\nCitatet \u00e4r h\u00e4mtat ur \u00d6rjan Nystr\u00f6ms och Anders Nilssons politiska ess\u00e4 \u201dH\u00f6gerpopulismen och j\u00e4mlikheten\u201d, utgiven av LO februari 2018. Ess\u00e4n \u00e4r en del av J\u00e4mlikhetsutredningen, ett projekt beslutat p\u00e5 LO:s kongress 2016*. Det uttalade syftet med projektet \u00e4r att beskriva oj\u00e4mlikhetens framv\u00e4xt och konsekvenser, f\u00f6rst\u00e5 vad det \u00e4r som driver den och att ta fram f\u00f6rslag p\u00e5 hur j\u00e4mlikheten kan \u00f6ka. F\u00f6rfattarnas f\u00f6rord \u00e4r undertecknat i oktober 2017. Sedan dess har Anders Nilsson, en av de viktigaste intellektuella r\u00f6sterna inom den socialdemokratiska f\u00e5ran, beklagligt nog g\u00e5tt bort.<\/strong><\/p>\n
Samma dag som jag b\u00f6rjar skriva den h\u00e4r texten presenteras i Svenska Dagbladet en ny opinionsunders\u00f6kning (SvD\/Sifo 180518). Aldrig har Socialdemokraterna legat s\u00e5 l\u00e5gt i opinionen s\u00e5 n\u00e4ra ett riksdagsval. Opinionsm\u00e4tningen visar att om det skulle varit riksdagsval idag s\u00e5 hade endast 25,2 procent av v\u00e4ljarnas r\u00f6ster hamnat hos Socialdemokraterna.
\nF\u00e5 har v\u00e4l missat de h\u00f6gergirar som Socialdemokraterna har gjort i stora och viktiga fr\u00e5gor under den senaste tiden: asyl- och flyktingfr\u00e5gan och den s\u00e5 kallade strejkr\u00e4ttsutredningen \u00e4r de tv\u00e5 tydligaste exemplen \u2013 ideologiska sv\u00e4ngar som bidrar till att v\u00e4ljarna l\u00e4mnar. S\u00e5 var har v\u00e4ljarna tagit v\u00e4gen? Enligt samma opinionsunders\u00f6kning s\u00e5 \u00e4r det inte till regeringspartnern Milj\u00f6partiet eller till mandatperiodens samarbetspartner V\u00e4nsterpartiet, som \u00e4nd\u00e5 \u00f6kar i m\u00e4tning efter m\u00e4tning, om \u00e4n i sm\u00e5 steg.
\nI SvD-artikeln refereras till en annan unders\u00f6kning fr\u00e5n f\u00f6retaget Novus som forskare vid Institutet f\u00f6r framtidsstudier har best\u00e4llt. Av de drygt 2200 v\u00e4ljare som tidigare r\u00f6stat p\u00e5 Socialdemokraterna men nu r\u00f6star p\u00e5 Sverigedemokraterna, anser sig ha funnit \u201dett parti d\u00e4r de passar v\u00e4l in\u201d och socialdemokratin \u00e4r inte heller l\u00e4ngre dessa v\u00e4ljares andrahandsval, det \u00e4r moderaterna. Det \u00e4r allts\u00e5 Sverigedemokraterna som \u00e4r partiet som lyfter. Unders\u00f6kningen refererad till ovan visar en statistiskt s\u00e4kerst\u00e4lld \u00f6kning f\u00f6r partiet med 3,9 procentenheter.
\nDet \u00e4r de bakomliggande orsakerna till denna utveckling som \u00d6rjan Nystr\u00f6m och Anders Nilsson analyserar i \u201dH\u00f6gerpopulismen och j\u00e4mlikheten\u201d och som man enligt dem m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6r att effektivt kunna v\u00e4nda denna utveckling. Ess\u00e4n tar sin utg\u00e5ngspunkt i den moderna h\u00f6gerpopulismens uppkomst. Man f\u00f6rbig\u00e5r h\u00f6gerpopulismens nazistiska r\u00f6tter och har ist\u00e4llet \u201dvelat rikta s\u00f6kljuset mot f\u00f6reteelser i dagens samh\u00e4lle som ger n\u00e4ring \u00e5t h\u00f6gerpopulismen, inte dess historiska r\u00f6tter\u201d. Det ter sig som en mycket god utg\u00e5ngspunkt, inte minst d\u00e4rf\u00f6r att historiska f\u00f6reteelser bara kan f\u00e5 en \u00e5terkomst i samtiden om f\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r s\u00e5dana att en liknande jordm\u00e5n existerar. Och s\u00e5 \u00e4r fallet i dagens Sverige. Jordm\u00e5nen \u00e4r god f\u00f6r h\u00f6gerpopulismens tillv\u00e4xt. Sk\u00e4let till detta tillskrivs i ess\u00e4n i stor utstr\u00e4ckning den \u00f6kande oj\u00e4mlikheten.
\nF\u00f6rfattarna g\u00f6r en rad nedslag i olika faktorer bakom den h\u00f6gerpopulistiska framryckningen: globaliseringens konsekvenser f\u00f6r arbetare, nedmonteringen av v\u00e4lf\u00e4rdsstaten och f\u00f6rflyttandet av dess inneh\u00e5ll ut p\u00e5 marknaden. Man ringar in hur h\u00f6gerpopulismen rider p\u00e5 den legitimitetskris som f\u00f6ljer av det \u00f6kande avst\u00e5ndet mellan f\u00f6rtroendevalda och inv\u00e5nare, inte minst p\u00e5 kommunniv\u00e5 d\u00e4r det mesta tillkommer p\u00e5 \u201dtj\u00e4nstemannaapparatens initiativ\u201d.<\/p>\n
Sociokulturella f\u00f6r\u00e4ndringar<\/strong> Nilsson och Nystr\u00f6m menar att \u201dh\u00f6gerpopulismen kan tolkas som en reaktion mot \u00f6kad<\/p>\n oj\u00e4mlikhet i den vertikala dimensionen i globaliseringens och kunskapssamh\u00e4llets sp\u00e5r. Men den \u00e4r ocks\u00e5 en reaktion mot \u00f6kad j\u00e4mlikhet i den horisontella dimensionen\u201d.<\/p>\n Att h\u00f6gerpopulistiska partier ofta \u00e4r \u00f6verrepresenterade i gruppen arbetare och l\u00e5gutbildade \u00e4r belagt. Men \u00e4ven bland de h\u00f6gre samh\u00e4llsskikten tenderar ett parti som Sverigedemokraterna att v\u00e4xa. H\u00e4r tycker jag att en diskussion kring vilka d\u00f6rrar det \u00f6ppnar \u00e4r viktig; vad h\u00e4nder n\u00e4r den v\u00e4lbest\u00e4llda, samh\u00e4llsetablerade, makt\u00e4gande och h\u00e4rskande klassen kommer in och legitimerar ett parti som Sverigedemokraterna? Det \u00e4r en fr\u00e5ga som hade varit intressant om den hade diskuterats mer i ess\u00e4n.<\/p>\n Arbetarkonservatism<\/strong> Hyperrealitet<\/strong> Hur g\u00e4rna man \u00e4n vill finna det enkla svaret p\u00e5 h\u00f6gerpopulismens landvinningar s\u00e5 kan ingen enskild f\u00f6rklaring ge ett s\u00e5dant, s\u00e5 skulle man kunna sammanfatta ess\u00e4ns budskap i en mening. Sammantaget f\u00e5r man en mycket god redog\u00f6relse f\u00f6r den m\u00e5ngfald av komplexa f\u00f6reteelser och krafter som verkar f\u00f6r att flytta fram positionerna f\u00f6r h\u00f6gerpopulismen hos arbetarv\u00e4ljarna. Vad b\u00f6r g\u00f6ras?<\/strong> Avslutningsvis pekar man ut fem samh\u00e4llsomr\u00e5den d\u00e4r arbetarr\u00f6relsen har m\u00f6jlighet att f\u00f6r\u00e4ndra h\u00f6gerpopulismen jordm\u00e5n. Det \u00e4r inget fel p\u00e5 dessa i och f\u00f6r sig, men vilka krafter ska driva p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringen? Man f\u00e5r snarast intrycket av att f\u00f6rfattarna s\u00e4tter sitt hopp till Socialdemokratiska partikollegor i fackf\u00f6reningar och politiska f\u00f6rsamlingar att \u00e5stadkomma det. En mer utf\u00f6rlig diskussion om vikten av politisk organisering som n\u00f6dv\u00e4ndig p\u00e5drivande kraft hade kunnat f\u00f6rdjupa ess\u00e4n ytterligare.<\/p>\n *Ess\u00e4n kan laddas ned p\u00e5 www.lo.se<\/p>\n Artikelf\u00f6rfattare H\u00f6gerpopulismens jordm\u00e5n \u201dH\u00f6gerpopulismen m\u00e5ste m\u00f6tas med politisk kamp och polemik. Men det r\u00e4cker inte…\u201d Citatet \u00e4r h\u00e4mtat ur \u00d6rjan Nystr\u00f6ms och Anders Nilssons politiska ess\u00e4 \u201dH\u00f6gerpopulismen och j\u00e4mlikheten\u201d, utgiven av LO februari 2018. Ess\u00e4n \u00e4r en del av J\u00e4mlikhetsutredningen, ett … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nSom en del i f\u00f6rklaringen till h\u00f6gerpopulismens framryckning bland v\u00e4ljare, och f\u00f6r att beskriva socialpsykologiska reaktioner p\u00e5 de faktiska framsteg som gjorts f\u00f6r \u00f6kad j\u00e4mlikhet de senaste decennierna, anv\u00e4nder sig f\u00f6rfattarna av en j\u00e4mlikhetsmodell med tv\u00e5 dimensioner. P\u00e5 den vertikala axeln finner man de klassiska j\u00e4mlikhetsparametrarna, inkomst och f\u00f6rm\u00f6genhet, p\u00e5 den horisontella \u00e5terfinns m\u00e4nniskors lika r\u00e4tt och v\u00e4rde i icke-ekonomistiska aspekter (k\u00f6nsroller, etnicitet, sexuell l\u00e4ggning och livsstilsval, till exempel).<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2018\/08\/Kryss2-300x271.jpg\")
<\/p>\n
\nEtt sp\u00e4nnande resonemangen f\u00f6rs kring begreppet \u201darbetarkonservatism\u201d. Det kan bland annat f\u00f6rst\u00e5s som en \u201dkulturell och moralisk reaktion\u201d, betraktad utifr\u00e5n parametrar s\u00e5som heterogenisering av arbetarklassen, social identitet(-skris), arbetarklassens f\u00f6r\u00e4ndrade struktur och sammans\u00e4ttning samt hur den relaterar till det meritokratiska medelklassamh\u00e4llet.
\nI det h\u00e4r avsnittet beskrivs hur den borgerliga identiteten och definitionen av arbetarklassen som anomali krackelerade under det tidiga 1900-talet d\u00e5 arbetarklassens positiva s\u00e4rdrag ist\u00e4llet st\u00e4rkte klassgemenskapen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. F\u00f6rfattarna lyfter till exempel upp begrepp som arbetarlitteratur, arbetarbildning och arbetarregering. \u201dAtt tala om \u201dklass\u201d blev … n\u00e4stan synonymt med att tala om arbetarklassen (eller om andra samh\u00e4llsskikts f\u00f6rh\u00e5llande till den, skikt som genomg\u00e5ende gavs en mer diffus klasstillh\u00f6righet).\u201d Genom ett borgerligt omtag senare, i efterkrigsperioden under v\u00e4lf\u00e4rdsstatens etablering och expansion, uppstod en dominerande bild av klassamh\u00e4llets d\u00f6d \u2013 \u201dingen arbetarklass \u2013 inget klassamh\u00e4lle \u2013 inget socialistiskt hot\u201d. En dogm s\u00e5 stark som n\u00e5gonsin, idag.
\nF\u00f6rfattarnas resonemang kring is\u00e4rslitandet av arbetarklassens identitet, b\u00e5de ut\u00e5t och in\u00e5t, och sp\u00e4nningarna mellan klasstillh\u00f6righet, klassmedvetenhet och klassk\u00e4nsla \u00e4r en intressant del av analysen. V\u00e4nstern b\u00f6r uppm\u00e4rksamma dessa d\u00e5 de visar p\u00e5 en rad f\u00f6r\u00e4ndringar som minskar tendensen till spontant klassmedvetande, vilket i grunden f\u00f6r\u00e4ndrar den politiska spelplanen f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen.<\/p>\n
\nEtt avsnitt \u00e4gnas \u00e5t hur synen p\u00e5 samh\u00e4llet har kommit att pr\u00e4glas av hyperrealitet. Begreppsparet realitet\/hyperrealitet visar hur fakta och den verkliga upplevelsen bryts mot den dominerande, konstruerade v\u00e4rldsbilden; en niv\u00e5 d\u00e4r n\u00e5gon slags \u201dsanning\u201d skapas. Ett bra exempel f\u00f6r att beskriva detta \u00e4r n\u00e4r f\u00f6rfattarna g\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsen att \u201dman \u2019vet\u2019 att sjukv\u00e5rden \u00e4r d\u00e5lig\u201d (\u2026) \u201dmen vi hade tur n\u00e4r v\u00e5r dotter blev sjuk och fick en l\u00e4kare som var bra\u201d. Hyperrealitet handlar om ett \u201duniversum\u201d, d\u00e4r fake news och myter f\u00e5r leva och frodas. En slags \u00f6verbyggnad till \u00f6verbyggnaden i informations- och kommunikationsteknikens eget sanningsrum, d\u00e4r man r\u00f6r sig med sina likar. Detta inneb\u00e4r att en ny dimension av politiska kamper har uppst\u00e5tt som m\u00e5ste utk\u00e4mpas i det digitala rummet.<\/p>\n
\nEss\u00e4formens n\u00e5got vindlande struktur g\u00f6r texten stimulerande men g\u00f6r den ocks\u00e5 inte helt l\u00e4tt att \u00f6verblicka och att r\u00e4ttvisande summera utan att \u00f6verf\u00f6renkla. M\u00e5nga olika teman utvecklas och det \u00e4r inte alltid uppenbart hur de h\u00e4nger ihop i helheten. Jag har h\u00e4r n\u00f6jt mig med att belysa n\u00e5gra enligt mig s\u00e4rskilt intressanta delomr\u00e5den Texten \u00e4r bara 112 sidor men \u00e4r fylld av intressanta referenser som lockar till vidare l\u00e4sning.<\/p>\n
\nN\u00e4r f\u00f6rfattarna i slutet mer konkret kommer in p\u00e5 vad som kan g\u00f6ras f\u00f6r att mota tillbaka h\u00f6gerpopulismen blir jag d\u00e4remot tveksam. De inleder avsnittet med att beskriva en tankeriktning som kallas Capability Approach (CA), som \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rbundet med den indisk-amerikanske ekonomen och samh\u00e4llsfilosofen, Amartya Sen. CA beskriver en upps\u00e4ttning tankar om m\u00e4nniskan som ska vidga synen p\u00e5 j\u00e4mlikhet bortom inkomst och omf\u00f6rdelning. Teorin \u00e4r inte helt enkel att f\u00f6rst\u00e5, vilket f\u00f6rsv\u00e5ras av att den saknar svensk terminologi. Hur ska den ska konkretiseras f\u00f6r politisk organisering och mobilisering? Det f\u00e5r l\u00e4saren inte veta.<\/p>\n
\nPia Jacobsen<\/strong> \u00e4r distriktsordf\u00f6rande i V\u00e4nsterpartiet V\u00e4st och arbetar som administrat\u00f6r p\u00e5 Institutionen f\u00f6r sociologi och arbetsvetenskap vid G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"