{"id":2464,"date":"2020-05-11T00:41:19","date_gmt":"2020-05-10T23:41:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2464"},"modified":"2020-05-26T08:16:26","modified_gmt":"2020-05-26T07:16:26","slug":"2464","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2020\/05\/11\/2464\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

G\u00f6ran Therborn: Dagordning f\u00f6r en klassanalys <\/span>(del 1)<\/span><\/span><\/h1>\n

[Ur Catalyst<\/a><\/u><\/span><\/span>, vol 3, nr 3, h\u00f6sten 2019. Artikeln grundar sig p\u00e5 en f\u00f6rel\u00e4sning vid en minneskonferens f\u00f6r Eric Olin Wright, som h\u00f6lls i Madison, Wisconsin, 2 november 2019. \u00d6vers\u00e4ttning fr\u00e5n engelska, G\u00f6ran K\u00e4llqvist.]<\/em><\/p>\n

Catalysts redaktionella kommentar: Denna artikel presenterar en dagordning f\u00f6r forskning om en klassanalys som svarar mot den nya situationen i detta \u00e5rhundrade, med flerdimensionella unders\u00f6kningar av oj\u00e4mlikhet och globala analyser av f\u00f6rh\u00e5llandena mellan kapital och arbete. Speciell uppm\u00e4rksamhet b\u00f6r riktas mot ekologisk<\/span><\/strong>\"Erik<\/span><\/strong> oj\u00e4mlikhet, arbetarklassens stora olikheter i global m\u00e5ttstock samt den symptomatiska inneb\u00f6rden och politiska konsekvenserna av <\/span>medelklassens nuvarand<\/span><\/span><\/strong>e position<\/span><\/span>, s\u00e5v\u00e4l i det globala syd som det globala norr.<\/span><\/strong><\/p>\n

Det fanns en tid n\u00e4r en gl\u00e4nta skymtade i kapitalismens m\u00f6rka skog, \u00f6ppnad av vietnameserna och andra antikoloniala r\u00f6relser i s\u00f6der och motst\u00e5ndet i norr mot de koloniala krigen, av uppror bland afroamerikaner och av Medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen, av det franska maj 1968 – en revolution till h\u00e4lften, den heta h\u00f6sten i Italien 1969, Unidad Popular i Chile, feminismens frambrytning. Det var den revolterande marxismens tid. Klassanalysen blev en central del av den, i s\u00f6kandet efter de samh\u00e4llskrafter som skulle kunna leda v\u00e4rlden genom gl\u00e4ntan och bortom kapitalismen. F\u00f6rs\u00f6k till klassanalys utvecklades i en rad l\u00e4nder. I Europa gjordes de mest genomarbetade ansatserna i V\u00e4sttyskland av ett marxistiskt kollektiv som kallade sig Projekt Klassenanalyse<\/i>. En nymarxistisk klassteori utvecklades f\u00f6rst av den grekisk-franske sociologen Nicos Poulantzas, som var pr\u00e4glad av den althusserianska milj\u00f6n och dess nyskapande marxistiska teorier. Poulantzas Politisk makt och sociala klasser<\/i><\/a><\/u><\/span><\/span> publicerades i samband med majdagarna i Paris.<\/p>\n

Det var vid denna tid som Erik Olin Wright med sina egna ord \u201dkom till marxismen, och valde att stanna\u201d efter sin revolution\u00e4ra film om schack som student p\u00e5 Harvard.1<\/a><\/sup> Under sina \u00e5r som doktorand i sociologi vid Berkeley p\u00e5 1970-talet skrev han boken Class, Crisis, and the State<\/i> [Klass, kris och staten] (1978), som snart blev en h\u00e5llpunkt f\u00f6r periodens marxistiska klassanalys. \u00c4nda sedan dess har Wrights arbeten i samtida marxistiska klassteori h\u00f6jt sig \u00f6ver m\u00e4ngden, och utvecklats genom \u00f6ppet sj\u00e4lvkritiska revideringar av hans i grunden konsekventa linje.2<\/a><\/sup><\/p>\n

Hans viktigaste teoretiska bidrag var analyserna av klassers flerdimensionella egenskaper \u2013 genom begrepp som \u201dmots\u00e4gelsefulla klasspositioner\u201d och klassers olika \u201dtillg\u00e5ngar\u201d, som egendom, auktoritet och f\u00e4rdigheter. Det tonade fram som en l\u00f6sning p\u00e5 \u201dgr\u00e4nsdragningsproblemet\u201d i d\u00e5tidens marxistiska klassteori, hur skiljelinjen skulle dras mellan arbetarklassen och andra l\u00f6neanst\u00e4llda klasser eller skikt. Det var ett omr\u00e5de med konkurrerande definitioner, mellan en bred s\u00e5dan som innefattade n\u00e4stan alla som arbetade \u00e5t kapitalet, och en sn\u00e4v som bara tog med kroppsarbetare i den materiella produktionen. Betecknande nog s\u00e5g inte Wright detta som en fr\u00e5ga om antingen\/eller som skulle avg\u00f6ras genom postulering, uppbackat av ett eller annat Marx-citat, utan som en empirisk oklarhet som skulle benas upp analytiskt. Han urskiljde positioner med olika stor kontroll \u00f6ver produktionsprocessen och \u00f6ver andras arbete.3<\/a><\/sup><\/p>\n

Han kom sedermera att inse problemen med sin f\u00f6rsta version; beskrivningen av klasspositionernas mots\u00e4gelsefullhet var oprecis och dess centrala fokus p\u00e5 maktut\u00f6vning snarare \u00e4n utsugning var felaktig.4<\/a><\/sup> Konsekvensen blev att han utarbetade en tredimensionell uppfattning av klass; i form av \u201dtillg\u00e5ngar\u201d: –<\/p>\n

– produktionsmedel och \u00e4gandet av dem eller inte<\/p>\n

– m\u00e4ngden \u201dorganisatoriska tillg\u00e5ngar\u201d (organisatorisk makt)<\/p>\n

– f\u00e4rdigheter\/meriter.5<\/a><\/sup><\/p>\n

Genom sin serie av internationella unders\u00f6kningar av klasstrukturer, -f\u00f6rh\u00e5llanden och -medvetande gav han ocks\u00e5 de mest avancerade och omfattande bidragen i f\u00f6rs\u00f6ken att kartl\u00e4gga klasserna. Av sk\u00e4l som jag inte kom mig f\u00f6r att fr\u00e5ga honom om publicerade han aldrig n\u00e5gon sorts j\u00e4mf\u00f6rande \u00f6versikt \u00f6ver sina unders\u00f6kningar i 16 l\u00e4nder, men han publicerade \u00e4nd\u00e5 ett antal intressanta, tankev\u00e4ckande j\u00e4mf\u00f6relser mellan Japan, Sverige och USA och mellan Kanada, Norge, Sverige och USA (redovisade i American Sociological Review<\/i>, respektive i Class Counts<\/i> [Klass r\u00e4knas]). De inneh\u00f6ll beskrivningar av hur klassmedvetandet gestaltade sig olika i Japan, Sverige och USA samt en nyskapande studie av hur de (tillg\u00e5ngsbaserade) klassgr\u00e4nserna kunde \u00f6verskridas \u2013 med avseende p\u00e5 v\u00e4nskap, familjebildning och generations\u00f6verskridande r\u00f6rlighet.<\/p>\n

Liksom m\u00e5nga av hans kamrater fr\u00e5n den perioden ville Wright bidra till en \u00e5teruppbyggnad av marxismen, inte bara \u201d\u00e5beropa den marxistiska traditionen\u201d.6<\/a><\/sup> Han tog sin utg\u00e5ngspunkt i den althusserianska str\u00f6mningen p\u00e5 1970-talet, drogs d\u00e4refter fr\u00e5n mitten av 1980-talet in i de s\u00e5 kallade analytiska marxisternas krets kring filosofen G A Cohen och den f\u00f6r Wright viktiga matematiska ekonomen John Roemer. Samtidigt ville han etablera sig som marxistisk teoretiker men i form av en typisk kvantitativ amerikansk sociolog, vilket han verkligen lyckades med genom sina enk\u00e4tanalyser och vilket framg\u00e5r av det yrkesm\u00e4ssiga anseende han kom att \u00e5tnjuta.<\/p>\n

Hans sista bok om klass, Understanding Class<\/i> [Att f\u00f6rst\u00e5 klass], har en vemodig och d\u00e4mpad ton. Ist\u00e4llet f\u00f6r ett \u00e5teruppbygge av marxistiskt teori \u00e4r tiden av \u201dstora strider mellan paradigm\u201d slut, och den ska ers\u00e4ttas av \u201dpragmatisk realism\u201d och en allomfattande \u201dintegrerad klassanalys\u201d. Och efter att ha diskuterat en m\u00f6jlig kompromiss mellan arbetarklassen och kapitalistklassen, en \u201dganska oviss\u201d framtidsutsikt, slutar boken med ett politiskt kapitel om \u201dicke-kapitalistiska alternativ inom den kapitalistiska ekonomin\u201d. M\u00f6rkret faller och gl\u00e4ntan har f\u00f6rsvunnit. Wright fr\u00e5gade sig sj\u00e4lv och sina kamrater om det \u00e4r n\u00e5gon id\u00e9 med en marxistisk klassanalys om det inte finns n\u00e5got slut p\u00e5 kapitalismen.<\/p>\n

Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att det g\u00f6r det, men l\u00e4ngs andra sp\u00e5r \u00e4n de vi f\u00f6ljde p\u00e5 1960-, 1970- och 1980-talen.<\/p>\n

P\u00e5 1960- och 1970-talen missade marxister \u00f6desdigert nog att m\u00f6tas, den unga generationen sociologistudenter och studenter fr\u00e5n andra samh\u00e4llsvetenskaper och den \u00e4ldre mycket smalare generationen stora historiker \u2013 med Eugene Genovese, Christopher Hill, Rodney Hilton, Eric Hobsbawm och Edward Thompson vid frontlinjen i den engelsktalande v\u00e4rlden \u2013 och andra i Frankrike, den spansktalande v\u00e4rlden och Indien. Generationerna kunde ha l\u00e4rt sig massor av varandra. De gjorde inte det, trots enstaka tillf\u00e4llen med generations\u00f6verskridande l\u00e4sande. Det fr\u00e4msta sk\u00e4let var troligen vetenskaplig akademisk kortsynthet.<\/p>\n

Wright studerade faktiskt f\u00f6r Cristopher Hill i Oxford. Wright trodde p\u00e5 att teoretisera om empirisk forskning, men varf\u00f6r han valde vanlig akademisk kvantitativt inriktad sociologi f\u00f6r sitt \u00e4ndam\u00e5l kan ocks\u00e5 ha n\u00e5got att g\u00f6ra med det han sj\u00e4lv, med n\u00e4stan unik \u00e4rlighet, har kallat \u201dm\u00f6jlighet att f\u00e5 stipendier\u201d.7<\/a><\/sup> \u00c4ven om han aldrig h\u00e4nvisade till sina arbetsuppgifter i Oxford, \u00e5tminstone inte i sina b\u00f6cker, s\u00e5 skrev han redan i b\u00f6rjan av 1990-talet att han \u201dn\u00e4stan alltid upplevde att jag l\u00e4r mig mer fr\u00e5n bra kvalitativ och historisk forskning \u00e4n fr\u00e5n forskning av kvantifieringsbesatta forskare\u201d.8<\/a><\/sup><\/p>\n

\u00c5terkomsten f\u00f6r klass och oj\u00e4mlikhet \u2013 och hur man ska f\u00f6rh\u00e5lla sig till det<\/h2>\n

Under 2000-talet har vi hittills sett en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande \u00e5terkomst f\u00f6r klassbegreppet i den allm\u00e4nna diskussionen, fr\u00e4mst i form av bitter klagan \u2013 i det globala norr \u2013 \u00f6ver hur medelklassen \u201dkl\u00e4ms \u00e5t, \u201dminskar\u201d eller \u201df\u00f6rsvinner\u201d, och i \u00f6versvallande hyllningar till dess uppg\u00e5ng och energi i det globala syd. Den omedg\u00f6rliga arbetarklassen har blivit ett bekymmer f\u00f6r ledarskribenter i New York Times<\/i>. I Storbritannien har klass blivit sociologisk underh\u00e5llning p\u00e5 BBC.9<\/a><\/sup> Detta uppsving f\u00f6r klass inneb\u00e4r inte att det kommer att ske n\u00e5gon \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n kapitalismen i br\u00e5drasket. Vad det visar \u00e4r att klass \u00e4r en viktig utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 2000-talets internationella samh\u00e4lle.<\/p>\n

Om klass allts\u00e5 fortfarande \u00e4r ett svar, vilken \u00e4r d\u00e5 fr\u00e5gan? Det \u00e4r ett svar p\u00e5 tv\u00e5 fr\u00e5gor. F\u00f6r det f\u00f6rsta, varf\u00f6r finns det p\u00e5 samma g\u00e5ng \u00f6verfl\u00f6d och fattigdom, privilegier och mis\u00e4r? F\u00f6r det andra, vilka samh\u00e4llskrafter kan rubba och omvandla dessa f\u00f6rh\u00e5llanden?<\/p>\n

Den f\u00f6rsta fr\u00e5gan handlar om oj\u00e4mlikhet, den andra om samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar. Bland 1960- och 1970-talets unga marxister var Wright en av f\u00e5 som intresserade sig analytiskt f\u00f6r b\u00e5da fr\u00e5gorna. De flesta andra tog kapitalismens oj\u00e4mlikhet f\u00f6r s\u00e5 uppenbar att den var sj\u00e4lvklar, som kolonial rasism, till skillnad fr\u00e5n patriarkatets och k\u00f6nsdiskrimineringens oj\u00e4mlikheter, vars invecklade mekanismer feminismen l\u00e4rde oss m\u00e5ste blottl\u00e4ggas.<\/p>\n

Wright utarbetade en grundlig klassanalys \u00f6ver USA:s inkomstf\u00f6rdelning.10<\/a><\/sup> Med hj\u00e4lp av en l\u00e5ng rad regressionsekvationer visade han hur ett enkelt och ofullst\u00e4ndigt klasschema (hans unders\u00f6kningar omfattade sm\u00e5f\u00f6retagare men saknade data f\u00f6r storkapitalister) utgjorde en relativt stark f\u00f6rklarande kraft. Det mest intressanta var att han visade att klass f\u00f6rklarade mycket mer \u00e4n den vanliga yrkespyramiden \u2013 och att yrkesgrupper med olika status f\u00f6rdelades mellan olika klasser, vilka definierades genom \u00e4gande och makt att styra. Wrights analys gr\u00e4vde ocks\u00e5 i fr\u00e5gor om hur ras och k\u00f6n samverkade och v\u00e4xelverkade. Hans bok fr\u00e5n 1994, Interrogating Inequality<\/i> [Fr\u00e5ga om oj\u00e4mlikhet], var \u00e5 andra sidan namnet p\u00e5 en samling \u201dEss\u00e4er om klassanalys, socialism och marxism\u201d mer \u00e4n en riktad unders\u00f6kning.<\/p>\n

Efter det l\u00e5nga kvartsseklet av nyliberalism och marknadsglobalisering fr\u00e5n omkring 1980 har b\u00e5da fr\u00e5gorna \u00e5terv\u00e4nt med full kraft, inte bara till den breda politiska diskussionen i media och den akademiska v\u00e4rlden. De har ocks\u00e5 blivit ett bekymmer f\u00f6r den mer upplysta delen av den globala ekonomiska eliten: V\u00e4rldsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och V\u00e4rldsekonomiskt forum i Davos. Thomas Pikettys och hans medarbetares arbete11<\/a><\/sup> har gjort oj\u00e4mlikhet till ekonomiska vetenskapens hetaste \u00e4mne, medan inom sociologin det vaga paradigmet \u201dstratifiering\u201d gradvis f\u00f6rlorar i betydelse i f\u00f6rh\u00e5llande till studier \u00f6ver oj\u00e4mlikhet.<\/p>\n

V\u00e4ndpunkterna var den nyliberala globaliseringens rad av krascher \u2013 fr\u00e5n kraschen i \u00d6stasien 1998, via krascherna i Sydamerika under det h\u00e4r seklets f\u00f6rsta \u00e5r, till finanskrisen 2008 \u2013 och deras dramatiska sociala och politiska effekter. Fr\u00e5n den blodiga diktaturens fall i Indonesien och omv\u00e4lvningen av Thailands politik, via en fullst\u00e4ndigt komprometterande kollaps f\u00f6r sydamerikanska nyliberala experiment fr\u00e5n Venezuela till Argentina, till uppsvinget f\u00f6r obekv\u00e4ma protestr\u00f6relser i sj\u00e4lva kapitalismens hj\u00e4rta: Occupy, Indignados<\/i>, populism. R\u00f6relserna var av en sammansatt och skiftande social karakt\u00e4r, men hade utan tvivel ett djupt oroande inslag av arbetarklass. Finanskraschen belyste ocks\u00e5 den nya klyftan mellan vanliga, konservativa medelklasser, och finansv\u00e4rldens \u00f6verklass, vilket gav n\u00e4ring \u00e5t en v\u00e5g av ilskna, ibland apokalyptiska, skrifter om medelklassen, med titlar som Slutet f\u00f6r mellanskikten<\/i>12<\/a><\/sup> och Slutet f\u00f6r medelklassen i v\u00e4st<\/i>.13<\/a><\/sup><\/p>\n

Hur ska marxister och alla andra som p\u00e5 allvar \u00e4r intresserade av j\u00e4mlikhet och r\u00e4ttvisa samh\u00e4lleliga f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6rh\u00e5lla sig till klass i v\u00e5rt nya \u00e5rhundrade? Det \u00e4r, som Wright f\u00f6ruts\u00e5g, inte l\u00e4ngre en tid av paradigmstrider, men inte heller f\u00f6r f\u00f6rsoning och \u201dintegration\u201d av paradigm. Det \u00e4r inte l\u00e4ngre g\u00e5ngbart med klassificerande teoretiserande \u2013 \u00e5tminstone inte f\u00f6r tillf\u00e4llet. Klassteori st\u00e5r inte h\u00f6gst p\u00e5 dagordningen, varken politiskt eller akademiskt. \u00c5 andra sidan finns det f\u00f6r n\u00e4rvarande en bred internationell intellektuell str\u00f6mning som oroar sig \u00f6ver den ekonomiska oj\u00e4mlikheten men \u00e4nnu inte intaget den politiska huvudf\u00e5ran, och breda samt varierande internationella diskussioner om klass, som i m\u00e5nga l\u00e4nder redan \u00e4r n\u00e4rvarande i den nationella politiska debatten. Det har knappast funnits ett s\u00e5 stort intresse f\u00f6r f\u00f6rmodade v\u00e4nster\u00e4mnen som klass och oj\u00e4mlikhet sedan den p\u00e5vliga omsorgen om den framv\u00e4xande industriarbetarklassen i Leo XIII:s encyklika [rundskrivelse] 1891, Rerum novarum<\/i> [Om nya fr\u00e5gor].<\/p>\n

Jag skulle i detta \u00f6gonblick av m\u00f6jligheter och utmaningar f\u00f6resl\u00e5 ett tudelat svar fr\u00e5n j\u00e4mlikhetsstr\u00e4vare. F\u00f6r det f\u00f6rsta kr\u00e4vs det en fortsatt analytisk utveckling f\u00f6r att frig\u00f6ra oj\u00e4mlikhet till ett eget centralt \u00e4mne, varken underordnat klass eller det intersektionella samspelet mellan klass, ras och k\u00f6n \u2013 som f\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan var ett viktigt framsteg inom forskningen.<\/p>\n

Det andra \u00e4r att klyva klassanalysen i tv\u00e5 praktiska, underteoretiska riktningar. Ena inriktningen b\u00f6r vara att koncentrera sig p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden mellan kapital och arbete, med ett globalt perspektiv som utg\u00e5ngspunkt. F\u00f6rh\u00e5llandet mellan kapital och arbete \u00e4r centralt f\u00f6r varje social vetenskap om kapitalismen, och klasskonflikternas samt klassmedvetandets framtr\u00e4dande plats ska behandlas som avg\u00f6rande empiriska fr\u00e5gor. Vi m\u00e5ste hitta dessa f\u00f6rh\u00e5llandes globala grundvalar f\u00f6re de finkorniga, mots\u00e4gelsefulla eller flerdimensionella klasspositionerna.<\/p>\n

Den andra inriktningen skulle vara att inse diskussionens sociala verklighet, vilket antyder att vi inte ska avf\u00e4rda de aktuella diskussionerna \u2013 att medelklassen \u00e4r \u201dkl\u00e4md\u201d (OECD) eller \u201dg\u00e5r mot sitt slut\u201d i norr, och dess \u201duppkomst\u201d i syd \u2013 som uttryck f\u00f6r ofullst\u00e4ndiga klassteorier, utan uppm\u00e4rksamma dem som viktiga symptom p\u00e5 nutida klassf\u00f6rh\u00e5llanden som \u00e4r v\u00e4rda en seri\u00f6s kritisk studie.<\/p>\n

Bredda och f\u00f6rdjupa r\u00f6relsen mot oj\u00e4mlikhet<\/h2>\n

Man kan nu s\u00e4ga att oj\u00e4mlikhetsstudier har blivit n\u00e5got av en akademisk r\u00f6relse. Studie- och forskningsprogram, centra och institut har startats p\u00e5 ett antal kontinenter, l\u00e4nder och st\u00e4der; fr\u00e5n Helsingfors och London till Quito och Johannesburg, fr\u00e5n Cambridge, Massachusetts till Berkeley, Kalifornien, fr\u00e5n Moskva till Beijing. Oj\u00e4mlikhetsstudier har redan frigjort sig till ett \u00e4mne i sin egen r\u00e4tt och visat sitt v\u00e4rde, och inom sociologin h\u00e5ller \u201dstratifiering\u201d, ett statiskt, icke relationsm\u00e4ssigt begrepp som h\u00e4mtats fr\u00e5n geologin, l\u00e5ngsamt p\u00e5 att fasas ut. Men \u00e4nnu s\u00e5 l\u00e4nge f\u00f6rh\u00e5ller man sig till oj\u00e4mlikhet till \u00f6verv\u00e4ldigande delen utifr\u00e5n inkomst och f\u00f6rm\u00f6genhet medan andra aspekter f\u00e5r liten uppm\u00e4rksamhet eller negligeras.<\/p>\n

Det m\u00e4nskliga tillst\u00e5ndet oj\u00e4mlikhet beh\u00f6ver breddas till att innefatta andra aspekter \u00e4n f\u00f6rdelningen av resurser, tillg\u00e5ngar eller \u201dkapital\u201d mellan m\u00e4nniskor, resurser som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r m\u00e4nniskor som sociala akt\u00f6rer. Tv\u00e5 andra f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r ocks\u00e5 grundl\u00e4ggande. Det ena g\u00e4ller m\u00e4nniskors liv och livschanser som organismer, det vill s\u00e4ga h\u00e4lsa och sjukdom, f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd, kort sagt livsavg\u00f6rande oj\u00e4mlikhet. Det andra handlar m\u00e4nniskor som personer, individer som reflekterar \u00f6ver sina livsvillkor i v\u00e4rlden, existentiell oj\u00e4mlikhet.14<\/a><\/sup> B\u00e5de livsavg\u00f6rande och existentiell oj\u00e4mlikhet formar hur m\u00e4nniskors f\u00f6rm\u00e5gor konstitueras. Den f\u00f6rstn\u00e4mnda f\u00f6r kroppsfunktioner och motst\u00e5ndskraft, motoriska och grundl\u00e4ggande kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor, den sistn\u00e4mnda f\u00f6r kognitiv och social kapacitet. Existentiell (o-)j\u00e4mlikhet \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r jagets utveckling; f\u00f6r en persons existentiella (o-)s\u00e4kerhet, sj\u00e4lvf\u00f6rtroende, sj\u00e4lvk\u00e4nsla, ambitioner, f\u00f6rm\u00e5ga till empati och social anknytning. Den ut\u00f6var p\u00e5verkan genom erfarenheter av k\u00e4rlek eller f\u00f6rsummelse, trygghet eller r\u00e4dsla, tillit och st\u00f6d eller misst\u00e4nksamhet och sp\u00e4rrar, respekt eller f\u00f6rakt, erk\u00e4nnande eller f\u00f6r\u00f6dmjukelse. Rasism, patriarkat och k\u00f6nsdiskriminering \u00e4r \u00f6k\u00e4nda former f\u00f6r systematisk existentiell oj\u00e4mlikhet. Att krossa de fattigas och\/eller underordnade folks individualitet \u00e4r \u00f6verhuvudtaget en viktig process i reproduktionen av oj\u00e4mlikhet.<\/p>\n

Att bredda det akademiska intresset f\u00f6r oj\u00e4mlikhet inneb\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 att s\u00e4tta vetenskapen i f\u00f6rbindelse med de erfarenheter, lokala studier och den kamp som utk\u00e4mpats av j\u00e4mlikhetsstr\u00e4vande aktivister och r\u00f6relser, n\u00e5got som \u00e4r naturligt f\u00f6r m\u00e5nga amerikanska universitet, b\u00e5de i Nord- och Latinamerika, men som inte \u00e4r lika sj\u00e4lvklart i Europa.<\/p>\n

Att f\u00f6rdjupa oj\u00e4mlikhetsstudierna betyder att gr\u00e4va djupare ner i de processer och mekanismer som ligger bakom att oj\u00e4mlikhet uppst\u00e5r \u2013 och reproduceras, s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 systemniv\u00e5 som mellan individer, och under m\u00e4nniskans hela liv. Grundl\u00e4ggande processer f\u00f6r att oj\u00e4mlikhet ska uppst\u00e5 innefattar s\u00e5v\u00e4l att distansera och utesluta som att skapa hierarkier och exploatering<\/span> Processerna str\u00e4cker sig fr\u00e5n samspelet mellan f\u00f6r\u00e4ldrarnas genetiska arv och mammans sociala f\u00f6rh\u00e5llanden under fosterutvecklingen, som har studerats inom epigenetiken, till de allt st\u00f6rre skillnaderna i f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd i samtida v\u00e4lf\u00e4rdsstater eller den utvidgade reproduktionen av inkomst- och f\u00f6rm\u00f6genhetsskillnader i stabila liberala demokratier.<\/p>\n

Det h\u00e4r seklets avg\u00f6rande utmaningar f\u00f6r m\u00e4nniskan \u2013 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och den globala upphettningen \u2013 f\u00e5r till effekt att analyserna av, och en politik som kan hantera, ekologiska aspekter av den livsavg\u00f6rande oj\u00e4mlikheten \u00e4r av central betydelse. Dessutom kommer studier av oj\u00e4mlikhet avseende s\u00e5rbarhet och risker, och det oj\u00e4mlika ansvaret f\u00f6r milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ringen och \u00f6del\u00e4ggandet av v\u00e4rlden, att beh\u00f6va innefatta klassanalyser av klimatansvaret, utsattheten f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och politiken f\u00f6r att hantera dem.<\/p>\n

De senaste framstegen f\u00f6r studierna av inkomstoj\u00e4mlikheter, f\u00f6rst och fr\u00e4mst av Thomas Piketty och hans medarbetare, har ocks\u00e5 lett till uppt\u00e4ckten att koldioxidutsl\u00e4ppen har en allt st\u00f6rre klassdimension. H\u00e4lften av oj\u00e4mlikheten vad g\u00e4ller koldioxidutsl\u00e4pp i v\u00e4rlden g\u00e5r nu att h\u00e4nf\u00f6ra till klasskillnader inom l\u00e4nderna, snarare \u00e4n skillnader mellan l\u00e4nder, j\u00e4mf\u00f6rt med en tredjedel 1998.15<\/a><\/sup> \u00c4ven om denna uppt\u00e4ckt \u00e4r ber\u00f6mv\u00e4rd s\u00e5 finns det h\u00e4r en hake; ber\u00e4kningarna \u00e4r konsumtionsbaserade medan klasserna baseras p\u00e5 inkomst. Men en stor del av de klimatf\u00f6rst\u00f6rande koldioxidutsl\u00e4ppen orsakas av \u00e4gare till och f\u00f6retagsledare f\u00f6r gruv-, industri-, sj\u00f6farts- och flygbolag. Richard Heede p\u00e5 amerikanska Climate Accountability Institute \u00e4r en ledande utredare av detta fenomen. De tre f\u00f6retag som st\u00e5r f\u00f6r de st\u00f6rsta sammanlagda utsl\u00e4ppen av koldioxid sedan 1850-talet \u00e4r Chevron, Exxon-Mobil, och Saudi Aramco.16<\/a><\/sup> Under perioden 1965-2017 orsakades 35 procent av alla energirelaterade koldioxid- och metanutsl\u00e4pp i v\u00e4rlden av 20 f\u00f6retag \u2013 under ledning av Saudi Aramco, Chevron, Gazprom, och Exxon-Mobil.17<\/a><\/sup> Vad g\u00e4ller l\u00e4nder sticker fem ut, b\u00e5de vad g\u00e4ller produktion och konsumtion: Australien, USA, Kanada, Luxemburg och Saudiarabien.18<\/a><\/sup><\/p>\n

Den nya medvetenheten om klimathoten kommer f\u00f6rhoppningsvis att s\u00e4tta str\u00e5lkastarljuset p\u00e5 livets och d\u00f6dens oj\u00e4mlikhet, och omv\u00e4nt kommer den livsavg\u00f6rande oj\u00e4mlikheten att f\u00e5 klimatr\u00f6relsen att ta upp fr\u00e5gor om oj\u00e4mlikhet och ekologisk or\u00e4ttvisa. Den globala ekologiska oj\u00e4mlikheten \u00e4r t\u00e4mligen v\u00e4l k\u00e4nd: de fattiga har bidragit lite eller inte alls till v\u00e5r planets nuvarande tillst\u00e5nd, men \u00e4r de mest utsatta f\u00f6r katastrofala klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 b\u00e5de f\u00f6r f\u00f6rekomsten av cykloner, \u00f6versv\u00e4mningar, jordskred, torka och jordb\u00e4vningar, och f\u00f6r risken att d\u00f6 av dem.19<\/a><\/sup><\/p>\n

Men som Petra Tschakert har po\u00e4ngterat i en mycket betydelsefull \u00f6versiktsartikel, \u201ds\u00e5 \u00e4r tiden mogen f\u00f6r att v\u00e4nda blickarna fr\u00e5n fattiga l\u00e4nder till fattiga m\u00e4nniskor\u201d, och inse att \u201ddet \u00e4r oj\u00e4mna maktf\u00f6rh\u00e5llanden mer \u00e4n utsatthet och k\u00e4nslighet f\u00f6r klimatrisker som g\u00f6r att fattiga och missgynnade \u2026 \u00e4r mer s\u00e5rbara \u00e4n mer v\u00e4lbest\u00e4llda och privilegierade och m\u00e4ktiga grupper och individer \u00f6ver de olika l\u00e4ndernas hela spektrum av inkomstniv\u00e5er<\/span><\/span>.\u201d20<\/a><\/sup> Exempelvis uppt\u00e4ckte Martinich med flera att m\u00e4nniskors fattigdom \u00e4r den viktigaste f\u00f6rklaringen till utsatthet f\u00f6r naturkatastrofer i USA:s fyra kust\u00adregioner.21<\/a><\/sup> De ekonomiska maktf\u00f6rh\u00e5llandenas betydelse visar sig i det faktum att \u201dmer \u00e4n 99 procent av de mest socialt utsatta m\u00e4nniskorna [l\u00e4s: l\u00e4gre klasser] bor i omr\u00e5den som sannolikt inte kommer att skyddas mot \u00f6versv\u00e4mningar\u201d, till skillnad fr\u00e5n \u201dde socialt minst utsatta\u201d \u00f6verklasserna, av vilka bara \u00e5tta procent bor i omr\u00e5den som sannolikt inte kommer att skyddas.22<\/a><\/sup> V\u00e4rmeb\u00f6ljorna i Chicago 1995 och Europa 2003 d\u00f6dade i f\u00f6rsta hand fattiga, gamla och isolerade \u2013 och i Chicago givetvis afroamerikaner. 500 m\u00e4nniskor d\u00f6dades direkt i Chicago, och ytterligare 700 dog i f\u00f6rtid. I Frankrike var det i sj\u00e4lva verket en massaker, \u00e4ven om det knappast erk\u00e4ndes som en s\u00e5dan; omkring14 800 dog p\u00e5 tv\u00e5 veckor, i Europa i sin helhet dog 39 000 under de tv\u00e5 f\u00f6rsta veckorna, och \u00f6ver hela sommaren 2003 mer \u00e4n 70 000 (fler \u00e4n de normala d\u00f6dssiffrorna).23<\/a><\/sup><\/p>\n

Kapitalets och arbetets brokiga v\u00e4rld<\/h2>\n

En analys av klass p\u00e5 en global niv\u00e5 b\u00f6r utg\u00e5 fr\u00e5n att denna dimension manifesterar sig p\u00e5 ytterst varierande s\u00e4tt. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det historien, de v\u00e4ldigt olika v\u00e4gar p\u00e5 vilka de moderna staterna och samh\u00e4llena uppstod. Det fanns fyra huvudv\u00e4gar, och n\u00e5gra viktiga blandningar av kombinerade v\u00e4gar.24<\/a><\/sup> Bara den europeiska v\u00e4gen var fokuserad p\u00e5 klass i vid mening, och st\u00e4llde borgarnas \u201dtredje st\u00e5nd\u201d \u2013 i Storbritannien en \u201dmedelklass\u201d och fr\u00e5n 1800-talet ocks\u00e5 en arbetarklass \u2013 i motsatsst\u00e4llning mot aristokratin och fursten. De europeiska bos\u00e4ttarl\u00e4nderna i Amerika er\u00f6vrade sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n ursprungsl\u00e4nderna, och bos\u00e4ttarnas modernitet h\u00e4vdade sig mot inf\u00f6dda och (f\u00f6re detta) slavar. Den tredje v\u00e4gen var kolonial frig\u00f6relse i Asien och Afrika, som genomf\u00f6rdes av nationella r\u00f6relser, och inte av klassbaserade r\u00f6relser. Japan lyckades hitta en fj\u00e4rde v\u00e4g, och h\u00f6ll de rovgiriga kolonialmakterna p\u00e5 avst\u00e5nd med hj\u00e4lp av en skicklig reaktiv modernisering uppifr\u00e5n, genom att en muterad l\u00e5gadel omvandlade den kejserliga sf\u00e4ren.<\/p>\n

Europa \u00e4r den enda kontinent d\u00e4r oberoende fackf\u00f6reningar n\u00e5gonsin har organiserat mer \u00e4n halva arbetarklassen \u2013 och den enda kontinent, tillsammans med de tv\u00e5 speciella bos\u00e4ttarl\u00e4nderna Australien och Nya Zeeland, d\u00e4r uttalade arbetarpartier n\u00e5gonsin har f\u00e5tt majoritet i parlamentet.<\/p>\n

Europas klasskarakt\u00e4r f\u00f6rst\u00e4rktes av dess ekonomiska utveckling, dess omfattande industrikapitalism. I de flesta europeiska l\u00e4nderna blev industriell produktion den dominerande syssels\u00e4ttningen i f\u00f6rh\u00e5llande till jordbruks- och tj\u00e4nstesektorn, och uppgick till mellan 40 och 52 procent av de anst\u00e4llda i Storbritannien. (Denna relativa \u00f6vervikt \u00f6ver anst\u00e4llda inom jordbruks- och tj\u00e4nstesektorn uppstod aldrig i USA eller Japan.)25<\/a><\/sup> Men eftersom kapitalet ackumulerades och arbetarna s\u00f6gs ut och f\u00f6rtrycktes p\u00e5 alla de befolkade kontinenterna, \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan kapital och arbete centralt f\u00f6r den ekonomiska sociologin i hela den moderna v\u00e4rlden.<\/p>\n

Industrikapitalismen \u00e4r ett viktigt nav f\u00f6r b\u00e5de klass och oj\u00e4mlikhet. Den utvecklades dialektiskt, precis som Marx f\u00f6rutsp\u00e5dde. Utvecklingen innebar att industriarbetarklassen v\u00e4xte, koncentrerades och organiserades. Dess styrka n\u00e5dde sin h\u00f6jdpunkt p\u00e5 1970-talet i de mest utvecklade kapitalistiska l\u00e4nderna, och utgjorde en avg\u00f6rande kraft f\u00f6r utj\u00e4mningen som \u00e4gde rum mellan 1945 och 1980. Det verkar som om det ocks\u00e5 fanns en teknologisk sida som underl\u00e4ttade denna relativa utj\u00e4mning hos den utvecklade industrikapitalismen, l\u00e5ngt efter dess ursprung i den begynnande industrikapitalismens \u201dm\u00f6rka dj\u00e4vulska fabriker\u201d. L\u00f6pande bandets produktivitet kunde till exempel ge hyfsade l\u00f6ner \u00e5t outbildade arbetare, n\u00e4r arbetsmarknaden och de samh\u00e4llspolitiska sammanhangen v\u00e4l gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r arbetare att kr\u00e4va en anst\u00e4ndig l\u00f6n, som de ber\u00f6mda bilarbetaravtalen i Detroit 1949.<\/p>\n

Nu \u00e4r Europa en global kraft p\u00e5 tillbakag\u00e5ng, b\u00e5de ekonomiskt och demografiskt. Kommer dess utvecklade industrikapitalistiska samh\u00e4lle med m\u00f6jligheter till utbredd utj\u00e4mning att sl\u00e5 rot n\u00e5gon annanstans? I ekonomiskt historiskt avseende \u00e4r svaret nej, de samh\u00e4llspolitiska m\u00f6jligheterna \u00e4r ovissa men fortfarande \u00f6ppna.<\/p>\n

V\u00e4rlden i sin helhet \u00e4r fortfarande l\u00e5ngt fr\u00e5n att ha fullbordat processen av proletarisering till l\u00f6nearbete, men den g\u00f6r det i en ny, mycket mer ol\u00e4ndig terr\u00e4ng.<\/p>\n

Medan kapitalets v\u00e4rld \u00e4r alltmer sammanfl\u00e4tad och med hj\u00e4lp av korsande investeringar verkar utifr\u00e5n gemensamma ackumulationsprocesser \u2013 digital teknologi, finanser och fastigheter \u2013 en globalt aktiv arbetsmarknad och en enhetlig \u00f6verd\u00e5dig livsstil, \u00e4r arbetarklassens v\u00e4rld fortfarande mycket differentierad, och avindustrialiseringen har gjort att den speciella tydlighet i klasskarakt\u00e4r och -medvetande som r\u00e5dde i Europa har grumlats. I v\u00e4rldsm\u00e5ttstock utg\u00f6r anst\u00e4llda och arbetsgivare bara 57 procent av v\u00e4rldens ekonomiskt aktiva befolkning: 54 procent anst\u00e4llda och tre procent arbetsgivare. En tredjedel av v\u00e4rldens arbetskraft \u00e4r egenf\u00f6retagare, varav de 30-31 procent som lever utanf\u00f6r \u201dh\u00f6ginkomstl\u00e4nderna\u201d i typfallet \u00e4r gatuf\u00f6rs\u00e4ljare eller tillf\u00e4llighetsarbetare, tio procent \u00e4r medhj\u00e4lpare inom familjen. I h\u00f6ginkomstl\u00e4nderna utg\u00f6r anst\u00e4llda 86 procent av de ekonomiskt aktiva, i l\u00e4nderna s\u00f6der om Sahara och i Sydasien 25-26 procent. I Sydostasien utg\u00f6rs omkring h\u00e4lften av den ekonomiskt aktiva befolkningen av anst\u00e4llda, i Latinamerika och \u00d6stasien omkring tv\u00e5 tredjedelar.26<\/a><\/sup><\/p>\n

F\u00f6r de 40 procent i v\u00e4rlden som arbetar under det ILO kallar \u201dotrygga anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llanden\u201d, h\u00e5ller utv\u00e4gen till syssels\u00e4ttning inom industrin p\u00e5 att st\u00e4ngas igen. Industrisyssels\u00e4ttningen \u2013 tillverkning, byggande, gruvarbete \u2013 har stannat upp i v\u00e4rlden, p\u00e5 en niv\u00e5 mellan en femtedel och fj\u00e4rdedel av den internationella arbetarklassen, 22-23 procent.27<\/a><\/sup> Anst\u00e4llning inom tillverkning stannade upp globalt redan p\u00e5 1990-talet, med en nedg\u00e5ng i \u00d6stasien.28<\/a><\/sup> Medan industrisamh\u00e4llena i USA och Japan kulminerade p\u00e5 36-37 procent av den totala syssels\u00e4ttningen, i Storbritannien och Tyskland p\u00e5 omkring h\u00e4lften av den totala syssels\u00e4ttningen och i de minst industrialiserade l\u00e4nderna i Europa en tredjedel, s\u00e5 kommer resten av v\u00e4rlden aldrig att uppn\u00e5 den andelen. Den kommer att stanna mellan en femtedel och fj\u00e4rdedel av antalet anst\u00e4llda, och i Kina n\u00e5got h\u00f6gre men under 30 procent.29<\/a><\/sup><\/p>\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r fler formella avtal inom industrin och standardisering av arbete, arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden och arbetarnas r\u00e4ttigheter erbjuder 2000-talets framv\u00e4xande ekonomier st\u00e4ndig \u201dinformalitet\u201d, arbete utan regler och r\u00e4ttigheter. I Indien pr\u00e4glar denna informalitet 90 procent av arbetsstyrkan. I Latinamerika utg\u00f6r den fortfarande omkring halva arbetskraften, och den \u00f6kar i flera l\u00e4nder efter att den mer j\u00e4mlika utvecklingstendensen under det h\u00e4r seklets f\u00f6rsta 10-15 \u00e5r stannat av.30<\/a><\/sup><\/p>\n

Den utvecklade kapitalismens postindustriella arbetsmarknad \u2013 d\u00e4r industrisyssels\u00e4ttningen g\u00e5tt ner till 18 procent i Storbritannien och syssels\u00e4ttning inom tillverkningsindustri under 10 procent \u2013 har upplevt en allm\u00e4n och ganska tydlig polarisering mellan kvalificerade, v\u00e4lbetalda jobb och l\u00e5gkvalificerade d\u00e5ligt betalda jobb, hittills vanligtvis med en viss tendens till \u00f6vervikt f\u00f6r de sistn\u00e4mnda. De blir ocks\u00e5 informella p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt: bara en tredjedel av arbetare i OECD t\u00e4cks f\u00f6r n\u00e4rvarande av kollektivavtal.31<\/a><\/sup><\/p>\n

P\u00e5 1980-talet var m\u00e5nga tyska sociologer oroade f\u00f6r en \u00f6verh\u00e4ngande risk att arbeten skulle f\u00f6rsvinna, och lyfte \u201dkrisen f\u00f6r arbetssamh\u00e4llet\u201d till tema f\u00f6r sin kongress 1982.32<\/a><\/sup> Under det nuvarande decenniet har det gjorts f\u00f6ruts\u00e4gelser och bed\u00f6mningar om stora f\u00f6rluster av arbeten p\u00e5 grund av automatisering och artificiell intelligens. En bed\u00f6mning av experter i Oxford att n\u00e4stan 47 procent av jobben i USA befann sig \u201di farozonen\u201d f\u00f6r automatisering,33<\/a><\/sup> tolkades allm\u00e4nt som att h\u00e4lften av alla jobb i USA skulle f\u00f6rsvinna. Men de ber\u00e4kningar som gjorts varierar fortfarande betydligt med ett spann fr\u00e5n sju till 47 procent i USA och sex till 55 procent i Japan.34<\/a><\/sup> I sin Employment Outlook<\/i> fr\u00e5n 2019 tror OECD att 14 procent av jobben riskerar att f\u00f6rsvinna.35<\/a><\/sup> Den fortsatta \u00f6kningen av syssels\u00e4ttningen i h\u00f6ginkomstl\u00e4nderna sedan \u00e5r 2000- (och sedan1980-talet) \u2013 med undantag f\u00f6r den \u00f6del\u00e4ggelse av syssels\u00e4ttningen som finanskraschen 2008 orsakade, och som det tog tre \u00e5r att reparera \u2013 antyder att den industriella revolutionens historiska erfarenheter fortfarande \u00e4r giltiga (\u00e5tminstone) f\u00f6r det tjugof\u00f6rsta \u00e5rhundradets f\u00f6rsta tv\u00e5 decennier: Teknologiska innovationer och utveckling leder till fler jobb totalt, trots att m\u00e5nga l\u00e5gproduktiva jobb g\u00e5r f\u00f6rlorade.<\/p>\n

Mer s\u00e4kert, och redan ett faktum, \u00e4r att den nya digitala teknologin p\u00e5verkar arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena; de blir mer otrygga och mer \u00f6vervakade. De digitala f\u00f6retagsplattformarna f\u00f6rs\u00f6ker helt och h\u00e5llet avskaffa anst\u00e4llningskontrakt och r\u00e4ttigheter. I vilken m\u00e5n de kommer att lyckas \u00e4r fortfarande en \u00f6ppen fr\u00e5ga. P\u00e5 arbetsmarknaderna \u00e4r de fortfarande ett litet nischfenomen, men i Kina ber\u00e4knas det att de 2028 kommer att kontrollera 30 procent av arbetarna.36<\/a><\/sup> St\u00e4ndig digital kontroll och \u00f6vervakning av anst\u00e4llda \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli standard, och ofta beskrivs Amazons lager som ett skr\u00e4ckexempel.<\/p>\n

Vi m\u00e5ste erk\u00e4nna att det vi ser idag \u00e4r en ny energi fr\u00e5n kapitalets sida, med tv\u00e5 huvudsakliga drivkrafter: finansialisering och den digitala teknologiska revolutionen. H\u00e4r \u00e4r det viktigt att notera att de tv\u00e5 \u00e4r sammanfl\u00e4tade. Idag betyder inte finansialisering att det \u00e5teruppst\u00e5r en rentierekonomi som varslar om en kapitalism p\u00e5 nedg\u00e5ng, och inte heller en uppdelning mellan en stillsam klass av bankirer och producerande tekniska entrepren\u00f6rer, som den mellan London City och tillverkarna i norra England. B\u00f6rskapitaliseringen knyter ihop finansiell spelare och digitala entrepren\u00f6rer. N\u00e4r detta skrivs \u00e4r v\u00e4rldens sex st\u00f6rsta f\u00f6retag vad g\u00e4ller b\u00f6rsv\u00e4rde samtliga digitala f\u00f6retag: Apple, Amazon, Alphabet, Microsoft, Facebook, och Alibaba \u2013 fem amerikanska och ett kinesiskt f\u00f6retag. Och v\u00e4rldens sex rikaste m\u00e4n gjorde sig sin f\u00f6rm\u00f6genhet p\u00e5 b\u00f6rsen som digitala entrepren\u00f6rer.<\/p>\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r rentierkapitalism har diskussioner nyligen f\u00f6rts om framv\u00e4xten av en \u201dmeritbaserad\u201d kapitalism,37<\/a><\/sup> eller \u201dliberal meritokratisk kapitalism\u201d,38<\/a><\/sup> som styrs av prestationsinriktade arbetsnarkomaner, avlade av f\u00f6rm\u00f6gna f\u00f6r\u00e4ldrar som investerat dyrt i exklusiv elitutbildning \u00e5t sina telningar, fr\u00e5n barnsk\u00f6tsel till v\u00e4lrenommerade universitet.39<\/a><\/sup> Innan det blev en beteckning p\u00e5 samtida amerikansk ekonomi framtr\u00e4dde fenomenet som en modern asiatisk pedagogisk kultur i The Battle Hymn of the Tiger Mother<\/i> [Tigermammans stridss\u00e5ng], som skrevs av Markovits\u2019 kollega p\u00e5 Yale Law School, Amy Chua.40<\/a><\/sup><\/p>\n

Den enorma, r\u00e5a ekonomiska kraft som finns samlad i de nya f\u00f6retagen har utm\u00e4rkt illustrerats av analyserna \u00f6ver kostnadsstrukturen f\u00f6r Apples iPhone, analyser som \u00e4r ganska likartade, fr\u00e5n den amerikanska aff\u00e4rstidningen Forbes<\/i> till Third World Tricontinental Research Center. Den senaste analysen \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n de sistn\u00e4mnda, som unders\u00f6kte kostnadsstrukturen f\u00f6r iPhone X:<\/p>\n

-ink\u00f6pta komponenter; 37 procent,<\/p>\n

-tillverkning (l\u00f6ner till arbetare och underentrepren\u00f6rers vinster) 2,5 procent<\/p>\n

– vinster till Apples designers och aktie\u00e4gare 60 procent.41<\/a><\/sup><\/p>\n

(Forbes\u2019<\/i> ber\u00e4kningar f\u00f6r iPhone 7 var \u00e4nnu mer extrema.)<\/p>\n

Del 2 av artikeln publiceras i n\u00e4sta nummer av R\u00f6da rummet.<\/strong><\/p>\n

G\u00f6ran <\/span><\/span><\/span>Therborn <\/span><\/span><\/span>\u00e4r professor i sociologi. Fr\u00e5n <\/span><\/span><\/span>hans digra produktion kan <\/span><\/span><\/span>n\u00e4mnas, <\/span>Klasstrukturen <\/i><\/span><\/span><\/span>i Sverige 1930-1980 <\/i><\/span>och <\/span><\/span><\/span>Kapitalet \u00f6verheten och alla vi <\/i><\/span><\/span><\/span>andra <\/i><\/span>(2018).<\/span><\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

\n

1<\/a> Erik Olin Wright, Interrogating Inequality<\/i>, London: Verso, 1994, Prolog.<\/p>\n<\/div>\n

\n

2<\/a> Erik Olin Wright, Class Crisis and the State<\/i>, London: New Left Book, 1978, Classes, <\/i>London: Verso, 1985, Class Counts<\/i>, Cambridge: Cambridge University Press, Understanding Class<\/i>, London: Verso, 1995.<\/p>\n<\/div>\n

\n

3<\/a> Wright, Class, Crisis and the State<\/i>, s 78 ff.<\/p>\n<\/div>\n

\n

4<\/a> Wright, Classes<\/i>, s 51 ff.<\/p>\n<\/div>\n

\n

5<\/a> <\/i>Ibid<\/i>, s 86 ff.<\/p>\n<\/div>\n

\n

6<\/a> Wright, Interrogating Inequality<\/i>, s 5.<\/p>\n<\/div>\n

\n

7<\/a> Wright, Interrogating Inequality<\/i>, s 7.<\/p>\n<\/div>\n

\n

8<\/a> <\/i>Ibid<\/i>, s 10.<\/p>\n<\/div>\n

\n

9<\/a> Michael Savage, Social Class in the 21st Century<\/i>, Pelican, 2015, inledning.<\/p>\n<\/div>\n

\n

10<\/a> Erik Olin Wright, Class Structure and Income Determination<\/i>, New York: Academic Press, 1979.<\/p>\n<\/div>\n

\n

11<\/a> Thomas Piketty, Kapitalet i tjugof\u00f6rsta \u00e5rhundradet<\/i>, Stockholm : Karneval, 2015; Facundo Alvaredo m fl., World Poverty Report 2018<\/i>, Cambridge, MA: Harvard University Press.<\/p>\n<\/div>\n

\n

12<\/a> Daniel Goffart, Das Ende der Mittelschicht<\/i>, Berlin: Berlin Verlag, 2019.<\/p>\n<\/div>\n

\n

13<\/a> Christophe Guilluy, No society: La fin de la classe moyenne occidentale,<\/i> Paris: Flammarion, 2018.<\/p>\n<\/div>\n

\n

14<\/a> Se G\u00f6ran Therborn, Oj\u00e4mlikhet d\u00f6dar<\/i>, Lund: Arkiv, 2016 och idem, \u201cStratification Requiescat in Pace: Paradigm Shift From \u2018Stratification\u2019 and Mobility to Inequality,\u201d s 42\u201352 i Raquel Sosa Elizaga (red.), Facing An Unequal World<\/i>, London: Sage.<\/p>\n<\/div>\n

\n

15<\/a> Lucas Chancel och Thomas Piketty, \u201cCarbon and Inequality: from Kyoto to Paris,\u201d Paris School of Economics, 2015.<\/p>\n<\/div>\n

\n

16<\/a> Richard Heede, \u201cTracing anthropogenic carbon dioxide and methane emissions to fossil fuel and cement producers, 1854\u20132010\u201d, Climate Change<\/i> nr 122 (2014), s 229\u2013241.<\/p>\n<\/div>\n

\n

17<\/a> Matthew Taylor och Jonathan Watts, \u201cRevealed: the 20 firms behind a third of all carbon emissions\u201d, Guardian<\/i>, 9 oktober 2019.<\/p>\n<\/div>\n

\n

18<\/a> Kristen Wiebe och Norihiko Yamano, \u201cEstimating CO2 Emissions Embodied in Final Demand and Trade Using the OECD ICIO 2015: Methodology and Results\u201d, 16, OECD Science, Technology and Industry Working Papers 05\/2016\/05.<\/p>\n<\/div>\n

\n

19<\/a> Henrike Brecht m fl., \u201cA Global Urban Risk Index,\u201d (World Bank Working Paper 6506: 2013); Timothy Gore, Extreme Carbon Inequality, Oxfam (2015); \u201cSpecial Issue on Poverty and Climate Change\u201d, Environment and Development Economics<\/i> 23, nr 5 2018.<\/p>\n<\/div>\n

\n

20<\/a> Petra Tschakert, \u201cThe Role of Inequality in Climate-Poverty Debates,\u201d World Bank: Policy Research Working Paper 7677 (2016), s 2, 3.<\/p>\n<\/div>\n

\n

21<\/a> Jeremy Martinich m fl., \u201cRisks of sea level rise to disadvantaged communities in the United States,\u201d Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change<\/i> 18, nr 2 (2013), s 169\u2013185, tabell 1.<\/p>\n<\/div>\n

\n

22<\/a> <\/i>Ibid<\/i>.<\/p>\n<\/div>\n

\n

23<\/a> Jean-Marie Robine m fl., \u201cDeath toll exceeded 70,000 in Europe during the summer of 2003\u201d, C.R Biologies 311 (2008), s 171\u2013178.<\/p>\n<\/div>\n

\n

24<\/a> G\u00f6ran Therborn, V\u00e4rlden: en inledning<\/i>, Malm\u00f6 : Liber, 2012, s 54 ff [engelska upplagan].<\/p>\n<\/div>\n

\n

25<\/a> G\u00f6ran Therborn, Europa, det moderna : samh\u00e4llen i \u00f6st och v\u00e4st, nord och syd 1945-2000<\/i>, Stockholm : Carlsson 1996, s 69 [engelska upplagan]<\/p>\n<\/div>\n

\n

26<\/a> ILO, Status in Employment<\/i> (Ilostat 2018), ilostat.ilo.org<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n

\n

27<\/a> ILO, Employment in Industry<\/i> (Ilostat 2019), ilostat.ilo.org<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n

\n

28<\/a> UNCTAD, Trade and Development Report 2016<\/i>; Dani Rodrik, \u201cPremature Deindustrialisation,\u201d NBER Working Paper 20935 (2015).<\/p>\n<\/div>\n

\n

29<\/a> ILO, Employment in Industry<\/i> (Ilostat 2019), www.ilostat.org<\/p>\n<\/div>\n

\n

30<\/a> V\u00e4rldsbanken, World Development Report 2019: The Changing Nature of Work<\/i> (2019).<\/p>\n<\/div>\n

\n

31<\/a> OECD, Employment Outlook 2019: The Future of Work<\/i> (2019), s 20.<\/p>\n<\/div>\n

\n

32<\/a> <\/i>Krise der Arbeitsgesellschaft ?, <\/i>Frankfurt: Campus, 1982.<\/p>\n<\/div>\n

\n

33<\/a> Carl Benedikt Frey och Michael A. Osborne, \u201cThe Future of Employment: How Susceptible Are Jobs to Computerisation?\u201d 2013.<\/p>\n<\/div>\n

\n

34<\/a> V\u00e4rldsbanken, 2019.<\/p>\n<\/div>\n

\n

35<\/a> OECD, Employment Outlook 2019<\/i>.<\/p>\n<\/div>\n

\n

36<\/a> Ling Yucheng, Sun Yat-sen University, muntlig presentation, 2019 CASS Forum<\/i> i Kunming, 22 september 2019.<\/p>\n<\/div>\n

\n

37<\/a> David Markovits, The Meritocracy Trap<\/i>, London: Allen Lane, 2019.<\/p>\n<\/div>\n

\n

38<\/a> Branko Milanovic, Capitalism, Alone, <\/i>Cambridge MA: Belknap Press, 2019.<\/p>\n<\/div>\n

\n

39<\/a> Markovits 2019.<\/p>\n<\/div>\n

\n

40<\/a> Amy Chua, The Battle Hymn of the Tiger Mother, <\/i>London: Penguin, 2011.<\/p>\n<\/div>\n

\n

41<\/a> <\/i><\/u>Tricontinental<\/i><\/u><\/span><\/span><\/a>, 18 november 2019.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

G\u00f6ran Therborn: Dagordning f\u00f6r en klassanalys (del 1) [Ur Catalyst, vol 3, nr 3, h\u00f6sten 2019. Artikeln grundar sig p\u00e5 en f\u00f6rel\u00e4sning vid en minneskonferens f\u00f6r Eric Olin Wright, som h\u00f6lls i Madison, Wisconsin, 2 november 2019. \u00d6vers\u00e4ttning fr\u00e5n engelska, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[148,1,15],"tags":[1024,1022,1023,1015,1018,1016,265,1017,1021,1020,1019],"class_list":["post-2464","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt","category-okategoriserade","category-socialism-politik","tag-and-the-state","tag-class","tag-crisis","tag-erik-olin-wright","tag-existentiell-ojamlikhet","tag-goran-therborn","tag-klassanalys","tag-klassteori","tag-nicos-poulantzas","tag-petra-tschakert","tag-thomas-piketty"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2464","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2464","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2464"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2464\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2510,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2464\/revisions\/2510"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2464"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2464"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2464"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}