![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/\u00f6ppet-m\u00f6te-reformisterna-ABF-Stockholm-feb-2019-300x199.jpg\")
N\u00e4r detta skrivs \u00e4r socialdemokraterna n\u00e4stan j\u00e4mstora med sverigedemokraterna i opinionsunders\u00f6kningarna. Inte sedan 1908, n\u00e4r tre fj\u00e4rdedelar av den vuxna befolkningen saknade r\u00f6str\u00e4tt, har s\u00e5 f\u00e5 r\u00f6stat p\u00e5 socialdemokraterna. Allvarligaste \u00e4r att partiets traditionella k\u00e4rntrupper inom arbetarklassen ocks\u00e5 sviker, bland LOs medlemmar v\u00e4ger det idag j\u00e4mt mellan s och sd.
\nAv alla f\u00f6rklaringar till denna partiella kollaps finns det en som framst\u00e5r som central.
\nSocialdemokratin formulerade i mitten av 1900-talet den id\u00e9 som mer \u00e4n n\u00e5gon annan fr\u00e5n v\u00e4nster vunnit masst\u00f6d; att kunna erbjuda medborgarna skydd mot den oj\u00e4mlikhet som den oreglerade marknaden skapar. Det var en id\u00e9 n\u00e4ra kopplad till en reformistisk strategi som syftade till att st\u00e4rka politiken p\u00e5 marknadens bekostnad. Socialdemokratins tillbakag\u00e5ng, som ju ocks\u00e5 \u00e4r global, \u00e4r knuten till att man kommit att \u00f6verge denna politik.<\/p>\n
Processen har p\u00e5g\u00e5tt sedan b\u00f6rjan av 1980-talet n\u00e4r regeringen Palme b\u00f6rjade retr\u00e4tten med att gradvis avreglera hindren f\u00f6r marknadskrafterna h\u00e4rjningar. Den fick en kraftig skjuts under 1990-talet n\u00e4r arbetsl\u00f6sheten sk\u00f6t i h\u00f6jden, en sj\u00e4lvst\u00e4ndig riksbank och str\u00e4nga budgetregler klavband politikernas m\u00f6jligheter till sociala reformer och socialdemokratin accepterade, implementerade och tidvis drev p\u00e5 den utf\u00f6rs\u00e4ljning av den offentliga sektorn som f\u00f6rst introducerats av regeringen Bildt i b\u00f6rjan av decenniet.
\nDen skaml\u00f6sa kapitulation inf\u00f6r en borgerlig politik som januariavtalet 2019 inneburit \u00e4r bara en bekr\u00e4ftelse p\u00e5 att socialdemokraterna givit upp alla verktyg f\u00f6r att f\u00f6rhindra nedmonteringen av den solidariska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6rv\u00e5nande att de som idag utmanar den socialdemokratiska partiledningen g\u00e4rna blickar tillbaka till partiets gyllene \u00e5r p\u00e5 1960- och 70-talen.<\/p>\n
F\u00f6r utomst\u00e5ende kan det synas obegripligt varf\u00f6r den socialdemokratiska ledningen i land efter land v\u00e4ljer att forts\u00e4tta den nyliberala utf\u00f6rsbacken mot avgrunden. De socialdemokratiska partierna har reducerats kraftigt i val, exempelvis med sex procent i de senaste valen i Frankrike och Nederl\u00e4nderna och i Tyskland sl\u00e5ss partiet om fj\u00e4rdeplatsen med Alternativ f\u00f6r Tyskland. N\u00e4r partiet p\u00e5 n\u00e5gra h\u00e5ll, som i Finland, Danmark eller Spanien, f\u00e5r bilda regeringen \u00e4r orsaken vanligtvis de borgerliga partiernas svaghet i kombination med h\u00f6gerpopulistiska str\u00f6mningars framg\u00e5ngar. I de sistn\u00e4mnda l\u00e4nderna er\u00f6vrade socialdemokraterna regeringsmakten trots att partierna g\u00e5tt tillbaka i de senaste valen.<\/p>\n
Situationen \u00e4r paradoxal ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r att partiets egna anh\u00e4ngare i betydande utstr\u00e4ckning underk\u00e4nner den politik partierna f\u00f6r. En stor majoritet av socialdemokratins medlemmar och v\u00e4ljare \u00e4r mot vinster i v\u00e4lf\u00e4rden, liberaliseringen av hyresmarknaden eller avskaffandet av v\u00e4rnskatten, f\u00f6r att bara n\u00e4mna n\u00e5gra exempel, och deras protester h\u00f6rs.<\/p>\n
Den tilltagande kritiken avspeglar en annan aspekt av socialdemokratins kris: partistrukturens gradvisa erodering. Medlemssiffrorna har rasat, fr\u00e5n en kvarts miljon alldeles efter att kollektivanslutningen avskaffades i b\u00f6rjan av 1990-talet till under 90 000 idag \u2013 och de flesta \u00e4r dessutom \u00f6ver 60 \u00e5r.
\nBasaktiviteten har minskat. \u00c4ven tidigare stolta arbetarkommuner samlar idag bara en handfull medlemmar p\u00e5 sina f\u00f6reningsm\u00f6ten. I den andra \u00e4nden av partiet styr en allt mindre politisk elit d\u00e4r allt fler \u00e4r politiska broilers. Inte f\u00f6rv\u00e5nande har de sammanh\u00e5llande krafterna f\u00f6rsvagats och f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla en strikt partidisciplin underminerats.<\/p>\n
Nu \u00e4r opposition trots allt en k\u00e4nslig sak inom socialdemokratin. Organiserade grupperingar har vanligtvis kastats ut med huvudet f\u00f6re. F\u00f6r 100 \u00e5r sedan drevs en stor del av v\u00e4nsteroppositionen kring ungdomsf\u00f6rbundet och Stormklockan ut ur partiet. Den nya v\u00e4nster som i stor utstr\u00e4ckning kommit ur det socialdemokratiska studentf\u00f6rbundet i mitten av 1960-talet utesl\u00f6ts n\u00e4r de ville samarbeta v\u00e4nsterut.<\/p>\n
Reformisterna bildas<\/strong> Formellt \u00e4r Reformisterna en partif\u00f6rening inom Stockholms arbetarekommun. De traditionella geografiska basenheterna kompletteras idag inom socialdemokratin med andra lokala strukturer. I Stockholm har till och med jurister och PR-konsulter sina egna f\u00f6reningar. Den n\u00e5got udda organisationsformen f\u00f6r en f\u00f6rening som rekryterar medlemmar fr\u00e5n hela landet och som friskt blandar sig i den nationella politiska debatten ska nog ocks\u00e5 ses som ett f\u00f6rs\u00f6k att undvika att anklagas f\u00f6r att bedriva fraktionsverksamhet. Politiskt knyter Reformisterna an till vad de upplever vara en traditionell socialdemokratisk politik med en aktiv omf\u00f6rdelande stat med j\u00e4mlikhet som \u00f6vergripande m\u00e5l. Program<\/strong> M\u00e5nga f\u00f6rslag kan verka radikala med dagens \u00f6gon men de \u00e4r i sj\u00e4lva verket i de flesta fall betydligt mindre l\u00e5ngtg\u00e5ende \u00e4n de som b\u00f6rjade genomf\u00f6ras redan f\u00f6r ett halvsekel sedan; en slags halva \u00e5terst\u00e4llare om man s\u00e5 vill. 35-timmarsvecka ska inf\u00f6ras inom en tio\u00e5rsperiod heter det \u2013 d\u00e5 stod hela arbetarr\u00f6relsen bakom kravet p\u00e5 6-timmars arbetsdag. Tak och golv inom a-kassan ska h\u00f6jas. Skattesystemet ska fungera mer utj\u00e4mnande genom att (\u00e5ter)inf\u00f6ra fastighets-, arvs-, g\u00e5vo- och p\u00e5 sikt f\u00f6rm\u00f6genhetsskatt samt h\u00f6jda kapitalskatter. Rut, rot, jobbskatteavdrag och r\u00e4nteavdrag fasas ut. Momsen h\u00f6js genomg\u00e5ende till 25 procent N\u00e4r det g\u00e4ller den ekonomiska politiken ligger den i vissa stycken n\u00e4ra vad man kan h\u00f6ra borgerliga ekonomer f\u00f6respr\u00e5ka idag. \u00d6verskottsm\u00e5let f\u00f6r statens finanser ska \u00f6verges och en kraftig uppl\u00e5ning ske f\u00f6r offentliga investeringar i bost\u00e4der och infrastruktur. Balansm\u00e5let f\u00f6r det finanspolitiska ramverket ska finnas kvar, men avst\u00e4ms \u00f6ver en konjunkturcykel.<\/p>\n En id\u00e9 om hur f\u00f6ga samh\u00e4llsomst\u00f6rtande f\u00f6rslagen \u00e4r p\u00e5 detta omr\u00e5de f\u00e5r man n\u00e4r Reformisterna vill att regeringen inr\u00e4ttar ett finansmarknadsr\u00e5d \u2013 med internationellt ledande forskare som ska hj\u00e4lpa till att implementera politiken.<\/p>\n Reformkraven f\u00f6r en gr\u00f6n reformism \u00e4r modesta. Utsl\u00e4ppsm\u00e5len uppgraderas. Bostadssektorn m\u00e5ste regleras h\u00e5rdare, bland annat genom markanv\u00e4ndningsplanering. En statlig investeringsbank och subventionerade l\u00e5n f\u00f6r gr\u00f6nt byggande inf\u00f6rs. Statlig regional markanvisning implementeras. Allm\u00e4nnyttan ska \u00e5terigen ha samh\u00e4llsnyttan som \u00f6vergripande m\u00e5l. Ett statligt bostadsbolag bildas med finansiering fr\u00e5n, AP-fonderna. Allm\u00e4nnyttan st\u00e4rks och Sveaskog ska st\u00e4lla skogsmark till f\u00f6rfogande. M\u00e5nga viktiga och v\u00e4lbeh\u00f6vliga krav. Men hur reformistiskt \u00e4r det?<\/p>\n Historisk expos\u00e9<\/strong> Under de turbulenta \u00e5ren efter ryska revolutionen kom socialism att bli ett uttalat m\u00e5l f\u00f6r alla delar av den internationella arbetarr\u00f6relsen. Ocks\u00e5 socialdemokratin var starkt p\u00e5verkad av de omfattande diskussionerna om ekonomisk och industriell demokrati som f\u00f6rdes runt om i Europa. P\u00e5 partikongressen 1920 pl\u00e4derade partisekreteraren Gustav M\u00f6ller f\u00f6r den modell som utarbetats i \u00d6sterrike medan Ernst Wigforss var djup inspirerad av den engelska gillesocialismen.<\/p>\n I det partiprogram som antog samma \u00e5r \u00e5terfinns de grundl\u00e4ggande socialistiska m\u00e5len fr\u00e5n tidigare program. Dessutom antogs ett handlingsprogram med krav p\u00e5 allt fr\u00e5n sociala reformer till omfattande \u00f6verf\u00f6rande i samh\u00e4llets \u00e4go av \u201derforderliga naturrikedomar, industrif\u00f6retag, kreditanstalter\u201d med mera<\/p>\n Gradvis trappades socialdemokratins intresse f\u00f6r industriell demokrati ner. Ist\u00e4llet kom socialdemokraterna under mellankrigstiden att inrikta sig p\u00e5 att, i Keynes anda, genom \u00f6kade statliga ingripanden reglera kapitalismen och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6ka upph\u00e4va och f\u00f6rebygga ekonomiska kriser. Lite f\u00f6renklat kan man h\u00e4vda att partiet forts\u00e4ttningsvis f\u00f6ljde den unge typografen Nils Karlebys \u201dfunktionssocialistiska\u201d v\u00e4g. F\u00f6r honom var fr\u00e5gan om \u00e4gande av underordnad betydelse och marknadsekonomin inget hinder f\u00f6r arbetarklassen att \u00f6ka sitt inflytande. Ist\u00e4llet skulle arbetarr\u00f6relsen rikta in sig p\u00e5 att p\u00e5verka och reglera marknadens och \u00e4gandets funktioner \u2013 men visst var socialismen m\u00e5let. Under \u00e5rtiondena efter andra v\u00e4rldskriget avradikaliserades socialdemokratin: antikapitalismen f\u00f6rsvann, marknadsekonomin accepterades, kraven p\u00e5 f\u00f6rstatliganden klingade av. Inte minst sj\u00f6ng man \u2013 i k\u00f6r tillsammans med det nationella kapitalet \u2013 den eviga tillv\u00e4xtens evangelium.<\/p>\n Ov\u00e4ntat f\u00f6r m\u00e5nga d\u00f6k socialismen upp som ett sj\u00e4lvklart alternativ i det offentliga samtalet under 1960-och 70-talsradikaliseringen. Inte f\u00f6r bara den nya v\u00e4nstern, \u00e4ven f\u00f6r den reformistiska arbetarr\u00f6relsen blev en socialistisk samh\u00e4llsutveckling en \u00e5terkommande referenspunkt och levande m\u00e5ls\u00e4ttning. Det \u00e4r uppenbart att f\u00f6r den radikala delen av socialdemokratin har id\u00e9n om ett annat samh\u00e4lle, bortom kapitalismen, fram till dess varit en viktig m\u00e5ls\u00e4ttning. Visst, f\u00f6r partiledningen har det p\u00e5 sin h\u00f6jd varit l\u00e4pparnas bek\u00e4nnelse och den har duckat varje g\u00e5ng socialismen konkret st\u00e5tt p\u00e5 dagordningen, men begreppet fungerade f\u00f6r partiv\u00e4nstern som en riktgivare f\u00f6r en mer radikal politik.<\/p>\n Idag har dessa m\u00e5l eroderat, inte bara i handling utan ocks\u00e5 i ord. F\u00f6r socialdemokratiska regeringar naturligtvis, som med gillande genomf\u00f6r EUs nyliberala agenda. F\u00f6r den socialdemokratiska partiledningen, ocks\u00e5 i h\u00f6gtidstalen. Och f\u00f6r v\u00e4nstern. Inte ens H\u00e5kan Juholt v\u00e5gade ta Palmes \u201ddemokratisk socialist\u201d i sin mun; det fick r\u00e4cka med att vara \u201dsocial demokrat\u201d. Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att utan trycket fr\u00e5n en radikal arbetarr\u00f6relse med samh\u00e4llsomvandlande ambitioner \u2013 och det samtidiga trycket fr\u00e5n de \u00e4nnu radikalare sociala r\u00f6relser som k\u00e4nnetecknar denna period, som Grupp 8, den antiimperialistiska r\u00f6relsen och den yttersta v\u00e4nsterns marxistiska grupper \u2013 hade heller inte 1970-talets v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle f\u00e5tt samma djup och bredd.<\/p>\n Taktik till d\u00f6ds<\/strong> Missf\u00f6rst\u00e5 mig inte. Varje steg mot att driva p\u00e5 socialdemokratin mot en mer radikal politik m\u00e5ste bejakas. Att socialdemokrater p\u00e5 v\u00e4nsterkanten s\u00f6ker utrymme f\u00f6r att formulera sin kritik mot partiets h\u00f6gervridning kritiseras bara av sekterister. Varje steril mots\u00e4ttning mellan reform och socialism m\u00e5ste avvisas. Och f\u00f6r att stoppa den nuvarande samh\u00e4llsutvecklingen beh\u00f6vs ocks\u00e5 alla radikala socialdemokrater. Men samtidigt \u00e4r det ett problem att den b\u00e4st organiserade v\u00e4nsterstr\u00f6mningen inom socialdemokratin urholkar id\u00e9n om det \u00f6nskv\u00e4rda \u2013 och n\u00f6dv\u00e4ndiga \u2013 i att skapa ett annat samh\u00e4lle som har varit en sj\u00e4lvklar del f\u00f6r den socialdemokratiska v\u00e4nstern under 100 \u00e5r.<\/p>\n \u00c4r det bara taktiska sk\u00e4l som g\u00f6r att Reformisterna inte t\u00f6rs anv\u00e4nda s-ordet? Tror ledningen att de gradvis ska kunna utveckla debatten i allt mer radikal riktning f\u00f6r att vid r\u00e4tt tidpunkt dra fram socialismen ur trollkarlens hatt? I s\u00e5 fall biter de sig sj\u00e4lva i tummen. De \u00e5tg\u00e4rder som kr\u00e4vs f\u00f6r att b\u00f6rja angripa klimatkrisen, garantera alla r\u00e4tt till bostad eller minska samh\u00e4llsklyftorna \u00e4r redan idag av den omfattningen att de m\u00e5ste \u00f6verskrida betydligt mer \u00e4n budgetramar. De som tror att ett enkelt \u00e5terknytande till Keynes skulle inneb\u00e4ra n\u00e5gon l\u00f6sning p\u00e5 dagens gigantiska utmaningar kommer att st\u00e4llas inf\u00f6r ett bryskt uppvaknande av stundande klimat- och finanskriser. Den som vill bygga en r\u00f6relse f\u00f6r att f\u00f6rverkliga Reformisternas stolta m\u00e5ls\u00e4ttning att skapa ett samh\u00e4lle och en ekonomi som s\u00e4tter m\u00e4nniskors villkor fr\u00e4mst och duckar f\u00f6r detta riskerar snart att f\u00f6respr\u00e5ka ett program som \u00e4r omsprunget av tiden.<\/p>\n Det \u00e4r samtidigt viktigt att p\u00e5peka att Reformisterna ingalunda \u00e4r den enda v\u00e4nsterstr\u00f6mningen inom partiet, n\u00e5got som deras proklamatoriska s\u00e4tt l\u00e4tt kan ge intryck av. I SSU och studentf\u00f6rbundet samt inom vissa partidistrikt g\u00e5r det att hitta ideologiskt mer sp\u00e4nnande och radikala tendenser.<\/p>\n Att ge Reformisterna formen av en socialdemokratisk partif\u00f6rening \u00e4r naturligtvis ocks\u00e5 taktik, ett s\u00e4tt att betyga partiledningen sin lojalitet \u2013 och att inte riskera att uteslutas eller isoleras f\u00f6r illojalt arbete. Den socialdemokratiska partiledningen \u00e4r som bekant k\u00e4nd f\u00f6r att inte tveka att ta till h\u00e5rda nypor f\u00f6r att kv\u00e4sa intern opposition. Taktiken \u00e4r antagligen ocks\u00e5 missriktad i ett mer begr\u00e4nsat partiperspektiv; att ta \u00f6ver det socialdemokratiska partiet \u00e4r inte som att f\u00f6rs\u00f6ka vinna majoritet i vilken tr\u00e4dg\u00e5dsodlarf\u00f6rening som helst. Partiet leds av en byr\u00e5krati som sedan ett sekel f\u00f6rklarat sin grundl\u00e4ggande lojalitet till det kapitalistiska samh\u00e4llet, som med tusen tr\u00e5dar \u00e4r integrerad i och beroende av detta samh\u00e4lle och som har apparaten i ett fast grepp. Mikael Damberg, Magdalena Andersson eller Ardalan Shekarabi skulle inte tveka ett \u00f6gonblick att splittra partiet hellre \u00e4n att \u00f6verl\u00e4mna ledningen till grupperingar som utmanar deras positioner. Den stora majoriteten av aktiva medlemmar, ocks\u00e5 de som \u00e4r kritiska mot partiets h\u00f6gergir, \u00e4r samtidigt knutna till denna apparat. M\u00e5nga skulle tveka att bita den hand som f\u00f6der dem. Och de \u00e4rrade gamla partimedlemmar som sorgset st\u00e4ller fr\u00e5gan \u201d Hur har det kunnat g\u00e5 s\u00e5 illa med v\u00e5rt parti?\u201d \u00e4r ofta samma personer som i \u00e5rtionden p\u00e5 partikongress efter partikongress givit partiledningen sitt st\u00f6d f\u00f6r den allt mer nyliberala politiken, eller som i kommunerna varit med att genomf\u00f6ra den.<\/p>\n Hur sv\u00e5rt det \u00e4r att p\u00e5 allvar utmana partiledningen har partiv\u00e4nstern demonstrerat m\u00e5nga g\u00e5nger. Vid den f\u00f6rr-f\u00f6rra partikongressen var fr\u00e5gan om vinster i v\u00e4lf\u00e4rden det stora huvudnumret. M\u00e5nga motioner kr\u00e4vde att partiet skulle kr\u00e4va stopp f\u00f6r den privata verksamheten, opinionsunders\u00f6kningar visade att en stor majoritet av partiets medlemmar st\u00f6dde kravet och gissningsvis delade de flesta av ombuden den uppfattningen. Men n\u00e4r det blev skarpt l\u00e4ge p\u00e5 kongressen lade lika f\u00f6rbaskat v\u00e4nstern ned sina vapen och r\u00f6stade enh\u00e4lligt f\u00f6r en till intet f\u00f6rpliktande kompromiss dikterad av partiledningen.<\/p>\n F\u00f6r tio \u00e5r sedan skrev n\u00e5gra f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r unga socialdemokrater i protest mot partiets vridning mot mitten och ideologiska f\u00f6rflackning att \u201dsnart g\u00e5r vi utan er\u201d. Sedan dess har partiets h\u00f6gervridning l\u00f6pt amok \u2013 och initiativtagaren till boken, ja han har just startat en ny socialdemokratisk partif\u00f6rening.<\/p>\n Troligtvis t\u00e4nker sig partiledningen att \u00e4ven denna revoltunge kommer att kunna f\u00e5ngas in. Kanske hoppas de kunna rekrytera n\u00e5gra av de duktiga kritikerna till l\u00e4mpliga poster i kanslihuset, om nu partiet lyckas h\u00e5lla sig kvar i regeringskorridorerna. L\u00e5t oss hoppas att ett nytt uppsving i klasskampen ger \u00f6ppningar f\u00f6r radikala socialdemokrater att bli en n\u00f6dv\u00e4ndig del i den kampen ist\u00e4llet, s\u00e5 de slipper detta nesliga \u00f6de. <<<\/p>\n Artikelf\u00f6rfattare<\/strong> Vad vilja reformisterna? N\u00e4r Reformisterna lanserades f\u00f6r allm\u00e4nheten i februari i \u00e5r, som en partif\u00f6rening inom socialdemokratin med m\u00e5ls\u00e4ttningen att radikalisera moderpartiet, v\u00e4ckte det ber\u00e4ttigad uppm\u00e4rksamhet. Men hur radikala \u00e4r egentligen Reformisterna? Och vilken m\u00f6jlighet har man att g\u00e5 i … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nLanseringen av f\u00f6reningen Reformisterna under vinter-v\u00e5ren 2019 \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att man\u00f6vrera i denna komplicerade situation. \u00c5 ena sidan den tilltagande kritiken mot socialdemokratins politiska haveri. \u00c5 andra sidan det uppd\u00e4mda behovet av forum f\u00f6r att kanalisera denna kritik. Initiativet har p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt blivit en stor framg\u00e5ng. Det mediala genomslaget har varit betydande. Medlemsantalet n\u00e4rmar sig 3 000. S\u00e4rskilt f\u00f6reningens goda kontakter med delar av fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen \u2013 genom reformisternas inflytande i personalunionen med tankesmedjan Katalys – har varit en god utg\u00e5ngspunkt.<\/p>\n
\nSamtidigt det \u00e4r uppenbart att Reformisterna har st\u00f6rre ambitioner. Det \u00e4r nog inte en s\u00e4rskilt v\u00e5gad gissning att initiativtagarna \u00e4r inspirerade av Labours Momentum och t\u00e4nker sig spela rollen av ett nav f\u00f6r en v\u00e4nstervridning av socialdemokratin.<\/p>\n
\n– Vi vill se en starkare socialdemokrati men v\u00e5rt partis politik r\u00e4cker inte f\u00f6r att m\u00f6ta samh\u00e4llets stora utmaningar och framf\u00f6r allt den oj\u00e4mlikhet som drar is\u00e4r m\u00e4nniskorna.
\nVi \u00e4r besj\u00e4lade av id\u00e9n om ett samh\u00e4lle och en ekonomi som s\u00e4tter m\u00e4nniskors levnadsvillkor f\u00f6rst. Vi tror p\u00e5 reformism som ett v\u00e4ldigt kraftfullt redskap f\u00f6r en positiv och progressiv samh\u00e4llsutveckling heter det i en programf\u00f6rklaring. Men hur ser nu Reformisternas reformism ut?<\/p>\n
\nTydligast framg\u00e5r ambitionerna i Sju reformomr\u00e5den f\u00f6r ett b\u00e4ttre Sverige, en sammanh\u00e5llen reformagenda best\u00e5ende av sju delar: ekonomisk politik, nytt skattesystem, nytt pensionssystem, ny social bostadspolitik, demokratiserat arbetsliv ny v\u00e4lf\u00e4rds- och regionalpolitik och gr\u00f6n reformism. Den har sedan preciserats i ett eget budgetf\u00f6rslag.<\/p>\n
\n\u201dUtg\u00e5ngspunkten\u201d skall vara att f\u00f6retag inom v\u00e4lf\u00e4rden \u00e4r icke-vinstdrivande. All samh\u00e4llsviktig infrastruktur \u00e4gs och planeras gemensamt.
\nUrholkningen av pensionssystemet motverkas genom att de l\u00e4gsta pensionerna h\u00f6js med 5 000 kronor. i m\u00e5naden Dessutom f\u00f6respr\u00e5kas differentierad pensions\u00e5lder.<\/p>\n
\nEn f\u00e4rdplan f\u00f6r utfasning av fossila br\u00e4nslen och striktare milj\u00f6krav vid offentlig upphandling \u00e4r n\u00e5gra konkreta m\u00e5l. Ett visst fokus l\u00e4ggs p\u00e5 konsumtionssidan och h\u00e4r kr\u00e4vs \u00e5tg\u00e4rder som fokuserar p\u00e5 de \u00f6vre samh\u00e4llsskikten, samtidigt som grupper likt l\u00e5ginkomsttagare och glesbygdsbor kompenseras. Ett omst\u00e4llningsr\u00e5d inr\u00e4ttas under statsministern liksom en statlig investeringsbank \u2013 f\u00f6r s\u00e4kerhets skull understryks att den ska utformas i enlighet med EUs regler.<\/p>\n
\nVar och en definierar naturligtvis reformism efter eget sk\u00f6n. Som historiker \u00e4r det viktigt att inte laborera med \u201dreformism\u201d som n\u00e5got enhetligt begrepp, det \u00e4r ett fenomen som m\u00e5ste analyseras i konkreta historiska situationer.
\nBegreppet d\u00f6k upp inom Andra internationalen i b\u00f6rjan av 1900-talet. Det var en international som inneh\u00f6ll s\u00e5v\u00e4l ortodoxa marxister, reformister och revolution\u00e4rer och som hade s\u00e5v\u00e4l Branting och Bernstein som Lenin och Luxemburg som medlemmar. Socialismen var det sj\u00e4lvklara m\u00e5let, v\u00e4gen dit varierade: klasskamp eller revolution genom institutionerna och l\u00e5ngsiktigt politiskt arbete.
\nI Sverige utvecklades en riktning som med Branting som f\u00f6rgrundsfigur f\u00f6rkunnade en \u201devolution\u00e4r\u201d v\u00e4g till socialism. Genom gradvisa och pragmatiska reformer skulle arbetarklassen stegvis flytta fram sina positioner och socialismen n\u00e4stan om\u00e4rkligt f\u00f6das inom kapitalismen, som efterhand skulle v\u00e4xa \u00f6ver i den nya samh\u00e4llsformen \u2013 men visst var socialismen m\u00e5let.<\/p>\n
\nDen tillf\u00e4lliga radikalisering som svepte \u00f6ver v\u00e4rlden i k\u00f6lvattnet av andra v\u00e4rldskrigets slut gjorde ocks\u00e5 avtryck i Sverige. Arbetarr\u00f6relsens efterkrigsprogram var ett f\u00f6rs\u00f6k att samspela med denna v\u00e5g. Och fortfarande var m\u00e5let att \u201ds\u00e5 omdana det borgerliga samh\u00e4llets ekonomiska organisation, att best\u00e4mmander\u00e4tten \u00f6ver produktionen l\u00e4gges i hela folkets h\u00e4nder \u2026 och den p\u00e5 ekonomiska klasser byggda samh\u00e4llsordningen l\u00e4mnar plats f\u00f6r en gemenskap av p\u00e5 frihetens och likst\u00e4llighetens grund samverkande medborgare\u201d \u2013 men socialismen dr\u00f6jde.<\/p>\n
\nUnder tryck av den mobilisering som \u00e4gde rum kring radikala krav om en kraftigt utbyggd v\u00e4lf\u00e4rd och f\u00f6rdjupad demokrati skedde ocks\u00e5 omfattande reformer med potentialen att f\u00f6rskjuta makten fr\u00e5n marknad till politik, framf\u00f6r allt knutna till en snabbt v\u00e4xande offentlig sektor. LO:s enh\u00e4lliga uppslutning kring f\u00f6rslaget om l\u00f6ntagarfonder, som konkret st\u00e4llde fr\u00e5gan om \u00f6verg\u00e5ngen till ett arbetarstyrt samh\u00e4lle p\u00e5 dagordning, \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 hur l\u00e5ngt radikaliseringen spred sig \u00e4ven inom delar av den traditionella arbetarr\u00f6relsen.<\/p>\n
\nOcks\u00e5 hos Reformisterna f\u00e5r man f\u00f6rg\u00e4ves leta efter s-(ocialist)ordet. Den reformism de uttrycker ryms i b\u00e4sta fall inom den traditionella v\u00e4lf\u00e4rdspolitik som sammanknippas med 1970-talet, men de samh\u00e4llsomvandlande kraven lyser med sin fr\u00e5nvaro.
\nDen tidens socialdemokrati d\u00e4remot var fullt av id\u00e9er om hur styrkef\u00f6rh\u00e5llandena mellan arbete och kapital skulle f\u00f6r\u00e4ndras. SSU kr\u00e4vde att makt skulle \u00f6verf\u00f6ras fr\u00e5n privatkapitalet till folkvalda organ, fackf\u00f6reningar och kooperationen. F\u00f6r att angripa den hotade milj\u00f6krisen kr\u00e4vde broderskapsr\u00f6relsen en ekologisk socialism som krossar kapitalet. En central utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r Socialdemokratiska kvinnof\u00f6rbundet arbete f\u00f6r en socialistisk ekonomi var att det privata \u00e4gandet stod i mots\u00e4ttning till en god bostadspolitik. Marken och fastighets\u00e4gandet skulle socialiseras. Inga bost\u00e4der skulle kunna s\u00e4ljas som handelsvara och v\u00e4rde\u00f6kningar \u00f6verf\u00f6ras till samh\u00e4llet. Och LO kr\u00e4vde som sagt var l\u00f6ntagarfonder.<\/p>\n
\nDen som vill m\u00e4ta det avgrundsdjup som skiljer dagens Reformister fr\u00e5n tidigare v\u00e4nsterstr\u00f6mningar inom socialdemokratin kan l\u00e4mpligen j\u00e4mf\u00f6ra detta med avsnittet \u201dArbetslivet ska demokratiseras\u201d i sjupunktsprogrammet.
\nI allm\u00e4nna ordalag talas det h\u00e4r om att utreda m\u00f6jligheterna till ut\u00f6kad arbetsplatsdemokrati och att \u00f6ka medborgarnas demokratiska inflytande \u00f6ver den oj\u00e4mna kapitalkoncentrationen. Men l\u00e4ngre \u00e4n att f\u00f6resl\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder som ska underl\u00e4tta f\u00f6r anst\u00e4llda att kunna ta \u00f6ver sina f\u00f6retag, bland annat genom skattereduktion vid f\u00f6rs\u00e4ljning till de anst\u00e4llda och \u201dsocial loans\u201d f\u00f6r kooperativa initiativ g\u00e5r man inte. D\u00e4r finns inte ens en blinkning mot socialism och arbetarmakt.<\/p>\n
\nMen den tid n\u00e4r det socialdemokratiska partiet ensamt kunde g\u00e5 i spetsen i kampen f\u00f6r en solidarisk v\u00e4lf\u00e4rdsstat ligger l\u00e5ngt bort. Hela tanken bakom brittiska Momentum var ju att skapa en plattform som kunde mobilisera en bred v\u00e4nster bakom ett radikalt program och bygga lokala gr\u00e4srotsr\u00f6relser. P\u00e5 samma s\u00e4tt kan de krav som Reformisterna reser bara f\u00e5 genomslag genom en bred samh\u00e4llelig mobilisering av fackf\u00f6reningar och v\u00e4nsterstr\u00f6mningar, l\u00e5ngt utanf\u00f6r vad en krympande och misskrediterad socialdemokrati isolerat skulle kunna b\u00e4ra fram. Ist\u00e4llet bygger Reformisterna h\u00f6ga murar kring sin f\u00f6rening \u2013 vi ska personligen se till att kasta ut alla som \u00e4r organiserade l\u00e4ngre till v\u00e4nster om de f\u00f6rs\u00f6ker bli medlemmar hos oss, har ledningen stolt deklarerat.<\/p>\n
\nKjell \u00d6stberg <\/strong>\u00e4r professor i historia och har under flera decennier specialstuderat socialdemokratin. Medlem i Socialistisk Politik och i redaktionen f\u00f6r tidskriften Tidsignal.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"