusentals anv\u00e4nde sig av civil olydnad mot skatten p\u00e5 salt som s\u00e4rskilt var en b\u00f6rda f\u00f6r de fattiga. Hans brist p\u00e5 att se kast- och klassfr\u00e5gor har tydligt kritiserats av ledaren f\u00f6r Dalitr\u00f6relsen vid denna tid, Ambedkar, och idag av Arundhati Roy. M\u00e5nga andra bidrog till befrielsen av Indien, men Gandhis bidrag f\u00f6r att besegra brittisk imperialism \u2013 moraliskt och som ledare genom politisk, kulturell och ekonomisk massmobilisering \u2013 \u00e4r dock central f\u00f6r sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten 1947.<\/span><\/span><\/p>\n

Gandhi 2.0<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

Efter Indiens befrielse, som innebar d\u00f6dsst\u00f6ten f\u00f6r brittiska imperialismen och i f\u00f6rl\u00e4ngningen kolonialismen, fick gandhianska strategier stort inflytande globalt. Detta Gandhis inflytande efter sin d\u00f6d kan p\u00e5 r\u00f6relseniv\u00e5n beskrivas som fragmentering i separata fr\u00e5gor och handlingsformer av det ursprungliga allm\u00e4nna budskapet d\u00e4r fr\u00e5gorna och formerna var oskiljaktiga fr\u00e5n varandra och sammanv\u00e4vda med samh\u00e4llelig och personlig f\u00f6r\u00e4ndring. Det handlade fr\u00e4mst om fyra former: bojkott mot f\u00f6rtryckande regimer, padyatras eller l\u00e5nga marscher kopplade till direkt aktion, ingripande genom direkt icke-v\u00e5ldsaktion i konflikter och masst\u00f6d \u00e5t konstruktiva program f\u00f6r att ge humanit\u00e4rt st\u00f6d till befrielser\u00f6relser. Mellan 1960 och 1964 var folkr\u00f6relselandskapet helt f\u00f6r\u00e4ndrat i Norden tack vare detta indiska inflytande.<\/span><\/span><\/p>\n

I sin bed\u00f6mning av anti-apartheid-r\u00f6relsen och framv\u00e4xten av ett globalt civilsamh\u00e4lle s\u00e4ger sociologen H\u00e5kan Th\u00f6rn \u2013 i sin bok <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Solidaritetens betydelse: Kampen mot apartheid i Sydafrika och framv\u00e4xten av ett globalt civilsamh\u00e4lle <\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>(2010) \u2013 att v\u00e4sterl\u00e4ndska uppfattningar som ben\u00e4mner de slags masshandlingar, som anv\u00e4ndes i b\u00f6rjan av 1960-talet, som ny form f\u00f6r politik \u00e4r felaktig. N\u00e4r \u201denfr\u00e5ge\u201d-strategier, civil olydnad och konsumentbojkotter anv\u00e4ndes i Nord h\u00e4vdades det vara nya metoder, trots att de anv\u00e4nts av folkr\u00f6relserna i Syd i masskala sedan l\u00e4nge. Konsumentbojkott var en central del av den indiska befrielser\u00f6relsens kamp mot britterna, civil olydnad likas\u00e5 till dess att f\u00e4ngelserna inte r\u00e4ckte till. Th\u00f6rn h\u00e4nvisar speciellt till denna indiska befrielser\u00f6relse och den sydafrikanska anti-apartheidr\u00f6relsen. Han h\u00e4vdar med r\u00e4tta att akademiker som ser debuterande sociala r\u00f6relser i Nord som ett nytt fenomen begr\u00e4nsar kunskapen om det till ett amerikanskt\/europeiskt perspektiv. Nya sociala r\u00f6relser, som h\u00e4vdas vara en viktig modern social uppfinning i de mest utvecklade kapitalistiska l\u00e4nderna, var snarare en del av en global kamp f\u00f6r befrielse, med fattiga och f\u00f6rtryckta r\u00f6relser som den mest avancerade demokratiserande kollektiva kraften.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Men det blev inte fredsr\u00f6relsen eller antiapartheidr\u00f6relsen som kom att p\u00e5 ett mer kraftfullt s\u00e4tt inspireras av Gandhi f\u00f6r att skaka om det politiska systemet. Det blev ist\u00e4llet Jan Myrdal som 1967 tog upp satyagrahametoden f\u00f6r att bidra till att Vietnamr\u00f6relsen blev mer militant till sitt inneh\u00e5ll och form. V\u00e5ren detta \u00e5r hade FNL-r\u00f6relsen fastnat i ett st\u00e4llningskrig med polisen i sina f\u00f6rs\u00f6k att belysa den ekonomiska kopplingen till Vietnamkriget genom sit-ins utanf\u00f6r USA:s handelscenter p\u00e5 Kungsgatan. \u00d6ver hela landet m\u00e4rktes mer av trakasserier fr\u00e5n polisens sida mot gatuaktivister medan det d\u00e4remot fanns utrymme f\u00f6r kulturpersonligheter att skriva i pressens spalter. <\/span><\/span><\/p>\n

L\u00f6sningen menade Myrdal var att f\u00f6rbinda de med tillg\u00e5ng till pressen och de som stod f\u00f6r basarbete p\u00e5 gatorna och tillsammans i masskala anv\u00e4nda sig av satyagraha, att st\u00e5 upp med fasthet f\u00f6r sanningen. De skedde 22 december 1967 n\u00e4r 1500 m\u00e4nniskor br\u00f6t sig v\u00e4g fr\u00e5n Folkets hus mot polisens order och tog sig fram till amerikanska ambassaden medan ridande polisens piskor s\u00f6kte hindra dem. Myrdal hotade i pressen \u00e4ven med att om inte trakasserierna upph\u00f6rde skulle demonstranterna bev\u00e4pna sig med p\u00e5kar n\u00e4sta g\u00e5ng, inte riktigt i Gandhis anda men i suffragetternas som Gandhi hade f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r. <\/span><\/span><\/p>\n

I februari 1968 stormade FNL-r\u00f6relsen genom poliskedjorna framf\u00f6r Guldklubbens m\u00f6te n\u00e4r tio finansministrar tr\u00e4ffades p\u00e5 Hotell Foresta p\u00e5 Liding\u00f6 f\u00f6r att r\u00e4dda USA dollarn som f\u00f6rsvagats p\u00e5 grund av Vietnamkriget. M\u00f6tet blev en f\u00f6reg\u00e5ngare till senare tiders G7- och G20-m\u00f6ten, protesterna likas\u00e5 som snart skulle bli ett st\u00e4ndigt inslag vid toppm\u00f6ten.<\/p>\n

Idag f\u00f6rnekar de tongivande maoisterna att n\u00e5gon framtr\u00e4dande person i Vietnamr\u00f6relsen skulle ha hotat med att folk skulle komma med p\u00e5kar till kommande demonstrationer om inte staten upph\u00f6rde med sin repression. Detta trots att det st\u00e5r att l\u00e4sa i FNL-r\u00f6relsens egna bok om sin historia, utgiven 1975. \u00c4n viktigare tycks det vara f\u00f6r dessa maoister att h\u00e5lla fast vid en historieskrivning med en inskr\u00e4nkt syn p\u00e5 enhetsfronten som ett universalmedel f\u00f6r en politik som orubbligt g\u00e5r fr\u00e5n seger till seger. I praktiken pekade militansen utanf\u00f6r amerikanska ambassaden och Hotell Foresta p\u00e5 vikten av att spr\u00e4nga en sn\u00e4v enfr\u00e5gesyn och enhetsfrontst\u00e4nkande. I dessa protester finns b\u00f6rjan till v\u00e5ra dagars mobiliseringar som f\u00f6renar kamp mot s\u00e5v\u00e4l den ekonomiska som politiska v\u00e4rldsordningen. F\u00f6r flera av dessa f\u00e5 men skrivkunniga och inflytelserika maoister har det ist\u00e4llet blivit viktigare att i reaktion\u00e4r anda ta avst\u00e5nd fr\u00e5n v\u00e5ra dagars militanta toppm\u00f6tesprotester, ikapp med stora delar av \u00f6vriga v\u00e4nstern och borgerligheten. <\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r fredsr\u00f6relsen \u00e4r det lika pinsamt. Det var inte de som f\u00f6rband kritiken mot Sveriges ekonomiska band till ett ekonomiskt system som bidrar till krig med hj\u00e4lp av Gandhiinspirerad militans, det var den radikalare FNL-r\u00f6relsen. <\/span><\/span><\/p>\n


\nMilj\u00f6r\u00f6relsen<\/b> <\/span><\/span><\/p>\n

Det blev milj\u00f6r\u00f6relsen som kom att f\u00f6ra den militanta andan vidare n\u00e4r Volvochefen Pehr G. Gyllenhammar startade samarbete med Europas storbolagsdirekt\u00f6rer 1983 f\u00f6r att omvandla EG till EU. Tr\u00e4dkramarr\u00f6relsen i Indien, som i h\u00f6g grad vuxit fram ur ett gandhianskt syns\u00e4tt, inspirerade tr\u00e4dkramarna p\u00e5 V\u00e4stkusten. De startade 1987 den st\u00f6rsta civila olydnadsaktionen i modern svensk historia mot Gyllenhammars motorv\u00e4g, samtidigt som information kom ut om europeiska bolagsdirekt\u00f6rernas andra projekt med sociala nedsk\u00e4rningar och inre marknad i f\u00f6rgrunden, det som \u2013 med Lissabonf\u00f6rdraget \u2013 skulle leda till EU, euron och grundlagsf\u00e4st nyliberalism. <\/span><\/span><\/p>\n

Tiden var dock \u00e4nnu inte mogen f\u00f6r en allm\u00e4npolitisk r\u00f6relse med Gandhis f\u00f6rm\u00e5ga att kombinera politiska, ekonomiska och kulturella strategier och ett kritiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till den r\u00e5dande utvecklingsmodellen. De tendenser i milj\u00f6r\u00f6relsen, d\u00e4r Socialistiska Partiet deltog, som funnits under tidigt 1980-tal att f\u00f6rs\u00f6ka forma en folkr\u00f6relselinje f\u00f6r fred, br\u00f6d och arbete som alternativ till enfr\u00e5gepolitik r\u00f6nte inte uppslutning. Denna folkr\u00f6relselinje fick kanske sitt fr\u00e4msta uttryck i framtidsstudien Sverige 2030 av Bj\u00f6rn Eriksson och Karl-Erik Eriksson. V\u00e4nstern f\u00f6ll tillbaka till att opportunistiskt driva enfr\u00e5gepolitik och s\u00f6ka utnyttja st\u00f6rre konflikter f\u00f6r att \u201dena v\u00e4nstern\u201d. Frances Tuuloskorpi f\u00f6respr\u00e5kar en liknande folkr\u00f6relselinje som milj\u00f6r\u00f6relsen men begr\u00e4nsat till den fackliga kampen. I en av hennes f\u00e5 kritiska betraktelser ber\u00e4ttar hon om hur v\u00e4nstern kommer till strejkm\u00f6ten bland bilarbetare och f\u00f6rklarar vikten av att v\u00e4nsterns enas, varefter de erbjuder konkurrerande v\u00e4nsterpartiprojekt medan de bakre leden av bilarbetare, som \u00e4r det centrala i kampen, troppar av. Att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 denna v\u00e4nster att intressera sig f\u00f6r att f\u00f6rbinda motorv\u00e4gsmotst\u00e5ndarnas kamp med bilarbetarnas \u2013 i gemensam strid mot storbolagsdirekt\u00f6rernas utvecklingsmodell och politik f\u00f6r ett nyliberalt EU \u2013 var inte m\u00f6jligt.<\/p>\n

Ist\u00e4llet kunde riksdagspartiernas kanslier ta makten \u00f6ver EU-motst\u00e5ndet i gammal uttj\u00e4nt enhetsfrontsmodell. Kritiken mot utvecklingsmodellen sopades undan, inte ens norska folkr\u00f6relsens kritik mot marknadsstaten f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsstaten kunde accepteras. Det var viktigare att f\u00e5 med sig alla i kravet nej till medlemskap \u00e4n att ge n\u00e5gon ideologisk motivering, som kunde st\u00f6ta bort nyliberaler eller andra h\u00f6gersinnade EU-motst\u00e5ndare. <\/span><\/span><\/p>\n


\nR\u00f6relsernas kooptering<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

I Finland fick ist\u00e4llet gandhianismen en ren\u00e4ssans. Finska solidaritetsaktivister s\u00e5g behovet av att ifr\u00e5gas\u00e4tta den r\u00e5dande utvecklingsmodellen genom att lyssna till aktivister fr\u00e5n tredje v\u00e4rlden. Det ledde till en l\u00e5ng protestmarsch f\u00f6r klimatr\u00e4ttvisa mellan \u00c5bo och Helsingfors 1990 i protest mot ett motorv\u00e4gsbygge och ett avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n statens och storf\u00f6retagens gemensamma koopteringsstrategi \u2013 med hj\u00e4lp av begreppet h\u00e5llbar utveckling \u2013 gentemot kampen f\u00f6r milj\u00f6r\u00e4ttvisa.<\/p>\n

N\u00e4r den sovjetstat, som organiserat ett planekonomiskt alternativ till kapitalismen, gick mot sin uppl\u00f6sning 1991 fanns en m\u00f6jlighet f\u00f6r ifr\u00e5gas\u00e4ttande. H\u00e4r g\u00e4llde det f\u00f6r makten att t\u00e4ppa till. Av de tv\u00e5 varianterna av en militariserad och industristyrd utvecklingsmodell som bek\u00e4mpat varandra sedan 1917 stod den kapitalistiska ensam kvar. En modell f\u00f6rdes fram f\u00f6r att avleda kampen mot milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ringen till ett s\u00e4tt att f\u00f6rl\u00e4nga den oh\u00e5llbara utvecklingsmodellen. H\u00e5llbar utveckling lanserades som l\u00f6sningen, s\u00e5 luddigt formulerad att alla skulle kunna k\u00e4nna sig delaktiga, ett begrepp som proklamerade behovet av att s\u00f6ka s\u00e5 kallade win-win-l\u00f6sningar tillsammans med storf\u00f6retagen snarare \u00e4n att peka mot ett nytt s\u00e4tt att organisera samh\u00e4llet som kan utmana f\u00f6retagens vinstintressen, vilket \u00e4r det enda s\u00e4ttet att p\u00e5 allvar uppn\u00e5 h\u00e5llbarhet.<\/p>\n

Med FN:s konferens om milj\u00f6 och utveckling i Rio de Janeiro 1992 uppstod ett system f\u00f6r att i stor skala f\u00e5 s\u00e5 kallade icke-statliga organisationer att knyta an till begreppet h\u00e5llbar utveckling i s\u00f6kandet efter win-win l\u00f6sningar och dialog i fr\u00e5ga efter fr\u00e5ga. De s\u00e5 kallade nya folkr\u00f6relserna professionaliserades och de \u00e4ldre likas\u00e5 i samma system f\u00f6r kooptering, vilket m\u00e4rktes inte minst i klimatfr\u00e5gan men snart nog i varje fr\u00e5ga av betydelse. L\u00e4ngre bort fr\u00e5n gandhianism \u00e4n den uppstyckning av kampens inneh\u00e5ll och former \u00e4r det sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig \u2013 gandhianismen syntes att d\u00f6 ut.
\n<\/span><\/span><\/p>\n

Gandhi 3.0<\/b><\/span><\/span><\/p>\n

I vad som kan bli en tredje Gandhiepok har de flesta politiska och andra str\u00f6mningar, inklusive den Gandhiinspirerade, f\u00f6rlorat sin attraktionskraft samtidigt som m\u00e4nskligheten st\u00e5r inf\u00f6r en social och ekologisk kris. Denna m\u00f6jliga tredje epok \u00e4r \u00e4nnu bara en antydan. Den kan ses som ett f\u00f6rslag i en tid som beh\u00f6ver ett omfattande civilisationsinitiativ f\u00f6r att l\u00f6sa den nuvarande globala sociala och ekologiska krisen. Det kan ses som en del av den v\u00e4xande konvergensen av r\u00f6relser och lokalisering av antiglobaliseringsr\u00f6relsen.<\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e4r jag skrev om denna m\u00f6jlighet strax efter ett m\u00f6te i maj med finska, nepalesiska och indiska gandhiv\u00e4nner i n\u00e4tverket Vasudhaiva Kutumbakam, som betyder ta allt i beaktande p\u00e5 Hindi, syntes det vara en helt utopisk tanke. Den bygger p\u00e5 tanken att det centrala med Gandhis strategi \u00e4r att samtidigt driva ett militant icke-v\u00e5ldsmotst\u00e5nd och f\u00f6ra fram ett konstruktivt program som byggs h\u00e4r och nu i konflikt med den r\u00e5dande v\u00e4rldsordningen.<\/p>\n

Redan har dock ockupationerna av sjukstugan i Dorotea, Ojnareskogen och av BB i Sollefte\u00e5 visat p\u00e5 betydelsen av militanta icke-v\u00e5ldsliga kampformer idag, d\u00e4rtill kompletterade av arbetarkamper i G\u00f6teborgs hamn och bland sop\u00e5karna i Stockholm. <\/span><\/span><\/p>\n


\nEfter sommaren har d\u00e4rtill en del h\u00e4ndelser intr\u00e4ffat som pekar p\u00e5 nya m\u00f6jligheter. Den internationella bonder\u00f6relsen Via Campesina, som \u00e4r den globala klasskampsr\u00f6relse som mest tydligt har ett militant motst\u00e5ndsprogram f\u00f6renat med kamp f\u00f6r alternativet agroekologi, \u00e4r delaktig i en radikalisering av World Social Forum. Man vill bidra till regionala permanenta motst\u00e5ndsm\u00f6ten och komma f\u00f6rbi dilemmat med World Social Forum organiserat som en marknadsplats utan varaktig politisk fokusering av folkr\u00f6relsers kraft. Ett initiativ som \u00e4nnu \u00e4r i sin linda, men som liknar ett motst\u00e5ndsm\u00f6te, \u00e4r den samling som \u00e4r t\u00e4nkt att genomf\u00f6ras i Budapest i februari 2018, inf\u00f6r World Social Forum i mars i Brasilien.<\/p>\n

Det som redan visar p\u00e5 en f\u00f6rnyelse och avg\u00f6rande steg mot en mer allm\u00e4npolitisk folkr\u00f6relse som arbetar fr\u00e5n det lokala till det globala \u00e4r protesterna mot G20-m\u00f6tet i juli i \u00e5r. Antiglobaliseringsr\u00f6relsen har tidigare h\u00e4mmats i Nord av att inte lyckas f\u00f6rbinda kampen mot WTO, IMF, NATO, EU, G20 etc med lokala fr\u00e5gor. I Hamburg i juli var dock den ledande f\u00f6retr\u00e4daren \u2013 med 174 organisationer som arrangerade den enande demonstrationen med mycket radikala och breda krav samt 76000 deltagare \u2013 R\u00e4tten till staden Hamburg. Den tid n\u00e4r antiglobaliseringsr\u00f6relsen dominerades av organisationer med specialister p\u00e5 internationella fr\u00e5gor \u00e4r \u00f6ver. NGO:s \u2013 med Greenpeace i t\u00e4ten \u2013 som ordnade en sedvanlig demonstration kring f\u00e4rre och mindre radikala krav f\u00f6r att v\u00e4dja till v\u00e4rldsledarna, samlade inte fler \u00e4n 10000 deltagare. D\u00e4rtill tillkom tusen och \u00e5ter tusen v\u00e4ldisciplinerade militanta icke v\u00e5ldsaktivister som satte sig i v\u00e4gen f\u00f6r politikernas transportv\u00e4gar och blockerade hamnen i vad som idag kallas social strejk. Polischefen valde ocks\u00e5 den typ av taktik som anv\u00e4ndes vid EU-toppm\u00f6tet i G\u00f6teborg 2001, med liknade resultat men med mer kritik i massmedia \u00e4n i Sverige.<\/p>\n

I samband med EU-toppm\u00f6tet i G\u00f6teborg i november 2017 s\u00e5 visades att den inskr\u00e4nkta enhetsfrontsstrategi som dominerat EU motst\u00e5ndet n\u00e5tt v\u00e4gs \u00e4nde. Ist\u00e4llet blev det de mer civilisationskritiska delarna av milj\u00f6-, solidaritets- och bonder\u00f6relsen som lyckades f\u00f6rena internationalistisk EU-kritik med EU-motst\u00e5nd och \u00f6verbrygga den klyfta som slet s\u00f6nder v\u00e4nstern i samband med EU-toppm\u00f6tet 2001. P\u00e5 seminariet <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Ett annat Europa \u00e4r m\u00f6jligt, Bryt med EU-politiken: Ja till r\u00e4ttvis omst\u00e4llning, gemensam v\u00e4lf\u00e4rd, fred och antirasism<\/i><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span> h\u00e4ngde en stor affisch med Gandhi och en milj\u00f6aktivist, som m\u00e5lar honom i ansiktet med tyska antik\u00e4rnkraftsr\u00f6relsen motst\u00e5ndsymbol, ett kryss och texten Reclaim Gandhi. En trotskist satt i ett h\u00f6rn och diskuterade lokal organisering p\u00e5 landsbygden tillsammans med en odlare fr\u00e5n V\u00e4sterg\u00f6tland, Latinamerikagruppernas ordf\u00f6rande Itza Orosco fann gemenskap med MR-Forum om att ordna ett m\u00f6te om gottg\u00f6rande av slaveri och kolonialism och en socialdemokrat fr\u00e5n kommunfullm\u00e4ktige i Helsingfors f\u00f6reslog att Jemen skulle bli det stora solidaritetstemat p\u00e5 n\u00e4sta World Social Forum, detta som ett inslag i att ta upp fr\u00e5gan om makten \u00f6ver maten som en h\u00e4lso-, social och milj\u00f6fr\u00e5ga av betydelse f\u00f6r folks vardag.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"\"N\u00e4r de internationella g\u00e4sterna f\u00f6reslog ett uttalande p\u00e5 ett m\u00f6te kom ord som Buen Vivir och Swaraj med i texten. Buen vivir \u00e4r ett begrepp f\u00f6r kollektivt v\u00e4lbefinnande som har sina r\u00f6tter i postkolonial kritik av utveckling och v\u00e4rldsbild hos urfolk i Anderna kritiska till den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen. Begreppet delar allts\u00e5 en del av sitt inneh\u00e5ll med begreppet Swaraj med r\u00f6tterna i Indien. <\/span><\/span><\/p>\n

Den fackliga kampen hade ocks\u00e5 f\u00e5tt sitt dagen innan n\u00e4r Corporate Europe Observatory p\u00e5 Jordens V\u00e4nners inbjudan kritiserade storf\u00f6retagens makt \u00f6ver EU tillsammans med fackliga f\u00f6retr\u00e4dare. Den typ av allm\u00e4npolitisk allians fr\u00e5n det lokala till det globala som bar fram G20-protesterna kom ocks\u00e5 till uttryck i G\u00f6teborg om \u00e4n med tydligare pr\u00e4gel av b\u00f6nders vikt, landsbygd och naturbruk och utan annat \u00e4n sm\u00e5 aktioner p\u00e5 gatorna. Men den tiden kan ocks\u00e5 komma med st\u00f6rre uppslutning n\u00e4r folkr\u00f6relserna f\u00f6renar militant icke-v\u00e5ldsligt motst\u00e5nd med kamp f\u00f6r ett konstruktivt program f\u00f6r att l\u00f6sa den sociala och ekologiska krisen fr\u00e5n det lokala till det globala, det viktigaste Gandhi kan l\u00e4ra oss i v\u00e5r tid. <<<\/span><\/span><\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare: Tord Bj\u00f6rk<\/b> \u00e4r skribent och folkr\u00f6relseaktivist.<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gandhi 3.0 f\u00f6r v\u00e5r tid \u201dDet indiska benranglet\u201d, det var det neds\u00e4ttande epitet som Leo Trotskij vid ett tillf\u00e4lle gav den kontroversielle befrielseledaren och ideologen Mohandas K. Gandhi. Men har inte vi med hj\u00e4rtat till v\u00e4nster idag n\u00e5got att l\u00e4ra … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[709,716,713,710,706,708,712,711,714,707,717,715],"class_list":["post-1935","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-antiapartheidrorelsen","tag-buen-vivir","tag-fns-konferens-om-miljo-och-utveckling-i-rio-de-janeiro-1992","tag-fnl-rorelsen","tag-gandhi","tag-hakan-thorn","tag-kooptering","tag-miljororelsen","tag-ojnareskogen","tag-satyagraha","tag-tord-bjork","tag-via-campesina"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1935","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1935","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1935"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1935\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1941,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1935\/revisions\/1941"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1935"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1935"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1935"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}