{"id":2109,"date":"2018-06-20T10:47:37","date_gmt":"2018-06-20T09:47:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2109"},"modified":"2018-06-20T10:47:37","modified_gmt":"2018-06-20T09:47:37","slug":"2109","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2018\/06\/20\/2109\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

David Harvey \u2013 Kapitalet i r\u00f6relse<\/h1>\n

\"\"Under vinjetten Samtida marxistiska t\u00e4nkare kommer R\u00f6da rummet presentera marxistisk inriktade forskare och aktivister som \u00e4r viktiga i den nutida debatten. Vi inleder med en introduktion till David Harveys t\u00e4nkande skriven av Johan Alfonsson.<\/span><\/span><\/strong><\/h3>\n

David Harvey \u00e4r f\u00f6dd 1935 i England och disputerad 1961 i Cambridge som kulturgeograf. Han har publicerat en l\u00e5ng rad b\u00f6cker som ber\u00f6r fr\u00e5gor om kapitalismens geografi (till exempel Social Justice and the City, 1973 och Rebel Cities, 2013), inte minst i f\u00f6rh\u00e5llande till staden som plats f\u00f6r kapitalets realisering av vinst och olika former av motst\u00e5nd. Denna forskning \u00e4r uppm\u00e4rksammad, men f\u00f6r en bredare publik \u00e4r han fr\u00e4mst k\u00e4nd f\u00f6r sina b\u00f6cker om Marx analyser av kapitalismen och hur dessa kan anv\u00e4ndas f\u00f6r en analys av v\u00e5r samtid.<\/p>\n

En r\u00f6d tr\u00e5d som l\u00f6per genom Harveys arbeten \u00e4r dels en str\u00e4van att introducera Marx analys av kapitalismen och dels att applicera denna p\u00e5 konkreta fall. Den f\u00f6rsta delen i detta projekt \u00e4r som tydligast i tv\u00e5bandsverket A Companion to Marx\u2019s Capita<\/em>l (2010 och 2013), och i hans stora verk fr\u00e5n 1982 Limits to Capital<\/em>. I dessa g\u00f6r han en n\u00e5gorlunda l\u00e4ttillg\u00e4nglig genomg\u00e5ng av Marx analys av kapitalismen, dock utan att f\u00f6renkla.<\/p>\n

Harvey menar att Marx analys av kapitalismen \u00e4r abstrakt, i den meningen att han har skalat bort en rad historiskt och kulturellt specifika och f\u00f6r\u00e4nderliga faktorer. Detta har bidragit till att analysen, 150 \u00e5r efter att Kapitalet kom ut, fortfarande \u00e4r relevant, men g\u00f6r ocks\u00e5 att den inte enkelt och omedelbart g\u00e5r att applicera p\u00e5 mer konkreta situationer. F\u00f6r att g\u00f6ra detta m\u00e5ste Marx teorier anpassas till de specifika villkor som r\u00e5der i v\u00e5r samtid.<\/p>\n

I andra b\u00f6cker \u00e4r d\u00e4rmed m\u00e5let att f\u00f6rklara konkreta situationer med hj\u00e4lp av Marx. Av b\u00f6ckerna med detta m\u00e5l kan f\u00f6ljande n\u00e4mnas: I A Brief History of Neoliberalism<\/em> (2005) f\u00f6rklaras framv\u00e4xten av nyliberalismen p\u00e5 1970-talet i relation till Marx kristeori. I Kapitalets g\u00e5ta och kapitalismens kriser<\/em> (2011) f\u00f6rklaras den spekulativa l\u00e5nekrisen fr\u00e5n 2007-2008 med hj\u00e4lp av mots\u00e4ttningar i kapitalismens verkanss\u00e4tt. I b\u00f6ckerna Seventeen Contradictions and the End of Capitalism\u00a0<\/em>(2014) och Marx, capital and the madness of economic reason<\/em> (2017) \u00e4r m\u00e5let att f\u00f6rklara inre mots\u00e4ttningar i kapitalismen och visa vad dessa f\u00e5r f\u00f6r konsekvenser i v\u00e5r samtid.<\/p>\n

L\u00e5t oss d\u00e4rmed b\u00f6rja med Harveys l\u00e4sning av Marx f\u00f6r att d\u00e4refter forts\u00e4tta med n\u00e5gra konkreta exempel p\u00e5 hur han anv\u00e4nder denna f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5r samtid.<\/p>\n

Harveys tolkning av Marx<\/strong><\/p>\n

Harvey menar att kapitalismen drivs av en str\u00e4van att skapa vinst genom att ackumulera kapital. Han betonar med emfas att kapital inte \u00e4r ekonomiska tillg\u00e5ngar i allm\u00e4nhet. Kapital \u00e4r v\u00e4rde i r\u00f6relse, d\u00e4r m\u00e5let med r\u00f6relsen \u00e4r att skapa mer v\u00e4rde \u00e4n man hade n\u00e4r man startade. V\u00e4rde \u00e4r inte pengar, men pengar \u00e4r dess representationsform. V\u00e4rde \u00e4r immateriellt men objektivt existerande. Det utg\u00f6rs av den samh\u00e4lleligt n\u00f6dv\u00e4ndig arbetstid som kr\u00e4vs f\u00f6r att skapa en vara. Detta arbete \u00e4r abstrakt i den bem\u00e4rkelse att det inte utg\u00f6rs av det faktiska arbetet som utf\u00f6rs utan arbetet som s\u00e5dant. P\u00e5 s\u00e5 vis kan kvalitativt olika varor, som skapats av kvalitativt olika arbeten bli utbytbara och j\u00e4mf\u00f6rbara. N\u00e4r en vara byts mot en annan relaterar allts\u00e5 olika arbeten till varandra. V\u00e4rdet \u00e4r s\u00e5ledes en social relation snarare \u00e4n en materiell. En viktig po\u00e4ng Harvey g\u00f6r i Limits of capital \u00e4r att v\u00e4rdet \u00e4r historiskt specifikt. I kapitalismen utg\u00f6rs rikedomar, som Marx skriver i Kapitalets (1867) f\u00f6rsta mening, av en \u201doerh\u00f6rd varuanhopning\u201d. I andra samh\u00e4llen utg\u00f6rs rikedomar inte av varor och \u00e4r inte relaterat till det abstrakta arbetet. Om vi f\u00f6r detta resonemang ett steg l\u00e4ngre \u00e4r upph\u00e4vandet av kapitalismen inte en fr\u00e5ga om att avskaffa privategendomen utan att upph\u00e4va det abstrakta arbetet. Detta g\u00e5r dock inte Harvey sj\u00e4lv in p\u00e5.<\/p>\n

En central po\u00e4ng Harvey g\u00f6r, utifr\u00e5n definitionen av kapital som v\u00e4rde i r\u00f6relse, \u00e4r att vi m\u00e5ste r\u00f6ra oss bort fr\u00e5n en produktionscentrerad v\u00e4rdef\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 kapitalismen. Vi m\u00e5ste inkludera alla de moment av v\u00e4rdets r\u00f6relse som m\u00f6jligg\u00f6r dess existens och ackumulation. F\u00f6r att v\u00e4rdet ska existera beh\u00f6ver det produceras, men f\u00f6r att det ska forts\u00e4tta sin existens m\u00e5ste det konsumeras; f\u00f6r att konsumeras m\u00e5ste merv\u00e4rdet som skapas p\u00e5 olika s\u00e4tt distribueras mellan producenterna och \u00e4garna av produktionsmedlen, vilka kan anv\u00e4nda dessa f\u00f6r att k\u00f6pa varorna; f\u00f6r att detta ska ske beh\u00f6vs en marknad d\u00e4r varuutbytet kan ske. V\u00e4rdets r\u00f6relse genom dessa moment \u00e4r allts\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att v\u00e4rdet ska existera. Om ingen k\u00f6per varan finns inget v\u00e4rde och produktionen har varit meningsl\u00f6s.<\/p>\n

Utg\u00e5ngspunkten verkar Harvey ha h\u00e4mtat fr\u00e5n Marx f\u00f6rord till Grundrisse<\/em> (1857\/1858) d\u00e4r Marx skissartat presenterar en modell av den kapitalistiska produktionens totalitet. I Grundrisse menar Marx att v\u00e4rdeproduktionen best\u00e5r av de fyra momentet produktion, distribution, utbyte och konsumtion. Harvey l\u00e4mnar i regel utbytet d\u00e4rh\u00e4n och fokuserar ist\u00e4llet p\u00e5 de tre f\u00f6rsta momenten. Han menar att samtliga band av Kapitalet m\u00e5ste beaktas f\u00f6r att vi ska kunna f\u00f6rst\u00e5 hur momenten h\u00f6r samman och hur v\u00e4rde kan skapas, existera och ackumuleras.<\/p>\n

Det f\u00f6rsta steget i r\u00f6relsen \u00e4r produktionen. Hur detta sker beskriver Marx i Kapitalets f\u00f6rsta band. Harvey menar att m\u00e5nga stannar h\u00e4r och d\u00e4rf\u00f6r ser produktionen som det allena r\u00e5dande i v\u00e4rdeteorin, n\u00e5got han menar har lett till ett \u00f6verdrivet fokus, b\u00e5de analytiskt och politiskt, p\u00e5 produktionen. Men v\u00e4rdet \u00e4r inte n\u00e5got magiskt som uppst\u00e5r i produktionen, och f\u00f6r att v\u00e4rdet ska realiseras m\u00e5ste varan som rymmer v\u00e4rdet s\u00e4ljas och anta sin representationsform: pengar. F\u00f6rst d\u00e5 kan profit skapas. Detta steg i r\u00f6relsen analyseras i Kapitalets andra band.<\/p>\n

V\u00e4rde och merv\u00e4rde<\/strong><\/p>\n

Harvey menar som sagt att v\u00e4rde och merv\u00e4rde kan realiseras och bli till vinst f\u00f6rst n\u00e4r n\u00e5gon k\u00f6per varan. F\u00f6r att v\u00e4rdet ska realiseras m\u00e5ste v\u00e4rdet inledningsvis anta en varuform, sen kastas ut p\u00e5 en marknad och d\u00e4r hitta en k\u00f6pare. N\u00e4r v\u00e4rdet ligger i dvala i varuformen kan det inte fungera som kapital. Genom att f\u00f6rkorta tiden fr\u00e5n det tillf\u00e4lle n\u00e4r varan produceras till att den blir s\u00e5ld, den s\u00e5 kallade omslagstiden, \u00f6kas v\u00e4rdets r\u00f6relsehastighet och p\u00e5 s\u00e5 vis kan m\u00e4ngden v\u00e4rde som skapas inom en given tidsperiod \u00f6ka.<\/p>\n

H\u00e4r visar han p\u00e5 en intressant aspekt av hur Marx kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 kapitalismens acceleration. Str\u00e4van efter att f\u00f6rkorta omslagstiden leder till att det skapas olika tekniker f\u00f6r att \u00f6ka konsumtionstakten, exempelvis genom att producera varor med kort h\u00e5llbarhetstid. Samtidigt alstrar viljan att h\u00e5lla v\u00e4rdet i r\u00f6relse ett incitament att inte binda upp v\u00e4rden, exempelvis i stora lager, maskiner och industrier. Ist\u00e4llet kan det vara mer gynnsamt att investera i sf\u00e4rer d\u00e4r v\u00e4rdet kan vara i st\u00e4ndig r\u00f6relse. H\u00e4r kan vi finna en f\u00f6rklaring till den lagerl\u00f6sa produktionen som produceras \u201djust-in time\u201d, men \u00e4ven den expanderande finansiella sektorn vilken inte kr\u00e4ver n\u00e5gra produktionsmedel och knappt n\u00e5gon arbetskraft.<\/p>\n

H\u00e4r kan vi finna en brygga till tredje bandet av Kapitalet och distributionens moment. Om v\u00e4rdet ska vara i r\u00f6relse m\u00e5ste det f\u00f6rdelas till andra kapitalister som inte direkt producerar, men likv\u00e4l \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att v\u00e4rdet ska kunna forts\u00e4tta sin r\u00f6relse. Exempelvis m\u00e5ste det finnas reklambyr\u00e5er som bidrar till att skapa trender som snabbt blir gamla och p\u00e5 s\u00e5 vis skapar nya konsumtionsbehov. En annan typ av kapitalist, som \u00e4r s\u00e4rskilt intressant f\u00f6r v\u00e5r tid \u00e4r finanskapitalisterna. F\u00f6r att v\u00e4rdets r\u00f6relse inte ska stanna av beh\u00f6vs finanskapitalisterna och bankerna. Om en kapitalist beh\u00f6ver g\u00f6ra stora investeringar skulle stora m\u00e4ngder potentiella v\u00e4rden beh\u00f6va samlas p\u00e5 h\u00f6g f\u00f6r att i framtiden exempelvis kunna k\u00f6pa en ny fabrik eller maskin. R\u00f6relsen f\u00f6r det v\u00e4rde som samlas p\u00e5 h\u00f6g skulle stanna av och d\u00e4rmed inte kunna fungera som kapital; genom att l\u00e5na pengar fr\u00e5n en bank kan detta undvikas och v\u00e4rder\u00f6relsen outtr\u00f6ttligt snurra vidare. Alla dessa delar menar Harvey \u00e4r centrala f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 Marx. Alla moment beh\u00f6vs f\u00f6r att v\u00e4rdet ska skapas och realiseras. Om ett hinder uppst\u00e5r n\u00e5gonstans och v\u00e4rdets r\u00f6relse stannar av uppst\u00e5r kriser i systemet som m\u00e5ste l\u00f6sas. Detta menar Harvey \u00e4r en helt central del i Marx; kapitalismen \u00e4r full av mots\u00e4ttningar som skapar hinder f\u00f6r v\u00e4rdets r\u00f6relse. Mots\u00e4ttningarna \u00e4r en del av kapitalismens s\u00e4tt att fungera och kan d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00f6sas inom systemet, men de kan f\u00f6rflyttas i rummet och tiden.<\/p>\n

Den samtida kapitalismen<\/strong><\/p>\n

L\u00e5t oss nu g\u00e5 vidare till n\u00e5gra konkreta exempel d\u00e4r Harvey analyserar den samtida kapitalismen, dess utformning och problem som en konsekvens av dessa mots\u00e4ttningar.<\/p>\n

I boken A brief history of neoliberalism beskriver Harvey nyliberalismens framv\u00e4xt under 1970- och 1980-talet. Han f\u00f6rst\u00e5r f\u00f6r\u00e4ndringen som en motoffensiv fr\u00e5n kapitalet. Med start fr\u00e5n andra v\u00e4rldskriget och fram till 1970-talet hade arbetarr\u00f6relsen i v\u00e4st flyttat fram sina positioner, l\u00f6neandelen hade \u00f6kat och vinstandelen minskat. Arbetsl\u00f6shetsniv\u00e5erna var l\u00e5ga och v\u00e4lf\u00e4rdsstaten hade expanderat. Under 1970-talet b\u00f6rjade problemen dock hopa sig. Arbetsl\u00f6sheten steg och inflationen skenade. Den keynsianistiska modellen st\u00f6tte p\u00e5 problem. Harvey menar att problemen uppstod till f\u00f6ljd av en kris i kapitalackumulationen. Eftersom systemet kr\u00e4ver en st\u00e4ndigt \u00f6kad tillv\u00e4xt och ackumulation, kr\u00e4vs det att mer kapital investeras oavbrutet. Under 1960- och 1970-talet menar Harvey att kompromissen mellan arbete och kapital, d\u00e4r b\u00e5da kunde dra nytta av efterkrigsboomen, inte l\u00e4nge var m\u00f6jlig. Det huvudsakliga problemet som ackumulationen m\u00f6tte var att kapitalet hade blivit f\u00f6r or\u00f6rligt. Om vi ser till Harveys definition av kapital s\u00e5 \u00e4r just den st\u00e4ndiga r\u00f6relsen central. Det nyliberala projektet str\u00e4vade efter att g\u00f6ra kapitalet mer r\u00f6rligt, montera ner hinder som stod i dess v\u00e4g och frig\u00f6ras fr\u00e5n det keynesianska systemets begr\u00e4nsningar.<\/p>\n

Denna kapitalets motoffensiv mot arbetet var, som vi nu vet, mycket framg\u00e5ngsrik. En v\u00e5g av avregleringar och privatiseringar svepte \u00f6ver v\u00e4rlden, kapital till\u00e4ts fl\u00f6da \u00f6ver statliga gr\u00e4nser och tidigare begr\u00e4nsningarna av bankers l\u00e5negrad togs bort. Dollarn frikopplades fr\u00e5n guldet, handelshinder monterades ner och det statliga \u00e4gandet minskade. Allt detta gjorde att varor och pengar allt mer fritt kunde r\u00f6ra sig \u00f6ver v\u00e4rlden, str\u00f6mma till nya omr\u00e5den och dit l\u00f6nsamheten f\u00f6r tillf\u00e4llet var som st\u00f6rst.<\/p>\n

Problemet med bristande kapitalr\u00f6relse l\u00f6stes och arbetets makt trycktes tillbaka, med resultatet att oj\u00e4mlikheten \u00e5ter b\u00f6rjade \u00f6ka efter att ha minskat i 30 \u00e5r. Mots\u00e4ttningen som v\u00e4xt fram i kapitalismen under efterkrigstiden, d\u00e4r arbetet fick mer makt p\u00e5 kapitalets bekostnad vilket skapade en kris i kapitalackumulationen, tycktes ha l\u00f6sts. Men trogen f\u00f6rst\u00e4llningen att mots\u00e4ttningar inte l\u00f6ses utan enbart f\u00f6rflyttas menar Harvey att detta skapade nya mots\u00e4ttningar.<\/p>\n

Om vi g\u00e5r till hans senaste bok, Marx, capital and the madness of economic reason kan vi finna en beskrivning av hur en mots\u00e4ttning i konsumtionssf\u00e4ren v\u00e4xt fram i k\u00f6lvattnet av den nyliberala offensiven. N\u00e4r arbetet tryckts tillbaka, l\u00f6neandelen minskat, arbetsl\u00f6sheten \u00f6kat samt deltidsarbeten och tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar \u00f6kat, uppst\u00e5r fr\u00e5gan om vem ska ha r\u00e5d att k\u00f6pa varorna som spottas ut i en allt snabbare takt? Harvey menar att en situation har uppst\u00e5tt d\u00e4r den minskade klassmakten hos arbetare paradoxalt nog skapat problem f\u00f6r kapitalets fortsatta r\u00f6relse. Arbetet har blivit f\u00f6r svagt f\u00f6r att avkr\u00e4va tillr\u00e4ckligt h\u00f6ga l\u00f6ner f\u00f6r att konsumera det som skapas. Problemet har dock inte l\u00f6sts med en arbetets motoffensiv utan ist\u00e4llet parerats genom att fiktivt \u00f6ka k\u00f6pkraften i samh\u00e4llet med hj\u00e4lp av l\u00e5n.<\/p>\n

Sedan 1970-talet, men framf\u00f6rallt efter den ekonomiska kraschen 2007-2008, har v\u00e4rlden sk\u00f6ljts \u00f6ver av l\u00e5n. P\u00e5 1970-talet utgjordes v\u00e4rldens samlade skulder ungef\u00e4r 70 procent av BNP, idag b\u00f6rjar de n\u00e4rma sig 300 procent. Vi lever i en v\u00e4rld som \u00e4r rikare \u00e4n n\u00e5gonsin samtidigt som skulds\u00e4ttningen skenar. Hur har det kunnat bli s\u00e5 h\u00e4r? Harveys f\u00f6rklaring st\u00e5r att finna i kapitalets str\u00e4van att vara i st\u00e4ndig r\u00f6relse och att expandera denna r\u00f6relse. Ett exempel p\u00e5 detta tar Harvey fr\u00e5n Kina. Krisen 2007-2008 uppstod i USA f\u00f6r att sen sprida sig \u00f6ver v\u00e4rlden. Kinas viktigaste exportmarknad \u00e4r USA och efter kraschen stod landet pl\u00f6tsligt med en stor produktion som inte kunde avs\u00e4ttas och risken f\u00f6r en skenade arbetsl\u00f6shet v\u00e4xte. F\u00f6r att st\u00e4vja effekterna av krisen skedde massiva l\u00e5nedrivna investeringar i infrastrukturprojekt. \u00c5r 2007 fanns det i Kina 0 kilometer snabbsp\u00e5r f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4g, 2015 fanns 20 000 kilometer. Hela st\u00e4der, som idag st\u00e5r tomma, byggdes upp och under \u00e5ren 2011\u20132013 f\u00f6rbrukade Kina mer cement \u00e4n vad USA gjorde under hela 1900-talet. Krisen l\u00f6stes, men pengarna kom huvudsakligen fr\u00e5n l\u00e5n och den totala skulds\u00e4ttningen i Kina utg\u00f6r nu \u00f6ver 250 procent av BNP.<\/p>\n

Den ekonomiska tillv\u00e4xten och v\u00e4rdets r\u00f6relse kunde h\u00e5llas ig\u00e5ng med hj\u00e4lp av l\u00e5n, men l\u00e5n m\u00e5ste betalas tillbaka och l\u00e5nen st\u00e4ller krav p\u00e5 den framtida produktionen. I framtiden m\u00e5ste v\u00e4rden skapas som b\u00e5de kan betala tillbaka l\u00e5nen och samtidigt \u00f6ka tillv\u00e4xten. Produktionstakten m\u00e5ste allts\u00e5 \u00f6ka \u00e4nnu mer f\u00f6r att inte allt ska braka samman. Som om inte detta var nog menar Harvey att den avreglerade finans- och l\u00e5nemarknaden skapat en spekulationsdriven ekonomi. \u00c4ven om v\u00e4rden enbart kan uppst\u00e5 och realiseras genom att r\u00f6ra sig igenom de olika momenten i kapitalismen, kan den enskilde kapitalisten g\u00f6ra vinster utan att involveras i denna process.<\/p>\n

Den finansiella spekulationen har visat sig vara mycket lukrativ. Harvey visar i sin bok Kapitalets g\u00e5ta och kapitalismens kriser att handeln med v\u00e4rdepapper nu oms\u00e4tter mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket som den globala produktionen och att den st\u00f6rsta delen av f\u00f6retagsvinster idag kommer fr\u00e5n finansiella aktiviteter och inte fr\u00e5n tillverkning. D\u00e5 aff\u00e4rsid\u00e9n \u00e4r spekulation kommer finanskapitalisterna runt problemet med att stora m\u00e4ngder av pengar fryser fast i produktionsmedel, produkter eller arbetskraft. Hastigheten p\u00e5 r\u00f6relsen blir s\u00e5ledes otroligt snabb. Detta har bidragit till att kapital har str\u00f6mmat till den finansiella sektorn d\u00e4r vinster kan g\u00f6ras p\u00e5 spekulationer i exempelvis aktier, bost\u00e4der och v\u00e4rdepapper. Till och med l\u00e5nen som s\u00e5dana har visat sig vara l\u00f6nsamma att spekulera i. \u00c4ven om enskilda kapitalister kan berika sig p\u00e5 detta vis uppst\u00e5r problem f\u00f6r kapitalismen som system. Spekulationer skapar inte n\u00e5got nytt v\u00e4rde, det \u00e4r snarare, menar Harvey, ett s\u00e4tt d\u00e4r pengar omf\u00f6rdelas fr\u00e5n det stora flertalet till de rikaste. I den samtida finanskapitalismen v\u00e4xer skulderna, inte enbart f\u00f6r att investeras i produktionen utan \u00e4ven f\u00f6r att anv\u00e4ndas i spekulativa syften. I och med att ekonomin i allt st\u00f6rre grad bygger p\u00e5 spekulation och p\u00e5 l\u00e5n, vilka inte \u00e4r relaterade till de faktiska v\u00e4rden som skapas, m\u00e5ste ekonomin i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning f\u00f6rlita sig p\u00e5 tilltro till fortsatt ekonomisk vinst och avkastning p\u00e5 spekulationerna. Om investerare och banker slutar tro p\u00e5 sina investeringar kan det snabbt uppst\u00e5 panik och alltsammans imploderar.<\/p>\n

Harvey tecknar en bild av den samtida ekonomin som extremt instabil. Vi tycks vara den tecknade figuren som sprungit ut \u00f6ver klippavsatsen men inte \u00e4n uppt\u00e4ckt fr\u00e5nvaron av fast mark under f\u00f6tterna, n\u00e4r s\u00e5 sker kommer kraschen bli enorm. Vad som kommer ske d\u00e5 f\u00e5r vi inget svar p\u00e5, men att vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g dit \u00e4r n\u00e5got en l\u00e4sare av Harvey blir v\u00e4l medveten om. <<<\/p>\n

 <\/p>\n

Johan Alfonsson<\/strong> \u00e4r doktorand i arbetsvetenskap och skriver en avhandling om os\u00e4kra anst\u00e4llningar och alienation.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

David Harvey \u2013 Kapitalet i r\u00f6relse Under vinjetten Samtida marxistiska t\u00e4nkare kommer R\u00f6da rummet presentera marxistisk inriktade forskare och aktivister som \u00e4r viktiga i den nutida debatten. Vi inleder med en introduktion till David Harveys t\u00e4nkande skriven av Johan Alfonsson. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[747,745,744,748,746,750,749],"class_list":["post-2109","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-grundrisse","tag-harvey","tag-johan-alfonsson","tag-kapital","tag-kapitalets-gata-och-kapitalismens-kriser","tag-kapitalismens-geografi","tag-kulturgeograf"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2109","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2109","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2109"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2109\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2111,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2109\/revisions\/2111"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2109"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2109"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2109"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}