{"id":2433,"date":"2020-02-07T11:38:13","date_gmt":"2020-02-07T10:38:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2433"},"modified":"2020-02-07T11:38:13","modified_gmt":"2020-02-07T10:38:13","slug":"2433","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2020\/02\/07\/2433\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"<h1>Konspiratorisk liberalism<\/h1>\n<div id=\"attachment_2436\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignleft\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-2436\" class=\"size-medium wp-image-2436\" src=\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Timothy_Snyder_2019-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Timothy_Snyder_2019-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Timothy_Snyder_2019-768x512.jpg 768w, https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Timothy_Snyder_2019.jpg 800w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><p id=\"caption-attachment-2436\" class=\"wp-caption-text\">Timothy Snyder &#8211; March 2019 &#8211; photo: Mogens Engelund<\/p><\/div>\n<p><strong>Timothy Snyder har med popul\u00e4rhistoriska b\u00f6cker, som lagt fokus p\u00e5 fenomenen nazism och stalinism, n\u00e5tt ut till en bredare l\u00e4sekrets. I hans senaste bok, <em>V\u00e4gen till ofrihet<\/em>, \u00e4r det ist\u00e4llet i de auktorit\u00e4ra h\u00f6gerpopulistiska tendenserna i v\u00e5r samtid han tar avstamp. Jakob Sandberg har l\u00e4st den.<\/strong><\/p>\n<p>Timothy Snyder \u00e4r en amerikansk historiker vid Yale med \u00d6steuropa som sin specialitet. Han har profilerat sig som en av samtidens stora \u201doffentliga intellektuella\u201d, och beskrivs i<!--more--> media som en av f\u00e5 v\u00e4rldsstj\u00e4rnor som sitter inne p\u00e5 s\u00e5 gedigna kunskaper om det historiska f\u00e4lt han arbetar med. I sina f\u00f6rsta b\u00f6cker behandlade han ofta n\u00e5gon framst\u00e5ende person mot bakgrund av en specifik historisk kontext. Med de tv\u00e5 storverken <em>Den blodiga jorden<\/em> och Den svarta jorden skrev han om Europa under nazismens och<\/p>\n<p>stalinismens ok. Sedan revolutionen i Ukraina 2014 och sedan Trump blev USA:s president har Snyder kommit att fokusera p\u00e5 samtidshistoria. Detta har nu utkristalliserats i hans senaste bok <em>V\u00e4gen till Ofrihet<\/em> som kom p\u00e5 svenska i b\u00f6rjan av \u00e5ret. Boken \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rklara de antidemokratiska politiska tendenser som syns \u00f6verallt, fr\u00e5n Orbans Ungern till Trumps USA. Boken ges ut p\u00e5 landets st\u00f6rsta f\u00f6rlag Bonniers, och har f\u00e5tt positivt mottagande med en panegyrisk recension p\u00e5 SVT, och p\u00e5 SvD skriver Martin Kragh att boken \u00e4r angel\u00e4gen om \u00e4n inte inv\u00e4ndningsfri. Snyder har i boken inte gjort avkall p\u00e5 sin vana att g\u00f6ra svepande men substansl\u00f6sa antaganden; tv\u00e4rtom har han renodlat denna tendens, och d\u00e4rf\u00f6r blir hans verk enligt mitt f\u00f6rmenande ett intellektuellt magplask av ofantliga m\u00e5tt. Med tanke p\u00e5 Snyders auktoritet och renomm\u00e9 som historiker \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en genomlysning av hans p\u00e5st\u00e5enden i boken av stor vikt.<\/p>\n<p>I bokens inledning etablerar Snyder ett begreppspar som han sammanl\u00e4nkar med var sin politisk tendens: ofr\u00e5nkomlighetspolitik och evighetspolitik. Den f\u00f6rstn\u00e4mnda representeras av nyliberalismen i v\u00e4st och marxismen i \u00f6st, och den andra av en framv\u00e4xande fascism och totalitarism p\u00e5 b\u00e4gge sidor av Atlanten, liksom en ren\u00e4ssans f\u00f6r Stalins imperiedr\u00f6mmar. Ofr\u00e5nkomlighetspolitik \u00e4r ekonomisk eller teknisk determinism; evighetspolitik \u00e4r nationalismens cykliska ber\u00e4ttelser om \u00e5terf\u00f6dsel och uppoffringar. Den b\u00e4rande id\u00e9n \u00e4r att ofr\u00e5nkomlighetspolitik genererar evighetspolitik. Botemedlet mot denna farsot \u00e4r inte helt tydligt, men Snyders svar p\u00e5 dessa utmaningar \u00e4r av utpr\u00e4glad liberal karakt\u00e4r \u2013 han talar i vaga ordalag om r\u00e4ttssamh\u00e4llet, historisk medvetenhet och individuellt ansvar. En b\u00e4rande tanke f\u00f6r framv\u00e4xten av evighetspolitik \u00e4r oj\u00e4mlikhet och fr\u00e5nvaro av \u201dsocial mobilitet\u201d (vilket som bekant \u00e4r en vacker omskrivning f\u00f6r klassresa).<\/p>\n<p>Id\u00e9er har samma b\u00e4rkraft p\u00e5 samh\u00e4llet som materiella omst\u00e4ndigheter, och hos Snyder \u00e4r det ocks\u00e5 en ideolog som ligger till grunden f\u00f6r det v\u00e4rldsl\u00e4ge vi st\u00e5r inf\u00f6r idag: Ivan Iljin, en rysk reaktion\u00e4r \u2013 hos Snyder betecknad som fascistisk \u2013 t\u00e4nkare som landsf\u00f6rvisades av bolsjevikerna. Iljins id\u00e9er har enligt Snyder spridit sig som ett virus, och genom hela V\u00e4gen till Ofrihet f\u00e5r vi f\u00f6lja hur Putin och hans sammansvurna tjekister aktivt har exporterat denna \u201devighetspolitik\u201d genom att orsaka Brexit, Trump, Ukrainakriget, och snart sagt varje h\u00f6gerradikal r\u00f6relse i Europa sedan 2012. En av f\u00e5 ljuspunkter i m\u00f6rkret \u00e4r de ukrainare som vintern 2014 st\u00f6rtade Janukovitj; de fick betala ett h\u00f6gt pris f\u00f6r att v\u00e4gra l\u00e5ta sig s\u00e5llas in i Putins f\u00e5lla.<\/p>\n<p>Boken dras med en enorm metodologisk brist: Snyder har valt att fr\u00e5ng\u00e5 en traditionell notapparat, och har ist\u00e4llet referenser i slutet som h\u00e4nvisar till textstycken. Referenslistan framst\u00e5r vid ett f\u00f6rsta \u00f6gonkast som mycket imponerande \u2013 Snyder har gedigna spr\u00e5kkunskaper, och h\u00e4nvisar till k\u00e4llmaterial p\u00e5 engelska, ryska, ukrainska, polska, franska och tyska. Men referensernas m\u00e5ngfald d\u00f6ljer tankens enfald \u2013 Snyder drar slutsatser som str\u00e4cker sig milsvida bortom vad hans referensmaterial t\u00e4cker upp f\u00f6r, och resonemangen \u00e4r inte mer originella \u00e4n vad en karikatyr p\u00e5 totalitarismbegreppet resulterar i. Fr\u00e5nvaron av notsystem g\u00f6r att specifika kontroversiella p\u00e5st\u00e5enden \u00e4r ytterst sv\u00e5ra att sp\u00e5ra, och referensapparaten blir snarare ett s\u00e4tt att legitimera tvivelaktiga slutsatser, som annars hade varit sv\u00e5ra att h\u00e4vda. Referenslistan fungerar som ett intellektuellt r\u00e4ttf\u00e4rdigande och inte som ett genuint underlag, och en snabb titt p\u00e5 de spr\u00e5k jag sj\u00e4lv f\u00f6rst\u00e5r indikerar att Snyders anspr\u00e5k inte bottnar i k\u00e4llorna; mer om det l\u00e4ngre fram.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-2434\" src=\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Ivan-Iljin.jpg\" alt=\"\" width=\"215\" height=\"235\" \/>Snyder delar in sina kapitel i duala begreppspar som symboliserar en god och en ond sida; \u201dIndividualism eller Totalitarism\u201d; \u201dNyt\u00e4nkande eller Evighet\u201d; \u201dSanning eller L\u00f6gner\u201d. Varje kapitel avhandlar ett konkret tema, och i det f\u00f6rsta kapitlet \u201dIndividualism eller Totalitarism\u201d g\u00e5r Snyder igenom Ivan Iljin, och hur denne ska ha fungerat som Putins v\u00e4gvisare. Snyder betraktar Iljin som samtidens i allm\u00e4nhet \u2013 och i synnerhet Rysslands \u2013 onda genius, och ur honom h\u00e4rleder Snyder i princip allt el\u00e4nde som har sk\u00f6ljt \u00f6ver Europa sedan 2010. Iljin h\u00f6rde till den s\u00e5 kallade \u201dvita emigrationen\u201d, och efter landsf\u00f6rvisningen fr\u00e5n Ryssland f\u00f6rfattade han reaktion\u00e4ra skrifter mot bolsjevismen. Huruvida han \u00e4r fascist eller inte ska l\u00e4mnas osagt, men desto mer betecknande \u00e4r Snyders definition av fascism: \u201dden satte vilja och v\u00e5ld framf\u00f6r f\u00f6rnuft och lag; den f\u00f6rde fram ledare med ett mystiskt band till sitt folk; den betecknade globalisering som en konspiration och inte som en serie problem.\u201d Ingenting om fascismen som instrument f\u00f6r att krossa arbetarklassen, om fascismen som ett fenomen med djupa r\u00f6tter i civilsamh\u00e4llet, eller relationen mellan v\u00e5ldsmonopol och paramilit\u00e4ra grupper. I Snyders framst\u00e4llning tr\u00e4der fascismen fram bara som id\u00e9er, genom b\u00f6ckernas v\u00e4rld, och trollar sig in i huvudet p\u00e5 ondskefulla skurkar. Dess materiella och politiska betingelser \u00e4r m\u00e4rkbart fr\u00e5nvarande.<\/p>\n<p>Iljin \u00e4r, skriver Snyder vidare, \u201dden viktigaste fascisten som har f\u00e5tt nytt liv i v\u00e5rt \u00e5rhundrade\u201d, och har \u201df\u00f6r\u00e4rats en s\u00e5 fullst\u00e4ndig \u00e5teruppst\u00e5ndelse som en stat kan sk\u00e4nka en filosof\u201d. Enligt Marlene Laurelle \u2013 en av samtidens fr\u00e4msta experter p\u00e5 rysk extremh\u00f6ger \u2013 ska Putin ha citerat Iljin fem [sic] g\u00e5nger, och aldrig ber\u00e4ttar Snyder vilka \u00f6vriga t\u00e4nkare Putin citerar. I en bisarr passage g\u00f6r han ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 det att framst\u00e5 som om Lenin och Iljin stod varandra n\u00e4ra: den yttre likheten mellan m\u00e4nnen, liksom att Lenin ska ha anv\u00e4nt Iljin som pseudonym anf\u00f6rs som bevis, men viktigast \u00e4r givetvis att \u201dliksom den marxistiska socialistiska utopin fordrade Iljins \u2019gudomliga totalitet\u2019 v\u00e5ldsam revolution.\u201d<\/p>\n<p>Putin konsoliderade sin nya vision i Ryssland efter presidentvalet 2012, men det skulle dr\u00f6ja ett par \u00e5r tills han skulle exportera den till v\u00e4stmakterna. Den stora sk\u00e5deplatsen f\u00f6r detta blev Ukraina vintern 2014. I beskrivningen av den ukrainska revolutionen faller Snyder in i exakt samma manikeiska dualism av godhet och ondska som han anklagar Iljin f\u00f6r. Euromaidanupproret beskrivs som en revolution mot oligarkin, och d\u00e5 g\u00f6r Snyder f\u00f6rst\u00e5s r\u00e4tt i att tiga still om att de faktiska makthavarna i Ukraina efter revolutionen var just oligarker, med Ihor Kolomojskyj som guvern\u00f6r i Dnipropetrovsk (idag Dnipro), och landets rikaste man Petro Porosjenko p\u00e5 presidentposten. Det abstrakta ideal om historisk medvetenhet som Snyder ser i den Ukrainska revolutionen d\u00f6ljer dess verkliga nyliberala politiska inneh\u00e5ll, och f\u00f6ljaktligen f\u00f6rbig\u00e5r Snyder med tystnad hela den politiska strukturen i protesterna, med de stora oppositionspartierna i parlamentet som helt centrala akt\u00f6rer i r\u00f6relsen. Att Ukraina till skillnad fr\u00e5n Grekland b\u00f6jde sig f\u00f6r IMFs och v\u00e4rldsbankens krav efter revolutionen s\u00e4gs det ingenting om; den oj\u00e4mlikhet Snyder ser som konstituerande f\u00f6r ofr\u00e5nkomlighetspolitik har aldrig med verklig kapitalism eller dess institutioner att g\u00f6ra. Den h\u00f6gerradikala n\u00e4rvaron i Kiev tonas ned, och talande \u00e4r tystnaden om hyllandet av den h\u00f6gst verklige fascisten Stepan Bandera i Ukraina, en man som ledde en organisation ansvarig f\u00f6r mordet p\u00e5 upp till hundratusen civila polacker i Andra V\u00e4rldskrigets slutskede. Det postrevolution\u00e4ra Ukraina har redan d\u00f6pt ett tiotal gator efter honom.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-medium wp-image-2435\" src=\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Putin-230x300.jpg\" alt=\"\" width=\"230\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Putin-230x300.jpg 230w, https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Putin.jpg 363w\" sizes=\"auto, (max-width: 230px) 100vw, 230px\" \/>Riktigt fr\u00e5nst\u00f6tande \u00e4r dock Snyders syn p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndig handlingsf\u00f6rm\u00e5ga hos befolkningen i \u00f6stra Ukraina. Ut\u00f6ver de goda majdananh\u00e4ngarna agerar de \u00f6ver huvud taget inte, f\u00f6rutom de som l\u00e5ter sig manipuleras av Sauron-Putin i Kreml och hans fascistiska underhuggare, som den h\u00e5rdf\u00f6re ryske bef\u00e4lhavaren Igor Girkin. I bokens v\u00e4mjeligaste passage h\u00e4vdar Snyder att Odessamassakern den 2 maj 2014 \u2013 en avg\u00f6rande h\u00e4ndelse f\u00f6r det p\u00e5f\u00f6ljande kriget \u2013 var resultatet av Rysslands \u201df\u00f6rs\u00f6k att hetsa till intern revolt i Ukraina\u201d. Han h\u00e4vdar vidare p\u00e5 fullaste allvar att \u201dRyssland tackade f\u00f6r hj\u00e4lpen [fr\u00e5n amerikanska vitmaktledare] genom att inf\u00f6ra en efterbildning av sydstaternas stridsflagga som emblem f\u00f6r de omr\u00e5den de ockuperade i syd\u00f6stra Ukraina\u201d. Det konspiratoriska anslaget (\u201dtackade f\u00f6r hj\u00e4lpen\u201d) \u00e4r h\u00e5rresande nog, men Snyder har ocks\u00e5 fel i sak: det faktum att Pavel Gubarev \u2013 en av ledarna f\u00f6r det pro-ryska upproret \u2013 i sin bok Novorossijas fackla uttryckligen har sagt att den ryska \u00f6rlogsflaggan utg\u00f6r inspirationen f\u00f6r den fana som valdes till upprorsemblem tycks inte bekymra Snyder.<\/p>\n<p>M\u00e5nga l\u00e5nga sidor \u00e4gnas \u00e5t att detaljerat g\u00e5 igenom hur Kreml ligger bakom den framv\u00e4xande h\u00f6gerpopulismen i EU, liksom Trumps presidentskap. Utan tillstymmelsen till ironi h\u00e4vdar Snyder att Putins regim direkt orsakat flyktingkrisen 2015, n\u00e4r Merkel annonserade att Tyskland skulle ta emot en halv miljon flyktingar: \u201ddet var ingen tillf\u00e4llighet att Ryssland b\u00f6rjade bomba Syrien tre veckor senare [\u2026]. Ryssland skulle bomba Syrien f\u00f6r att generera flyktingar och sedan se till att europ\u00e9erna greps av panik. Detta skulle hj\u00e4lpa AfD och d\u00e4rmed g\u00f6ra Europa mer likt Ryssland [\u2026] Om Merkel vill ha flyktingar ska vi ordna s\u00e5 att hon f\u00e5r dem, sade ryssarna sinsemellan och utnyttjade hela saken till att rasera hennes regering och den tyska demokratin. Ryssland levererade inte bara flyktingarna sj\u00e4lva utan ocks\u00e5 bilden av dem som terrorister och v\u00e5ldt\u00e4ktsm\u00e4n\u201d. Att ett s\u00e5dant kausalt samband \u00e4r n\u00e4rmast om\u00f6jligt att uppr\u00e4tta bekymrar inte Snyder. \u00d6verallt finns glidningar i texten; han h\u00e4vdar utan minsta st\u00f6d i k\u00e4llorna att Putin ska ha haft som direkt m\u00e5l att uppl\u00f6sa den ukrainska staten, att han ska ha rekommenderat utnyttjandet av civila som m\u00e5ltavlor n\u00e4r rebellerna i \u00f6stra Ukraina tog skydd i st\u00e4derna, att han aktivt arbetar f\u00f6r att krossa EU, etc. Evighetspolitiken tar sin b\u00f6rjan d\u00e4r faktualitet slutar, h\u00e4vdar Snyder. Hans egen bok kvalificerar sig helt och h\u00e5llet in i denna sj\u00e4lvdefinierade evighetspolitik.<\/p>\n<p>Denna konspiratoriska v\u00e4rldsbild \u00e4r bokens sammanh\u00e5llande kitt. Snyder argumenterar emellan\u00e5t f\u00f6r oj\u00e4mlikhet som en bidragande faktor och de enda passagerna v\u00e4rda att l\u00e4sa \u00e4r ocks\u00e5 de sidor mot slutet d\u00e4r han tar upp dess p\u00e5verkan p\u00e5 det amerikanska samh\u00e4llet. Detta drunknar dock i den konspiratoriska r\u00f6ta som har greppat boken i \u00f6vrigt. Han n\u00e4mner inte med ett ord den enorma fattigdom som f\u00f6ljde p\u00e5 Sovjetunionens fall, med effekter som att medel\u00e5ldern p\u00e5 sina h\u00e5ll sj\u00f6nk med tio \u00e5r, och med n\u00e4stan tre miljoner f\u00f6r tidigt d\u00f6da bara i Ryssland. Inte heller omn\u00e4mns de strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar som skedde i v\u00e4rlden i V\u00e4rldsbankens och IMFs regim \u2013 l\u00e5ngt innan Putin kom till makten \u2013 inte bara i det forna Sovjet, utan globalt. Ist\u00e4llet ligger f\u00f6rklaringen i en rysk intellektuell som Putin ska ha citerat vid fem tillf\u00e4llen.<\/p>\n<p>I slut\u00e4ndan blir Timothy Snyders bok inte en informativ upplysning \u00f6ver v\u00e5r tid, s\u00e5 som den f\u00f6rmodligen var t\u00e4nkt att vara, utan ett sorgligt monument \u00f6ver liberalismens konspiratoriska sida. Rehabiliteringen av Iljin som filosof, som i allt v\u00e4sentligt \u00e4r ett symptom f\u00f6r reaktion\u00e4ra tendenser i det samtida Ryssland blir hos Snyder dess orsak, och de bredare implikationerna av hans resonemang visar p\u00e5 en f\u00f6rbluffande kunskapsteoretisk okunskap. Snyders f\u00f6rklaringsmodeller liknar till f\u00f6rv\u00e4xling de krafter han s\u00e4ger sig k\u00e4mpa mot \u2013 oj\u00e4mlikheten i v\u00e4rlden \u00e4r inte resultatet av bredare materiella och ekonomiska historiska tendenser, utan av ett aktivt ingripande fr\u00e5n en illvillig rysk regim. Likt polismannen i Beckets <em>Molloy<\/em> som alltmer liknar den skurk han skuggar, liknar Snyders tankefigurer de konspirationer som basuneras ut i de milj\u00f6er han s\u00e4ger sig bestrida. Den vetgirige l\u00e4saren f\u00e5r v\u00e4nda sig n\u00e5gon annanstans f\u00f6r att s\u00f6ka svar i samtidens politiska landskap.<\/p>\n<p><strong>Jakob Sandberg <\/strong>\u00e4r \u00f6vers\u00e4ttare fr\u00e5n ryska och persiska, har en masterexamen i Internationella relationer och \u00e4r medlem i R\u00f6da rummet redaktion.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Konspiratorisk liberalism Timothy Snyder har med popul\u00e4rhistoriska b\u00f6cker, som lagt fokus p\u00e5 fenomenen nazism och stalinism, n\u00e5tt ut till en bredare l\u00e4sekrets. I hans senaste bok, V\u00e4gen till ofrihet, \u00e4r det ist\u00e4llet i de auktorit\u00e4ra h\u00f6gerpopulistiska tendenserna i v\u00e5r samtid &hellip; <a href=\"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2020\/02\/07\/2433\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[997,998,1000,996,1001,999],"class_list":["post-2433","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-den-blodiga-jorden","tag-den-svarta-jorden","tag-ivan-iljin","tag-timothy-snyder","tag-totalitarism","tag-vagen-till-ofrihet"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2433","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2433","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2433"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2433\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2437,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2433\/revisions\/2437"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2433"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2433"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2433"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}