{"id":2241,"date":"2019-01-06T00:14:06","date_gmt":"2019-01-05T23:14:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2241"},"modified":"2019-01-12T01:24:22","modified_gmt":"2019-01-12T00:24:22","slug":"2241","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2019\/01\/06\/2241\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Ur nr 3-4\/2018:<\/strong><\/em><\/p>\n

…sov tills ni vaknar eller d\u00f6 era am\u00f6bor.<\/strong><\/h2>\n

Om den h\u00f6gerradikala n\u00e4taktivismens funktioner<\/strong><\/h2>\n

Den h\u00f6gerextrema milj\u00f6n i Sverige \u00e4r p\u00e5 frammarsch, b\u00e5de p\u00e5 n\u00e4tet och p\u00e5 gatorna. Sidor som Fria tider, Samh\u00e4llsnytt<\/em> och Nordfront<\/em> n\u00e5r hundratusentals l\u00e4sare varje m\u00e5nad och sociala medier som Facebook har blivit viktiga verktyg f\u00f6r politisk organisering. Anton T\u00f6rnberg unders\u00f6ker vad som sker inom en av dessa digitala hatbubblor, n\u00e4mligen Facebookgruppen St\u00e5 upp f\u00f6r Sverige. Vilka fr\u00e5gor diskuteras? Vilka grupper pekas ut som<\/strong> fiender, och vad \u00e4r det egentligen som h\u00e5ller gruppen samman? Utifr<\/strong>\u00e5n denna under<\/strong>s\u00f6kning diskuterar han \u00e4ven den bredare fr\u00e5gan om vilken ro<\/strong>ll Internet och sociala medier spelar f\u00f6r politisk mobilisering: \u00e4r det s\u00e5 att gatuprotester alltmer ers\u00e4tts av Twitter, Facebook och Internetforum?<\/strong><\/p>\n

I b\u00f6rjan av augusti 2017 protesterade en mindre grupp afghanska ungdomar p\u00e5 Mynttorget i Stockholm mot utvisningar till Afghanistan. N\u00e4r ungdomarna attackerades ett par dagar senare av den nynazistiska organisationen Nordisk ungdom sl\u00f6t \u00f6ver 600 m\u00e4nniskor upp till st\u00f6d f\u00f6r ungdomarna. H\u00e4ndelserna f\u00f6ljdes i detalj av olika h\u00f6gerextrema och invandringsfientliga grupper i sociala medier. I Facebookgruppen St\u00e5 upp f\u00f6r Sverige haglade hatiska, nedv\u00e4rderande och ibland v\u00e5ldsamma kommentarer om de afghanska ungdomarna och anv\u00e4ndare i gruppen organiserade en motdemonstration d\u00e4r \u00f6ver 1500 personer meddelade att de skulle delta. I gruppen planerades demonstrationen: man organiserade sam\u00e5kning fr\u00e5n olika delar av landet, lade upp uppf\u00f6randekoder och tonen i gruppen blir allt mer hetsig. \u201cUt med packet!\u201d \u201cSka vi utrota dem? Japp.\u201d Ut med sk\u00e4ggbarnen!\u201d. En anv\u00e4ndare skrev:<\/p>\n

G\u00e5 man ur huse, alla demokrativ\u00e4nner och visa att vi inte tolererar dessa arroganta asylbedragare och deras sinnessl\u00f6a supporters vidriga beteende! (….) Backa Sverige! Backa Stockholm! Ut med samtliga dessa kriminella kravmaskiner! Detta \u00e4r ingen strejk, det \u00e4r en invasion och vi ska stoppa den!<\/p>\n

N\u00e4r v\u00e4l manifestationen genomf\u00f6rdes den 19 augusti d\u00f6k endast ett hundratal demonstranter upp och de m\u00f6ttes av tusentals motdemonstranter med bilder p\u00e5 hj\u00e4rtan. Trots att demonstrationen fr\u00e5n b\u00f6rjan hade planerats att vara \u201ctyst och v\u00e4rdig\u201d rapporterade DN:s reporter att demonstranterna b\u00f6rjade skrika slagord om att \u201ck\u00f6ra ut parasiterna\u201d och \u201choppas ni blir v\u00e5ldtagna som djur\u201d \u2013 uttryck som ofta f\u00f6rekommer i Facebookgruppen.(1)<\/strong><\/p>\n

Denna h\u00e4ndelse \u00e4r intressant av flera sk\u00e4l. Medan h\u00f6gerextrema r\u00f6relser i Europa har organiserat ett flertal stora demonstrationer under de senaste \u00e5ren, som PEGIDA-demonstrationerna i Tyskland, de stora \u00e5rliga marscherna i samband med polska nationaldagen och kravallerna i tyska Chemnitz f\u00f6r n\u00e5gra m\u00e5nader sedan, har den svenska extremh\u00f6gern historiskt sett varit svag n\u00e4r det g\u00e4ller gatumobiliseringar. \u00c4ven om ett flertal h\u00f6gerextrema och v\u00e5ldsamma organisationer som Nordiska motst\u00e5ndsr\u00f6relsen har vuxit under de senaste \u00e5ren har st\u00f6rre och bredare demonstrationer lyst med sin fr\u00e5nvaro. Till exempel har PEGIDA-demonstrationerna i Sverige inte lyckats locka mer \u00e4n ett handfull personer vid ett f\u00e5tal tillf\u00e4llen.
\nFr\u00e5n ett \u201donline-perspektiv\u201d \u00e4r dock situationen i princip det motsatta. Den h\u00f6gerextrema r\u00f6relsen i Sverige har en mycket stark n\u00e4rvaro p\u00e5 Internet, s\u00e5v\u00e4l inom alternativmedia som p\u00e5 internetforum och p\u00e5 digitala plattformar som Youtube, Facebook och Twitter; v\u00e4nstern \u00e4r i dessa sammanhang svagare.<\/p>\n

I en rapport fr\u00e5n 2013 av statens medier\u00e5d som granskat sju h\u00f6gerextrema sajter n\u00e5r dessa sammantaget 144 000 unika bes\u00f6kare varje dag. Det \u00e4r dock sv\u00e5rt att reda ut exakt hur mycket trafik dessa sidor har, men i antologin \u201dMigration i medierna \u2013 men det f\u00e5r man v\u00e4l inte tala om!\u201d har n\u00e5gra av sajterna redovisat antal unika bes\u00f6kare de senaste 30 dagarna. H\u00e4r uppges att Fria tider har 1 419\u00a0573 unika bes\u00f6kare per m\u00e5nad, Motgift har 80\u00a0770, och Nyheter Idag har 416 214. Samh\u00e4llsnytt (tidigare Avpixlat) har runt 788\u00a0282 unika bes\u00f6kare per m\u00e5nad, producerar n\u00e4stan 4000 artiklar per \u00e5r och har \u00f6ver 1 miljon l\u00e4sarkommentarer varje \u00e5r1. Motsvarande siffror f\u00f6r samtliga riksdagspartier under 2013 \u00e4r sammantaget omkring 19\u00a0000 unika bes\u00f6kare per dag. \u00c4ven om dessa siffror b\u00f6r tas med en nypa salt kan man konstatera att dessa sajter n\u00e5r en stor publik och mycket tyder dessutom p\u00e5 att den h\u00f6gerextrema digitala milj\u00f6n har \u00f6kat ytterligare i storlek och spridning under de senaste \u00e5ren.<\/p>\n

I denna artikel kommer jag att g\u00f6ra nedslag i en specifik h\u00f6gerradikal digital milj\u00f6, n\u00e4mligen Facebookgruppen St\u00e5 upp f\u00f6r Sverige, som \u00e4r Sveriges st\u00f6rsta politiska Facebookgrupp med i skrivande stund 167 991 medlemmar och omkring 250 nya inl\u00e4gg och tusentals kommentarer per dag . Gruppen pr\u00e4glas i h\u00f6g utstr\u00e4ckning av fr\u00e4mlingsfientliga diskussioner och har beskrivit som \u201clandets st\u00f6rsta hatgrupp\u201d av journalister och som en \u201cbisarr hatarsekt\u201d av f.d. inrikes- och justitieminister Morgan Johansson. Dess storlek och politiska inflytande g\u00f6r att det finns en relevans att studera denna grupp mer i detalj. Jag kommer att ta en n\u00e4rmare titt p\u00e5 vad som h\u00e4nder inuti denna digitala grupp: Vad diskuteras? Vilka fr\u00e5gor lyfts? Vilka grupper pekas ut som ett problem, och kan man urskilja n\u00e5gon kollektiv identitet inom gruppen? Utifr\u00e5n dessa fr\u00e5gor kommer jag \u00e4ven att diskutera vilken betydelse sociala medier och Internet har f\u00f6r politiska r\u00f6relser och politisk aktivism offline. B\u00f6r de f\u00f6rst\u00e5s som en pysventil f\u00f6r k\u00e4nslor och politiska \u00e5sikter som man upplever inte kan luftas offentligt \u2014 och som d\u00e4rmed ers\u00e4tter andra typer av politisk mobilisering? Eller bidrar sociala medier snarare till att f\u00f6rst\u00e4rka \u00e5sikter och d\u00e4rmed till att motivera och legitimera aktivister att agera politiskt \u00e4ven utanf\u00f6r den digitala sf\u00e4ren?<\/p>\n

St\u00e5 upp f\u00f6r Sverige<\/strong>
\nSt\u00e5 upp f\u00f6r Sverige startades den 5 februari 2017 som st\u00f6d till Peter Springare, en polis som n\u00e5gra dagar tidigare uppm\u00e4rksammats i media f\u00f6r att ha skrivit ett Facebookinl\u00e4gg d\u00e4r han h\u00e4vdade att myndigheter har m\u00f6rklagt att invandrare \u00e4r \u00f6verrepresenterade i svensk brottsstatistik. Gruppen v\u00e4xte snabbt till \u00f6ver 100 000 medlemmar redan inom de f\u00f6rsta tre dagarna. Efter att Peter Springare sj\u00e4lv tagit offentligt avst\u00e5nd fr\u00e5n gruppen p\u00e5 grund av rasistiska diskussioner s\u00e5 bytte man flera g\u00e5nger namn fr\u00e5n \u201cSt\u00e5 upp f\u00f6r Peter Springare\u201d till \u201cSt\u00e5 upp f\u00f6r Sanningen\u201d, sedan till \u201cSt\u00e5 upp f\u00f6r sanningen, som \u00e4r relativ\u201d, d\u00e4refter \u201d#jag\u00e4rs\u00e5j\u00e4vlatr\u00f6tt\u201d, och slutligen till dess nuvarande namn \u201cSt\u00e5 upp f\u00f6r Sverige\u201d.<\/p>\n

St\u00e5 upp f\u00f6r Sverige \u00e4r en bred och relativt heterogen grupp och best\u00e5r av s\u00e5v\u00e4l anv\u00e4ndare som identifierar sig som Sverigedemokrater som mer radikala individer och grupper. \u00d6verlag kan gruppen klassificeras som h\u00f6gerpopulistisk och domineras av invandringsfientliga diskussioner. Materialet som presenteras h\u00e4r \u00e4r en del av ett st\u00f6rre forskningsprojekt d\u00e4r vi unders\u00f6ker sambandet mellan diskussioner i sociala medier och attacker mot flyktingboenden i Sverige. (2)<\/strong><\/p>\n

Att Facebookgruppen \u00e4r uppdelad i flera mindre grupperingar kan man tydligt se om man g\u00f6r en n\u00e4tverksanalys som visar hur individer i gruppen \u00e4r kopplade till varandra. Figuren nedan illustrerar just ett s\u00e5dant n\u00e4tverk och ger ett helikopterperspektiv som visar hur anv\u00e4ndare inom gruppen \u00e4r kopplade till varandra genom \u201clikes\u201d (Figur 1). Totalt best\u00e5r n\u00e4tverket av 46\u00a0569 anv\u00e4ndare och man kan urskilja tre huvudsakliga grupper eller \u201ckluster\u201d inom Facebookgruppen. Detta inneb\u00e4r allts\u00e5 \u2013 n\u00e5got f\u00f6renklat \u2013 att det finns tre grupper av anv\u00e4ndare som tende\"\"\"\"rar att gilla varandras inl\u00e4gg i lite h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n inl\u00e4ggen fr\u00e5n andra anv\u00e4ndare i n\u00e4tverket.<\/p>\n

Unders\u00f6ker vi dessa grupper n\u00e4rmare kan man konstatera att kluster 1 (gr\u00f6n) och 3 (rosa) utg\u00f6r 45% respektive 41% av anv\u00e4ndarna i n\u00e4tverket. Kluster 2 (gul) \u00e4r betydligt mindre med endast 13% av anv\u00e4ndarna. Det tredje klustret var mycket aktivt tidigt i gruppens historia och dessa anv\u00e4ndares inl\u00e4gg domineras av ord som p\u00e5 olika s\u00e4tt relaterar till Peter Springare och \u201csanning\u201d. D\u00e5 anv\u00e4ndarna \u00e4ven i h\u00f6g\u00a0\u00a0 utstr\u00e4ckning postar l\u00e4nkar till olika\u00a0 namninsamlingar antyder detta att gruppen fr\u00e4mst best\u00e5r av Peter Springare-fans som mobiliserades tidigt. Samtidigt som Peter Springare sj\u00e4lv tog avst\u00e5nd fr\u00e5n gruppen i mars minskade aktiviteten i detta kluster avsev\u00e4rt. Samtidigt v\u00e4xte aktiviteten i kluster 1. Detta kluster \u00e4r mycket aktiva och kommenterar och diskuterar i tr\u00e5darna, men postar sj\u00e4lva f\u00e5 originalinl\u00e4gg. Av den anledningen kan dessa anv\u00e4ndare klassificeras som f\u00f6ljare. En textanalys av samtliga inl\u00e4gg fr\u00e5n anv\u00e4ndare i detta kluster visar att de i h\u00f6g utstr\u00e4ckning anv\u00e4nder ord som \u201cv\u00e4lkomna\u201d, \u201cgod morgon\u201d, \u201cv\u00e4nner\u201d och \u201cmedlemmar\u201c, vilket indikerar att denna grupp av anv\u00e4ndare \u00f6verlag verkar vara fokuserad p\u00e5 mer social och grupprelaterad kommunikation. Slutligen har vi kluster 2 som tycks vara n\u00e5got av en radikal politisk k\u00e4rna i gruppen. Anv\u00e4ndarna i denna grupp g\u00f6r m\u00e5nga originalinl\u00e4gg men kommenterar i l\u00e5g utstr\u00e4ckning, och l\u00e4nkar ofta till mer ideologiska och politiska texter, bloggar och alternativmedia. Detta kluster var aktiva i gruppen redan fr\u00e5n b\u00f6rjan och mycket tyder p\u00e5 att denna grupp utg\u00f6r ett slags ideologiskt centrum som driver p\u00e5 och i viss mening styr inriktningen i gruppen, \u00e4ven om detta inte \u00e4r explicit och uttalat i gruppen. Detta centrum blir ist\u00e4llet endast synligt genom den typ av helikopterperspektiv som n\u00e4tverksanalysen m\u00f6jligg\u00f6r.<\/p>\n

L\u00e5t oss nu unders\u00f6ka vad som diskuteras inom Facebookgruppen \u00f6verlag: vilka \u00e4mnen \u00e4r det som dominerar i diskussionstr\u00e5darna?<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta kan man konstatera att mycket av aktiviteten inom gruppen kretsar kring l\u00e4nkar till tidningsartiklar och bloggar som p\u00e5 olika s\u00e4tt relaterar till invandring. Det \u00e4r ofta vanligt med olika \u201cmemes\u201d och bilder som raljerar \u00f6ver invandrare och vad man uppfattar som \u201dPK-samh\u00e4llet\u201d. Dessa artiklar och de h\u00e4ndelser som de relaterar till diskuteras och kritiseras sedan utf\u00f6rligt i gruppen. Trots att det st\u00e5r i gruppens riktlinjer att man inte accepterar rasism och hatkommentarer s\u00e5 \u00e4r det vanligt med rasistiska och avhumaniserande begrepp som \u201cpack\u201d, \u201cparasiter\u201d, \u201csvin\u201d, \u201cr\u00e5ttor\u201d, \u201capor\u201d och \u201cdr\u00e4gg\u201d, och i vissa fall \u00e4ven explicita uppmaningar till v\u00e5ld. Man kan \u00e4ven se tydliga \u201dpeakar\u201d i anv\u00e4ndandet av v\u00e5ldsamt spr\u00e5kbruk, s\u00e4rskilt i samband med h\u00e4ndelser som protesterande afghanska ungdomarna vid Medborgarplatsen\/Mynttorget i Stockholm som n\u00e4mndes ovan och liknande h\u00e4ndelser. De afghanska ungdomarnas protest v\u00e4ckte starka k\u00e4nslor inom gruppen och antalet v\u00e5ldsamma ord som \u201dsp\u00f6a\u201d, \u201dstryk\u201d, \u201dpuckla p\u00e5\u201d, \u201dnackskott\u201d och \u201davr\u00e4tta\u201d \u00f6kade dramatiskt under denna period.<\/p>\n

Svenskhet och svenska v\u00e4rderingar hotade<\/strong>
\nN\u00e4r det g\u00e4ller vad som diskuteras i gruppen s\u00e5 kan man tydligt se fr\u00e4mst tre \u00f6vergripande teman som \u00e5terkommer om och om igen.
\nDet f\u00f6rsta temat kretsar kring svenskhet och att Sverige och svenska v\u00e4rderingar upplevs som hotade p\u00e5 grund av m\u00e5ngkultur. M\u00e5nga av texterna och diskussionerna kretsar s\u00e5ledes kring \u201cislamifieringen\u201d av Sverige. Det handlar till exempel om att det blir allt vanligare att till\u00e5ta sl\u00f6ja p\u00e5 arbetsplatsen; att Sverige en g\u00e5ng i tiden var s\u00e4kert och tryggt men nu pr\u00e4glas av \u00f6kad v\u00e5ld och brottslighet; samt diverse problem som kopplas till invandrare och i synnerhet muslimer. Det kan handla om terrorattacker d\u00e4r islamister \u00e4r inblandade, en svensk som blev lurad av en invandrare n\u00e4r han s\u00e5lde sin bil, och journalister som attackerats av f\u00f6rortsungdomar. Detta tema kretsar i h\u00f6g utstr\u00e4ckning runt l\u00e4nkar till traditionell media, s\u00e5som Aftonbladet och SVT.<\/p>\n

Omv\u00e4nd diskriminering<\/strong>
\nEtt annat centralt tema kretsar kring \u201comv\u00e4nd diskriminering\u201d, att etniska svenskar blir f\u00f6rf\u00f6rdelade medan invandrare p\u00e5st\u00e5s \u00e5tnjuta diverse privilegier och f\u00f6rdelar. Det kan handla om h\u00e4ndelser som att kvinnor med sl\u00f6ja inte beh\u00f6ver visa ID p\u00e5 bussen, att flyktingar f\u00e5r gratis tandv\u00e5rd, att Malm\u00f6 stad skall ha erbjudit gratis l\u00e4genheter till invandrare, och att m\u00e4n diskrimineras i Metoo-r\u00f6relsen.<\/p>\n

Fake news och PK-eliten<\/strong>
\nSlutligen \u00e4r \u201dfake news\u201d och den politiskt korrekta eliten ett stort och centralt tema i gruppen. H\u00e4r ligger fokus generellt p\u00e5 att kritisera etablerade medier och vad som uppfattas som det politiskt korrekta etablissemanget. H\u00e4r finner vi en m\u00e4ngd texter som p\u00e5 olika vis p\u00e5st\u00e5s \u201cavsl\u00f6ja\u201d PK-eliten, eller som p\u00e5 olika s\u00e4tt p\u00e5st\u00e5s visa hur svensk debatt pr\u00e4glas av en \u201csn\u00e4v \u00e5siktskorridor\u201d d\u00e4r kontroversiella \u00e5sikter och \u201csanningen\u201d blir censurerad och m\u00f6rkl\u00e4ggs av etablerade medier och politiker. Mainstreammedia anklagas f\u00f6r att \u00f6verdriva antalet attacker mot flyktingboenden, journalister f\u00e5r inte l\u00e4ngre anv\u00e4nda begrepp som upplevs k\u00e4nsliga och media m\u00f6rkl\u00e4gger att invandrare \u00e4r \u00f6verrepresenterade i statistiken av sexualbrott.<\/p>\n

Konstruktionen av en kollektiv identitet<\/strong>
\nI dessa breda teman som dominerar diskussionerna kan man \u00e4ven urskilja konturerna av en slags kollektiv identitet inom gruppen: en distinktion mellan ett \u201dVi\u201d och \u201dDom\u201d. Detta framg\u00e5r s\u00e4rskilt tydligt i hur anv\u00e4ndarna diskuterar invandrare och flyktingar. Figur 2 visar ord som ofta f\u00f6rekommer tillsammans med ordet invandrare. H\u00e4r ser vi en stark koppling till ordet \u201cdom\u201d, tillsammans med ord som \u201cproblem\u201d, \u201cpengar\u201d, \u201cbidrag\u201d, \u201ckostnad, \u201cstoppa\u201d, \u201cskicka\u201d, \u201cmiljarder\u201d, \u201ckriminella\u201d, \u201chotfulla\u201d, \u201cbrott\u201d, \u201cidioter\u201d. Liknande ord f\u00f6rekommer \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller andra grupper som muslimer, afghaner, och feminister, som samtliga diskuteras i mycket negativa ordalag. Feminister kopplas till exempel ihop med \u201cagenda\u201d, \u201cnaiva\u201d, \u201cregeringen\u201d, \u201cpk\u201d, \u201chyckleri\u201d, \u201cpatetiska\u201d. Ut\u00f6ver grova generaliseringar om invandrare kan man dock se en vanligt f\u00f6rekommande distinktion mellan \u201cbra\u201d invandrare och \u201cd\u00e5liga\u201d, d\u00e4r den f\u00f6reg\u00e5ende kategorin omfattar invandrare som \u201carbetar flitigt\u201d och \u00e4r \u201ctacksamma\u201d f\u00f6r sitt medborgarskap. Den \u201cd\u00e5liga\u201d invandraren \u00e4r i korthet kriminella som lever p\u00e5 socialbidrag. Muslimer kategoriseras generellt inom den senare kategorin och en stor andel av gruppens medlemmar ser islam som ett \u00f6verh\u00e4ngande hot mot demokratin.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

En intressant aspekt \u00e4r att det \u00e4r sv\u00e5rare att finna en tydlig \u201din-grupp\u201d i materialet, ett \u201dVi\u201d. Dock f\u00f6rekommer ordet Sverigedemokraterna ofta i diskussionerna och i princip uteslutande i positiva ordalag, vilket vi tydligt kan se i figur 3. Vanliga ord \u00e4r \u201cSverige\u201d, \u201cr\u00f6sta\u201d, \u201choppas\u201d, \u201cpartiet\u201d, \u201cregera\u201d, \u201cv\u00e5gm\u00e4starroll\u201d, \u201cutst\u00f6tta\u201d, \u201cgilla\u201d, \u201clita\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Liknande tendenser ser man om man j\u00e4mf\u00f6r alla inl\u00e4gg som inneh\u00e5ller orden \u201cinvandrare\u201d respektive de som inneh\u00e5ller \u201csvenskar\u201d, vilket omfattar totalt 182\u00a0558 inl\u00e4gg. H\u00e4r kan man \u00e5terigen se hur invandrare diskuteras i termer av \u201dillegala\u201d, \u201dbidrag\u201d, \u201dkostnad\u201d, \u201dkriminella\u201d, \u201dbrottslighet\u201d, \u201ddom\/de\u201d, \u201dstopp\u201d. Svenskar \u00e5 andra sidan diskuteras generellt tillsammans med ord som: \u201dfolket\u201d, \u201dpension\u201d, \u201doss\u201d, \u201dstolt\u201d, \u201dhem\u201d, \u201dmedborgare\u201d, \u201dflaggan\u201d, \u201dbarn\u201d, \u201dkvinnor\u201d. H\u00e4r \u00e4r det tydligt att svenskar ses som en in-grupp som beskrivs p\u00e5 ett i huvudsak positivt s\u00e4tt och i kontrast till invandring och invandrare. Men genom en n\u00e4rl\u00e4sning av inl\u00e4ggen kan man samtidigt sk\u00f6nja en parallell diskurs som markerar en viss distans till andra svenskar. Den relativt h\u00f6ga f\u00f6rekomsten av ord som \u201dnaiva\u201d, \u201dfega\u201d och \u201dvakna\u201d indikerar att anv\u00e4ndarna ser sig som en unik grupp eller \u201cunder-grupp\u201d som \u00e4r n\u00e4ra relaterad, men samtidigt skiljer sig p\u00e5 vissa s\u00e4tt fr\u00e5n andra svenskar. Denna sp\u00e4nning \u00e4r \u00e4ven synlig i flera av inl\u00e4ggen:<\/p>\n

Den sovande befolkningen har inte f\u00f6rst\u00e5tt n\u00e5gonting, sov tills ni vaknar eller d\u00f6 era am\u00f6bor.<\/p>\n

Sanning betraktas som rasism. Jag vill d\u00f6 med k\u00e4nslan att jag gjort allt i min makt att v\u00e4cka det indoktrinerade svenska folket.<\/p>\n

Sammanfattningsvis tycks allts\u00e5 den kollektiva identiteten i gruppen vara n\u00e5got ambivalent. Gruppen representerar ingen formell organisation eller n\u00e5got parti utan \u00e4r snarare ett relativt vagt kollektiv som f\u00f6renas i opposition mot vissa specifika etniska grupper och i en gemensam k\u00e4nsla av att vissa \u201cheliga symboler\u201d som p\u00e5 olika s\u00e4tt kopplas till svenskhet och svenska traditioner \u2013 s\u00e5som svenska flaggan, nationals\u00e5ngen, midsommar och jul \u2013 upplevs som hotade. Dessa faktorer \u00e4r relaterade till en underliggande nationalism som s\u00e5ledes fungerar som ett slags socialt kluster som f\u00f6r samman medlemmarna och h\u00e5ller ihop gruppen.<\/p>\n

L\u00e5t oss nu ta ett steg tillbaka och fr\u00e5ga oss vilken roll denna typ av sociala medier-grupper spelar f\u00f6r politisk aktivism.<\/p>\n

Digitala rum och mot-offentligheter<\/strong>
\nDet finns naturligtvis flera s\u00e4tt att teoretisera och f\u00f6rst\u00e5 vilken roll och betydelse denna typ av digitala grupper spelar f\u00f6r den politiska offentligheten och f\u00f6r politisk aktivism. N\u00e5gra vanliga begrepp som ofta anv\u00e4nds inom forskningen om sociala r\u00f6relser \u00e4r vad r\u00f6relseforskaren Sara Evans kallar \u201cfria sociala rum\u201d (free social spaces) och Nancy Fraser ben\u00e4mner \u201cmot-offentligheter\u201d (counterpublics). \u00c4ven om dessa begrepp skiljer sig lite \u00e5t sinsemellan relaterar b\u00e5da till en slags parallell diskursiv arena d\u00e4r m\u00e4nniskor kan tr\u00e4ffas f\u00f6r att utveckla och sprida id\u00e9er och \u00e5sikter som upplevs st\u00e5 i mots\u00e4ttning till etablerade, dominanta ideologier i samh\u00e4llet. Denna typ av skyddade sociala rum \u00e4r ofta centrala f\u00f6r politisk mobilisering och \u00e5tskilliga historiska exempel som studentklubbar, Folkets hus, lesbiska grupper och svarta kyrkor under medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsens USA illustrerar hur dessa sociala utrymmen varit viktiga f\u00f6r sociala r\u00f6relser genom att m\u00f6jligg\u00f6ra konstruktionen av en gemensam identitet och utvecklandet av strategier, kampanjer och rekryteringen av aktivister.<\/p>\n

Mycket tyder p\u00e5 sociala medier-grupper som St\u00e5 upp f\u00f6r Sverige kan f\u00f6rst\u00e5s som en slags digital mot-offentlighet eller n\u00e4tbaserat fritt socialt rum. P\u00e5 ett liknande s\u00e4tt som arbetarcafe\u00e9r utgjorde en m\u00f6tesplats under Franska revolutionen s\u00e5 erbjuder dessa digitala grupper ett slags skyddat utrymme f\u00f6r diskussioner om vad som uppfattas som kontroversiella id\u00e9er och perspektiv. Detta \u00e4r \u00e4ven tydligt och explicit i diskussionerna inom gruppen d\u00e5 m\u00e5nga anv\u00e4ndare betraktar gruppen som ett utrymme f\u00f6r att \u201cv\u00e5ga s\u00e4ga sanningen\u201d utanf\u00f6r den sn\u00e4va \u201c\u00e5siktskorridor\u201d som man menar utg\u00f6r \u201cfulmedia\u201d.<\/p>\n

Samtidigt finns det n\u00e5gra viktiga skillnader mellan denna typ av digitala mot-offentligheter och deras motsvarighet offline. Ett vanligt begrepp som ofta anv\u00e4nds om sociala medier \u00e4r att de kan fungera som en slags ekokammare (echo chamber), vilket relaterar till en slags spiraleffekt d\u00e4r ens egna \u00e5sikter och k\u00e4nslor f\u00f6rst\u00e4rks och bekr\u00e4ftas i interaktion med andra som delar samma \u00e5sikter. Detta \u00e4r visserligen i sig inget nytt; liknande socialpsykologisk gruppdynamik kan man finna \u00e4ven offline. Men en viktig skillnad \u00e4r att de flesta av de digitala mediaplattformarna som Facebook, Youtube, Twitter och Instagram bygger p\u00e5 algoritmer som kan f\u00f6rst\u00e4rka denna polarisering ytterligare, n\u00e5got som brukar ben\u00e4mnas som filterbubblor. Dessa algoritmer selekterar, anpassar och personifierar inneh\u00e5llet som vi anv\u00e4ndare m\u00f6ter baserat p\u00e5 en rad faktorer som till exempel v\u00e5r s\u00f6khistorik\u2014 n\u00e5got som riskerar att f\u00f6rst\u00e4rka polariseringsprocesser eftersom det bidrar till att kontrasterande \u00e5sikter mer s\u00e4llan m\u00f6ts.<\/p>\n

Digitala rum och politisk mobilisering<\/strong>
\nDessa digitala rum erbjuder emellertid inte bara ett utrymme f\u00f6r att diskutera och bolla kontroversiella id\u00e9er och \u00e5sikter. Mycket tyder p\u00e5 att de \u00e4ven kan spela en viktig roll f\u00f6r politisk mobilisering. H\u00e4r kan det dock vara meningsfullt att s\u00e4rskilja mellan kollektiv handling och mer sm\u00e5skaliga former av politiska handlingar.<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta: som vi har sett kan digitala mot-offentligheter underl\u00e4tta och m\u00f6jligg\u00f6ra olika former av kollektiv politisk mobilisering. De utg\u00f6r p\u00e5 s\u00e5 vis ett slags f\u00f6rstadium till sociala r\u00f6relser genom att m\u00f6jligg\u00f6ra konstruktionen av en gemensam identitet inom gruppen, identifiera och konstruera vad som uppfattar som politiska problem, samt peka ut specifika grupper som ut-grupper eller fiender, etc. Detta kan underl\u00e4tta rekrytering av nya aktivister och locka m\u00e4nniskor till att delta i kampanjer och manifestationer samt delta i diskussioner om strategier och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

F\u00f6r det andra: dessa digitala rum kan bidra till mer sm\u00e5skaliga former av handling som till exempelvis politiskt motiverat v\u00e5ld. Denna fr\u00e5ga har f\u00f6rst\u00e5s blivit allt mer aktuell i samband med den dramatiska \u00f6kningen av brandattacker mot flyktingboenden som skedde fr\u00e4mst under 2015. Ny forskning inom detta omr\u00e5de har visat att det verkar finnas ett direkt orsakssamband mellan diskussioner i sociala medier kring flyktingar och fysiska attacker mot just flyktingar. Det verkar allts\u00e5 som att diskussionerna i sig kan driva p\u00e5 och leda till fysiska attacker. (3)<\/strong> Detta samband mellan sociala medier och politiskt v\u00e5ld kan sannolikt f\u00f6rklaras dels av faktorer p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5, det vill s\u00e4ga att diskussioner p\u00e5 sociala medier, p\u00e5 Twitter, Facebook och p\u00e5 Internet forum, tillsammans utg\u00f6r ett slags bredare diskursivt landskap som kan bidra till att motivera och legitimera politiskt v\u00e5ld. Diskuteras till exempel flyktingar och invandrare p\u00e5 ett uteslutande negativt s\u00e4tt s\u00e5 konstrueras dessa grupper som ett problem som m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas.<\/p>\n

Men det finns \u00e4ven f\u00f6rklaringsfaktorer p\u00e5 en l\u00e4gre niv\u00e5 som kan lokaliseras i sj\u00e4lva interaktionen mellan individer p\u00e5 de digitala plattformarna. I Facebookgrupper som St\u00e5 upp f\u00f6r Sverige \u2014 men \u00e4ven i m\u00e5nga andra forum \u2014 kan man ofta se en eskalering av anv\u00e4ndandet av nedv\u00e4rderande uttryck och uppmaningar till v\u00e5ld: anv\u00e4ndarna tycks trigga varandra i \u201cv\u00e5ldspiraler\u201d som ofta blir allt gr\u00f6vre och mer explicita. Forskare som Randall Collins som studerar gruppdynamik har visat att just dessa typer av interaktionsritualer riskerar att eskalera och leda till v\u00e5ld \u2014 n\u00e5got som antyder att denna typ av mikro-interaktioner kan vara en viktig faktor som kan f\u00f6rklara sambandet mellan sociala medier och politiskt v\u00e5ld.<\/p>\n

Slutna bubblor eller digitala ink\u00f6rsportar?<\/strong>
\nDen djupdykning i Facebookgruppen St\u00e5 upp f\u00f6r Sverige som jag \u00e4gnat mig \u00e5t i den h\u00e4r artikeln pekar mot att gruppen tycks svetsas samman genom en underliggande nationalism, som uttrycks genom att vissa symboler som \u00e4r kopplade till Sverige och svenskhet upplevs som hotade. Dessa digitala sociala rum b\u00f6r inte f\u00f6rst\u00e5s som isolerade bubblor; snarare uppfyller de ett flertal viktiga funktioner f\u00f6r h\u00f6gerextrema r\u00f6relser, som rekrytering av nya medlemmar, spridning av ideologiska budskap, och utg\u00f6r en anonym social m\u00f6tesplats och kommunikationscentral f\u00f6r att planera och samordna aktioner. Ut\u00f6ver detta kan de \u00e4ven bidra genom att p\u00e5 olika vis legitimera och motivera politiskt v\u00e5ld.<\/p>\n

Avslutningsvis kan man notera att det i l\u00e4gre utstr\u00e4ckning \u00e4n tidigare verkar vara meningsfullt att skilja mellan internt mobiliseringsarbete inom r\u00f6relser och deras externa, politiska verksamhet. Tack vare Internet och sociala medier har dessa aspekter som tidigare varit v\u00e4sensskilda allt mer blivit tv\u00e5 sidor av samma mynt. Diskussioner, debatter och de processer som genererar i kollektiv identitet kan nu samtidigt \u00e4ven vara offentliga, publika processer \u2014 de sprids till v\u00e5ra v\u00e4nners och bekantas Facebookfl\u00f6den, p\u00e5verkar webbtrafik till alternativa medieplattformar och bloggar, diskuteras i mainstreammedia och kan s\u00e5ledes bli en del av och p\u00e5verka den bredare politiska debatten. Detta antyder att digitala grupper som St\u00e5 upp f\u00f6r Sverige inte bara b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s som en sluten h\u00f6gerextrem bubbla, utan snarare som en portal eller ink\u00f6rsport d\u00e4r medlemmar samtidigt kan sprida sina \u00e5sikter till en bredare publik. P\u00e5 detta vis utg\u00f6r dessa digitala grupper b\u00e5de ett skyddat socialt utrymme och samtidigt en slags offentlighet som fyller en liknande funktion som gatumanifestationer och demonstrationer. P\u00e5 ett s\u00e4tt kan man s\u00e5ledes kanske till och med p\u00e5st\u00e5 att dessa digitala sidor och grupper ers\u00e4tter behovet av politisk mobilisering p\u00e5 gatorna.<\/p>\n

\u00c4ven om fokus h\u00e4r har legat p\u00e5 den h\u00f6gerextrema r\u00f6relsen s\u00e5 \u00e4r dessa fr\u00e5gor h\u00f6gst relevanta \u00e4ven i ett bredare politiskt sammanhang. Inte minst pekar unders\u00f6kningen mot ett behov av en diskussion inom v\u00e4nstern om hur man b\u00f6r f\u00f6rh\u00e5lla sig till n\u00e4taktivismens m\u00f6jligheter och begr\u00e4nsningar f\u00f6r egen del. <<<\/p>\n

    \n
  1. Bouvin, E., & M. Dragic. (2017) \u201cM\u00e4nniskor i grupp g\u00f6r saker man inte skulle v\u00e5ga g\u00f6ra ensam\u201d. <\/span>Dagens Nyheter, <\/i><\/span>26 August 2017. Tillg\u00e4nglig online: <\/span>https:\/\/www.dn.se\/arkiv\/stockholm\/manniskor-i-grupp-gor-saker-man-inte-skulle-vaga-gora-ensam\/<\/span><\/u><\/span><\/span><\/a><\/li>\n
  2. \n

    Materialet som anv\u00e4nds omfattar hela Facebookgruppen under ungef\u00e4r ett \u00e5rs tid \u2014 fr\u00e5n dess start i februari 2016 fram till mars 2017. Detta omfattar stora m\u00e4ngder data: totalt omkring 86 0000 inl\u00e4gg, 3 miljoner kommentarer och 11 miljoner \u201dlikes\u201d fr\u00e5n 167 000 anv\u00e4ndare. Vi har f\u00e5tt tillg\u00e5ng till materialet genom att anv\u00e4nda s\u00e5 kallade\u201dweb crawlers\u201d, en slags automatiserade script som anv\u00e4nds f\u00f6r att ladda ner stora m\u00e4ngder data fr\u00e5n Internetsidor och sociala medier. Det b\u00f6r n\u00e4mnas att materialet till viss del kan innefatta troll, fejkade anv\u00e4ndare och botar, \u00e4ven om dessa dock kontinuerligt rensas bort av gruppadministrat\u00f6rer och av Facebook. Datan \u00e4r anonymiserad vilket inneb\u00e4r att man inte kan identifiera enskilda individer.<\/p>\n<\/li>\n

  3. \n

    F\u00f6r en nypublicerad vetenskaplig studie om detta, se Fanning the Flames of Hate: Social Media and Hate Crime<\/em> av Karsten Muller och Carlo Schwarz. Vi har \u00e4ven sett liknande m\u00f6nster i v\u00e5r egen data fr\u00e5n Twitter och internetforumet Flashback, d\u00e4r antalet inl\u00e4gg och tweets om flyktingar samvarierar med antalet misst\u00e4nkta attacker mot flyktingboenden. H\u00e4r b\u00f6r man dock p\u00e5peka att det \u00e4r sv\u00e5rt att avg\u00f6ra i vilken utstr\u00e4ckning diskussioner i social media sker f\u00f6re eller efter de misst\u00e4nkta brandattackerna. <\/span><\/span><\/p>\n<\/li>\n<\/ol>\n

    Artikelf\u00f6rfattare: Anton T\u00f6rnberg<\/strong> \u00e4r forskare vid institutionen f\u00f6r sociologi och arbetsvetenskap vid G\u00f6teborg universitet och deltar i forskningsprojektet \u201dSociala medier som diskursiv m\u00f6jlighetsstruktur f\u00f6r attacker mot flyktingboenden\u201d.<\/p>\n

    L\u00e4stips och referenser<\/b><\/p>\n

    Collins, Randall (2004) <\/span>Interaction Ritual Chains<\/i><\/span>. Princeton: Princeton University Press<\/span><\/p>\n

    Evans, S.M. (1979<\/span>) Personal politics: The roots of women\u2019s liberation in the civil rights movement and the new left<\/i><\/span>. New York: Vintage Books.<\/span><\/p>\n

    Fraser, N. (1992) \u201cRethinking the public sphere: A contribution to the critique of actually existing democracy\u201d, 109\u2013142 in C. J. Calhoun (Ed.), <\/span>Habermas and the public sphere<\/i><\/span>. Cambridge, MA: MIT Press.<\/span><\/p>\n

    M\u00fcller, Karsten and Schwarz, Carlo (2018), Fanning the Flames of Hate: Social Media and Hate Crime. <\/span>Finns att ladda ner: http:\/\/dx.doi.org\/10.2139\/ssrn.3082972<\/a><\/u><\/span><\/span><\/p>\n

    Statens medier\u00e5d (2013). V\u00e5ldsbejakande och antidemokratiska budskap p\u00e5 internet.<\/i> Rapporten finns att ladda ner: https:\/\/statensmedierad.se\/download\/18.6cd9b89d14fefd0c4f5cc161\/1443612657235\/Valdsbejakande-och-antidemokratiska-budskap-pa-internet.pdf<\/a><\/u><\/span><\/span><\/p>\n

    Truedson, L. (2016). Migrationen i medierna\u2013men det f\u00e5r en v\u00e4l inte prata om.\u00a0Institutet f\u00f6r mediestudier, Stockholm<\/i>. Finns att ladda ner: http:\/\/mediestudier.se\/wp-content\/uploads\/2016\/05\/Migrationen-i-medierna.pdf<\/a><\/u><\/span><\/span><\/p>\n

    T\u00f6rnberg, A. & Wahlstr\u00f6m, M (2018). <\/span>Unveiling the radical right online. Exploring framing and identity in an online anti-immigrant discussion group. <\/i><\/span>Sociologisk forskning, 55 (2-3). Finns att ladda ner: http:\/\/du.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:1230181\/FULLTEXT01.pdf<\/a><\/u><\/span><\/span>\u2019<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Ur nr 3-4\/2018: …sov tills ni vaknar eller d\u00f6 era am\u00f6bor. Om den h\u00f6gerradikala n\u00e4taktivismens funktioner Den h\u00f6gerextrema milj\u00f6n i Sverige \u00e4r p\u00e5 frammarsch, b\u00e5de p\u00e5 n\u00e4tet och p\u00e5 gatorna. Sidor som Fria tider, Samh\u00e4llsnytt och Nordfront n\u00e5r hundratusentals l\u00e4sare … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[878,889,888,881,882,880,879,884,887,885,883,886],"class_list":["post-2241","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-bade-pa-natet-och-pa-gatorna-sidor-som-fria-tider","tag-ekokammare","tag-fria-sociala-rum","tag-hogerextrema","tag-invandringsfientliga","tag-nordfront","tag-nordisk-ungdom","tag-peter-springare","tag-pk-eliten","tag-pk-samhallet","tag-sta-upp-for-sverige","tag-svenska-varderingar"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2241","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2241","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2241"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2241\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2278,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2241\/revisions\/2278"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2241"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2241"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2241"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}