{"id":2116,"date":"2018-06-20T11:53:26","date_gmt":"2018-06-20T10:53:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2116"},"modified":"2018-06-20T11:53:26","modified_gmt":"2018-06-20T10:53:26","slug":"2116","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2018\/06\/20\/2116\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

\u00a0<\/span><\/span>Har Marx ekonomiska tankeg\u00e5ngar fortfarande aktualitet?<\/span><\/span><\/h1>\n

\"\"Michael Roberts har under senare \u00e5r etablerat sig som en av de mer tongivande marxistiska ekonomerna inom den idag n\u00e4ra p\u00e5 utrotningshotade skara som h\u00e5ller fast vid att Marx analys av den kapitalistiska samh\u00e4llsformen kan \u00f6verf\u00f6ras till robusta empiriska analyser. <\/span><\/span>Viktor Ottossons sk\u00e4rsk\u00e5dar hans nyutgivna bok.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

M<\/span><\/span><\/span>ichael Roberts har under mer \u00e4n trettio \u00e5r arbetat som ekonom i Londons finansiella distrikt. Initialt var det fr\u00e4mst genom sin blogg \u2013 The Next Recession<\/em> \u2013 som Roberts fick en viss uppm\u00e4rksamhet d\u00e5 han d\u00e4r var tidig med att f\u00f6rutsp\u00e5 den totala kraschlandning som skulle drabba v\u00e4rldsekonomin under kris\u00e5ren 2007-8. Dessa analyser mynnade \u00e4ven senare ut i Roberts f\u00f6rsta bok \u2013 The Great Recession<\/em>. 2016 sl\u00e4ppte Roberts sin andra bok – The Long Depression<\/em> – d\u00e4r han h\u00e4vdar att kapitalismen intr\u00e4tt i ett stadie pr\u00e4glat av l\u00e5ngvarig ekonomisk stagnation. I sin senaste bok – Marx 200<\/em> \u2013 v\u00e4ljer <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Marx 200<\/em> <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>Roberts att utv\u00e4rdera Marx ekonomiska t\u00e4nkande tv\u00e5hundra \u00e5r efter dennes f\u00f6delse och st\u00e4ller sig fr\u00e5gan hur pass relevanta dessa id\u00e9er \u00e4r f\u00f6r oss idag.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Trots att bokens \u00e4mne skulle till\u00e5ta ett v\u00e4l tilltaget sidantal har vi h\u00e4r att g\u00f6ra med en komprimerad bok p\u00e5 blott hundrasjuttiofem sidor d\u00e4r Roberts g\u00e5r igenom sin tolkning av Marx ekonomiska t\u00e4nkande samt redog\u00f6r f\u00f6r den kritik som har riktats mot Marx. Efter ett n\u00e5got trevande inledningl f\u00f6ljer en genomg\u00e5ng av de tre ekonomiska lagar som Roberts menar att Marx framl\u00e4gger i Kapitalet: – lagarna om v\u00e4rde, ackumulation och profitkvotens fallande tendens. <\/span><\/span><\/p>\n

En central tanke som Roberts f\u00f6r fram \u00e4r att Marx ekonomiska teori b\u00f6r vara m\u00f6jlig att \u00f6verf\u00f6ra till kvantitativa ber\u00e4kningar, n\u00e5got han menar framg\u00e5r genom Marx egna – om \u00e4n ofullst\u00e4ndiga – f\u00f6rs\u00f6k att genomf\u00f6ra s\u00e5dana ber\u00e4kningar. Under senare \u00e5r har \u00e4ven en s\u00e5dan ansats blivit vanligare. Roberts menar att det har visats sig vara m\u00f6jligt att testa m\u00e5nga av Marx teorier empiriskt genom tillg\u00e4nglig ekonomisk data och h\u00e4nvisar bland annat till Anwar Shaikhs mycket omfattande bok Capitalism<\/em> fr\u00e5n 2016, d\u00e4r Shaikh f\u00f6rs\u00f6ker utveckla ett s\u00e5dant ramverk. Kapitlet erbjuder troligtvis inga st\u00f6rre \u00f6verraskningar f\u00f6r den som \u00e4r bekant med Marx men det sammanfattar p\u00e5 ett koncist s\u00e4tt de grundl\u00e4ggande begrepp som Roberts anser vara de mest betydelsefulla delarna av Marx ekonomiska t\u00e4nkande.<\/span><\/span><\/p>\n

Marx kristeori<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r n\u00e4r Roberts diskuterar Marx kristeori som boken f\u00e5r en mer tydlig inriktning, d\u00e5 han argumenterar f\u00f6r att kapitalismens kristendenser i f\u00f6rsta hand kan f\u00f6rklaras med Marx teori om profitkvotens fallande tendens. Denna dimension av Marx teori \u00e4r omstridd och har under senare \u00e5r gett upphov till l\u00e5nga diskussioner bland marxistiska ekonomer. Det var framf\u00f6r allt de konvulsioner som drabbade den kapitalistiska ekonomin under 2008 som bidrog till att skapa en ny jordm\u00e5n f\u00f6r kritisk ekonomisk analys och samtidigt kom att utl\u00f6sa en v\u00e5g av nyvunnet intresse f\u00f6r Marx kristeori. Roberts redog\u00f6r f\u00f6r teorin om profitkvotens fallande tendens och varf\u00f6r han anser att denna tendens \u00e4r roten till kapitalismens periodiska kriser. Avsnittet inneh\u00e5ller dessutom en genomg\u00e5ng av hur alternativa kristeorier bland marxistiska ekonomer har utformats. \u00c4ven om Roberts argumenterar f\u00f6r en specifik tolkning av Marx kristeori utg\u00f6r denna del en fruktbar ing\u00e5ng f\u00f6r vidare studier p\u00e5 omr\u00e5det.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"Den mer generella kritik som riktats mot Marx ekonomiska teori hanteras i ett s\u00e4rskilt avsnitt d\u00e4r Roberts bland annat g\u00e5r igenom det s\u00e5 kallade \u201dtransformationsproblem\u201d som Marx teori anses ge upphov till. Denna kritik har sedan l\u00e4nge anf\u00f6rts som ett argument mot Marx v\u00e4rdeteori och \u00e4r troligtvis bekant f\u00f6r den som har l\u00e4st en kurs i ekonomi vid en h\u00f6gskola eller ett universitet, d\u00e5 detta \u201dproblem\u201d \u00e4r n\u00e5got som vanligen framf\u00f6rs som ett bevis p\u00e5 att Marx v\u00e4rdeteori \u00e4r logiskt osammanh\u00e4ngande. Avsnittet inneh\u00e5ller ocks\u00e5 en genomg\u00e5ng av de teorier som utformats av ekonomen John Maynard Keynes och hur Keynes utg\u00e5ngspunkter skiljer sig fr\u00e5n Marx. Detta utg\u00f6r en av de mer intressanta delarna d\u00e5 Keynes id\u00e9er ofta placeras inom det v\u00e4nsterpolitiska spektrat. Keynes id\u00e9er dominerar idag \u00e4ven det ekonomiska t\u00e4nkandet inom stora delar av den samtida v\u00e4nstern.<\/span><\/span><\/p>\n

Avslutningsvis behandlar Roberts hur Marx ekonomiska t\u00e4nkande st\u00e5r sig idag – \u00e4r det fortfarande relevant f\u00f6r den som vill f\u00f6rst\u00e5 dagens v\u00e4rld? Inte helt f\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r Roberts svar jakande p\u00e5 denna fr\u00e5ga. De fenomen som Marx menar karakteriserar den kapitalistiska samh\u00e4llsformen \u00e4r fortfarande en del av verkligheten. Roberts lyfter fram den imperialistiska ordningens kontinuitet d\u00e4r kapitalismens utbredning har dragit in allt st\u00f6rre delar av jorden i kapitalackumulationens ob\u00f6nh\u00f6rliga logik. Enligt Roberts diagnos ser utsikterna f\u00f6r den kapitalistiska ekonomin inte s\u00e4rskilt goda ut och vi g\u00e5r troligtvis en turbulent tid till m\u00f6tes med djupa strukturella kriser.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c4ven om Roberts i Marx 200 argumenterar f\u00f6r en specifik tolkning av Marx analys av kapitalism ger den \u00e4ven en god – om \u00e4n kort – inblick i de argument som anf\u00f6rts mot Marx t\u00e4nkande generellt samt de olika teorier som f\u00f6rts fram f\u00f6r att f\u00f6rklara kapitalismens kristendenser. Tyv\u00e4rr \u00e4r nothanteringen i boken slarvigt genomf\u00f6rd med flera ofullst\u00e4ndiga noter, vilket p\u00e5 ett on\u00f6digt s\u00e4tt drar ner trov\u00e4rdigheten och transparensen i flera av bokens argument. Det finns \u00e4ven vissa problem med bokens historiska analyser av 1900-talet d\u00e4r Marx kristeori appliceras f\u00f6r att f\u00f6rklara historiska skeenden. Dessa genomg\u00e5ngar tenderar bitvis att bli on\u00f6digt svepande vilket medf\u00f6r att kopplingarna mellan teori och empiri inte alltid \u00e4r helt tydliga.<\/span><\/span><\/p>\n

Trots detta \u00e4r Marx 200 en l\u00e4sv\u00e4rd bok som visar p\u00e5 relevansen av Marx ekonomiska t\u00e4nkande i v\u00e5r tid samt hur illa f\u00f6rst\u00e5tt detta t\u00e4nkande ofta \u00e4r fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l v\u00e4n som fiende. Roberts ambition att genom statistisk metod empiriskt oms\u00e4tta Marx teorier till konkret forskning \u00e4r synnerligen v\u00e4lkommen men denna ing\u00e5ng \u00e4r mer utvecklad i Roberts tidigare bok The Long Depression. <\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r den intresserade finns det anledning att h\u00e5lla utkik efter antologin World in Crises<\/em> som ges ut av Haymarket Books senare i \u00e5r. I antologin, d\u00e4r Roberts tillsammans med Gugliemo Carchedi \u00e4r redakt\u00f6r, kommer en m\u00e4ngd marxistiska ekonomer fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden att bidra med analyser av den kapitalistiska v\u00e4rldsekonomin och empiriskt f\u00f6rs\u00f6ka bel\u00e4gga Marx teori om profitkvotens centrala roll i kapitalets reproduktionsprocess. <\/span><\/span><\/p>\n

Givetvis kan ett f\u00f6rdjupat intresse f\u00f6r Marx ekonomiska t\u00e4nkande endast utg\u00f6ra en h\u00f6gst begr\u00e4nsad pusselbit i en mer diger anstr\u00e4ngning att finna v\u00e4gar ut ur det politiska \u00f6delandskap som den socialistiska v\u00e4nstern befinner sig i. \u00c4ven om begr\u00e4nsningarna \u00e4r uppenbara i dagens l\u00e4ge g\u00e5r det f\u00f6rhoppningsvis att sk\u00f6nja konturerna av ett s\u00e5dant f\u00f6rdjupat intresse. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att det ska f\u00e5 en best\u00e5ende inverkan p\u00e5 det politiska landskapet avg\u00f6rs i h\u00f6g utstr\u00e4ckning av huruvida det kan n\u00e5 bredare grupper \u00e4n vad som idag \u00e4r fallet. I den b\u00e4sta av v\u00e4rldar kan den ansats Roberts intar i Marx 200 bidra till att skapa impulser f\u00f6r en levande diskussion d\u00e4r Marx kritiska perspektiv \u00e5ter kan f\u00e5 liv och spridas utanf\u00f6r de sn\u00e4va kretsar som idag fortfarande tar det p\u00e5 allvar. <<<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Litteratur<\/strong>: <\/span><\/span><\/p>\n

Michael Roberts <\/span><\/span>Marx 200 \u2013 a review of Marx\u00b4s economics 200 years after his birth, (<\/span><\/span>Lulu, 2018)<\/span><\/span><\/p>\n

Anwar Sh<\/span><\/span>aikh – Capitalism: competition, conflict, crises – Oxford University Press (2016).<\/span><\/span><\/p>\n

Michael Roberts – The long depression: how it happened, why it happened, and what happens next – Haymarket Books (2016).<\/span><\/span><\/p>\n

Michael Roberts – The great recession: profit cycles, economic crises. A marxist view – Lulu (2009).<\/span><\/span><\/p>\n

Michael Roberts blogg: https:\/\/thenextrecession.wordpress.com\/<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Viktor Ottosson<\/strong> \u00e4r skribent med en master i Sociologi vid G\u00f6teborgs Universitet<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Har Marx ekonomiska tankeg\u00e5ngar fortfarande aktualitet? Michael Roberts har under senare \u00e5r etablerat sig som en av de mer tongivande marxistiska ekonomerna inom den idag n\u00e4ra p\u00e5 utrotningshotade skara som h\u00e5ller fast vid att Marx analys av den kapitalistiska samh\u00e4llsformen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[766,765,768,763,767,764],"class_list":["post-2116","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-anwar-shaikh","tag-marx-200","tag-marx-kristeori","tag-michael-roberts","tag-profitkvoten","tag-the-next-recession"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2116","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2116","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2116"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2116\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2119,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2116\/revisions\/2119"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2116"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2116"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2116"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}