{"id":1970,"date":"2018-01-31T20:17:09","date_gmt":"2018-01-31T19:17:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=1970"},"modified":"2018-02-19T00:55:58","modified_gmt":"2018-02-18T23:55:58","slug":"1970","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2018\/01\/31\/1970\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Marxister och den nationella fr\u00e5gan<\/strong><\/h1>\n

\"\"Utvecklingen i Katalonien och irakiska Kurdistan har \u00e5terigen placerat den nationella fr\u00e5gan h\u00f6gt p\u00e5 den politiska dagordningen. Men hur har marxister historiskt sett f\u00f6rh\u00e5llit sig i detta tviste\u00e4mne? Martin Fahlgren<\/em> blickar bak\u00e5t men tar ocks\u00e5 upp dagens aktuella exempel och g\u00f6r en kortfattad expos\u00e9 \u00f6ver hur utfallet varit f\u00f6r nya sj\u00e4lvst\u00e4ndiga stater.<\/strong><\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1900-talet ans\u00e5g m\u00e5nga marxister att kapitalismens utveckling per automatik \u2013 genom ekonomins internationalisering \u2013 skulle leda till att nationerna blev allsidigt beroende av varandra och bidra till att avskaffa nationsgr\u00e4nserna. I de mer ekonomiskt utvecklade delarna av Europa ans\u00e5g man d\u00e4rf\u00f6r att den nationella fr\u00e5gan i stort sett var l\u00f6st. <\/p>\n

Det som \u00e5terstod var Irland och \u00d6steuropa (Balkan, d\u00e5varande \u00d6sterrike och det tsaristiska Ryssland).<\/p>\n

Men den \u201dnationella fr\u00e5gan\u201d har aktualiserats m\u00e5nga g\u00e5nger under de senaste decennierna. Realsocialismens sammanbrott och den f\u00f6ljande uppsplittringen av Jugoslavien samt bildandet av en m\u00e4ngd randstater till f\u00f6re detta Sovjetunionen kan kanske f\u00f6rst\u00e5s utifr\u00e5n det gamla syns\u00e4ttet, men \u00e4ven V\u00e4steuropa har drabbats: Skottland, Norditalien och Belgien (flaml\u00e4ndare), liksom Spanien (f\u00f6rutom Katalonien \u00e4ven Baskien, Galicien och Andalusien).<\/p>\n

Det \u00e4r s\u00e5ledes uppenbart att de som f\u00f6r 100 \u00e5r sedan trodde att den nationella fr\u00e5gan var l\u00f6st f\u00f6r Europas del misstog sig, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r det blivit s\u00e5, men ocks\u00e5 hur man b\u00f6r f\u00f6rh\u00e5lla sig till de nutida separatistiska str\u00f6mningarna.<\/p>\n

I m\u00e5nga fall har ekonomiska problem (det g\u00e4ller till exempel Jugoslavien) bidragit till \u00f6kad nationalism och sk\u00e4rpta nationella mots\u00e4ttningar. De ekonomiska problemen har lett till huggsexa om tillg\u00e5ngarna, sociala oroligheter och politiska mots\u00e4ttningar. Eftersom arbetarr\u00f6relsen samtidigt \u00e4r mycket f\u00f6rsvagad s\u00e5 har det lett till att s\u00e4rskilt de n\u00e5got mer ekonomiskt utvecklade regionerna sett den egna nationens frig\u00f6relse fr\u00e5n modernationen som l\u00f6sningen p\u00e5 problemen. Men i de flesta fallen har det inte slagit v\u00e4l ut.<\/p>\n

Den tilltagande globaliseringen och centraliseringen av ekonomisk och politisk makt har gynnat uppkomsten av separatistiska str\u00f6mningar, som menat att man genom att bryta loss den egna nationen ska kunna \u00e5terta kontrollen \u00f6ver den egna regionen och d\u00e4rigenom kunna l\u00f6sa sina problem. Kulturella, spr\u00e5kliga och andra fr\u00e5gor spelar ocks\u00e5 roll.<\/p>\n

Arbetarr\u00f6relsen och nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5gan om nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande har alltid varit problematisk f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen. Tidigt var man i det stora hela \u00f6verens om \u2013 \u00e5tminstone i teorin \u2013 att kolonier (och senare halvkolonier) m\u00e5ste ha r\u00e4tt att frig\u00f6ra sig fr\u00e5n kolonialmakterna.1.)<\/span> Men d\u00e4rmed tog enigheten slut.<\/p>\n

Rosa Luxemburg, som sj\u00e4lv kom fr\u00e5n Polen som vid den tiden tillh\u00f6rde det tsaristiska Ryssland, var emot att arbetarr\u00f6relsen skulle f\u00f6respr\u00e5ka nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande f\u00f6r Polen. Hon menade att nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande var utopiskt under kapitalismen, att socialister var internationalister och inte skulle g\u00f6ra eftergifter till nationalism (som splittrade arbetarna) och att man i st\u00e4llet skulle f\u00f6rena arbetarna (oavsett nationalitet) p\u00e5 klasskampens grund. 2.)<\/span><\/p>\n

Lenins formulering av problemet<\/strong><\/p>\n

Lenin var den f\u00f6rste marxist som p\u00e5 ett systematiskt och grundligt s\u00e4tt tog itu med att analysera den nationella fr\u00e5gan och formulera mer generella principer f\u00f6r hur man borde hantera den. Hans viktigaste skrift, Om nationernas sj\u00e4lvbest\u00e4mmander\u00e4tt, skrevs p\u00e5 v\u00e5ren 1914 (det vill s\u00e4ga f\u00f6re f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets utbrott), men han diskuterade fr\u00e5gan b\u00e5de f\u00f6re och efter detta.<\/p>\n

Lenins id\u00e9er om hur arbetarr\u00f6relsen borde behandla den nationella fr\u00e5gan fick stor spridning och fr\u00e5n \u00e5tminstone 1917 blev de allm\u00e4nt vedertagna. Och de flesta marxister menar fortfarande att Lenins syns\u00e4tt \u00e4r den enda vettiga utg\u00e5ngspunkten och d\u00e4rf\u00f6r ska vi h\u00e4r presentera hans principiella syn. Men samtidigt b\u00f6r p\u00e5pekas att, \u00e4ven om man \u00e4r \u00f6verens om principerna, s\u00e5 \u00e5terst\u00e5r det att till\u00e4mpa dem, och d\u00e5 st\u00e4lls man \u00e4nd\u00e5 inf\u00f6r en hel del mer eller mindre sv\u00e5ra \u00f6verv\u00e4ganden.<\/p>\n

I likhet med Rosa Luxemburg och i stort sett alla andra marxister utgick Lenin fr\u00e5n den \"\"prolet\u00e4ra internationalismen \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4llde den nationella fr\u00e5gan, det vill s\u00e4ga det viktigaste var arbetarnas gemensamma klassintressen \u2013 nationalitet, kulturella skillnader och annat var underordnat. Men till skillnad fr\u00e5n Luxemburg menade Lenin att man m\u00e5ste se dialektiskt p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan internationalism och nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande och inse att dessa b\u00e5da sidor h\u00e4ngde samman och p\u00e5verkade varandra.<\/p>\n

Den fransk-brasilianska marxisten Michael L\u00f6wy sammanfattar Lenins syn p\u00e5 internationalism kontra nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande enligt f\u00f6ljande \u2013 det handlade om att<\/p>\n

a) endast r\u00e4tten att avskilja sig m\u00f6jligg\u00f6r en fri och frivillig enhet, ett f\u00f6rbund, ett samarbete och, p\u00e5 l\u00e5ng sikt, en sammanslagning mellan nationerna.<\/em><\/p>\n

b) endast om arbetarr\u00f6relsen i den h\u00e4rskande nationen erk\u00e4nner den f\u00f6rtryckta nationens r\u00e4tt till sj\u00e4lvbest\u00e4mmande kan de f\u00f6rtrycktas fientliga inst\u00e4llning och misst\u00e4nksamhet undanr\u00f6jas, och b\u00e5da l\u00e4ndernas proletariat enas i den internationella kampen mot bourgeoisien.<\/em><\/p>\n

Splittringen i nationer var s\u00e5ledes inget som var efterstr\u00e4vansv\u00e4rt f\u00f6r socialister, men avskiljande kunde \u00e4nd\u00e5 bli n\u00f6dv\u00e4ndigt, \u201ddet mindre onda\u201d.<\/p>\n

Utifr\u00e5n detta drog Lenin slutsatsen att socialister m\u00e5ste erk\u00e4nna r\u00e4tten till nationellt avskiljande (f\u00f6r en f\u00f6rtryckt nation). Men detta betyder inte att socialister alltid ocks\u00e5 ska verka f\u00f6r separation. F\u00f6r att kunna ta en v\u00e4lgrundad st\u00e4llning i varje enskilt fall m\u00e5ste man g\u00f6ra en konkret analys av situationen utifr\u00e5n klasskampens intressen. Med Lenins egna ord:<\/p>\n

F\u00f6r s\u00e5 vitt en f\u00f6rtryckt nations bourgeoisie k\u00e4mpar emot en f\u00f6rtryckande, kommer vi alltid och i varje fall att beslut\u00adsammare \u00e4n alla andra ta st\u00e4llning f\u00f6r den, ty vi \u00e4r de dj\u00e4rvaste och konse\u00adkventaste fienderna till f\u00f6rtrycket. I den m\u00e5n en f\u00f6rtryckt nations bourgeoisi f\u00f6rsvarar sin egen borgerliga nationalism \u00e4r vi emot den. Kamp mot den f\u00f6r\u00adtryckande nationens privilegier och \u00f6ver\u00adv\u00e5ld, och ingen efterl\u00e5tenhet f\u00f6r str\u00e4vanden efter privilegier fr\u00e5n den f\u00f6r\u00adtryckta nationens sida.<\/em><\/p>\n

Om vi inte framf\u00f6r och inte agiterar f\u00f6r parollen om r\u00e4tt till avskiljande, s\u00e5 spelar vi inte bara den f\u00f6rtryckande nationens bourgeoisie, utan ocks\u00e5 dess feodalherrar och absolutism i h\u00e4nderna…<\/em><\/p>\n

All borgerlig nationalism hos en f\u00f6rtryckt nation har ett mot f\u00f6rtrycket riktat allm\u00e4nt demokra\u00adtiskt inneh\u00e5ll, och detta inneh\u00e5ll underst\u00f6djer vi ovillkorligen, samtidigt som vi str\u00e4ngt skiljer bort str\u00e4vandet efter en egen nationell undan\u00adtagsst\u00e4llning; d\u00e5 vi bek\u00e4mpar de polska borgarnas str\u00e4van att f\u00f6rtrycka judarna och s\u00e5 vidare. …<\/em><\/p>\n

Erk\u00e4nnandet av r\u00e4tten till avskiljande f\u00f6r alla; bed\u00f6mande av varje konkret fr\u00e5ga om avskiljande ur synpunkten att upph\u00e4va allt icke-likaber\u00e4ttigande, varje privilegium och varje undantags\u00adst\u00e4llning.<\/em>
\n(Lenin: \u201dOm nationernas sj\u00e4lvbest\u00e4mmander\u00e4tt\u201d)<\/p>\n

Allts\u00e5: Socialister m\u00e5ste f\u00f6rsvara r\u00e4tten till avskiljande samtidigt som de str\u00e4var efter att f\u00e5 till st\u00e5nd enhet mellan arbetarna i den f\u00f6rtryckta och den f\u00f6rtryckande nationen. Detta kan faktiskt leda till att man \u00e4r emot avskiljande i vissa fall.<\/p>\n

Aktuella fall: Katalonien och Kurdistan<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller kurderna s\u00e5 \u00e4r det uppenbart att de utg\u00f6r en nation som l\u00e4nge varit f\u00f6rtryckt.<\/p>\n

Men h\u00e4r d\u00f6ljer sig en del komplikationer. F\u00f6r det f\u00f6rsta finns kurdiska omr\u00e5den i flera stater (Irak, Syrien, Turkiet och Iran) och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r man f\u00f6rs\u00f6ka l\u00f6sa den h\u00e4r problematiken f\u00f6r hela gruppen och inte d\u00e5 bara i Irak (vilket det senaste initiativet g\u00e4llde). F\u00f6r det andra finns i de kurdiska omr\u00e5dena \u00e4ven andra nationaliteter vars intressen m\u00e5ste tillgodoses.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller den av den irak-kurdiske president Barzani nyligen genomf\u00f6rda folkomr\u00f6stning om avskiljande av den irakiska delen av Kurdistan s\u00e5 finns f\u00f6rsv\u00e5rande omst\u00e4ndigheter, bland annat att hans regim i m\u00e5nga avseenden var reaktion\u00e4r och korrumperad och att han st\u00e5tt i konflikt med andra kurdiska str\u00f6mningar (och d\u00e5 \u00e4ven allierat sig med Turkiet f\u00f6r att sl\u00e5 mot sina rivaler). Detta f\u00f6rs\u00f6k att uppr\u00e4tta en kurdisk stat kan d\u00e4rf\u00f6r knappast vara l\u00e4mpligt f\u00f6r att l\u00f6sa den kurdiska fr\u00e5gan, utan tv\u00e4rtom kan uppfattas som en illa genomt\u00e4nkt och sekteristisk man\u00f6ver som riskerar att \u00f6ka splittringen mellan kurderna, samtidigt som de omgivande staterna f\u00e5r en f\u00f6rev\u00e4ndning att sl\u00e5 till, vilket ocks\u00e5 har skett. F\u00f6rlusten av Kirkuk n\u00e4stan utan strid, samt n\u00e4ra 40 procent av det territorium kurderna tidigare kontrollerat, talar sitt tydliga spr\u00e5k.<\/p>\n

\u00c4ven n\u00e4r det g\u00e4ller nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande b\u00f6r man givetvis v\u00e4lja tidpunkt och driva fr\u00e5gan med h\u00e4nsynstagande till r\u00e5dande omst\u00e4ndigheter, som styrkef\u00f6rh\u00e5llanden och annat. Annars \u00e4r risken stor att det blir ett stort bakslag. Det \u00e4r ocks\u00e5 det som skett i irakiska Kurdistan, \u00e4ven f\u00f6r Barzani personligen, som 29\/10 s\u00e5g sig tvungen att avg\u00e5 som president.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller Katalonien st\u00e5r fr\u00e5gan annorlunda. Denna nation har l\u00e4nge varit en av de mest ekonomiskt framskridna delarna av Spanien, samtidigt som man d\u00e4r sett sig som diskriminerad i m\u00e5nga avseenden. Under Franco-tiden bek\u00e4mpades alla nationella uttryck, det begr\u00e4nsade sj\u00e4lvstyre som Katalonien haft tidigare (under folkfronten) avskaffades, det katalanska spr\u00e5ket fick inte l\u00e4ras ut, katalansk kultur undertrycktes etc. 3.<\/span><\/p>\n

Franco-regimens fall medf\u00f6rde att Katalonien \u00e5terfick ett visst sj\u00e4lvstyre, det katalanska spr\u00e5ket, katalanska kulturyttringar med mera \u00e5ter blev till\u00e5tet. L\u00e4nge verkade detta fungera, men under det senaste \u00e5rtiondet har mots\u00e4ttningarna \u00e5ter sk\u00e4rpts, mycket beroende p\u00e5 den reaktion\u00e4ra Madrid-regeringens politik. Och dess reaktioner p\u00e5 den katalanska folkomr\u00f6st\u00adningen var sannerligen inte \u00e4gnade att skapa en dialog mellan Barcelona och Madrid, utan har bidragit till att kraftigt sk\u00e4rpa mots\u00e4ttningarna och resulterat i att m\u00e5nga katalaner som tidigare varit emot att avskilja Katalonien fr\u00e5n det \u00f6vriga Spanien \u00e5tminstone nu \u00e4r f\u00f6r det. Men man b\u00f6r vara medveten om att en stor del av arbetarklassen i Katalonien h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n s\u00e4rskilt s\u00f6dra Spanien och de \u00e4r inte lika positiva till avskiljande \u2013 den separatistiska r\u00f6relsen domineras av den katalanska medelklassen. Samtidigt r\u00e5der ingen som helst tvivel om att huvudansvaret f\u00f6r sk\u00e4rpningen av mots\u00e4ttningarna ligger p\u00e5 Madrid-regeringen.<\/p>\n

Men n\u00e4r det g\u00e4ller sj\u00e4lva id\u00e9n om att avskilja Katalonien s\u00e5 kan man vara mer tveksam om det \u00e4r r\u00e4tt v\u00e4g att g\u00e5. Kommer verkligen ett avskiljande bidra till att l\u00f6sa Kataloniens och det \u00f6vriga Spaniens problem?<\/p>\n

Till de mindre sympatiska dragen hos de borgerliga separatisterna h\u00f6r att de som argument framf\u00f6rt att det \u00e4r fel att katalanska skatteint\u00e4kter g\u00e5r till de fattigare delarna av Spanien och att de vill ha full kontroll \u00f6ver hur deras skattemedel anv\u00e4nds. Detta kan knappast bidra till att sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsstr\u00e4vandena ses med blida \u00f6gon av arbetare i de fattigare delarna av Spanien. Snarare riskerar det att \u00f6ka mots\u00e4ttningarna och bidra till nationalistiska st\u00e4mningar.<\/p>\n

Andra h\u00e4vdar att man vill avskilja sig d\u00e4rf\u00f6r att Madrid-regeringen \u00e4r reaktion\u00e4r (regeringsparti \u00e4r h\u00f6gerpartiet Partido Popular, PP). Men progressiva i \u00f6vriga delar av Spanien \u00e4r givetvis ocks\u00e5 intresserade av att bli av med PP, och i st\u00e4llet f\u00f6r att dra sig ur skulle katalanerna kunna f\u00f6rena sig med PP-motst\u00e5ndare i andra delar av Spanien. Och f\u00f6r den katalanska v\u00e4nsterns del borde den kunna bilda allianser med den ganska starka v\u00e4nster som finns i resten av Spanien.<\/p>\n

Innan man v\u00e4ljer avskiljande b\u00f6r man ocks\u00e5 \u00f6verv\u00e4ga vilka ekonomiska, politiska och andra konsekvenser som detta kan komma att f\u00e5.<\/p>\n

\"\"Att en utbrytning kommer att leda till en hel del problem f\u00f6r Katalonien, det \u00e4r uppenbart. Vilka \u00e4r dessa problem och hur ska man ta itu med dem? Uppenbarligen har man inte f\u00f6rt s\u00e5dana diskussioner och f\u00f6r v\u00e4ljarna \u00f6ppet redovisat hur man ser p\u00e5 detta. Detta \u00e4r mycket farligt och kan leda till en ordentlig baksm\u00e4lla n\u00e4r avskiljandet v\u00e4l \u00e4r ett faktum (viss f\u00f6retagsflykt har redan \u00e4gt rum).<\/p>\n

Delar av den mer radikala v\u00e4nstern har f\u00f6rs\u00f6kt l\u00f6sa fr\u00e5gan genom att resa parollen om en \u201dkatalansk socialistisk republik\u201d. Men det \u00e4r inte en l\u00f6sning som st\u00e5r p\u00e5 dagordningen \u2013 den som tror det blundar f\u00f6r verkligheten, de politiska styrkef\u00f6rh\u00e5llandena, arbetarr\u00f6relsens svaghet och s\u00e5 vidare. 4<\/span> D\u00e4rmed blir parollen bara ett frasradikalt fikonl\u00f6v som d\u00f6ljer att man saknar svar p\u00e5 hur man ska tackla de akuta fr\u00e5gorna. 5<\/span><\/p>\n

I detta sammanhang borde man ocks\u00e5 begrunda hur det g\u00e5tt med \u00f6vriga avskiljanden under de senaste \u00e5rtiondena. Finns det \u00f6verhuvudtaget n\u00e5got av dem som har f\u00e5tt positiv effekter ur en socialistisk synvinkel? Ytterst tveksamt!<\/p>\n

Sp\u00e5ren avskr\u00e4cker<\/strong><\/p>\n

Boksluten \u00f6ver de nya statsbildningarna \u00e4r inte s\u00e4rdeles upplyftande. M\u00e5nga har ackompanjerats av eller f\u00f6ljts av krig eller andra sv\u00e5ra konflikter \u2013 det \u00e4r v\u00e4l egentligen bara tv\u00e5 separationer som har skett p\u00e5 ett relativt sm\u00e4rtfritt och \u201dciviliserat\u201d s\u00e4tt, n\u00e4mligen Slovakiens avskiljande fr\u00e5n Tjeckien och Vitrysslands fr\u00e5n Ryssland.<\/p>\n

Jugoslaviens s\u00f6nderfall ledde till l\u00e5ngvariga blodiga krig (som NATO ingrep i). I Ukraina krigar man fortfarande. \u00c4ven i vissa av de fall d\u00e4r sj\u00e4lva avskiljandet gick relativt fredligt till, exempelvis sedan Armenien och Azerbajdzjan l\u00f6sgjort sig fr\u00e5n f\u00f6re detta Sovjetunionen, har gr\u00e4nskrig brutit ut.<\/p>\n

Inte heller kan man s\u00e4ga att de nya staterna lyckats speciellt v\u00e4l \u2013 vare sig ekonomiskt, politiskt eller p\u00e5 annat s\u00e4tt.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller Balkan s\u00e5 blev alla mer eller mindre f\u00f6rlorare (f\u00f6rutom eventuellt Slovenien), inte minst d\u00e4rf\u00f6r att ekonomin kraschade, f\u00f6rutom de kostnader som orsakades av sj\u00e4lva krigen. De flesta av de andra nya staterna har ocks\u00e5 st\u00e4llts inf\u00f6r en hel rad problem. N\u00e5gra har dock klarat sig n\u00e5gorlunda, till exempel Tjeckien. Men l\u00e5t oss ta en titt p\u00e5 exemplet Kroatien.<\/p>\n

De dominerande politikerna i Kroatien, som (tillsammans med Slovenien) var den ekonomiskt mest v\u00e4lutvecklade delen av f\u00f6re detta Jugoslavien, trodde att man skulle klara sig b\u00e4ttre om man slapp subventionera ekonomiskt outvecklade omr\u00e5den som Montenegro och Makedonien. H\u00e4r misstog man sig. I stort sett all industri f\u00f6rsvann, d\u00e4rf\u00f6r att man p\u00e5 en rad s\u00e4tt hade varit beroende av de andra regionerna: r\u00e5varor, halvfabrikat, arbetskraft och avs\u00e4ttningsmarknader. Turistindustrin som varit s\u00e5 viktig f\u00f6r Kroatien med dess l\u00e5nga Medelhavskust kapsejsade n\u00e4stan helt. N\u00e4r jag var d\u00e4r f\u00f6r drygt tio \u00e5r sedan stod fortfarande de flesta hotellen tomma, eftersom de inte l\u00e4ngre hade g\u00e4ster fr\u00e5n \u00f6vriga delar av Jugoslavien och man inte hade hunnit ers\u00e4tta bortfallet med turister fr\u00e5n V\u00e4steuropa. Idag har turistindustrin repat sig, men \u00e5 andra sidan \u00e4r det i stort sett det enda som ger n\u00e5gra st\u00f6rre inkomster. Dagens Kroatien helt beroende av turismen. Det produceras vin och olivprodukter och en del livsmedel (fast det bergiga Kroatien \u00e4r inget bra jordbruksland), inte mycket mer. Dessa och en m\u00e4ngd andra problem i form av omfattande korruption, l\u00e5ga l\u00f6ner och h\u00f6g arbetsl\u00f6shet har lett till att m\u00e5nga h\u00f6gutbildade kroater \u2013 till exempel l\u00e4kare \u2013 v\u00e4ljer att emigrera. Kort sagt har Kroatien inte \u00f6vervunnit den kris som f\u00f6ljde p\u00e5 Jugoslaviens sammanbrott.<\/p>\n

Skulle Katalonien slippa ifr\u00e5n liknande problem? Med tanke p\u00e5 de utmaningar ett nybildat Katalonien skulle st\u00e4llas inf\u00f6r efter att ha \u00e5kt ur EU och sannolikt i permanent konflikt med rest-Spanien s\u00e5 skulle det f\u00f6rv\u00e5na om inte ekonomin och mycket annat6, skulle drabbas h\u00e5rt. En f\u00f6rsv\u00e5rande omst\u00e4ndighet (j\u00e4mf\u00f6rt med Jugoslavien) \u00e4r att v\u00e4stmakterna (bland dem EU) har st\u00e4llt sig kallsinniga till Kataloniens avskiljande, medan de (i synnerhet Tyskland) uppmuntrade splittringen av Jugoslavien \u2013 de ans\u00e5g att det var bra om denna stora stat br\u00f6ts s\u00f6nder i mindre mer l\u00e4ttmanipulerade bitar.<\/p>\n

Slutord<\/strong><\/p>\n

B\u00e5de katalanerna och kurderna m\u00e5ste ha r\u00e4tt att sj\u00e4lva avg\u00f6ra om de vill avskilja sig. Men det betyder inte att man ocks\u00e5 m\u00e5ste f\u00f6respr\u00e5ka eller appl\u00e5dera avskiljande. B\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller irakiska Kurdistan och Katalonien s\u00e5 kan man ifr\u00e5gas\u00e4tta det vettiga i att under r\u00e5dande omst\u00e4ndigheter driva fr\u00e5gan till sin spets \u2013 det finns andra alternativ.<\/p>\n

I sj\u00e4lva verket kan man misst\u00e4nka att de ledande borgerliga separatisterna i Katalonien ocks\u00e5 inser det, och att det som de egentligen har velat \u00e5stadkomma \u00e4r att framtvinga f\u00f6rdelaktigare relationer till resten av Spanien. Men en s\u00e5dan process f\u00e5r l\u00e4tt en egen dynamik och kan leda till en helt annan utveckling \u00e4n den man efterstr\u00e4vat. Madrid-regeringens brutala svar p\u00e5 folkomr\u00f6stningen och det katalanska delstatsparlamentet beslut att bryta loss Katalonien fr\u00e5n Spanien, polisi\u00e4ra \u00e5tg\u00e4rder mot katalanska politiker, och s\u00e5 vidare b\u00e5dar inte gott.<\/p>\n

Madrid har utlyst ett katalanskt parlamentsval till den 21 december. De flesta katalanska partierna har sagt att de kan t\u00e4nkas delta i detta val, som skulle kunna ge katalanerna en m\u00f6jlighet att visa vad de tycker p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Madrid hoppas givetvis att separatisterna ska tr\u00e4ngas tillbaka, medan separatisterna hoppas f\u00e5 ett klart mandat att forts\u00e4tta avskiljandet. Det \u00e4r dock inte s\u00e4rskilt troligt att detta val, oavsett valresultatet, kan l\u00f6sa den katalanska fr\u00e5gan. I b\u00e4sta fall kan den akuta konflikten d\u00e4mpas och den politiska kampen anta andra former \u2013 f\u00f6r alla progressiva i Spanien \u00e4r det av yttersta vikt att f\u00f6rena sig mot den reaktion\u00e4ra Madrid-regeringen, oavsett vad man tycker om Kataloniens avskiljande. <<<\/p>\n

Martin Fahlgren tillh\u00f6r R\u00f6da rummets redaktion. Han st\u00e5r bakom sajten marxistarkiv.se<\/a><\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

1 Det fanns avvikande uppfattningar, exempelvis h\u00e4vdade Eduard Bernstein att imperialismen och kolonialismen f\u00f6ll \u201dutom omr\u00e5det f\u00f6r socialdemokratins uppgifter\u201d. Hans uppfattning var dock ganska marginell i arbetarr\u00f6relsen. Se vidare E H Carrs Ryska revolutionen del 1, \u201dNot B\u201d, med rubriken \u201dDen bolsjevikiska doktrinen om sj\u00e4lvbest\u00e4mmande\u201d, som redog\u00f6r f\u00f6r hur Marx och Engels och den tidiga arbetarr\u00f6relsen s\u00e5g p\u00e5 fr\u00e5gan. Texten finns p\u00e5 marxistarkiv.se.<\/a><\/p>\n

2 Om Rosa Luxemburgs st\u00e5ndpunkter och en grundlig kritik av desamma, se Michael L\u00f6wys artikel \u201dMarxismen och den nationella fr\u00e5gan\u201d, som \u00e4ven tar upp Marx, Engels och m\u00e5nga andra marxister.<\/p>\n

3 Den framst\u00e5ende katalanska marxisten Andreu Nin var expert p\u00e5 nationella fr\u00e5gan och skrev en bok och ett stort antal artiklar om saken. Bland socialister i Katalonien h\u00e4nvisar man ofta till honom. Men han f\u00f6respr\u00e5kade inte att Katalonien eller andra delar av d\u00e5varande Spanien (exempelvis Baskien) skulle bryta sig loss fr\u00e5n Spanien. Och han betonade st\u00e4ndigt arbetarnas gemensamma intressen (oberoende av nationalitet) och att den nationella fr\u00e5gan \u201dm\u00e5ste underordnas revolutionens \u00f6vergripande intressen\u201d.<\/p>\n

4 I resten av Spanien \u00e4r det inte bara h\u00f6gerpartierna som motarbetar de katalanska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsstr\u00e4vandena, utan det g\u00e4ller i stort sett alla politiska partier, fr\u00e5n socialdemokratiska PSOE, som i stort sett st\u00f6djer Madrid-regeringen, till de sm\u00e5 resterna av det gamla kommunistpartiet (PCE och PCPE) och Podemos (som dock erk\u00e4nner r\u00e4tten till sj\u00e4lvbest\u00e4mmande). De fackliga organisationerna \u2013 Arbetarkommissionerna, UGT och CGT (anarkosyndikalister) \u2013 st\u00e4ller sig inte heller bakom avskiljande, utan manar till f\u00f6rhandlingar.<\/p>\n

5 N\u00e4r det g\u00e4ller nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande s\u00e5 har det ofta lett till att det utvecklats motstridiga st\u00e5ndpunkter i den marxistiska v\u00e4nstern. Kosovo\/Kosova-albanernas krav p\u00e5 avskiljande fr\u00e5n Jugoslavien i slutet av 1990-talet \u00e4r ett exempel p\u00e5 det. Vissa st\u00f6dde reservationsl\u00f6st separatisterna, inklusive den reaktion\u00e4ra albanska UCK-gerillan, medan andra menade att man m\u00e5ste g\u00e5 emot sj\u00e4lvbest\u00e4mmande (bl a f\u00f6r att gerillan var reaktion\u00e4r och n\u00e4ra knuten till knarkhandeln). Detta debatterades \u00e4ven i R\u00f6da Rummet under \u00e5ren 1999-2000.<\/p>\n

6 En liten detalj i sammanhanget: Vad skulle ett avskiljande inneb\u00e4ra f\u00f6r Kataloniens stolthet, fotbollsklubben FC Barcelona? I vilken liga ska laget spela i forts\u00e4ttningen? Kommer det ens sl\u00e4ppas in om man vill forts\u00e4tta i den spanska? Hur skulle det bli med sponsorerna om klubben inte l\u00e4ngre \u00e4r med i n\u00e5gon av de st\u00f6rre ligorna? FC Barcelona \u00e4r idag en viktig inkomstk\u00e4lla, som bidrar till turismen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Marxister och den nationella fr\u00e5gan Utvecklingen i Katalonien och irakiska Kurdistan har \u00e5terigen placerat den nationella fr\u00e5gan h\u00f6gt p\u00e5 den politiska dagordningen. Men hur har marxister historiskt sett f\u00f6rh\u00e5llit sig i detta tviste\u00e4mne? Martin Fahlgren blickar bak\u00e5t men tar ocks\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[7,5,15],"tags":[732,738,326,736,737,739,740],"class_list":["post-1970","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-internationellt","category-politik","category-socialism-politik","tag-katalonien","tag-kurdistan","tag-lenin","tag-martin-fahlgren","tag-michael-lowy","tag-nationella-fragan","tag-nationellt-sjalvbestammande"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-1970","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1970","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1970"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1970\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1975,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1970\/revisions\/1975"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1970"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1970"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1970"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}