{"id":2260,"date":"2019-01-11T21:22:28","date_gmt":"2019-01-11T20:22:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2260"},"modified":"2019-01-22T23:15:12","modified_gmt":"2019-01-22T22:15:12","slug":"2260","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2019\/01\/11\/2260\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Debatt:<\/strong><\/h2>\n

K<\/strong>ritik av ”Krig i <\/strong>kolb\u00e4ltet”<\/strong><\/h1>\n

\"\"I R\u00f6da Rummet 3-4\/2018 skrev Jakob Sandberg en artikel om Rysslands inblandning i kriget i \u00f6stra Ukraina, \u201dKrig i kolb\u00e4ltet \u2013 till definitionen av konflikten i \u00f6stra Ukraina\u201d<\/a>. Hans slutsats var att \u201d\u2026 den ryska statens intervention kan tolkas som en tydlig tolerans f\u00f6r det som skedde, men utan n\u00e5gon inledande egen sammanh\u00e5llande styrning\u201d samt att \u201d\u2026 konflikten b\u00f6r definieras som ett inb\u00f6rdeskrig \u2013 striden har onekligen st\u00e5tt inom en erk\u00e4nd suver\u00e4n entitet mellan parter som inledningsvis varit underkastade en gemensam auktoritet\u201d.<\/p>\n

Artikeln utg\u00f6r en m\u00e4rklig analys\/slutsats och jag \u00e4r \u00f6vertygad om att varken R\u00f6da Rummet eller Internationalen skulle ha kommit till liknande slutsats vad g\u00e4ller andra starka l\u00e4nder med regionala maktambitioner som p\u00e5 liknande s\u00e4tt lagt sig i sina grannars politik, t.ex. Turkiet, Saudiarabien, Israel, Iran, Indien, Vietnam eller Kina, f\u00f6r att inte tala om USA. Men R\u00f6da Rummet kanske anser att just Ryssland (p\u00e5 grund av ospecificerade anledningar) kan beg\u00e4ra att behandlas fr\u00e4mst utifr\u00e5n sina egna perspektiv, vilka f\u00f6rst\u00e5s d\u00e5 vore kvalitativt annorlunda \u00e4n hur man betraktar andra regionala stormakter?<\/p>\n

Att p\u00e5 liknande s\u00e4tt analysera USA:s f\u00f6rehavanden i Latinamerika fram till nittiotalet (eller dess politik gentemot Venezuela idag) skulle orsakat stort rabalder inom den tidens internationella v\u00e4nster. Hur ska man se p\u00e5 angreppet mot Grisbukten p\u00e5 Kuba (1961) \u2013 var det inte s\u00e5 att striden d\u00e4r stod \u201dinom en erk\u00e4nd suver\u00e4n entitet mellan parter som inledningsvis varit underkastade en gemensam auktoritet\u201d? Var det inte p\u00e5 liknande s\u00e4tt med starten av det andra Indokinakriget (kring 1960), att formellt kom USA \u201denbart\u201d till Demokratiska Republiken Vietnams hj\u00e4lp efter att ett inb\u00f6rdeskrig startat och att det d\u00e4rf\u00f6r \u2013 enl. Jakob Sandbergs s\u00e4tt att betrakta v\u00e4rlden \u2013 b\u00f6r betraktas som ett inb\u00f6rdeskrig \u00e4nda till dess slut, 1975.<\/p>\n

En internationell v\u00e4nster m\u00e5ste ist\u00e4llet ha det perspektiv som New Jewel Movement p\u00e5 Grenada hade och som dess ledare Maurice Bishop sammanfattade med: \u201dWe ain\u2019t nobody\u2019s backyard\u201d. Alla visste f\u00f6rst\u00e5s att USA betraktade hela Latinamerika som sin egen bakg\u00e5rd (sedan Monroedoktrinen 1823 och speciellt med till\u00e4gget \u201dRooseveltkorollariet\u201d 1904 vari USA gav sig sj\u00e4lv r\u00e4tt att \u2019ingripa som ”internationell polis” om stater i Karibien och Centralamerika upptr\u00e4der ”ociviliserat”\u2019 [Wikipedia]), men Maurice Bishop menade att den politiska v\u00e4nstern f\u00f6rst\u00e5s aldrig kunde acceptera att verka inom den ram som sattes av den regionala stormakten.<\/p>\n

I Maurice Bishops anda m\u00e5ste dagens internationalister st\u00e5 upp f\u00f6r r\u00e4tten att inte b\u00f6ja sig f\u00f6r den regionala stormaktens krav p\u00e5 hegemoni och r\u00e4tt att blanda sig vad man anser sig ha intresse av.<\/p>\n

G\u00f6ran Lid\u00e9n, <\/strong>Stockholm<\/p>\n

<\/h2>\n

Jakob Sandberg svarar:<\/strong><\/h2>\n

Hej G\u00f6ran<\/strong><\/h1>\n

Tack f\u00f6r ditt mail. Jag \u00e4r den f\u00f6rste att h\u00e5lla med om att konflikten i \u00f6stra Ukraina ska f\u00f6rst\u00e5s historiskt och komparativt, men de exempel som anf\u00f6rs i texten visar att du inte har l\u00e4st den bevisning jag anf\u00f6r. Du skriver att konflikten tolkas p\u00e5 ett s\u00e4tt som aldrig hade skett p\u00e5 R\u00f6da Rummet eller Internationalen i de l\u00e4gen andra regionala och globala stormakter l\u00e4gger sig i sina grannstaters angel\u00e4genheter, men de enda exemplen som anf\u00f6rs \u00e4r amerikansk intervention under kalla kriget l\u00e5ngt bort ifr\u00e5n landets gr\u00e4nser. Givet det faktum att den kompakta majoriteten stridande i \u00f6stra Ukraina var, och alltj\u00e4mt, \u00e4r ukrainska medborgare som fram till dess hade verkat hela sina liv f\u00f6rst i Sovjet och d\u00e4refter i Ukraina, samt frivilligtillresta fr\u00e5n hela v\u00e4rlden inklusive Ryssland, g\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6relsen med s\u00e5v\u00e4l Grisbuktsinvasionen som samtliga \u00f6vriga exempel i ditt mail haltar bet\u00e4nkligt. Exemplen du anf\u00f6r f\u00f6ruts\u00e4tter n\u00e4mligen det som beh\u00f6ver f\u00f6rklaras, vilket \u00e4r just det jag i min artikel pekar p\u00e5 att bevis saknas f\u00f6r \u2013 att Kreml skulle ha orkestrerat upproret i \u00f6st. Det faktum att Kreml tj\u00e4nar p\u00e5 konflikten i Donbass \u00e4r inte ett tillr\u00e4ckligt rekvisit f\u00f6r att de orsakar den. Likaledes \u00e4r antagandet om Ryssland som en imperialistisk stat inte rekvisit nog f\u00f6r att bevisa att rysk imperialism \u00e4r orsaken till de problem den ukrainska staten st\u00e5r inf\u00f6r idag, inklusive kriget i \u00f6st. Om imperialism som analytiskt begrepp (och inte som odefinierat begreppsligt deus ex machina inom v\u00e4nstern n\u00e4r st\u00f6rre stater l\u00e4gger sig i mindre staters angel\u00e4genheter) ska ha ett v\u00e4rde m\u00e5ste det b\u00e4ra upp analytisk precision, och inte f\u00f6ruts\u00e4ttas vara grunden f\u00f6r allt som sker varje g\u00e5ng stormakter som Ryssland har ett finger med i spelet. Jag f\u00f6rnekar p\u00e5 intet s\u00e4tt ryska stormaktsambitioner gentemot Ukraina, men h\u00e4vdar att sj\u00e4lva f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r denna stormaktsintervention \u00e4r mots\u00e4ttningar inom den ukrainska staten som var starka nog att utl\u00f6sa ett inb\u00f6rdeskrig, och d\u00e4rmed \u00e5terfinns grunden till problemet ocks\u00e5 d\u00e4r. Att j\u00e4mf\u00f6ra dessa mots\u00e4ttningar med amerikanskt st\u00f6d f\u00f6r reaktion\u00e4ra regimer i Latinamerika och Sydostasien \u00e4r att inte f\u00f6rst\u00e5, eller att inte veta, hur upproret i \u00f6st organiserades under v\u00e5ren och f\u00f6rsommaren 2014. Jag hade hoppats att min artikel skulle r\u00e5da bot p\u00e5 denna kunskapsbrist, men inser att jag kan ha misslyckats med min f\u00f6resats.<\/p>\n

Att placera konflikten bland andra \u00e4r n\u00e5got jag absolut vill uppmuntra, och nog hade det varit v\u00e4rt att j\u00e4mf\u00f6ra med exempelvis dagens l\u00e5gintensiva konflikt i Kamerun, d\u00e4r just spr\u00e5kfr\u00e5gan mellan fransk- och engelskspr\u00e5kiga omr\u00e5den har lett till blodsutgjutelse och tusentals p\u00e5 flykt, eller \u00f6vriga strider p\u00e5 postsovjetiskt territorium d\u00e4r etniska fr\u00e5gor och nationstillh\u00f6righet har spelat stor roll, s\u00e5 som Nagorno Karabach, och det inb\u00f6rdeskrig i Georgien som f\u00f6regick rysk invasion av landet 2008. En historisk parallell \u00e4r spanska inb\u00f6rdeskriget (som ocks\u00e5 allt som oftast \u00e4r den j\u00e4mf\u00f6relse rebellerna sj\u00e4lva g\u00f6r med sin kamp), d\u00e4r utl\u00e4ndsk intervention och frivilliga kombattanter f\u00f6rekom i m\u00e4ngder. I skrivandets stund befinner sig enligt uppgift tv\u00e5 tusen amerikanska soldater i Syrien (vid sidan av en betydligt st\u00f6rre m\u00e4ngd turkiska, ryska och iranska soldater), men ingen skulle dr\u00f6mma om att kalla detta krig n\u00e5got annat \u00e4n ett inb\u00f6rdeskrig, trots att utl\u00e4ndsk inblandning var en del av stridigheterna mycket tidigt. Som j\u00e4mf\u00f6relse befann sig som mest ca 4 000 ryska soldater\u00a0 p\u00e5 rebellkontrollerat omr\u00e5de i Ukraina under andra halvan av 2014. \u201dWe ain\u2019t nobody\u2019s backyard\u201d g\u00e5r att applicera lika mycket p\u00e5\u00a0 Kievs relation idag\u00a0 till Donbass som p\u00e5 Rysslands relation till Ukraina, eftersom den ukrainska nationalismen \"\"har haft s\u00e5 l\u00e5g resonans i ett ryskspr\u00e5kigt och sovjetpr\u00e4glat Donbass. Det \u00e4r i ljuset av dessa konflikter jag anf\u00f6r den definition av ett inb\u00f6rdeskrig Stathis Kalyvas g\u00f6r i The logic of violence in Civil War<\/em>, som lyder i original \u201dAn armed combat within the boundaries of a recognized sovereign entity between parties subject to a common authority at the outset of the hostilities\u201d.<\/p>\n

Vad Kreml har gjort i detta fall \u00e4r att dra f\u00f6rdel av situationen, och det politiska m\u00e5let bland rebellerna var att v\u00e4nda sig mot oligarkin (se b\u00e5de Pavel Gubarevs Fakel Novorosii och Aleksej Mozgovojs framtr\u00e4danden), det vill s\u00e4ga rebellr\u00f6relsen stod i direkt opposition till den oligarki som utg\u00f6r en s\u00e5 v\u00e4sentlig del av det samtida Ryssland. Det \u00e4r ett faktum som p\u00e5 intet s\u00e4tt st\u00e5r i mots\u00e4ttning till rebellernas djupa beroende av Ryssland, och det \u00e4r ocks\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rena med den typen av intervenerande imperialism som USA sysslar med l\u00e5ngt bort fr\u00e5n sina gr\u00e4nser. Det ska till\u00e4ggas att dualismen mellanstatligt krig-inb\u00f6rdeskrig \u00e4r fattig, och man kunde argumentera f\u00f6r att den definition som den ukrainske m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivisten Enrique Menendez ger \u00e4r mer passande: ett hybridkrig (se fotnot 6 i min artikel: https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=KH0VL7dsxKA&t=418s<\/a>).
\nDet \u00e4r dock en definition som \u00e4r d\u00e5ligt teoretiskt utarbetad, och skulle fordra en teoretisk utarbetning i bokformat. Att d\u00e4remot slentrianm\u00e4ssigt f\u00f6ruts\u00e4tta rysk imperialism som orsak till kriget i Ukrainas \u00f6stligaste provinser \u00e4r inte n\u00e5got som g\u00f6r v\u00e4nstern eller n\u00e5gon annan s\u00e4rskilt mycket b\u00e4ttre p\u00e5 att f\u00f6rst\u00e5 vad som sker i Donbass.<\/p>\n

Jakob Sandberg<\/strong><\/p>\n

<\/h3>\n

Replik av G\u00f6ran Lid\u00e9n:<\/strong><\/h3>\n

\u00c4n en g\u00e5ng \u2013 gl\u00f6m inte perspektivet<\/strong><\/h2>\n

Jag tackar f\u00f6r Jakob Sandbergs svar p\u00e5 min kritik. Men det \u00e4r inte s\u00e5 att jag inte f\u00f6rst\u00e5r vad han vill s\u00e4ga. Jag tycker att hans perspektiv \u00e4r alldeles f\u00f6r inskr\u00e4nkt. Politiska fr\u00e5gor som spr\u00e5k, kultur, religion, nationalitet, etc. har alltid varit sv\u00e5ra att hantera n\u00e4r ett folk som tidigare varit under h\u00e4len p\u00e5 en starkare stat (dominerad av en helt annat\/annan spr\u00e5k, kultur, religion, nationalitet, eller liknande) p\u00e5 grund av olika anledningar inte l\u00e4ngre \u00e4r dominerade. Spr\u00e5kfr\u00e5gan (dvs. ryskans st\u00e4llning) i Baltikum \u00e4r ju ett bra exempel. De exempel som Sandberg anf\u00f6r med liknande problem som i Ukraina (Kamerun, Nagorno Karabach och Georgien) \u00e4r ju alla l\u00e4nder\/regioner som har f\u00e5tt sin frihet efter att under l\u00e5ng tid varit dominerade av ett starkt imperium som utformat omr\u00e5det huvudsakligen efter egna intressen. Kamerun var t.ex. en tysk koloni fram till dess att Tyskland f\u00f6rlorade f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, varp\u00e5 Frankrike och Storbritannien (en mindre del av landet) tillsammans f\u00f6rvaltade omr\u00e5det.<\/p>\n

Jag f\u00f6rnekar inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt att Ukrainas statsledning efter den orangea revolutionen \u00e4r extremt nationalistisk och att fascister och andra h\u00f6gerextremister har alldeles f\u00f6r mycket att s\u00e4ga till om i landet, liksom att de nationella och ekonomiska konflikterna mellan \u00f6stra och v\u00e4stra Ukraina \u00e4r stora. Men att dessa mots\u00e4ttningar av sig sj\u00e4lva skulle leda till milit\u00e4rt uppror, det h\u00e4nder nog huvudsakligen inom stater med regioner vilka gr\u00e4nsar till Ryssland. Att t.ex. Skottland, som med mycket stor majoritet r\u00f6stade mot Brexit, skulle g\u00f6ra milit\u00e4rt uppror med avsikt att stanna kvar inom EU mot F\u00f6renade Kungad\u00f6met om UK nu (som det tycks) kommer att l\u00e4mna EU, det kommer aldrig att h\u00e4nda.<\/p>\n

P\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r upproret i Donbass och den orangea revolutionen i Kiev varandras spegelbilder, inte bara f\u00f6r att de utspelar sig i samma land. (USA har ju ofta anklagats f\u00f6r att vara den som\"\" legat bakom, t.o.m. varit ansvarigt f\u00f6r, folkliga uppror mot auktorit\u00e4ra regimer som varit allierade till dess fiender. Avs\u00e4ttningen av Mossadeq i Iran 1953 \u00e4r ju ett bra exempel, och m\u00e5nga har anklagat USA f\u00f6r att ha varit den verkliga kraften bakom den orangea revolutionen i Kiev.) B\u00e4gge startade f\u00f6r att man var mycket missn\u00f6jd med den politik som staten f\u00f6rde. Utan detta djupa missn\u00f6je hade inget av dessa tv\u00e5 uppror startat, men det vi diskuterar \u00e4r ju hur sj\u00e4lvst\u00e4ndig processen var fram till det egna makt\u00f6vertagandet.<\/p>\n

Jag klassificerade inte \u201dstarka l\u00e4nder med regionala maktambitioner\u201d som imperialistiska, den termen valde Jakob Sandberg. Imperialism kan nog s\u00e4gas ligga flera niv\u00e5er h\u00f6gre \u00e4n det jag \u00e5syftade. Man beh\u00f6ver dock inte den extremt stora \u201danalytisk(a) precision\u201d som Jakob Sandberg efterlyser f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 och r\u00e4tt kunna utnyttja ett begrepp som \u201dimperialism\u201d. Det man skulle kunna beh\u00f6va vore en teori om i vilka situationer dessa imperialistiska stater inte s\u00e4tter sina egna intressen fr\u00e4mst, inte f\u00f6r att de oftast g\u00f6r s\u00e5. \u2013 Ordet imperium \u00e4r latin och d\u00e4rmed minst 2200 \u00e5r gammalt. Imperier (och d\u00e4rmed imperialism) fanns l\u00e5ngt innan industrikapitalismen p\u00e5 allvar expanderade ut ur nationalstaterna. Det romerska imperiet var bara ett av de st\u00f6rsta. Det tillkom efter att makedonierna besegrat det persiska imperiet och romarna d\u00e4refter lagt under sig bl.a. de v\u00e4stra resterna av Alexanders hellenistiska imperium. F\u00f6r att inte tala om brons\u00e5lderstidens faraoniska (egyptiska), hettitiska, assyriska och babyloniska imperier. I det ber\u00f6mda slaget vid Kadesh 1274 f.Kr. k\u00e4mpade de faraoniska och hettitiska imperierna f\u00f6rst och fr\u00e4mst om inflytandet \u00f6ver det som idag ungef\u00e4r \u00e4r NV Syrien, men ocks\u00e5 om vem i omr\u00e5det som skulle vara \u201dden fr\u00e4mste bland de fr\u00e4msta\u201d. (Det blev oavgjort.)<\/p>\n

Vad g\u00e4ller krig\"\"et i Syrien har vi nog diametralt olika uppfattning \u00e4ven om det. Det startade som ett inb\u00f6rdeskrig, men i och med att v\u00e4nstern och de icke-fundamentalistiska krafterna inte lyckades att h\u00e5lla kvar upproret p\u00e5 den politiska niv\u00e5n, lyckades regeringen tvinga \u00f6ver upproret i ett inb\u00f6rdeskrig. I denna fas lyckades inte v\u00e4nstern och de icke-fundamentalistiska folkliga krafterna att skaffa sig s\u00e5dan milit\u00e4r slagstyrka att konflikten \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis kunde utspelas som en \u00e5tminstone delvis politisk konflikt. Jag anser inte att detta krig l\u00e4ngre kan betraktas som ett inb\u00f6rdeskrig \u2013 det styrs nu helt av de intervenerande staterna. Assad kan inte sj\u00e4lv vinna kriget utan han kommer att vara utl\u00e4mnad till vad hans vinnande koalition kan komma \u00f6verens om. Till och med Israel angriper \u00f6ppet iranska positioner i Syrien \u2013 det kan leva med Assad, men hans iranska st\u00f6dtrupper bek\u00e4mpas.<\/p>\n

Det g\u00e5r ju att s\u00e4ga att \u201d\u2019We ain\u2019t nobody\u2019s backyard\u2019 g\u00e5r att applicera lika mycket p\u00e5 relationen mellan dagens Kiev och Donbass\u201d, men jag \u00e4r \u00f6vertygad om att varken Maurice Bishop och NJM p\u00e5 Grenada, Sandinisterna i Nicaragua eller Castro p\u00e5 Kuba (vilka alla utformade sin politik efter denna devis) skulle ha accepterat att n\u00e5gon region av landet f\u00f6rs\u00f6kte l\u00e4mna det. Vad g\u00e4ller Nicaragua vet vi ju hur det var \u2013 Atlantkusten skulle inordnas i landet efter hur sandinisterna ans\u00e5g vara mest l\u00e4mpat efter sina erfarenheter i centrala och v\u00e4stra Nicaragua.<\/p>\n

Jakob Sandberg och rebellerna i Donbass j\u00e4mf\u00f6r situationen med spanska inb\u00f6rdeskriget. Han skriver att \u201dutl\u00e4ndsk intervention och frivilliga kombattanter (d\u00e4r) f\u00f6rekom i m\u00e4ngder\u201d. Jag tycker dock att den j\u00e4mf\u00f6relsen delvis haltar. Regelr\u00e4tta utl\u00e4ndska trupper st\u00f6dde ju enbart frankisterna. Sovjet s\u00e4nde inga trupper till den spanska regeringens f\u00f6rsvar, ist\u00e4llet skickade man en hemlig polis f\u00f6r att sl\u00e5 ned revolutionen. De internationalister som kom till Spanien f\u00f6r att k\u00e4mpa p\u00e5 regeringens\/revolutionens sida hade inte n\u00e5gra milit\u00e4ra vapen med sig. Definitivt var de som helhet inga soldater p\u00e5 bondpermis med sin milit\u00e4ra utrustning, som ju i \u00e5tminstone ett fall i Donbass bestod av en komplett rysk luftv\u00e4rnsenhet mot flyg p\u00e5 10\u201112.000 m h\u00f6jd (inkl. robotar, avfyringsramp, sikte och radar).<\/p>\n

Det \u00e4r emellertid s\u00e5 att den viktigaste och grundl\u00e4ggande fr\u00e5gan g\u00e4ller huruvida \u201dden ryska statens intervention kan tolkas som en tydlig tolerans f\u00f6r det som skedde\u201d<\/em> (min kursivering). Det handlar allts\u00e5 om att en grupp m\u00e4nniskor i \u00f6stra Ukraina (p\u00e5 gr\u00e4nsen till Ryssland) som propagerade f\u00f6r att flera regioner skulle f\u00f6rs\u00f6ka bryta sig loss och n\u00e4rma sig Ryssland. Att detta skulle kunna leda till v\u00e4pnade strider m\u00e5ste i alla fall statsledningen i Moskva ha insett tidigt. Jakob Sandberg h\u00e4vdar tydligen att den ryska statsledningen, f\u00f6r vilken dess kontroll \u00f6ver landet har utomordentlig stor betydelse, passivt bara skulle suttit och tittat p\u00e5, n\u00e4r utvecklingen kunde riskera att stridsberedda ukrainska tanks hamnade precis utanf\u00f6r den ryska gr\u00e4nsen. Det verkar han tycka \u00e4r rimligt, men i mina \u00f6gon m\u00e5ste inte det faktum att han inte hittat n\u00e5gra dokument som visar p\u00e5 den ryska statsledningens intresse, inneb\u00e4ra att n\u00e5got s\u00e5dant dokument inte finns, utan enbart att de inte hittats. \u2013 Ja, jag vidg\u00e5r utan att sk\u00e4mmas att jag inte har n\u00e5got f\u00f6rtroende f\u00f6r den ryska statsledningen och \u00e4r inte beredd att ge den n\u00e5gon \u201dbenefit of the doubt\u201d. Jag tror inte att vi kommer att f\u00e5 veta hur den ryska statsledningen t\u00e4nkte och handlade f\u00f6rr\u00e4n alla dokument har publicerats\/offentliggjorts n\u00e5gon g\u00e5ng l\u00e5ngt in i framtiden. Kort uttryckt, jag menar inte att den ryska statsledningen m\u00e5ste planerat och\/eller startat (\u201dorsakat\u201d) upproret i Donbass, men att det aldrig hade blivit n\u00e5got st\u00f6rre v\u00e4pnat uppror om inte Kreml uttryckligen l\u00e5tit detta ske och f\u00f6rmodligen p\u00e5 olika s\u00e4tt direkt och indirekt st\u00f6tt det. D\u00e5 kunde man spela upproret upp respektive ned efter vad som f\u00f6r stunden b\u00e4st ans\u00e5gs passa Kremls intressen.<\/p>\n

G\u00f6ran Lid\u00e9n<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Debatt: Kritik av ”Krig i kolb\u00e4ltet” I R\u00f6da Rummet 3-4\/2018 skrev Jakob Sandberg en artikel om Rysslands inblandning i kriget i \u00f6stra Ukraina, \u201dKrig i kolb\u00e4ltet \u2013 till definitionen av konflikten i \u00f6stra Ukraina\u201d. Hans slutsats var att \u201d\u2026 den … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[148,9,20],"tags":[893,894,859,892,890,891,895],"class_list":["post-2260","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt","category-historia","category-osteuropa","tag-donbass","tag-imperialism-som-analytiskt-begrepp","tag-jakob-sandberg","tag-konflikten-i-ukraina","tag-maurice-bishop","tag-new-jewel-movement","tag-rysk-imperialism"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2260","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2260","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2260"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2260\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2297,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2260\/revisions\/2297"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2260"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2260"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2260"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}