![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/chile-fr\u00e5n-leftvoice-300x162.jpg\")
orens tid<\/h1>\norens tid<\/h1>\nDet senaste \u00e5ret har i h\u00f6g gr<\/strong>ad karakt\u00e4riserats av folkliga uppror \u00f6ver stora delar av v\u00e5r v\u00e4rld \u2013 i Sudan, Algeriet, Libanon, Iran och Irak, och inte minst i ett antal l\u00e4nder i Latinamerika. Det <\/strong>\u00e4r protester med ett antal gemensamma n\u00e4mnare: h\u00f6g grad av spontanism, stort missn\u00f6je mot de styrande eliternas vanstyre och korruption samt att borttagna br\u00e4nslesubventioner \u2013 eller andra f\u00f6r det breda folkflertalet k\u00e4nnbara f\u00f6rs\u00e4mringar \u2013 varit den t\u00e4ndande gnistan. Generellt har den dominerande nyliberala politiken hamnat i skottgluggen. I f\u00f6ljande text tar Rolf Bergkvist med oss p\u00e5 en odyss\u00e9\u00a0 \u00f6ver upprorens Latinamerika.<\/strong><\/p>\n Sommaren 2019 blev historisk i Puerto Rico. Efter flera veckor av massiva gatudemonstrationer i juni-juli tvingades \u201dregeringschefen\u201d, guvern\u00f6ren, Ricardo Rossell\u00f3, att avg\u00e5. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i sin historia lyckades inv\u00e5narna p\u00e5 den lilla \u00f6n \u2013 \u201dassocierad\u201d med USA \u2013 att med sin egen, kollektiva handling avs\u00e4tta den korrupte guvern\u00f6ren. Haiti<\/strong> Ecuador<\/strong> Chile<\/strong> Colombia<\/strong> Artikelf\u00f6rfattare<\/strong> Latinamerika i upprorens tid Det senaste \u00e5ret har i h\u00f6g grad karakt\u00e4riserats av folkliga uppror \u00f6ver stora delar av v\u00e5r v\u00e4rld \u2013 i Sudan, Algeriet, Libanon, Iran och Irak, och inte minst i ett antal l\u00e4nder i Latinamerika. Det \u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nDe folkliga protesterna kom inom loppet av n\u00e5gra veckor att v\u00e4xa till en lavin; fr\u00e5n n\u00e5gra hundratal demonstranter den 10 juli till tusentals den 14 juli. Dagen efter var mellan 20 000 och 30 000 ute p\u00e5 gatorna. Den 7 juli handlade det om runt 400 000. Och en knapp vecka senare hade proteststormen vuxit till omkring en miljon m\u00e4nniskor som kr\u00e4vde guvern\u00f6rens omedelbara avg\u00e5ng \u2013 detta i ett land med 3,5 miljon inv\u00e5nare. Den 24 juli avgick Rossell\u00f3.
\nP\u00e5 ett s\u00e4tt kan man kanske s\u00e4ga att guvern\u00f6ren lyckades med bedriften att ena hela folket mot sig sj\u00e4lv. I juni greps sex regeringstj\u00e4nstem\u00e4n misst\u00e4nkta f\u00f6r att ha lagt beslag p\u00e5 \u00f6ver 140 miljoner kronor, som skulle ha anv\u00e4nts till \u00e5teruppbyggnad efter orkanen Maria som raserade hus och v\u00e4gar 2017. Det kom samtidigt fram att FBI efterlyste den tidigare \u201dutbildningsministern, Julia Keleher och chefen f\u00f6r sjukf\u00f6rs\u00e4kringarna, \u00c1ngela \u00c1vila-Marrero.
\nMen det var inte bara de \u201df\u00f6rsvunna\u201d pengarna som fick b\u00e4garen att rinna \u00f6ver. Droppen var vad som i vissa tidningar f\u00e5tt namnet \u201dRickyleaks\u201d. Det handlar om en chatt d\u00e4r Rossell\u00f3 och elva andra personer inom samh\u00e4llets ekonomiska och politiska toppskikt \u00f6ppet uttrycker sitt (klass-)f\u00f6rakt och h\u00e5nar kvinnor, homosexuella, fattiga och offren f\u00f6r orkanen Maria. Politiska motst\u00e5ndare \u00f6nskar de livet ur. N\u00e4r de 889 chattsidorna b\u00f6rjade publiceras v\u00e4xte snabbt gatuprotesterna dag f\u00f6r dag. Ocks\u00e5 k\u00e4nda artister \u2013 Ricky Martin med flera \u2013 ansl\u00f6t sig.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Rickyleaks-.Democracy-Now-300x169.jpg\")
\nFolket skrev historia med sina gemensamma, massiva protester. P\u00e5 ett s\u00e4tt var dessa \u2013 som det ofta \u00e4r \u2013 spontana massaktioner, men d\u00e4r fanns \u00e4ven en m\u00e4ngd organisationer (kvinnosamordningar, fackf\u00f6reningar, lokala kvartersr\u00e5d), som fungerade likt motorer och initiativtagare utan att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt monopolisera den segerrika kampen.<\/p>\n
\nDen 25 september i \u00e5r, efter tio dagar av v\u00e5ldsamma sammandrabbningar, h\u00f6ll president Jovenel Mo\u00efse ett kort TV-framtr\u00e4dande med maning till \u201dnationell enighet\u201d. Det kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas hur seri\u00f6st det framtr\u00e4dandet var. Det h\u00f6lls klockan tv\u00e5 p\u00e5 natten d\u00e5 de flesta av landets inv\u00e5nare sover. Elen var dessutom avst\u00e4ngd vid den tiden p\u00e5 dygnet i flera st\u00e4der och p\u00e5 landsbygden. Men det st\u00f6rsta problemet f\u00f6r trov\u00e4rdigheten var att de som anklagas f\u00f6r att st\u00e5 bakom det brutalaste v\u00e5ldet var medlemmar i presidentens eget parti. Bara tv\u00e5 dagar f\u00f6re den nattliga maningen till \u201denighet\u201d sk\u00f6t senatorn Jean-Marie Ralph Fethi\u00e8re skarpt i omr\u00e5det utanf\u00f6r parlamentsbyggnaden och skottskadade tv\u00e5 personer, den ena fotograf f\u00f6r nyhetsbyr\u00e5n AP. Det finns \u00e4ven misstankar att personer med n\u00e4ra kontakter till de politiska makthavarna l\u00e5g bakom en blodig massaker 10 november f\u00f6rra \u00e5ret d\u00e5 73 personer m\u00f6rdades.
\n![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/HaitiDemocracy-Now.jpg\")
Den allt djupare krisen har emellertid en l\u00e4ngre historia. Den b\u00f6rjade redan i juli 2018 d\u00e5 regeringen annonserade att subventionerna p\u00e5 bensin och diesel skulle avskaffas. Bakom beslutet fanns ett krav fr\u00e5n Internationella valutafonden, IMF. F\u00f6r att f\u00e5 ett l\u00e5n p\u00e5 n\u00e4stan 100 miljoner dollar kr\u00e4vde fonden slut p\u00e5 subventionerna. Det medf\u00f6rde prish\u00f6jningar p\u00e5 n\u00e4stan 50 procent. Och detta i Latinamerikas fattigaste land d\u00e4r mer \u00e4r h\u00e4lften av befolkningen lider av kronisk undern\u00e4ring. H\u00f6jningen av br\u00e4nslepriserna blev detonatorn som utl\u00f6ste v\u00e5gen av protester.
\nPresident Jovenel Mo\u00efse \u00e4r p\u00e5 flera s\u00e4tt det internationella kapitalets man i Haiti. Sj\u00e4lv \u00e4r han en rik export\u00f6r av bananer. Som politiker har han skapat en frihandelszon i landet, som medf\u00f6rt att utl\u00e4ndska storf\u00f6retag kunnat utvidga sin dominans i regionen. Men medan hans popularitet inom kapitalistklassen \u00e4r tydlig har han inget f\u00f6rtroende bland majoriteten av befolkningen. I valet i november 2016 fick han \u2013 trots utbrett valfusk \u2013 bara 21 procent av r\u00f6sterna. Mo\u00efse\u2019s servila tj\u00e4nstvillighet \u00e5t IMF ledde till en n\u00e4stan total bensinbrist i augusti d\u00e5 den senaste protestv\u00e5gen startade. Sedan dess har massdemonstrationer vecka efter vecka fyllt landets gator, plus omfattande strejker inom flera branscher.
\nDen 3 oktober publicerade m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer en f\u00f6rsta rapport \u00f6ver de brutala \u00f6vergrepp som regeringen gjort sig skyldig till. Under de tv\u00e5 veckorna fr\u00e5n 16 till 30 september hade minst 17 personer d\u00f6dats och ytterligare minst 189 skadats. F\u00f6r att sl\u00e5 ned de folkliga protesterna, som tilltagit i styrka, har polisen anv\u00e4nt skarpa skott, t\u00e5rgas och k\u00f6rt \u00f6ver m\u00e4nniskor med bilar. N\u00e5gon m\u00e5nad senare hade d\u00f6dssiffran stigit till 42, inklusive en journalist
\nMen br\u00e4nslepriset \u00e4r inte den enda anledningen till massprotesterna. I januari kom en rapport som f\u00f6rst\u00e4rkte ursinnet. Det rapporten beskrev har allm\u00e4nt kommit att kallas \u201d\u00e5rhundradets r\u00e5n\u201d. \u00c5r 2005 lanserade Venezuelas d\u00e5varande president Hugo Chavez ett massivt st\u00f6dprogram f\u00f6r de fattiga \u00f6arna i Karibien, \u201dPetroCaribe\u201d. Projektet innebar att Haiti och de andra \u00f6arna i Karibien kunde k\u00f6pa olja till ett subventionerat pris av Venezuela. Den s\u00e5ldes sedan vidare till privata bensinstationer med ett mindre p\u00e5slag. P\u00e5 det s\u00e4ttet kunde finansministeriet tillgodog\u00f6ra sig mer \u00e4n 2,5 miljarder dollar mellan 2008 och 2016. Den enda haken var att enligt avtalet med Venezuela skulle de h\u00e4r pengarna anv\u00e4ndas till sociala insatser i Haiti: byggande av hus, v\u00e5rdcentraler etc. S\u00e5 blev det inte alls. De resurser som skulle g\u00e5tt till att \u00e5teruppbygga landet, bland annat efter det fruktansv\u00e4rda jordb\u00e4vningen 2010 d\u00e5 uppskattningsvis 250 000 m\u00e4nniskor dog och landets infrastruktur pulveriserades \u2013 har ist\u00e4llet hamnat hos dem som minst beh\u00f6ver det. Efter flera utredningar av landets senat och internationella myndigheter kom d\u00e5, som tidigare n\u00e4mnts, en l\u00e5ng rapport om vad som h\u00e4nt med de f\u00f6rsvunna pengarna. I den namnges ett tiotal ministrar, ett antal parlamentsledam\u00f6ter, borgm\u00e4stare och v\u00e4lbest\u00e4llda privatf\u00f6retagare, bland de namngivna finns president Jovenel Mo\u00efse. Genom sitt privata f\u00f6retag har han bland annat dubbelfakturerat reparationen av en motorv\u00e4g. Till yttermera visso framg\u00e5r det av rapporten att n\u00e5gon reparation av v\u00e4gen aldrig gjorts. Den 31 maj kom ytterligare en uppf\u00f6ljande rapport som \u00e4n mer utf\u00f6rligt belyser korruptionen p\u00e5 den politiska toppniv\u00e5n.
\nKraven i demonstrationerna handlar om ett slut p\u00e5 bensinbristen, bestraffning av de korrupta politiker som stulit fr\u00e5n folket, slut p\u00e5 IMF-avtal, slut p\u00e5 \u00e5tstramningspolitiken och \u2013 naturligtvis \u2013 presidentens avg\u00e5ng.<\/p>\n
\nF\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan eftertr\u00e4dde Lenin Moreno den tidigare presidenten Rafael Correa, en av de ledare som brukade r\u00e4knas till den \u201drosa v\u00e5gen\u201d av radikala sydamerikanska regeringschefer. Den g\u00e5ngna h\u00f6sten i Ecuador har dock snarare pr\u00e4glats av r\u00f6tt, folkligt raseri \u00f6ver den nu f\u00f6rda politiken. Det b\u00f6rjade redan 29 mars i \u00e5r d\u00e5 IMF offentliggjorde ett kreditavtal med den ecuadorianska regeringen om drygt tio miljarder dollar. F\u00f6r att f\u00e5 l\u00e5nem\u00f6jligheten f\u00f6rband sig Morenos regering att vidta snabba och drakoniska \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att reducera landets underskott i statsfinanserna inom loppet av tv\u00e5 \u00e5r.
\nDe f\u00f6rste oktober kom den f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rden med \u201ddekret 883\u201d som bland annat f\u00f6reskrev att subventionerna p\u00e5 br\u00e4nsle skulle tas bort. Men paketet inneh\u00f6ll \u00e4ven nedragningar av de offentliga utgifterna, en minskning av de betalda semesterdagarna fr\u00e5n 30 till 15 f\u00f6r offentliganst\u00e4llda, en tjugoprocentig l\u00f6nes\u00e4nkning f\u00f6r visstidsanst\u00e4llda, en plan f\u00f6r massavskedanden inom den statliga sektorn och f\u00f6rs\u00e4mringar av anst\u00e4llningstryggheten.
\nAtt avskaffa br\u00e4nslesubventionerna skulle medf\u00f6ra en pris\u00f6kningen p\u00e5 mellan 60 procent vad g\u00e4ller bensin och 200 procent f\u00f6r diesel, och med det skulle f\u00f6lja pris\u00f6kningar p\u00e5 i princip alla varor och tj\u00e4nster. De f\u00f6rsta som omedelbart b\u00f6rjade mobilisera mot \u201dpaketet\u201d var sm\u00e5brukare p\u00e5 h\u00f6glandet. De ins\u00e5g snabbt vilka konsekvenser prish\u00f6jningarna skulle f\u00e5 f\u00f6r deras redan sv\u00e5ra situation
\nFattigdomen i Ecuador har \u00f6kat de senaste \u00e5ren. P\u00e5 landsbygden fr\u00e5n 38,2 procent i december 2016 till 43,8 procent i juni 2019. \u00c4ven den extrema fattigdomen \u00f6kade under samma period.
\nI kontrast till det steg bankernas vinster; fr\u00e5n 396 miljoner dollar 2017 till 554 miljoner dollar 2018. Det \u00e4r allts\u00e5 inte alla sektorer som drabbas av den ekonomiska tillbakag\u00e5ngen. Det ekonomiska paket, som regeringen kommit \u00f6verens med Internationella Valutafonden om, inneb\u00e4r inte heller n\u00e5gra b\u00f6rdor f\u00f6r bankerna eller de st\u00f6rsta f\u00f6retagen. De \u00e4r konsekvent riktade mot samh\u00e4llets s\u00e4mre st\u00e4llda.
\nTorsdagen den 3 oktober kallade ursprungsfolkens paraplyorganisation CONAIE \u2013 tillsammans med de fackliga organisationerna \u2013 till en nationell strejk f\u00f6r att stoppa den dekreterade prish\u00f6jningen p\u00e5 br\u00e4nsle. Det betydde starten p\u00e5 en serie mobiliseringar runt om i landet \u2013 i synnerhet i regioner med stor andel ursprungsfolk. Inom n\u00e5gra dagar var omkring 300 v\u00e4gar i landet blockerade och CONAIE f\u00f6rklarade att f\u00f6rhandlingar med regeringen inte var aktuella. ![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/CONAIE_LOGO.png\"){kind=logo}
\nF\u00f6ljande vecka anl\u00e4nde grupp efter grupp av indianer till huvudstaden och \u00e4ven till Guayaquil, landets andra st\u00f6rsta stad. I de mer folkliga kvarteren h\u00e4lsades grupperna fr\u00e5n ursprungsfolken v\u00e4lkomna med olika solidaritetsakter. Detta trots den kampanj av rykten och \u00f6ppen rasism som h\u00f6ger-borgerliga opinionsbildare bedrev i sociala medier.
\nVid niotiden p\u00e5 kv\u00e4llen den 7 oktober kom s\u00e5 president Lenin Morenos TV-tal. Vid hans v\u00e4nstra sida satt vicepresidenten, p\u00e5 den h\u00f6gra f\u00f6rsvarsministern och cheferna fr\u00e5n de olika vapenslagen. Moreno f\u00f6rklarade att det ecuadorianska folket var utsatt f\u00f6r ett kuppf\u00f6rs\u00f6k med utl\u00e4ndsk inblandning. \u201dSatrapen Maduro har tillsammans med Correa aktiverat en destabiliseringsplan\u201d, f\u00f6rklarade Moreno en aning h\u00f6gtravande. (Liten ordf\u00f6rklaring: en satrap \u00e4r en despotisk person, Maduro \u00e4r Venezuelas president och Correa \u00e4r allts\u00e5 Ecuadors tidigare president). Moreno f\u00f6rkunnade \u00e4ven att n\u00e5got steg tillbaka var om\u00f6jligt. Till inv\u00e5narnas f\u00f6rv\u00e5ning \u2013 f\u00e5r man v\u00e4l anta \u2013 s\u00e4ndes presskonferensen inte fr\u00e5n presidentpalatset utan fr\u00e5n Guayaquil.
\nAtt presidenten valde att l\u00e4mna presidentpalatset tillsammans med milit\u00e4rledningen kan ha en enkel historisk f\u00f6rklaring. Ursprungsbefolkningen i Ecuador har \u2013 i samarbete med andra folkr\u00f6relser \u2013 vid andra tillf\u00e4llen avsatt landets president. \u00c5ren 1997, 2000 och 2005 f\u00e4lldes presidenter d\u00e5 de f\u00f6rs\u00f6kte genomdriva nyliberala program som IMF f\u00f6reskrivit. Ocks\u00e5 vid de tillf\u00e4llena spelade CONAIE en central roll. Efter n\u00e4stan tv\u00e5 veckors gatustrider, strejker och massdemonstrationer tvingades s\u00e5 presidenten att ta det steg tillbaka som \u201dinte var m\u00f6jligt\u201d. Den 15 oktober avslutades f\u00f6rhandlingarna mellan regeringen och CONAIE med att dekret 883 annullerades. Ett nytt dekret ska enligt \u00f6verenskommelsen skrivas gemensamt av regeringen och representanter f\u00f6r ursprungsfolken. Slutsumman av den statliga repressionen mot ursprungsfolken och folkr\u00f6relserna: \u00e5tta d\u00f6da, 1340 skadade och 1152 anh\u00e5llna.<\/p>\n
\nProtesterna i Chile b\u00f6rjade med att regeringen 4 oktober h\u00f6jde avgifterna inom kollektivtrafiken. Bara ett par dagar senare inledde studenterna en massiv plankningskampanj, v\u00e4grade betala biljettpriserna och tog sig in p\u00e5 bussar och t\u00e5g utan att betala. Efter en vecka hade studenternas t\u00e4ndande gnista utvecklats till en mer allm\u00e4n plankning och regeringen b\u00f6rjade st\u00e4nga tunnelbanestationerna. Den 18 oktober gick polis och regeringstrupper till direkt angrepp mot de som protesterade. Samma dag utlyste president Sebastian Pi\u00f1era undantagstillst\u00e5nd. Men ist\u00e4llet f\u00f6r att stoppa studenternas protester ledde de milit\u00e4ra stridsvagnarna p\u00e5 gatorna (som framkallade minnen fr\u00e5n \u00e5ren av diktatur under Augusto Pinochet) till att protesterna spred sig. Samma dag gick \u00e4ven hamnarbetarna i strejk.
\nDe f\u00f6ljande veckorna kom Chile att pr\u00e4glas av de st\u00f6rsta folkliga protesterna sedan milit\u00e4rdiktaturens fall, men ocks\u00e5 av en v\u00e5ldsam repression fr\u00e5n regeringens sida. Enligt Chiles nationella institut f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter tog sjukhusen emot 1574 skadade p\u00e5 bara 15 dagar. Institutet gjorde 179 anm\u00e4lningar om \u00f6vergrepp, inklusive fem mord och 18 sexuella trakasserier, d\u00e4ribland v\u00e5ldt\u00e4kter. Redan d\u00e5 uppgavs 42 d\u00f6dade och 141 f\u00f6rsvunna. 4271 m\u00e4nniskor runt om i landet hade dessutom f\u00e4ngslats. Siffrorna antyder brutaliteten som regimen anv\u00e4nde f\u00f6r att krossa protestr\u00f6relsen, men det lyckade inte. Protesterna v\u00e4xte snarare i styrka. 23-24 oktober genomf\u00f6rdes en generalstrejk, f\u00f6ljt av en demonstration 1 november. Efter 50 dagars kamp hade 230 personer f\u00e5tt ett eller tv\u00e5 \u00f6gon bortskjutna av karabinj\u00e4rernas gummikulor, och omkring 30 hade skjutits till d\u00f6ds av polisen. ![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/chile-2-300x200.jpg\")
\n24 november sl\u00f6t regeringen och de politiska partierna i parlamentet \u2013 med undantag f\u00f6r Kommunistpartiet \u2013 ett \u201dAvtal f\u00f6r social fred och ny konstitution\u201d. Enligt \u00f6verenskommelsen ska en folkomr\u00f6stning h\u00e5llas i april kommande \u00e5r. Chilenarna ska d\u00e5 f\u00f6rst besvara fr\u00e5gan om de vill ha en ny konstitution. Och, om det blir ett Ja p\u00e5 den fr\u00e5gan, vilken typ av \u201dkonstituerande organ\u201d man vill ska f\u00f6rfatta den nya konstitutionen. H\u00e4r finns tv\u00e5 alternativ enligt regeringen och de andra partierna. Antingen ett \u201dblandat organ\u201d d\u00e4r h\u00e4lften av ledam\u00f6terna v\u00e4ljs i val och h\u00e4lften utg\u00f6rs av de nuvarande parlamentarikerna, eller en mer traditionell variant d\u00e4r alla ledam\u00f6ter v\u00e4ljs. Avtalet mellan partierna fick genast st\u00f6d fr\u00e5n de stora massmedief\u00f6retagen och f\u00f6retagarf\u00f6reningarna.
\nKommunistpartiet menade att \u00f6verenskommelsen fr\u00e4mst handlar om att garantera \u00f6verlevnaden f\u00f6r Pi\u00f1eras h\u00f6gerregering. \u00c4ven de sociala r\u00f6relser som p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll varit motor i mobiliseringarna har kritiserat avtalet. Ingen representant f\u00f6r de hundratusentals, eller miljoner, som under mer \u00e4n 50 dagar kr\u00e4vt regeringens avg\u00e5ng och att den g\u00e4llande grundlagen fr\u00e5n diktaturtiden ska ers\u00e4ttas har blivit inbjuden eller f\u00e5tt delta i n\u00e5gra diskussioner. H\u00e4r finns en skillnad gentemot utvecklingen i Ecuador. I Chile \u00e4r det den regering som \u00e4r ansvarig f\u00f6r d\u00f6dandet och v\u00e5ldet som \u2013 med st\u00f6d fr\u00e5n den parlamentariska oppositionen d\u00e4r bland annat de socialdemokratiska och kristdemokratiska partierna ing\u00e5r \u2013 ska ha kontrollen \u00f6ver den nya grundlagens utarbetande.<\/p>\n
\nHistoria skrivs p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt; ibland spontant av kollektivt ursinne, ibland organiserat, men av samma kollektiva ursinne. I Colombia genomf\u00f6rdes den st\u00f6rsta och mest omfattande generalstrejken p\u00e5 42 \u00e5r den 21 november i \u00e5r, n\u00e5got som inte alls rapporterats om i internationell media. Strejken stoppade all aktivitet i landet. Fr\u00e5n b\u00f6rjan var den riktad mot det paket av f\u00f6rs\u00e4mringar som h\u00f6gerregeringen under president Ivan Duque presenterat. Paketet inneh\u00e5ller en f\u00f6r\u00e4ndring av arbetsmarknadslagarna till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r f\u00f6retags\u00e4garna. Bland annat ska ungdomar i forts\u00e4ttningen bara f\u00e5 75 procent av den lagstadgade minimil\u00f6n (ett f\u00f6rslag fr\u00e5n landets bankf\u00f6rening, ANIF), men ocks\u00e5 en f\u00f6rs\u00e4mring av pensionssystemet och en massiv nedsk\u00e4rning av utbildningsbudgeten. Den st\u00f6rsta strejken sedan 1977 \u2013 med massiva demonstrationer i varenda stad och st\u00f6rre orter \u2013 m\u00f6ttes fr\u00e5n regeringen av repression och hotelser. Men liksom i de andra l\u00e4nderna som skildrats t\u00e4nde det bara protestbrasan \u00e4n mer. Till de fackliga organisationerna, som nog inte riktigt r\u00e4knat med den omfattning strejken fick, ansl\u00f6t sig organisationer f\u00f6r ursprungsfolken, kvinnogrupper, studenter, de afrikanska organisationerna och milj\u00f6grupper. Det blev en gemensam protest mot det mesta den impopul\u00e4ra regeringen st\u00e5r f\u00f6r. Enligt de senaste unders\u00f6kningarna \u2013 f\u00f6re strejken \u2013 \u00e4r 69 procent av befolkningen motst\u00e5ndare till regeringen.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/wsws-colombiaimage-300x169.jpg\")
Som svar p\u00e5 hoten och repressionen kom spontana f\u00f6rslag p\u00e5 en forts\u00e4ttning av strejken n\u00e4sta dag, s\u00e5 protesterna fortsatte och regeringen militariserade huvudstaden Bogota och inf\u00f6rde uteg\u00e5ngsf\u00f6rbud i alla st\u00f6rre st\u00e4der. Men trots att regeringen stoppade busstrafiken kunde den inte f\u00f6rhindra att m\u00e4nniskor \u2013 framf\u00f6r allt ungdomar \u2013 tog sig genom de av polis och milit\u00e4r uppr\u00e4ttade avsp\u00e4rrningarna och in till de centrala stadsdelarna d\u00e4r de m\u00f6ttes av repression av det tyngre slaget.
\nSedan Duque blev president i augusti 2018 har 135 personer ur ursprungsfolken d\u00f6dats. M\u00e4nniskor\u00e4ttsgruppen \u201dSomos Defensores\u201d har rapporterat att 591 angrepp mot m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister genomf\u00f6rts mellan januari och juni i \u00e5r \u2013 det \u00e4r en \u00f6kning j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rra \u00e5ret.
\nMen ut\u00f6ver det kollektiva ursinnet och klasshatet tror jag att det finns ytterligare en \u201dnationell\u201d f\u00f6r\u00e4ndring, som kan ha bidragit till strejkens storlek. En strejk kr\u00e4ver trots allt organisering av m\u00e5nga m\u00e4nniskor. Efter m\u00e5nga \u00e5rs f\u00f6rhandlingar sl\u00f6ts 2016 ett fredsavtal mellan regeringen och den st\u00f6rsta, och b\u00e4st bev\u00e4pnade gerillan, FARC. Trots att regeringen bevisligen inte f\u00f6ljt det avtal som ing\u00e5tts, och trots den fortsatta, brutala repressionen blir det sv\u00e5rt f\u00f6r regeringen att forts\u00e4tta \u201dmotivera\u201d \u00f6vergreppen mot oppositionella med \u201dkriget mot gerillan\u201d. F\u00f6r folkr\u00f6relserna \u00e4r kanske resultatet av fredsavtalet att ett tidigare st\u00e4ngt utrymme f\u00f6r kollektiv organisering och kamp sedan n\u00e5gra \u00e5r \u00f6ppnats. <<<\/p>\n
\nRolf Bergkvist<\/strong> \u00e4r Latinamerikak\u00e4nnare och flitig medarbetare i R\u00f6da rummet. Han \u00e4r medlem i Socialistisk Politik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"